2012-12-08

Bra från SBAB om sparkonto i PPM

SBAB:s säljare (aka "privatekonom") Maria Landeborn efterlyser möjlighet till ett reguljärt sparkonto för att kunna ligga likvid i PPM.


Det är en mycket bra idé, då man därmed eliminerar mellanhanden som i form av fondavgifter ska snylta på våra pensionspengar. Men Landeborn är förstås arbetsgivaren närmast. Man ska som alltid fundera på avsändaren här.

Med de nya hårdare reglerna kring bolånen kommer bolånetorskbanken #1, SBAB, få allt dyrare och svårare att låna in och upp pengar till utlåningen1.. Genom att man inför ett sparkonto i PPM hoppas förstås SBAB att på så vis kunna låna in pengar från våra pensioner för att balansera sin utlåning med, istället för att som idag tvingas låna in från utländska obligationsköpare. Genom konto kan man också konkurrera med räntan själv istället för att bli utsatt för marknadskrafternas ageranden på obligationsmarknaden.

Jag ser istället fram emot att Riksgälden erbjuder ett riksgäldskonto i PPM, så man kan låna ut pensionspengarna till svenska staten istället för till SBAB, men tanken var iaf bra.

Som det är nu är man förvisad till någon penningmarknadsfond som enbart köper statspapper om man vill ha ett likvid position i PPM. Jag väljer Öhman Penningmarknadsfond, som bara verkar ha just statspapper och inte bostadslåneobligationer. Men likväl ska Öhman ha 0.1% för besväret. Varje år.

Till saken hör att det inte ständigt är rätt att ligga i riskfyllda investeringar i PPM. Periodvis är det bättre att vara likvid, men någon sådan möjlighet finns alltså inte.

1. Kära penningsystemhaverister. Banken måste ha lika stor inlåning+upplåning som utlåning. In-, upp- och utlåning måste vara i balans vid dagens slut. För in- och upplåningen betalar banken ränta, så den är inte gratis. För utlåningen får banken ränta. Skillnaden kallas räntegap, vilket ska betala bankens övriga kostnader. Över natten kan man ta hjälp av Riksbanken för att deponera överskott eller låna in underskott, baserat på reporäntan som styr Riksbankens in- och utlåningsränta. Det är dock ingen lösning för långsiktig in- och upplåning. Lär er. Man kan också låna in, ut eller upp på den sk interbankmarknaden, och det var haveriet av denna som ledde till den akuta finanskrisen hösten 2008.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

66 kommentarer:

  1. Det konstiga med penningsystemhaverister är att de inte öppnar en egen bank om de nu påstår att banker har en sådan strålande verksamhet i att skapa pengar ur ingenting.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att få en oktroj (banktillstånd) måste man väl ha dokumenterad (och korrekt) kunskap om banksytemet, vilket diskvalificerar dem...

      Radera
    2. Dock är det bolaget som får tillståndet och vad som menas med kunskap då måste ju rimligtvis vara kunskapen inom organisationen. Så varken aktieägarna eller ens bolagsstiftarna behöver besitta den kunskapen - det bör räcka med att man tillsätter en kompetent styrelse. Men med den abnorma lönsamheten bankerna har enligt penningsystemshaveristerna borde detta inte vara ett problem.

      Radera
    3. Jag är relativt ofrekvent läsare av din blogg. Vilka är det som är penninghaverister?

      Richard Werner, Michael Hudson, Michael Kumhof, Österrikiska skolan, Post-Keynianer, regeringen?

      Alla säger ju samma sak, att det behövs mycket högre kapitaltäckningskrav och högre riskvikter.

      Så du får gärna reda ut vem som är haverist för oss ofrekventa läsare som inte följt med i alla kommentarstrådar.

      Radera
  2. Jag gjorde en anmälan till JO sommaren 2011 då en av fonderna jag hade delar av mitt PPM-sparande i skulle avregistreras. Jag fick endast 5 dagar på mig att byta (varav 3 bankdagar) annars skulle pengarna flyttas till AP7 Såfa (aktiefonden). Efter diverse samtal med Pensionsmyndigheten så får jag medhåll om att detta inte är bra. De själva vill se 14-dagars betänketid innan pengarna flyttas per automatik. I min anmälan föreslog jag ett icke-räntebärande konto dit pengarna flyttas så att man får åtminstone 14 dagars betänketid.

    Anmälan avslogs.

    SvaraRadera
  3. http://www.ur.se/Produkter/172642-En-bok-en-forfattare-Vad-ar-pengar?product_type=programtv&q=schlaug

    SvaraRadera
  4. Bitcoin-Central har fått Oktroj enligt DHE.

    Kan det bli något av bitcoins?

    SvaraRadera
  5. Jag förstår inte riktigt slängan mot "penningsystemhaverister". Just SBAB lånar vad jag vet ut 10 gånger mer än de lånar in, vilket inte alls är konstigt, men knappast i balans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och du ignorerar då obligationsinlåningen. Eller OK, det kallas upplåning.

      Radera
    2. Som man ser på

      https://www.sbab.se/2/om_sbab/investor_relations/sbab-koncernen/oversikt/upplaning.html

      så har man en inlåning från privatpersoner på 24.6 miljarder av en total upplåning på 247 miljarder. Men man lånar alltså upp lika mycket som man lånar ut.

      Radera
    3. Eftersom Ulf S. Utopi kommer märka ord här, så ska sista meningen vara

      "Men man lånar alltså in- och upp lika mycket som man lånar ut".

      Radera
    4. Cornu, det blir mer trafik om du är mindre förutseende ;-)

      Radera
    5. Bäst att jag skriver exakt, för annars triggar haveristerna och skriver ett separat hatblogginlägg på min hatblogg.

      Fast Ulf S. Utopi bara inte har fattat att det man inte lånar in via bankkonto måste lånas upp på obligationsmarknaden. Säger inte att han är en penninghaverist, utan han kanske bara inte hade kunskapen. Haveristerna brukar dock peka på sådant som att banken lånar ut mer än in, men de missar upplåningen.

      Varför lånar t ex SBAB in 247 miljarder och betalar ränta på om de kan skapa pengar ur ingenting utan att behöva låna in för att balansera? Verkligheten är ju att de måste finansiera och låna in- och upp. Fattar man inte det är man antingen obildad eller penningsystemhaverist. Eller ordmärkare.

      Radera
    6. Cornu, du är riktigt nära toppen i bloggosfären. En egen hatblogg är nog det närmaste toppen man kan komma, om du inte redan är på toppen, jag tror det, att du är på topp. ;-)

      Radera
    7. Jag är ingen penninghaverist, jag vet knappt vad det betyder, vilket var anledningen till att jag undrade varför dessa fick sig en smocka innan de ens öppnat munnen. Ångrar att jag öppnade min.

      Radera
    8. Penningsystemhaverister börjar vanligen yra om FRB så fort bankväsendet kommer på tal. De har ju sett Zeitgeist och kan därmed allt om hur banker fungerar. Jag misstänker att det är den erfarenheten som gör att Lars drämmer till dem i preventivt syfte innan de hinner börja yra.

      Radera
    9. Sedan har vi ju inte FRB i Sverige (och Europa). Finns inga reservkrav alls i Sverige, däremot kapitaltäckningskrav, vilket är ngt helt annat.

      Radera
    10. Bara för att informera så finns SBAB's årsredovisning på nätet, däri finns en balansräkning - den ger svar: tillgångar ligger på runt 340mdr varav några hundra milj är icke-fordringar, skulderna ligger på runt 330mdr. Alltså det är inte på långa vägar en faktor tio mellan skulder och fordringar eller annorlunda uttryckt - banken har i runda tal lika mycket inlåning som utlåning.

      Detta är kanske en del av verkligheten penningsystemshaverister inte vill se...

      Radera
    11. Årsredovisningen är naturligtvis bara lögner om du frågar Lincoln.

      Radera
    12. Anonym: Det är klart att banker har ungefär lika mycket skulder som tillgångar. När en bank ger ett lån får den ju både en tillgång (en fordran på låntagaren) och en skuld (behållningen på låntagarens konto, dvs inlåning). Varje transaktion balanserar.

      Radera
    13. Och om låntagaren flyttar pengarna till SEB, hur balanserar den transaktionen?

      Radera
    14. Det är väl ganska uppenbart vilka alternativ som finns eftersom SEB inte skulle godta att ta över en skuld utan ersättning. Antingen vill SEB ha någon tillgång eller en reduktion av en annan skuld. När det gäller skuldreduktion är det bara den egna skulden man kan justera (dvs nedsättning av SEB's eventuella skuld till SBAB). Alternativt så för man över någon slags tillgång till SEB, troligen en fordring. Möjligheterna där är att den fordringen är på SBAB eller någon som SBAB har fordring på.

      Från SBAB's synvinkel blir att det balanseras antingen av att SBAB drar på sig en skuld, minskar en fordring på SEB eller överför en fordring på tredje part. Det första alternativet är alltså att SBAB måste låna pengar någon annanstans.

      Radera
    15. Som Anonym säger, och typiskt via RIX som Corny skrev om, där låntagarens bank för över en fordring på centralbanken till SEB.
      Som sagt får banken sådana sk bankreserver genom in/upplåning, enligt ovan, eller på kort sikt att pantsätta värdepapper.

      Radera
  6. Om man nu skall ge sig in i dagens verklighet igen och lägga till den pragmatiska sidan för att diskutera detta tvångssystem så är ett förslag när det gäller vanliga konton faktiskt Riksgäldens konton.

    Vad jag förstår kommer folk inom en snar framtid att kunna göra direktinsättningar på konton hos riksgälden. Varför inte öppna upp dessa konton även inom PPM systemet.

    De har dessutom ett realräntekonto för dem som tror på hög inflation. 0,1% över KPI.

    SvaraRadera
  7. "istället för att som idag tvingas låna in från utländska obligationsköpare."

    Varför skriver du utländska obligationsköpare istället för bara obligationsköpare?

    Bara i PPM så är det enkelt att hitta obligationsfonder från svenska storbanker som har med SBAB bland sina 10 största innehav. T.ex. Nordea Obligationsfond (PPM 648964) har SBAB Bank AB 2014-07-18 7,4 % som åttonde största.

    Själv hade jag nog hellre satt pengarna hos SBAB än Riksgälden på grund av den högre räntan. Hur som helst så är tanken om sparkonton inom PPM bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är i hög utsträckning de utländska obligationsköparna som sätter räntorna och det är de som kommer fly systemet, medan de svenska pengarna alltid kommer finnas kvar. När utlänningarna drar med sina pengar får SBAB problem, de svenska pengarna drar dock inte i första taget.

      Radera
  8. Det du påstår om att bankers "in-, upp- och utlåning måste vara i balans vid dagens slut" stämmer inte, du verkar blanda ihop det med reglerna för RIX (riksbankens betalningssystem) som du pratar om senare i fotnoten.

    Bankerna ger ut obligationer för att öka sin likviditet. När ett bolån har ägt rum (se Cervenka) så har banken en kortfristig skuld till låntagaren, och ett långfristigt skuldbrev (bankens tillgång). Skillnaden i löptider är förstås riskfull, och banken vill nu minska denna risk. Banken skapar då en säkerställd obligation där låntagarens skuld ingår i säkerhetsmassan, och säljer den, t ex till ett försäkringsbolag.
    Om vi antar att köparen är kund i en annan svensk bank, så sker betalningen över RIX. Efter att ha sålt obligationen har banken då skaffat sig långfristiga tillgångar (låntagarens skuldbrev) och skulder (obligationen) till samma värde, och kortfristiga skulder (låntagarens bankkonto) och tillgångar (reserver hos Riksbanken) till samma värde.
    Kvar har banken kreditrisken på bolånetorsken, ett lönsamt räntegap, och överskottsreserver som kan lånas ut till andra banker eller riksbanken till diskontoräntan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är lite förenklat. Det som måste vara i balans (och inte bara efter dagens slut, utan alltid) är tillgång- och skuld-sidorna i balansen precis som vilket företag som helst.

      Alla bankens tillgångar är antingen finansierade genom lån eller eget kapital.

      Radera
    2. Jovisst, men en poäng är att redan den första transaktionen när lånet skapas balanserar (förstås). Låntagaren får en skuld till banken, och banken blir skyldig låntagaren samma belopp på vederbörandes (hens) konto.
      Redan här är skulden alltså finansierad av låntagarens inlåning i banken, men banken har minskad nettolikviditet.

      Radera
    3. Samtliga transaktioner balanserar - det vet alla som fattat grunderna i normal bokföring.

      Radera
    4. Det var därför jag skrev "förstås", Anonym.
      Men visst, poängen var snarare att inga fler transaktioner behövs för att skapa ett lån (som inte överskrider bankens kapitalkrav). Likviditetshanteringen är en separat fråga, om än viktig.

      Radera
  9. Kul att en del har studerat banksystemet lite mer efter alla diskussioner och kan raljera med det här. "Penningsystemhaverister" hit och dit. Det som är intressant är att penningmängden ökar med mellan 8-20% om året genom kreditexpansion och har så gjort i decennier. Snittet kanske ligger strax över 10% om året.

    Det är klart att det påverkar vår ekonomi enormt mycket. Att gräva ner sig i någon detalj i systemet och försöka ta bort trovärdigheten hos folk som påpekar detta med kreditexpansionen blir inget annat än nördpetitesser.

    Att "trycka" pengar är stöld och ingenting annat. Har alltid varit och kommer alltid att vara.

    SvaraRadera
  10. Vad yrar du om i din fotnot Cornucopia? Finns väl ingen s k haverist som påstår att banker lånar ut något? Vid t ex ett "bolåns" skapande sätter sig en sk "låntagare" och en sk "långivare" i ömsesidig skuld till varandra. Finessen för "långivaren" banken ligger i att dess skuld till "låntagaren" allmänt betraktas som "pengar" pga finanssystemets utformning och folkets godtrogenhet medan "låntagarens" skuld till banken inte är något annat än just en skuld (observera hur språkbruket tenderar att få oss att missförstå vad det är som egentligen sker här, men inget lånas alltså ut).
    Repeterar:
    1) Bankens skuld = "pengar" som valsar runt i banksystemet och bygger upp det evigt pågående Ponzispelet (typ 90% av alla "pengar" utgörs av bankers skulder till "bostadslånstagare"). Enda gången skulden behöver betalas är när skulden tas ut kontant (vilket i princip aldrig händer), i övrigt regleras det hela internt mellan bankerna i kartellen (RIX, Interbank etc.) Den dagen ponzispelet likt alla andra pyramidspel brister (vilket sker den dagen tillräckligt många vill ha ut sina pengar samtidigt) kraschar hela systemet och kostnaderna vältras över på folket en gång till så att spelet kan börja om från början igen.
    2) "Låntagarens" skuld = en skuld punkt. Denna är återbetalningspliktig intill döden inträder.
    Som du ser behöver inte banken "låna ut, upp eller in" något för att skapa ett "bolån", eftersom inget lånas ut. Två ömsesidiga skulder krafsas ner tillsammans med några underskrifter från en banktjänsteman och en lycklig blivande skuldslav och that's it.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är mest haverister som yrar. Eftersom de allra flesta som lånar pengar av banken använder dessa för att köpa något och i och med att man lyckas med detta har banken fullgjort sitt åtagande mot låntagaren. Punkt.

      Eftersom bankens tillgångar överstiger deras skulder (de har eget kapital precis som alla andra bolag) så har banken iaf på pappret täckning för sina åtaganden. Sålänge riksbanken tycker att banken är kreditvärdig går det att skaffa fram kontanter ifall folk skulle vilja ha ut sina pengar kontant. Det är ju bara för riksbanken att skicka en order till thumba bruk så kommer det snart nya sedlar. Att dra liknelsen till ponzisystemet är alltså grovt missvisande.

      Ja, när jag skriver pengar här avsera jag sånt som man kan köpa saker för varken mer eller mindre (även om det är svårt för vissa penningsystemshaveriseter att fatta).

      Radera
    2. Ja det är korrekt Anonym, banken har lyckats lura i kunden (och hela samhället) att det den inte lånar ut är pengar, och att det går att köpa något för detta intet. Priset som banken betalar är att den blir satt i en ständigt stigande skuld, en skuld som den inte kan betala, och som den gör allt för att slippa betala. Till slut kommer dock räkenskapens dag (tänk t ex Island) och då spricker det hela. Eftersom det krävs att skulderna hela tiden ökar för att inte detta ska ske så uppfyller arrangemanget kriteriet för att vara ett pyramidspel, en ren bluff.

      Att du insisterar på att använda bankens orwellianska språkbruk ("lån" för något som inte lånas ut, "pengar" för bankens skulder etc) visar bara att du inte har förstått mekanismen, alternativt agerar någon slags grindvakt. Språk är makt och det är viktigt att se bortom orden till vad de egentligen står för. En apa är dock alltid en apa och en skuld är en skuld, oavsett vad en zoolog eller bankoman må säga.

      Radera
    3. Jag använder det språk som de flesta andra i detta avlånga land, det kallas tydligen svenska. Ordet pengar används av de flesta i just denna betydelse, men vissa penningsystemshaverister klarar inte ut att inse detta. För att förtydliga för dessa så brukar jag påpeka att jag använder ordet i denna mening - om det sedan är svårt för vissa penningsystemshaverister att fatta kan inte jag hjälpa.

      Om du vill kan du alltid ta och klippa ut min text och ta in i ordbehandla och göra en search-and-replace till något du tycker är mer passande.

      Det faktum att låntagaren lyckas köpa det han ville ha så har banken faktiskt fullgjort sitt åtagande i kontraktet, försöker du få det till något annat så ljuger du bara. Det finns inga belägg för att banken inte skall kunna betala sina skulder - iaf sålänge den inte börjar göra massa kreditförluster (vilket var vad som hände på island om jag inte missminner mig).

      Radera
    4. Rättelse: Det finns inga belägg för att banken inte skall kunna betala sina skulder - iaf sålänge inte kunderna begär det.

      Ha det bra du.

      Radera
    5. Jag nästan antog att när dina argument tar slut skulle du slänga ur dig en kort spydig kommentar och sedan springa iväg "med svansen mellan benen".

      Sålänge banken har gott om eget kapital så finns det ingen anledning att tro att banken inte kan skaffa fram de kontanter som behövs, du har inte framfört något hållbart argument varför bankerna inte skulle kunna göra detta.

      Radera
    6. Herregud Anonym du är ju helt obildbar, och du förstår absolut ingenting. Så här är det; om 10 000 000 svenskar begär ut 10 000 kr var av bankernas skulder så är spelet slut. Finito. Hela "penningsystemet" (som egentligen är ett system av skulder) går kaputt. Bankens "kapital" består av samma sak som skuldslavarnas lån (eftersom de skapades samtidigt) nämligen ingenting. Vi har inget penningsystem, inga lån och nästan inga pengar. Bara en massa ömsesidiga skulder. Detta är vad människor just nu upplever i Spanien, och tidigare Grekland, Argentina, Island; En tyst bank run. En bank run inträffar så fort folk slutar att lita på banken. Frågan är ju varför nån nånsin tror på banken, eftersom den är konstant insolvent. Svaret är att banken och dess hejdukar använder ett förvirrande språkbruk som lurar folk. T ex kallas bankens skuld till kunden för "pengar", medan däremot kundens motsvarande skuld till banken bara kallas "skuld", trots att det är samma sak (=skuld på samma mängd icke existerande pengar)

      Apropå språk: språk (som t ex svenska) kan användas till att beskriva sakernas tillstånd. Eller, så kan de användas för att dölja sakernas tillstånd. Ta t ex ordet lån. I folks medvetande betyder låna att man får något av någon annan "till låns" som sedan ska lämnas tillbaka. Men om ordet används i ett sammanhang där inget lånas ut så har ordet lån plötsligt fått en annan funktion; det döljer det verkliga sakförhållandet. Du har inte kunnat visa att något lånas ut vid ett så kallat "bostadslån", ändå envisas du med att hålla fast vid ordet. Så antingen är du bara allmänt devot inför överheten eller så tror du fortfarande att banken verkligen lånar ut något. Det kvittar vilket för mig, det är lika korkat.

      Radera
    7. Jag noterar något föga överraskande att du inte lyckas lägga fram något belägg för din tes.

      Du försöker med lite språkliga dribblingar och lyckas dribbla bort dig själv. Att låna något innebär att man kan nyttja det man lånar och genom att man lyckats genomföra ett köp med detta man lånat så visar det ju med högsta tydlighet att man haft det man lånade i sin besittning. Hur långivaren lyckats bringa tillgången i låntagarens besittning har inte med förhållandet att göra.

      Radera
    8. "Hur långivaren lyckats bringa tillgången i låntagarens besittning har inte med förhållandet att göra."

      Eftersom "långivaren" inte har lånat ut något till "låntagaren" utan de bara har bytt skuldbrev (på icke-existerande pengar) med varandra och banken använder en pyramidspelskonstruktion och en manipulativ terminologi för att dölja att den inget har lånat ut så har det i högsta grad med förhållandet att göra. Varsågod att visa var jag har fel. Det är du som inte har något belägg för din tes att banken lånar ut pengar. Så fort du närmar dig frågan glider du undan, som med formuleringen i citatet ovan. Räkna inte med fler kommentarer från mig om du inte svarar konkret på frågan.

      Radera
    9. Skuldbrevet är en tillgång (dvs något som banken lånat ut) som kan användas för att köpa saker så styrker det min tes att banken lånar ut något som man kan köpa saker för (det är svårt att i ett inlägg styrka att man kan köpa saker för detta och det finns inga referenser till det eftersom nästan alla finner det fullständigt självklart då de gör det nästan dagligen). Att du sedan verkar vara för korkad för att kunna ta till dig de definitioner på begrepp som jag använder (och jag vet att vissa penningsystemshaverister har andra definitioner) kan inte jag hjälpa. Spring iväg med "svansen mellan benen" om du vill...

      Förtydligande angående "manipulativ terminologi": till skillnad från dig försöker jag definiera vad jag menar med vissa begrepp (som t.ex. "pengar" som du påstår inte existerar). Med skuldbrev här menar jag en fordring, något egentligt skuldbrev existerar inte, men hade det gjort det så hade geldenären fått skuldbrevet i retur när skulden lösts.

      Radera
    10. Ja man kan köpa saker för bankskulder eftersom bankerna äger betalsystemen och bollar sina skulder fram och tillbaka, men det betyder inte att de är pengar (pengar i Sverige är Svenska kronor som ges ut av Riksbanken), det betyder bara att du är lurad när du tror att det inte är någon skillnad. Dessa "pengar" är nämligen inte neutrala eftersom de är skulder på ickeexisterande svenska kronor, och de växer i en gigantisk jättepyramid av bankskulder och är i slutändan inget annat än ett verktyg för gigantiska förmögenhetsöverföringar. När någon får betalningsproblem, vilket måste ske när tillväxten av skulder i pyramiden sjunker (mängden skulder måste hela tiden öka för att räntorna ska kunna betalas), t ex Grekland, så nämns aldrig att det finns en motpart som har en lika stor skuld tillbaka. Banken behöver nämligen inte betala sin skuld, den kan växa och växa tills pyramiden totalkraschar. Annars hade man ju bara kunnat kvitta skulderna mot varandra, men då försvinner ju ett och annat bankjobb, så det är bättre att Grekland får åka tillbaka till medeltiden.

      Så när du säger att "pengar är något man kan köpa saker för punkt" så gör du en förenkling som bara lurar dig själv. Du måste reda ut skillnaden mellan de olika formerna av "pengar" och vilken roll de spelar i systemet. Men du måste göra jobbet själv, banken, journalisterna, ekonomerna, politikerna och Cornucopia kommer inte att hjälpa dig, för de lever alla i Lala-land. "Titta en fågel" säger de om någon frågar. Och det tycks du göra också.

      Radera
    11. När skall du lära dig läsa? Jag skriver att jag med "pengar" avser något man kan köpa saker för, om detta inte passar dig kan du ta och klippa ut texten och ta in i en ordbehandlare och göra en search-and-replace till något uttryck som passar dig bättre. Att göra gällande att jag påstår något annat genom att ändra ordens betydelsen som jag har varit mer än brukligt noga att påpeka vilken betydelse jag tillskriver orden jag använder är ju bara korkat.

      Sen kan du komma tillbaks när du har belägg för att pengar inte existerar och grekland åkt tillbaks till medeltiden. Det förefaller ju som att det är du som lever i ett lala-land.

      Radera
    12. Det börjar bli lite komiskt Anonym. Jag läser det du skriver, och jag KRITISERAR dig för det, märker du inte det? Du får gärna kalla det som du kan köpa saker för för pengar om du vill, men då vill jag veta om du accepterar följande utsaga; "Det finns två typer av det som Anonym kallar "pengar" (dvs något man kan köpa saker för) i Sverige, det finns 1) Svenska Kronor, som ges ut av Riksbanken, och 2) bankers skulder på Svenska Kronor." Ja eller Nej?

      Radera
    13. För att rekapitulera så var frågan om var din invändning mot cornus fotnot om att banken måste låna in (ungefär) lika mycket som den lånar ut. Detta vet vem som helst som har lite koll på hur företagsekonomi fungerar: tillgångar och skulder måste hela tiden vara i balans. Tesen att banken inte lånar ut något faller på det att kunden kan ta detta "ingenting" och köpa saker för - i verkligheten har kunden en tillgång (som jag kallar pengar) som han kan köpa saker och faktiskt bevisar det genom att faktiskt göra just det. Sen ifrågasatte jag din tes att banken inte skulle kunna fullfölja sitt åtagande genom kontant utbetalning - denna tes har du fortfarande inte styrkt.

      Istället har du hittils har inriktat dig på är hur jag väljer att använda ord - trots att jag är osedvanligt tydlig med vad jag menar med orden. Om du istället för detta har något sakligt argument hade du kunnat framföra det istället.

      Svar på din fråga antar jag är att båda dessa omfattas av det jag kallar pengar, även om är något slarvig i ditt språkbruk.

      Radera
    14. Varför kan du inte svara ja eller nej på en rak fråga? Ska jag ta det som ett ja att du "antar" att såväl svenska kronor utgivna av Riksbanken som bankers skulder på svenska kronor omfattas av det du själv kallar pengar?

      F ö vill jag helst inte upprepa mig men: vid ett s k banklåns upprättande skapas samtidigt två skulder (banks skuld till kund resp. kunds skuld till bank) på samma mängd icke existerande Svenska kronor, skulder som tar ut varandra. Alltså behöver inget lånas in för att skapa ett sådant s k lån, eftersom inget lånas ut. Det blir balans i tillgångar och skulder med automatik och s k inlåning och s k utlåning uppstår alltså simultant. Tesen att banken lånar ut något faller direkt när man har konstaterat hur det s k lånet har uppstått (banken har ju en lika stor skuld som kunden). Det förändras inte av att kunden kan köpa saker för det s k lånet, för så länge skulden stannar inom banksystemet, vilket den NÄSTAN UTAN UNDANTAG gör, så har inte banken lånat ut något, utan bara byggt på det egna jätteberget av skulder. Det faktum att saker kan köpas av kunden för bankens skuld har ett förbehåll; om säljaren av sakerna har konto i en annan bank så kommer dennes bank inte att acceptera köparens banks skulder om inte samtidigt samma mängd centralbankspengar förs över från köparens bank. Bankerna accepterar alltså inte varandras skulder som betalningsmedel (a k a pengar) utan endast centralbankspengar. Eftersom centralbankspengarna utgör en försvinnande liten del av den s k penningmängden så krävs ett idogt bollande av centralbankspengar och skulder fram och tillbaka (via RIX, interbank lending, obligationer etc.) för att systemet ska flyta.

      Anledningen till att jag bråkar lite om ditt språkbruk är följande; när vi diskuterar det s k penningsystemets uppbyggnad så är din definition av ordet pengar ("något man kan köpa saker för") inte tillräcklig eftersom du under ordet pengar då klumpar ihop företeeelser av helt olika karaktär (riksbankspengar och bankers skulder på riksbankspengar). Du har nu skrivit att du "antar" att det du kallar pengar omfattas av båda dessa, vilket ju är ett steg framåt. Nu återstår att se om du inser att också ordet lån är bedrägligt, eftersom (vilket jag nyss beskrivit) banken inte lånar vare sig in eller ut. Ordet skuld beskriver däremot vad det är fråga om.

      "Sen ifrågasatte jag din tes att banken inte skulle kunna fullfölja sitt åtagande genom kontant utbetalning - denna tes har du fortfarande inte styrkt."

      Eftersom den s k penningmängden utgörs av ca 3 % centralbankspengar, varav en stor del redan finns ute i samhället eller är uppbunden i RIX-systemet, och 97% av bankers skulder, så kan du ju själv räkna ut vad som sker när kunderna börjar kräva att bankerna ska fullfölja sina åtaganden i lite större skala; alla kommer att springa i kapp till banken, men banken kommer tömmas innan elvakaffet. Hur menar du att jag ska "styrka" detta? Jag kan hänvisa till tidigare bank runs med källhänvisningar, men jag tror du förstår vad jag menar.

      Radera
    15. "Varför kan du inte svara ja eller nej på en rak fråga?"

      Ditt slarviga språkbruk gör att frågan inte är entydig - och sålänge den inte är det så blir inte svaret bättre än så.

      Ditt snack om "systemet" är IMHO pointless då "systemet" inte är någon person du gör affärerna med. Det vore ju lika begåvat att säga att när du lånar en bok på biblioteket så är det egentligen inget lån eftersom den inte lämnar "systemet".

      Mängden centralbankspengar är ickekonstant - i själva verket är mängden sådana styrd av behovet av dem. Vad händer om t.ex. centralbanken i ett sådant läge ökar mängden centralbankspengar för att möta behovet? Kommer dessa då inte räcka? Att hänvisa till tidigare bankruns är ju inte speciellt meningsfullt - det finns inget som per automatik säger att situationen är likadan i alla banker.

      Radera
    16. Kort svar:

      Slingerbult. Svara på frågan eller identifiera vad i mitt språkbruk som är "slarvigt".

      Obegåvad jämförelse med en biblioteksbok. Tänk en gång till. Vid boklån så lånar du verkligen med dig en bok, det är inte så att du och biblioteket skriver på var sitt papper att ni är skyldiga varandra samma icke existerande bok.

      Tyvärr har inte allmänheten tillgång till digitala centralbankspengar. Vid en internationell bankkrasch finns ingen chans att de hinner trycka sedlar som täcker upp. Jo alla banker är konstruerade som pyramidspel och är sammanlänkade nationellt och internationellt (det är därför relevant att tala om "systemet"), men jag drar inte allt igen.

      Eftersom vi inte kommer längre lägger jag ner här, fast du får gärna svara på frågan förstås.

      Radera
    17. För det första så är det frågan om hur du hanterar uppräkning, menar du då att som uppräknas är en uttömmande mängd av det som beskrivs eller menar du att uppräkningen bara skall avse en delmängd av det som beskrivs? För det andra när du skriver riksbankspengar - avser du då allt som riksbanken ger ut som allmänt skulle accepteras som pengar eller avser du bara just sedlar och mynt utgivna av riksbanken? För det tredje med bankens skulder avser du då kundens fordringar?

      Sedan jämförelsen med biblioteksboken haltar eftersom egendom inte behöver vara fysiska ting.

      Radera
  11. Är det någon som kan förklara exakt vad det är för skillnad på upplåning och inlåning. Har försökt googla på det men hittar inga klara svar. Det är ju två olika ord så att veta skillnaden mellan dem måste vara viktigt annars så förstår man inte resonemanget här.

    En enkel förklaring bara på...

    1. Upplåning =
    2. Inlåning =

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl av vem och till vilka vilkoren som styr. Enligt lag om inlåningsverksamhet är inlåning:

      "mottagande från allmänheten av återbetalningspliktiga medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst ett år"

      Upplåning är som det används ett allmännare begrepp - dvs att få in likvida medel genom lån.

      Radera
    2. @sigvard. Lätt förenklat är det så här:

      Inlåning = pengar som bankens kunder har stående på sina konton

      Upplåning = banken emitterar (bostads-)obligationer som köps upp av institutioner som vill/behöver placera pengar

      Inlåningen är generellt sett för liten för att bankerna enbart utifrån denna ska kunna låna ut pengar. Jämför med hur mycket pengar du själv har på kontot, kontra hur mycket du har i lån. Det mesta av de pengar som lånas ut i form av bolån kommer via upplåning, dvs från andra än bankens kunder.

      Radera
    3. @Hedge och Anonym

      Ok tack. Det jag då inte förstår är varför de lånar UPP så mycket. Själva UT-låningen i sig borde resultera i en lika stor IN-låning. Och redan där borde bankens balansräkning vara helt okej.

      Sedan så sker ju alla överföringar mellan bankerna genom RIX och oftast så verkar det ju vara så att betalströmmarna går jämt ut och då behöver ju ingen bank göra ett sådant här UPPlån.

      Så varför gör bankerna UPPlåning annat än i de fall när betalströmmarna i RIX slutar med en snedbelastning av innehavet av centralbankspengar på någon banks konto på Riksbanken (tror ni kallar detta för likviditetsbrist).

      En bank borde alltså inte behöva täcka sina kreditutlåning med någon UPPlåning annat än om den "blir kort" på centralbankspengar i RIX. Och det borde inte vara särskilt ofta, eller hur?

      Radera
    4. Eller så kanske penningsystemhaveristerna (det är alltid de som tjatar om RIX) missat att förstå något...

      Radera
    5. Tänk t ex om bankerna faktiskt gör upplåning innan de behöver pengarna, dvs att de faktiskt först lånar upp och sedan lånar ut och inte alltid skapar nya pengar vid varje lån?

      Radera
    6. Tänk dig t ex att man som bank vill ha en säkerställd balans på de fem år som en kund bundit sitt bolån på och vara säker på att man har en upplåning som är lägre än kundens ränta.

      Inlåning sker mot rörlig ränta. Binder man utlåning på säg 5 år till 3% ränta vill banken vara rysligt säker på att balanserande in- och upplåning har lägre än 3% ränta och då emitterar man obligationer på 5 år till lägre ränta än 3%. Faktum är att man på dessa lån i själva verket lånar upp pengarna i förväg för att veta vilken ränta man kan erbjuda kunderna med garanterad vinst. Lånar man ut genom att "skapa pengar" har man inga sådana garantier, och det gör man i princip bara med blanco- och konsumtionslån med rörlig ränta.

      Tänk om penningsystemhaveristernas förenklade världsbild är fel? Tänk om banken faktiskt lånar upp och inte alltid skapar pengar via lån?

      Hmm...

      Radera
    7. Inte att glömma är att de allra flesta som lånar pengar av banken inte gör det för att det är kul att vara skyldig pengar utan gör det för att de behöver pengarna till att köpa något. Situationen de tjatar om att man bara skapar ömsesidigt lån är bara tillfällig och tron att banken inte behöver fullfölja sina åtaganden kanske inte stämmer speciellt bra.

      Radera
    8. @Cornucopia

      Jag vet inte vilka du menar är penningsystemshaverister. Menar du t.ex sådana som Richard Werner, Michael Hudson, Michael Kumhof och väldigt många andra inte har en aning om hur banker fungerar?

      Jag har en känsla att du har fel i detta men det skulle vara intressant att höra varför de har fel. Om de nu har fel.

      Enligt dig så måste alltså en bank sitta och vänta på att de kan göra en upplåning innan de kan kan skapa en kredit som de kan göra en utlåning av som sedan i sin tur blir en inlåning i banken.
      Samtliga namngivna personer ovan anser att en bank inte behöver vänta på en sådan upplåning. Men du menar att alla dessa har helt fel?

      Fast det mest intressanta vore faktiskt att veta om du räknar dessa 3 namngivna personer till gruppen penningsystemshaverister. Det blir så luddigt när du bara upprepar "haverister" utan att du någon enda gång namnger vilka du menar.

      Radera
    9. Som sagt är att haken som ofta missas är vad som händer i nästa steg när pengarna används av låntagaren - det är egentligen först då som banken behöver leverera. Tar man bara och ser det första steget (i tron om att det är där det hela händer) ser det ut som att banken kan låna ut pengar skapade ur tomma intet, men ingen kommer ju låta pengarna sitta på kontot. Det som krävs är att banken vet att de kommer kunna leverera på anmodan enligt låneavtalet.

      Ser man t.ex. på SBAB's balansräkning så har man utlåning till allmänheten på 248mdr kronor men bara inlåning från allmänheten på 8.7mdr kronor, resterande måste finansieras genom upplåning på annat håll.

      Radera
    10. @Anonym2012-12-11 21:09

      Nja, varför tror du det. När banken skall "leverera" så säljer den ju låntagarens skuld, bankens tillgång, (namnunderskrift och pant) vidare bara. Banken "pantar alltså en pant" eller på bankspråk "emitterar en obligation".

      På så vis så kan den ju överföra/leverera skulden som den har till "säljaren av huset" som i sin tur skapades av "namnunderskriften och panten" av husköparen.

      Så banken byter ju ut en egen skuld till en annan egen skuld bara.

      Radera
    11. Du verkar ha lyssnat såpass mycket på penningsystemshaveristerna att du har anammat deras språk - de brukar gärna vara noga med att påpeka skillnaden mellan banktillgodohavanden och sedlar-och-mynt (bägge i dagligt tal kallat pengar, bägge ganska likartade tillgångar), men kan sedan blanda ihop begreppen skuld och fordring (varandras motsatser).

      Dock säljer banken inte fordringen på låntagaren, säljer man den så kommer köparen bli den som får rätt att uppbära ränta och amorteringar. Istället tar banken och lånar upp istället, sålänge banken kan låna till betydligt lägre ränta så är det ett bättre handlingsalternativ. Det är som sagt bara att läsa bankens balansräkning för att se hur det står till med bankens tillgångar och fordringar - jag väljer att tro det som står där (intygat av revisor och allt) framför att tro på allt penningsystemshaverister påstår (och som tystnar såfort man avkräver dem belägg för endel påståenden).

      För övrigt är en obligation ett skuldbrev, att emitera en obligation är ett annat sätt att säga att man lånar. Obligation är för övrigt inget speciellt "bankspråk".

      Vidare eftersom fordringen på låntagaren inte överlåtes så kommer eventuell panträtt heller inte överföras, det vore bara dumt.

      'På så vis så kan den ju överföra/leverera skulden som den har till "säljaren av huset" som i sin tur skapades av "namnunderskriften och panten" av husköparen.'

      Det låter lite som att du har blandat ihop endel där. Vid namnunderskrift antar jag du här avser att ingå avtal och jag antar att det är låneavtalet (köpeavtalet är ju mellan köpare och säljare). Vid ingången av ett avtal förbinder sig parterna att fullfölja sina åtaganden, avtalet kan vara konstruerat så att den ena parten inte kan krävas på fullgörande innan den andre har fullgjort sitt - i fallet banklån är det dock inte så. Vid underskriften blir alltså bolånetagaren bunden att betala banken ränta och amortering (och återstoden efter löptiden) och banken blir bunden att betala ut lånesumman på anmodan. Det är alltså detta som gör att det ligger en summa pengar på ditt bankkonto, om du tar ut pengarna eller använder dessa för att betala tredje part så innebär detta att banken har fullföljt sitt åtagande - och det är först när det sker som banken måste leverera (dvs fullfölja sitt åtagande).

      Radera
    12. @Anonym2012-12-12 07:16

      Jag tror att du förstått vad jag menar fast du uttrycker det på ett annat sätt bara. Det som är mer intressant för mig är vad du och t.ex Cornucopia menar när ni skriver "haverister".

      T.ex menar du att sådana som Richard Werner, Michael Hudson, Michael Kumhof och väldigt många andra inte har en aning om hur banker och penningsystemet fungerar?

      Eller är det andra personer som ni menar när ni talar om haverister.

      Radera
    13. Jag har inte kollat vad Michael Hudson och Michael Kumhof sagt. Richard Werner's intervju på youtube tycker jag han verkar veta vad hat talar om (borde han ju göra), men hans beskrivning om hur banklån fungerar stannar vid att pengarna hamnar på konto och det blir alltså därför lite missvisande. Det är ju först när man tar pengarna därifrån det blir ett lån, det är lite som att låna grannens gräsklippare - bara för att han säger "OK, den står på altanen" betyder inte att man lånar den, det är först när man hämtat den som man lånar den.

      Radera
  12. Diskussionen om ökning av penningmängd och FRB åsido, men vad har det för systemvärde i att utesluta privatpersoner från att ha konto i RIX?

    Är det inte ganska suspekt att staten kör med (privata) banker som proxy för alla sina affärer med privatpersoner?

    Min tolkning är att det är bankerna som tagit över staten och arbetsfritt skär emellan. Vad är det för bild på betalningsmedlet för att betala skatt? Inte är det kungens, eller något av Riksvapnen. Det är "Din" Internetbanks logga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag antar att det kan vara lite att RIX är skapat utifrån att man har begränsat med parter - utifrån behovet av att föra över pengar mellan banker. Det blir lite av ett cirkelresonemang varför man inte skall tillåta privatpersoner då utan det blir inget särskilt motiv till detta utan att det bara blivit så. Sen finns det säkert endel konspirationsteoretiker som tror att det är en konspiration för att illuminati skall kunna ta kontroll över all världens tillgångar...

      Att (frivillig) betalning av skatt inte sker med normalt lagstadgat betalningsmedel tror jag mest beror på att de som beslutat detta inte helt har haft insikt i den symboliska betydelsen av att man inte kan (frivilligt) betala skatt med sedlar och mynt (utan mest sett det som vara mer praktiskt att hantera skatten via skatteverkets bg-konto).

      Med pengar avser jag sånt man kan köpa saker och ting med och med "sedlar och mynt" avser jag just sedlar och mynt (utgivna av riksbanken).

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...