2012-12-17

Är du en penningsystemhaverist?

Tretton enkla frågor för den som misstänker att vederbörande är en sk penningssystemhaverist.

1. Måste det finnas någon som vill låna för att banken ska kunna skapa krediter? [JA/NEJ]
2. Kan du för dessa krediter handla något fysiskt, t ex ett hus, en bil eller hemelektronik? [JA/NEJ]
3. Tar du emot dina bidrag eller din icke-svarta lön som en bankkontobalans? [JA/NEJ]
4. Betalar du dina räkningar via en bankkontobalans? [JA/NEJ]
5. Accepterar de du är skyldiga pengar betalning via bankkontobalans? [JA/NEJ]
6. Kan du köpa fysiskt guld eller silver med din bankkontobalans? [JA/NEJ]
7. Banken höll ingen pistol mot ditt huvud när du tog dina lån? [JA/NEJ]
8. Har du något eget ansvar för att du lånat pengar? [JA/NEJ]
9. Kan du ta ut din bankkontobalans som kontanter? [JA/NEJ]
10. Om du flyttar din bankkontobalans till ett konto med ränta, betalar banken dig ränta då? [JA/NEJ]
11. Kan du köpa fysiska saker för den balans denna ränta ger dig? [JA/NEJ]
12. Måste banken ha lika mycket inlåning (bankkonton), upplåning (obligationer) och finansiering (eget kapital som kapitaltäckning) som utlåning, eller rent av en summa som blir större än utlåningen? [JA/NEJ]
13. Banker lånar upp mer på obligationsmarknaden än vad de lånar in via inlåning. Är det i själva verket så att bara en liten del av utlåningen är penningskapande? [JA/NEJ]
Svaret på samtliga ovanstående frågor är förstås JA. Svarar du nej på något av detta så har du fel eller så är du dum i huvudet, t ex genom att betala räkningar kontant över disk mot en kostnad, istället för i princip gratis online. Eller så är du skyldig väldigt tveksamma typer pengar.
Verkligheten är att det vi kallar pengar på våra bankkonton är pengar och går att använda som pengar.
Det går rent av att köpa guld eller silver för dessa pengar.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

162 kommentarer:

  1. 7. Höll banken en pistol mot ditt huvud när du tog dina lån? [JA/NEJ]


    Ja?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då åberopar man avtalslagens 28:e paragraf och betalar tillbaka pengarna.

      Med pengar avser jag här sånt man kan köpa saker för.

      Radera
    2. Poul Ströyer hade en teckning i DN vid tiden för kasinoekonomin sent 80-tal.

      Bankkamrern måttade hotfullt en penna mot kunden och sa: " Detta är ett lån! Skriv på här!"

      "Resten är historia."

      Radera
  2. Enstaka nej kan nog förekomma utan att vara penningsystemshaverist. Att få lönen utbetald med sedlar och mynt är inte en omöjlighet, jag har varit med om det själv.

    Det är inte med nödvändighet något skumt med att använda sedlar och mynt för att genomföra affärer. Och en betalningsmottagare som insisterar på att få betalt på det sättet behöver inte med nödvändighet ha skumma anledningar till det (och fortfarande så har en fordringsägare rätt till det såvida inget annat har avtalats eller meddelats genom lag).

    SvaraRadera
  3. Punkten om eget ansvar var lite fyndig.

    Förbluffande ofta gnäller folk på sina banker som dom lånat pengar av. Som om bankerna tvingat någon att låna pengar.

    Mkt märkligt beteende, om man anser att individer har ett ansver för sina handlingar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skulle man inte få gnälla på sin bank bara för att man har lånat pengar av den? På vilket sätt implicerar det att man blivit tvingad att låna?

      Resonerar du likadant gällande andra tjänster och produkter? Får man inte ha några negativa åsikter om något man har betalat för?

      Radera
    2. Givetvis kan man ju klaga på en varan/tjänst man köpt, men man bör då också göra övervägandet om man tycker varan/tjänsten vara värt priset och om man skall fortsätta köpa varan/tjänsten från den leverantören (eller öht).

      Radera
    3. @ddd

      Gnället går i regel ut på att räntekostnaderna blir högre i något läge och att personerna då upplever sig utlämnade till bankens godtycke.

      Ränteförändringar är dock något över tiden naturligt och som ingår i ett låneavtal. För att minimera effekterna av en fluktuerande ränta bör man därför inte vara överbelånad.

      Att istället gnälla på banken kring något som stod med i avtalet och som en tolvåring förstår kommer hända i något läge är inte att ta eget ansvar.

      PS jo det finns penningsystemhaverister som på fullt allvar menar att folk är utsatta för en konspiration i vilken dom luras att överbelåna sig. Ett annat argument går ut på att man, särskilt här i stockholm, "måste" överbelåna sig för att ha någonstans att bo, vilket såklart är nonsens.






      Radera
    4. Man kan också binda räntan för att slippa att vara utsatt för fluktuerande ränta. Om räntekostnaden på bunden ränta är för hög för ens ekonomi så är rimliga slutsatsen att rörlig ränta innebär för hög risk för ens ekonomi och då avstår man från att låna.

      När klagomål är befogat är ifall varan/tjänsten inte uppfyller det som är avtalat (kallas reklamation) eller är dyrare/sämre än vad som är rimligt att förvänta sig (då bör man byta leverantör).

      Radera
  4. Cornu, du hade förresten kunnat göra ett MAD-upplägg på det hela.

    "Du vet att du är en penningsystemhaverist när:

    1. du tycker att banken har allt ansvar för hur mycket du själv lånat.

    2. du upplever att bankerna i en stor sammansvärjning lurat svenska folket att belåna sig."

    osv

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Problemet med skuldbaserade pengar blir inte uppenbart förrän man inser att krediter ställs ut mot ränta, vilket får systemet att växa exponentiellt. Detta i sin tur kräver en för evigt växande resursbas.

    Vissa har svårt att förstå det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast skuldbaserade pengar kräver förstås varken ett växande system eller en växande resursbas, så vem som har svårt att förstå vad kan man diskutera. Konspirationsfilmer har inte alltid rätt...

      Radera
    2. Ja, tänk att så många professorer kan ha fel...

      Radera
    3. Dessa professorer kanske antagit premisser som inte impliceras av skuldbaserade pengar, eller så är det så att de har blivit missuppfattade av endel penningsystemshaverister.

      Radera
  7. Hej

    Varför är 12 ja? Jag trodde grejen med fractional reserve banking var att de kunde låna ut mer än vad de har täckning för? Förklara gärna utan kalla mig dum i huvudet igen.

    Puss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs lite om bokföring så förstår du. Balansräkningen är alltid i balans (dvs tillgångsidan måste vara exakt lika stor som skuldsidan), på skuldsidan finner man skulder (inlåning och upplåning) och eget kapital och på tillgångssidan finns bland annat fordringar (men även inventarier mm). Detta gäller samtliga bolag och alla andra bokföringsskyldiga (som måste upprätta balansräkning) - banker är inga undantag.

      Radera
    2. Ja, det kan de. Men vad Corny syftar på är antagligen att balansen som kreditskapandet ger upphov till hamnar på ett konto, initialt i samma bank eller senare i en annan bank. På samma sett hamnar en del av andra bankers skapade "pengar" på den förstnämnda banken (inlåning). En mycket liten del av t.ex. ett bolån plockas i slutändan ut som kontanter.

      Radera
    3. Nej, det kan de inte. Och det är exakt vad Cornu syftar på...

      Allt som banken lånar ut, har de också lånat in (lånat in här inkluderar inlåning (bankkonton), upplåning (obligationer) eller finansiering). PUNKT.

      FRA (vilket vi inte ens har i Sverige) innebär att man bara behöver hålla en fraktion av INLÅNADE pengar i reserv. Med ett reservkrav på 10% kan de alltså låna ut 90 kr på varje hundralapp som sätts in i banken. Dvs, av de 100 kr du satt in på ditt konto, kan banken låna ut 90 kr till någon annan. Resultatet kan bli att det finns två konton med totalt 190 kr på, trots att det bara finns 100 kr i riktiga pengar - 90 kr är "skapade".

      MEN - om du vill ta ut dina 100 kr, då måste banken låna upp 100 nya kronor av någon annan, eftersom de ju i praktiken bara har 10 kr kvar (90 kr av "dina" pengar har den andra kunden redan konsumerat upp). Banken KAN INTE låna ut pengar som inte finns.

      Poängen med FRA är alltså att banken kan låna ut andras insatta pengar. Inte att de kan låna ut mer än de har.

      Radera
    4. FRB menar jag såklart... FRA är något annat... :)

      Radera
    5. @ddd
      "Med ett reservkrav på 10% kan de alltså låna ut 90 kr på varje hundralapp som sätts in i banken."

      Fel, de kan skapa krediter för 900 kr på varje hundralapp som sätts in. Däremot måste de naturligtvis ha teckning för om krediten tas ut från banken, dvs när överföringen ska avvecklas i RIX. Det sköter banken med antigen egna medel, inlåning eller interbanklån. Men antagligen har de under dagen överförts en del till banken som de kan kvitta mot.

      Radera
    6. stekfiol: Nej, det kan de inte, oavsett vad du har sett på youtube...

      Radera
    7. Ok, nu läste jag inte färdigt.

      Visst, så länge ingen ska använda pengarna kan de "skapa" hur mycket pengar som helst. Men ingen tar lån för att låta pengarna sitta kvar på sitt lönekonto, så det resonemanget är meningslöst.

      Radera
    8. OK, låt säga att du har rätt och banken bara kan låna ut 90 kr av din hundralapp. Vad tror du så nästa bank gör när dessa 90 kr sätts in på en annan bank? Jo den andra banken lånar ut 81 kr, och så vidare. Totalt blir det 900 kr, inget säger att den andra banken inte kan vara samma bank som den första, dvs den kan låna ut 900 kr direkt.

      Radera
    9. Finns det inte en gråzon här?

      Om en bank t.ex alltid har riskvikt 0 på sina lån (dvs lån sker bara till stat t.ex) så behöver inte tillgångarna vara större.

      I övrigt gäller regeln från FRB, dvs man måste ha skuld + övriga tillgångar på 100 kr för att få låna ut 92, är mottagaren staten själv så kan förhållandet sättas till 100, 100.

      Radera
    10. stekfiol: Så kan man göra. Men det är fortfarande ingen bank i kedjan som lånar ut mer än den har lånat in. Om serien körs inom samma bank, kan banken ändå inte betala ut det sista lånet på 100 kr, utan att få ny täckning bakåt i serien - dvs de behöver ha en inlåning på 1000 kr för att kunna betala ut lånet på 900 kronor ändå.

      Radera
    11. "det sista lånet på 900 kr" ska det vara...

      Radera
    12. ddd: Det är jag med på. Men banken är inte isolerad. Ponera att andra banker gör samma sak, och att dessa bankers kunder också flyttar sina nyligen lånade pengar till andra banker, t.ex. den bank vi talar om ovan. Om man sedan antar att betalningsströmmarna är ungefär proportionerliga mot storleken på bankernas kreditskapande så innebär det att den första banken också får insättningar på ca 900 kr under dagen. Detta innebär att den utan problem kan överföra de första 900 kr, som skapas via krediten tidigare, ut från banken.

      Det enda som kan sätta käppar i hjulet här är om många vill ta ut sina lånade pengar från sina konton, men det tror jag att vi är överens om att det inte sker särskilt ofta.

      Radera
    13. Stekfiol: Om du räknar varje utlåning så måste du räkna varje inlåning också.

      Radera
    14. @ddd:

      "MEN - om du vill ta ut dina 100 kr, då måste banken låna upp 100 nya kronor av någon annan, eftersom de ju i praktiken bara har 10 kr kvar (90 kr av "dina" pengar har den andra kunden redan konsumerat upp). Banken KAN INTE låna ut pengar som inte finns.

      Poängen med FRA är alltså att banken kan låna ut andras insatta pengar. Inte att de kan låna ut mer än de har."

      Du blandar ihop "Låna ut" och "ta ut". Nidnus har rätt och du har fel.
      Banker lånar ut pengar som inte finns hela tiden, det är så pengar skapas.

      Radera
    15. Nej, du blandar ihop fantasier och verklighet. Pengarna "skapas" för att de lånar ut pengar som någon annan har satt in, dvs det är egentligen inte bankens pengar som lånas ut. Men de skapas inte från ingenting.

      Förklaring på lågstadienivå:
      Du har 100 kr på banken. Pelle lånar 90 kronor av banken. Han får 90 av de kronor som du har satt in. Du har fortfarande 100 kr på ditt konto. Pelle har 90 kronor som han gör vad han vill med. Ni har totalt 190 kronor - 90 kronor har "skapats". Problemet uppkommer om du vill ta ut dina 100 kronor - de finns nämligen inte längre. Banken måste hitta någon annan som vill sätta in 100 kronor för att du ska kunna få ut dina pengar.

      Som tur är tar inte alla ut sina pengar samtidigt i praktiken, och det är därför systemet fungerar.

      Radera
    16. > Du har 100 kr på banken. Pelle lånar 90 kronor av banken.

      För att förstå hur det fungerar bör du inse att Pelle kan låna nästan en tusenlapp på min insatta hundring.

      Orkar inte förklara det här mer och det borde inte behövas här hos Cornu heller. Googla runt lite och läs på!

      Radera
    17. Ja, det är riktigt. Så länge Pelle inte har för avsikt att ta ut peng ur banken, vilket han antagligen har... Men även om han låter dem sitta på kontot har banken samma inlåning (Pelles konto) som utlåning (Pelles lån).

      Så länge inga pengar lämnar banken kan de skapa hur mycket som helst. Men det kan jag också. Jag lånade precis en miljard av mig själv! Nu har jag en miljard i tillgångar och en miljard i skulder. Inte fan blev jag miljardär för det...

      Radera
    18. > Så länge Pelle inte har för avsikt att ta ut peng ur banken, vilket han antagligen har...

      Det är bara en liten del av penningmängden som finns i form av kontanter. Det mesta sitter på bankkonton. Om jag tar ett större lån till tex en bostad, dvs pengar skapas ur ingenstans och sätts in på mitt konto, så innebär att jag "tar ut dem" bara att de sätts in på någon annans konto. Kanske tom i samma bank. Det viktiga är att man kan handla med dem och att banken kan kräva in räntan.


      > Men även om han låter dem sitta på kontot har banken samma inlåning (Pelles konto) som utlåning (Pelles lån).

      Ja, banken kommer att ungefär samma in-och utlåning även om de lämnar Pelles konto och sätts in på någon annans konto. Pengar flyttas kontinuerligt mellan konton och banker, men de håller balas ändå (för mellanskillnaden finns stibor). Men det är en helt annan sak än det helt korrekta uttalande av Nidnus Rep som du protesterade mot.

      > Så länge inga pengar lämnar banken kan de skapa hur mycket som helst.

      Nej, det kan de inte. Om en bank börjar låna ut mer än tillåtet kan det bli allvarliga påföljder, kanske tom fängelse!


      > Men det kan jag också. Jag lånade precis en miljard av mig själv! Nu har jag en miljard i tillgångar och en miljard i skulder. Inte fan blev jag miljardär för det...

      Nu blandar du bort dig igen. Det blev inga nya pengar skapade i den transaktionen.

      Radera

    19. Det är bara en liten del av penningmängden som finns i form av kontanter. Det mesta sitter på bankkonton. Om jag tar ett större lån till tex en bostad, dvs pengar skapas ur ingenstans och sätts in på mitt konto, så innebär att jag "tar ut dem" bara att de sätts in på någon annans konto. Kanske tom i samma bank. Det viktiga är att man kan handla med dem och att banken kan kräva in räntan.


      Ja, men utlåning är ändå lika med inlåning. Vilket var ursprungsdiskussionen innan det urartade. Och det är fortfarande så att banken inte kan låna ut pengar som den inte lånat in - i ögonblicket när lånet skapas ökar saldot på kontot - men också skulden. Summan är noll.

      Nej, det kan de inte. Om en bank börjar låna ut mer än tillåtet kan det bli allvarliga påföljder, kanske tom fängelse!

      Förutsatt att de har tillräckligt eget kapital, och att tillräckligt många faktiskt ansöker om krediter, kan de skapa "hur mycket som helst". Det var ett rent hypotetiskt resonemang, men jag överskattade tydligen din förmåga att tolka ut det.

      Nu blandar du bort dig igen. Det blev inga nya pengar skapade i den transaktionen.

      Det blev det inte i bankfallet heller, det blev bara siffror i en databas. Dock litar Pelle (och ICA-handlaren) till 100% på att banken faktiskt kan skaffa fram de där pengarna som siffrorna representerar när han behöver dem för att betala sina trekommafemmor på ICA, och därför anses hans fodran på banken (saldot på hans konto) ha samma värde som kontanter.

      Radera
    20. Och så länge pengarna inte lämnat banken har ju banken EGENTLIGEN aldrig heller lånat ut något. Det enda som skapats är en överenskommelse.

      Radera
    21. Det beror ju lite på vad du menar med att låna - eftersom kunden faktiskt använder pengarna efter eget tycke så har han ju haft dem i sin besittning och att de skall återbetalas till dem som bringat dem i kundens besittning utgör det jag skulle kräva av ett lån. Att egendomen aldrig varit i långivarens besittning spelar kanske stor roll för vissa, men det räcker för mig iaf att de har haft rätt att bringa kunden i besittning av pengarna.

      Radera
    22. Anonym: Ska man se det så har ju pengarna egentligen heller aldrig varit i kundens besittning - så länge han inte tar ut pengarna ur banken, i vilket fall han får pengar som faktiskt har befunnit sig i bankens besittning.

      Men det är ju som sagt en ren definitionsfråga. Utgångspunkten är oförändrad. Inlåning = Utlåning.

      Radera
    23. För övrigt kan jag inte se problemet med att banker tillåts "skapa" pengar på detta sätt. Det är väl som att sälja vilken tjänst som helst.

      Tjänsten i detta fallet är då att skyffla runt de pengar som faktiskt finns så att upplevelsen av saldot på ditt bankkonto är identisk med upplevelsen av kontanter.

      Radera
    24. Jag glömde nämna att jag med pengar menar sånt man kan köpa saker för. Tydligen måste man upprepa detta i varje inlägg för att vissa inte skall missförstå, för vissa räcker inte detta.

      Tar man hänsyn till den definitionen så stämmer påståendet att pengarna var i kundens besittning. Han kunde ju använda pengarna efter eget tycke. Jag avsåg dock bara banktillgodohavandet här - sedlarna och mynten har givetvis varit i bankens besittning.

      Radera
    25. Nej, det glömde du inte. Och det behöver du inte upprepa. Min poäng är att kunden upplever att pengarna finns i hans besittning (vilket vi kallar att "ha pengar"), precis som du säger.

      Men i själva verket behöver varken kund eller bank ha några "riktiga riksbankspengar" förrän pengarna ska ut från banken. Och innan dess finns ju heller ingen anledning till att några "riktiga pengar" ska ligga och skräpa utan att göra någon nytta.

      Radera
    26. (Bortsett från att tillräckligt mycket riktiga pengar bör finnas hos banken för att hindra systemet från att kollapsa vid obalanser...)

      Radera
    27. Jo, kunden har banktillgodohavandet i sin besittning. Han styr över hur detta skall användas, han kan t.ex. överföra det till någon annans banktillgodohavande och därmed köpa något eller han kan använda det till att ta ut sedlar/mynt från banken. Vad annars kan man tänka sig att han skulle vilja använda banktillgodohavandet till som han är förhindrad till?

      Radera
    28. Exakt, han har banktillgodohavandet i sin besittning. Men inga riksbankspengar.

      Radera
    29. Är du trögfattad? Läs det jag skrev 12:05 och läs om det tills du fattar vad det står.

      Radera
    30. Ursäkta uttrycket, men jag tyckte jag var hyffsad tydlig i det inlägget med vad jag menade tidigare.

      Radera
    31. Att banktillgodohavandet inkluderas i vad vi normalt kallar pengar är jag för övrigt fullt medveten om. Det är inget jag försöker motsäga...

      Jag försökte från början bara förklara hur inlåning kan vara lika med utlåning trots att banken har skapat nya krediter/pengar (och därmed ökat saldot på någons konto utan att någon satt in pengar i ett annat konto), men det kom bort någonstans i denna aningen förvirrade diskussion...

      Radera
    32. Jag vet inte om du läst vad jag skrivit, eller något helt annat, men vad jag försökt säga är exakt samma sak som du säger... Jag säger inte emot dig (åtminstone inte medvetet :)

      Radera
    33. Jo, antagligen var det väl något slags missförstånd som gett upphov till dagens inlägg...

      Radera
  8. Det går även utmärkt att lokalisera stöddiga överlägsna värdsmästartyper med liknande test

    SvaraRadera
  9. Jag är förmodligen dum i huvudet eftersom jag svarade nej på frågan om banken höll en pistol riktad mot mitt huvud när jag tog ett bolån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nejdå du hade bara lite otur när du läste

      "Banken höll ingen pistol mot ditt huvud när du tog dina lån? [JA/NEJ]"

      Radera
    2. Fast så stog det inte från början, det har bloggaren ändrat i efterhand.

      Radera
  10. Ja, det kan de. Men vad Corny syftar på är antagligen att balansen som kreditskapandet ger upphov till hamnar på ett konto, initialt i samma bank eller senare i en annan bank. På samma sett hamnar en del av andra bankers skapade "pengar" på den förstnämnda banken (inlåning). En mycket liten del av t.ex. ett bolån plockas i slutändan ut som kontanter.

    SvaraRadera
  11. Det är konstigt att en bloggare som skriver att han förstår att peakoil har inträffat, inte inser dess konsekvenser. Det vi i dagens samhälle kallar pengar ställs ut som räntebärande krediter, av bankerna, med anspråk på framtida resurser. Att skriva om att bankerna måste täcka upp sin utlåning på obligationsmarknaden är ju bara att täcka en skuld med en annan skuld.

    Men tala gärna om för mig hur nya krediter kunna betalas i värld med en krypande resursbas?? Och hur ska nya kreditbaserade pengar ska kunna skapas i en ekonomi där det fattas energi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Resursbasen i sig är inget hinder mot att man skall kunna fullfölja sina åtaganden. Problemet är att man med krympande (eller åtminstonde inte växande) ekonomi inte kan förlita sig på att tillväxten skall betala räntan.

      Radera
    2. Och sedan när slutade olja vara en resurs?

      Radera
    3. Var det något i det jag skrev som uteslöt olja från begreppet resurs?

      Radera
    4. Resursbasen var inget hinder?????

      Radera
    5. Nej, förenklat med olja som begränsande faktor för ekonomin så leder (lite förenklat) peak-oil till peak-bnp som i sin tur peak-lön. Man skall dock inte förväxla peak-xxx med att det är slut på xxx utan just bara att xxx maxar och inte längre ökar.

      Peak-lön innebär att man inte får löneökning, detta innebär för lånen att lånets storlek i förhållande till lönen inte sjunker (som den gör när du får löneökning), men utebliven löneökning är ju i sig inte något som gör att man inte skulle kunna amortera.

      Det krympande ekonomi innebär är att man måste ta och betala tillbaks på lånen istället för att förlita sig på att en evigt växande ekonomi skall göra att skulderna minskar i förhållande till lönens storlek.

      Radera
  12. Här sitter en idiot!
    Vem har sett en pistol i handen på bankfolket?

    BLT som du kallar alla som har lånat till huset eller BR de bor i har LÄGRE utgifter för sitt boende än dem som köper hela tjänsten via hyran.(Swedbank)
    Oftast inte mer än 30% av lönen går till boendet.


    Med negativt KPI så ger sparande mer köpkraft ju längre vi avstår köpen.
    Realränteberäkning blir då enbart addition= räntan minus negativt (plus) KPI.

    SvaraRadera
  13. De viktiga frågorna kring valutan saknas som vanligt; bl.a.

    14. Är skuldvalutan en aspekt av ett tillväxparadigm?

    15. Kommer skuldvalutan oundvikligen kollapsa i hyperinflation när tillväxten nu lämnar oss?

    16. Kommer utmätningarna kopplade till deflationen dessförinnan flytta ägandet av allt kapital från folk och stater till banker?

    17. Leder oss skuldvalutan alltså mot en total ekonomisk och samhällelig kollaps?

    18. Är det för övrigt absurt att senioraget etc vinster av att skapa samhällets gemensmma valuta till c:z 97% ligger i privata händer?

    19. Är det också absurt att dessa privata aktörer styr prisbildning och alltså värdesättning av allt i samhället genom att styra kreditflöden hit (bostäder tex) men inte dit (omställningsabrete tex)

    20 Är avskaffandet av skuldvalutan och införandet av äkta skuldfri valuta alltså den viktigaste frågan i världen idag?

    Jag förstår inte varför du fortsätter att undvika dessa de CENTRALA frågorna kring valutasystemet. Detta envetna fokuserande på perifera struntfrågor ger ju ett starkt intryck att du i verkligheten ägnar dig åt att slå ner halmgubbar, för att minska trovärdigheten för de av oss som arbetar för en bättre framtid. Jag hoppas att jag har fel.

    http://limes.bloggagratis.se/sok/text-valutan+del+3/

    SvaraRadera
  14. 1. Kan banken skapa krediter utan att det finns någon som vill låna dessa? [JA/NEJ]
    Jag har svårt att förstå hur svaret kan vara JA på denna fråga,skulle uppskatta om någon kan förklara för mig på ett tydligt sätt hur det går till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu har givetvis vänt en fråga (eller ett par frågor) fel. Naturligtvis kan banken inte skapa krediter på egen hand.

      Radera
  15. En skitnödig enkät från någon som är inmålad i sitt eget hörn och inte tar sig därifrån. Allt och alla från dussintalet erkända ekonomer, fd finanshajar på Wall Street och de som lägger kommentarer här är idioter och haverister.

    Det finns bara en människa på denna sidan himlarna som har den absoluta rätta och enda sanningen, mannen som själv påstår han kommer med "raka fakta", och det är Cornu.

    Högmod går före fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast nu är det antagligen du som inte har förstått vad dessa "erkända ekonomer och fd finanshajar" egentligen säger...

      Radera
    2. Högmod? Tycker du beskriver haveristgänget rätt väl där.

      Radera
    3. Cornu: Anser du att namnen nedan är haverister? Listan kan göras mycket längre, men dessa personer beskriver en annan bild av hur penningsystemet fungerar och är konstruerat och då vore det intressant om du anser de ha fel och du har rätt.

      De två ”Nobel”pristagarna i ekonomi Kydland och Prescot

      Ekonomiprofessor Steve Keen

      Ekonomiprofessor Richard Werner

      Ekonomiprofessor Michael Hudson

      New York FED:s fd chef Alan Holmes

      Bank of Englands chef Mervyn King

      Riksbankschefen Ingves

      Andreas Håkansson- Credit Suisse

      Andreas Cervenka-SVD

      Radera
    4. Jag tycker att Corny är den sprättigaste högmodigaste stöddigaste lillkillen på hela skolgården.

      Peter Madison, precis, en skitnödig enkät. Deus ex machina.

      Radera
    5. Peter: Och vad exajt är det dessa herrar hävdar som inte stämmer med Cornus beskrivning?

      Radera
    6. Frågan är nog mer vad som måste uppfyllas för att vara såkallad "penningsystemhaverist". Gäller detta bara Lincoln för att han är Lincoln och hade fräckheten att påpeka Cornys sprättgök-stil, eller gäller det alla dessa herrar på Madisons lista, eller gäller det folk som säger emot Corny i allmänhet, men då blir haverist inom just det aktuella området som diskuteras?

      Radera
    7. @ ddd: Frågan var ställd till Cornu.

      @nonsensikvadrat: På sistone behövs inte mycket uppfyllas för att bli klassad som penninghaverist, konspirationsteoretiker, bergsklättrare på Mount Stupid etc etc. Det enda som krävs är att ifrågasätta det som skrivs här på bloggen och därmed blir man idiotförklarad. Mankhöjden fåret har som cornu rider på blir bara högre och högre för varje inlägg som handlar om penningsystemet. Lite trist för för C skriver vettigt om mycket annat. Faktiskt.

      Apropå Lincoln så vore det väl årets julklapp om herrar Cornucopia? och Lincoln en gång för alla drabbade samman och rätade ut detta med hur penningsystemet fungerar. Tyvärr lär tomten inte dela ut den klappen till oss då en av dem inte vill vara med... :p

      Radera
    8. @Madison: men det är väl rimligen befogat att du svarar på vad dessa herrar hävdar som inte stämmer med Cornus beskrivning? Annars blir din fråga ganska meningslös (för du menar väl inte att man skall söka upp dessa personers samlade kunskaper och checka av frågorna?)

      Radera
    9. Om ekonomi hade varit en vetenskap hade man inte behövt referera till konsensus hos auktoriteter - tycka kan alla göra.

      Radera
  16. “When banks extend loans to their customers, they create money by crediting their customers’ accounts.”
    - Mervyn King, Governor of the Bank of England

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt språktidningen är veckans nyord riskvikt.

      "Riskvikten på ett lån dikterar hur mycket pengar banken måste ha som buffert per utlånad krona."

      Således måste banken ha lite egna pengar, några tusen per utlånad/skapad miljon.

      Radera
    2. Peter: Och det är väl precis vad Cornu skriver, i punkt 12...

      Radera

  17. Högmod och rädsla kan leda till att man inte vill förstå!!!
    Finns inte ett ord på det på svenska, den närmaste beskrivningen är:
    Avsiktlig okunskap!
    På samma sätt som ett casinots regler är skapada så att huset alltid vinner i längden, på samma sätt är bank-reglerna skapade så att bank-världen till slut tar över näringslivet.
    Detta är ett otvivelaktigt faktum! Att hävda att systemet är rättvist och att spelet spelas efter justa regler, då har man fått en släng av stockholmsyndromet.
    Ett varningstecken för mig är när individer undviker argumentation och börjar hitta på olika skällsord om de personer som inte tycker likadant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men starta bank och bli miljonär då...

      Radera
    2. Hade det varit så enkelt så hade varje tjomme öppnat en bank och lånat sig själv ett par miljarder!
      Vem som helst får inte sina skuldsedlar erkända som giltigt betalningsmedel. Du behöver ha de rätta kontakterna och vara född i rätt familj för att få den rättigheten, och det är just det som är grejen.

      Radera
    3. Jo, men det är tämligen enkelt att starta bank (du har givetvis inget belägg för att man måste ha rätta kontakterna och född i rätt familj för att få tillstånd). Anledningen till att varje tjomme inte öppnar bank är att det inte är så fabulöst lönsamt som endel tycks tro.

      Dock behöver man inte ens starta en själv - de största bankerna är ju börsnoterade. Det är ju bara till att bli delägare.

      Radera
    4. Anonym vet redan detta, och nej, det är inte kunskap som avgör om man får oktroj eller inte som Corny en gång sa. Det där "om det nu funkar så, så varför startar inte alla haverister en bank och blir rika" är ytterligare en teknik att skapa FUD kring alla som vill se en reform av penningsystemet. FUD betyder för er som inte vet, Fear, Uncertainty, Doubt. Tekniken förfinades av Microsoft som ett vapen mot konkurrenter eller open source-världen där Microsoft inte kunde köpa sig fram. Man behöver inte fara med direkt osanning, det räcker att bara sprida tveksamhet och osäkerhet kring sina motståndare. Själva begreppet Corny försöker cementera kring att önska reform av penningsystemet, "penningsystemhaverister" är just FUD.

      Microsoft förfinade också konceptet med evangelister som mot betalning spenderade tid på internet med att skriva på forum, i diskussionsgrupper och så vidare, med syftet att sprida en viss propaganda. Jag påstår inte att finansherrarna använder denna taktik, bara att jag ibland upplever viss likhet mellan evangelisterna och finansförespråkarna. Microsofts evangelister känns igen på deras ofta helt grundlösa, absurda och icke faktabaserade påståenden de ofta kastar ut utan att ha tillfrågats, "Windows 98 har ALDRIG kraschat i min dator", "Jag älskar hur Microsofts plattform ger mig ständig access till allt jag behöver utan virus, bakdörrar och buggar", "Säkerheten i Microsofts produkter är enorm".

      "Bankernas skulder ÄR pengar", "Ingen tvingade europas befolkning att bli skuldslavar under pistolhot", "Starta en bank och bli miljonär då..." et cetera.

      Radera
    5. Du kan bli delägare i en etablerad bank eller starta en ny, men det hjälper dig/mig inte ett dugg. För att dra nytta av det förvridna regelverket så behöver man en etablerad bank, som tex gammalbankerna som har egna RIX-konton.
      Det är genom kartellbildning som man kan åstakomma mekanismen av att slippa betala sina skulder till kontoinnehavarna. Det är där det största bedrägeriet sker, och det är detta som många har svårt att förstå...

      Radera
    6. Anonym, ja precis. Det är alltså inte för att man om man ska bedriva en bank på samma villkor som kartellen behöver tillgång till samma saker de har, utan för att det inte är så attans lönsamt? Är du kanske finansevangelist?

      Radera
    7. Sålänge du inte har belägg för ditt påstående om vilkoren för att få oktroj så bedömer jag att påståendet bäst beskrivs av ditt alias (nonsensikvadrat).

      Att bli delägare i en etablerad bank innebär delägarskap i just en av gammelbankerna. Som delägare så får du del av vinsten - vore den så fabulöst stor så vore det ju bara till att casha in.

      Problemet med ert resonemang är att banker inte är så fabulöst lönsamma som ni föreställer er - det visar sig när man granskar saker som avkastning på eget kapital att de hamnar i samma nivå som vilket annat företag som helst. Och det är ganska naturligt att det är så, för hade det varit överdriven vinst i sektorn så hade den dragit till sig investerare som en koskit drar till sig flugor - och tro mig de familjer man "måste tillhöra" söker sig till lönsamma affärer...

      Radera
    8. Anonym, du är hal som en ål. Corny sa i nåt inlägg förut att oktroj bara ges till de som har kunskap i finanssystemet. (Kan googla fram denna kommentar om du inte tror mig) Kan du som verkar veta vad du pratar om bekräfta detta? Isåfall, vilket prov måste jag klara för att få oktroj? Var anmäler jag mig? Finns det någon kvällskurs, likt jägarexamen eller så? Om inte, exakt vad ÄR kraven för oktroj? Var kan jag läsa om detta om du inte vet?

      Radera
    9. Anonym:
      Du begränsar dig i ditt tänk:
      Det största vinsten man kan göra som bankir är inte bara ränteintäkter.
      Du kan skapa pengar!!! Brors vill du inte låna en miljard? Syrran ska inte du ha en oxå??

      ”avkastning på eget kapital” vad räknar du som eget kapital??
      Det är en enorm skillnad att som ett vanligt företag ha 4% avkastning på en investering jämfört med en bank som hittar på hela beloppet och sedan har en 4% avkastning, inte riktigt samma sak.

      Radera
    10. Vidare, dessa familjer man måste tillhöra som söker sig till lönsamma affärer, vilka är dessa familjer? Eftersom du uppenbarligen känner till att de söker sig till lönsamma affärer kanske du också vet vilka dessa familjer är, kanske också vilka affärer dom gör?

      Sedan kan man också spekulera i om begreppet pengar verkligen är så extremt viktigt i sig för dessa familjer, eller är det så att det är mer viktigt att ha kontroll över pengar som fenomen och av vem eller hur de skapas, och var? Kanske är det bara för oss som inte tillhör dessa familjer som pengar i sig är ofantligt viktigt. Ren spekulation naturligtvis, så den som vill kan bortse ifrån sista delen av min kommentar.

      Radera
    11. Förresten, Cornucopia får om jag inte missförstått, betalt för att vara moderator på Liberty silvers forum (och för att skriva och svara på frågor där) och för att publicera såkallade sponsrade inlägg på sin blogg. Kan man då kanske påstå att Corny är evangelist?

      Radera
    12. Vilka familjer man måste tillhöra kanske "Re Ohm" kan svara på. Det är inte jag som påstått att det finns regler för att förhindra att folk startar banker. Det är ni som påstår att bankverksamhet är så fabulöst lönsamt och att det finns skumma hinder för att starta bankverksamhet - upp till bevis: har ni något belägg för påståendena eller är det bara nonsensikvadrat?

      Radera
    13. "Och det är ganska naturligt att det är så, för hade det varit överdriven vinst i sektorn så hade den dragit till sig investerare som en koskit drar till sig flugor - och tro mig de familjer man "måste tillhöra" söker sig till lönsamma affärer..."

      Vilka är dessa familjer? Ditt påstående med "tro mig" antyder något.

      Anonym, jag ställer frågor till dig eftersom du försöker påskina att du VET, så ta tillfället i akt och besvara dom? Vore det inte skönt att sätta ditt alla uppstudsiga människor som inte vet sin plats?

      Corny sa i nåt inlägg förut att oktroj bara ges till de som har kunskap i finanssystemet. (Kan googla fram denna kommentar om du inte tror mig) Kan du som verkar veta vad du pratar om bekräfta detta? Isåfall, vilket prov måste jag klara för att få oktroj? Var anmäler jag mig? Finns det någon kvällskurs, likt jägarexamen eller så? Om inte, exakt vad ÄR kraven för oktroj? Var kan jag läsa om detta om du inte vet?

      Radera
    14. Jag får korrigera det där med "tro mig", jag antar att dessa familjer söker sig till lönsamma affärer.

      Det är inte jag som påstår att det är upplagt någro elaka hinder för att inte folk skall kunna starta bankverksamhet.

      Radera
    15. Vad finns det att säga mera till en person som påstår att bankverksamhemt inte är så fabulöst lönsamt?
      De mesta i världen ägs av banker direkt eller indirekt genom pant. Känner du någon som äger sin bostad? Peka ut en ny bil på gatan som inte är på kredit. Osv osv. Vad ska man säga till en person som förnekar verkligheten?

      Radera
    16. "Jo, men det är tämligen enkelt att starta bank (du har givetvis inget belägg för att man måste ha rätta kontakterna och född i rätt familj för att få tillstånd)."

      Hur gör man? Med frågan vill jag veta hur man går till väga för att starta en bank på samma villkor som bankerna i kartellen har? Du påstår att det är enkelt. Nu vill jag veta hur. Om du inte kan svara föreslår jag att du tonar ned din arrogans en aning.

      Radera
    17. Pant innebär ingen äganderätt. Jag har bett dig (eller någon annan som påstått samma sak) att styrka det påståendet att det mesta i världen ägs av banker, men inte fått något konkret svar. Kan det möjligen vara så att det inte är helt sant det du påstår?

      För att starta bank ansöker man om tillstånd hos finansinspektionen - den som dock inte lyckats räkna ut det kanske inte är lämpad att driva företag. På finansinspektionens hemsida finns mer information om vilka lagar, förordningar och författningar som är tillämpliga. Vilka vilkor är du orolig du inte får som övriga banker har om en ansökan (mot förmodan) skulle gå igenom.

      Radera
    18. Tillägg: "mot förmodan" är kanske lite förutfattad mening, men jag misstänker att du inte lyckas få igenom en ansökan av en eller annan anledning.

      Radera
    19. Ah, vilket bra svar, tack. Finansinspektionen it is. Naturligtvis kunde jag räkna ut det, jag tror att du vet att det inte var svaret på min fråga, du valde helt enkelt att tydligt visa ditt förakt för mig istället.

      Vad skiljer till exempel JAK från bankerna i kartellen? Varför har exempelvis JAK konton i en annan bank? Finns det något JAK inte får eller har som de andra bankerna har?

      Radera
    20. JAK är inte med i RIX - det är något man ansöker om hos riksbanken (det kan vara en anledning till att man har konton i annan bank). Det kan finnas en och annan anledning till att JAK inte bemödat sig med att göra detta. JAK har dock banktillstånd och de rättigheter och skyldigheter som följer av det - precis som andra banker (de har dock inte de möjligheter som följer med deltagande i RIX).

      Radera
    21. Tack. Varför är det alltid såhär? Man måste liksom DRA ut saker ur er finansexperter.

      Så, i praktiken, vad betyder det för JAK? Eller låt oss säga, för mig, om min bank skulle vara JAK? Vad betyder det för bankerna som är medlemmar i kartellen och har tillgång till RIX? Det låter för mig som någon sorts monopolsituation?

      "Det kan finnas en och annan anledning till att JAK inte bemödat sig med att göra detta."

      Vänta, du menar att det är JAK som valt att inte ansluta sig till RIX?

      Radera
    22. Anonym:
      "Jag har bett dig (eller någon annan som påstått samma sak) att styrka det påståendet att det mesta i världen ägs av banker, men inte fått något konkret svar. Kan det möjligen vara så att det inte är helt sant det du påstår?"

      Vad vill du att jag länkar till en artikel från New York times som styrker detta?? Som sagt det går inte diskutera med någon, som lever i språkets värld istället för verkligheten. Enligt dig är bankirer en utsatt grupp i samhället som kämpar och sliter för enstaka kronor. Ska vi inte samla alla bankirer på Sergles torg för att hålla hand och tillsammans sjunga "We shall overcome" ??

      Radera
    23. Och vem äger bankerna då?

      Radera
    24. Att JAK inte är med i RIX är mest troligt en ren kostnadsfråga. Det är inte precis gratis att vara med.

      Det finns flera banker som inte är med utan köper tjänsten av en annan medlem.

      Radera
    25. Jo, kostnaden har nog med saken att göra. Kan den vara så att kostnaden kanske används för att se till att bara kartellbankerna får tillgång till RIX?

      Xycorr, i icke svammeltermer, vad konkret innebär det att som bank inte ha tillgång till RIX, och vad innebär det för kartellbankerna som HAR tillgång till RIX?

      Radera
    26. Om man skall tro vad som skrivs så är avgiften ganska blygsam (man skall ju kunna tälja guld med smörkniv). Att inte ha tillgång till RIX gör att man inte kan göra transaktioner där på egen hand, men alla vet ju att man kan göra det via ombud (t.ex. genom att betala räkningar via internetbanken).

      Radera
  18. Fyra enkla frågor för den som misstänker att vederbörande är Cornucopia.

    1. Vilseför du dina läsare genom att låtsas att bankers skulder på svenska kronor (av dig kallad "kontobalans") är samma sak (eller att skillnaden är trivial) som svenska kronor utgivna av Riksbanken och ignorerar den fundamentala skillnaden mellan dessa storheter med hänvisning till att bägge går att köpa saker för (till och med guld och silver!) och till vardags allmänt går under beteckningen "pengar"? [JA/NEJ]

    2. Undanhåller du dina läsare kunskapen om att vid upprättandet av ett s k banklån så skapas två skulder på samma mängd icke existerande svenska kronor; bankens skuld till kund respektive kundens skuld till bank, och att därmed ingenting har lånats ut av någon så länge bankens skuld stannar inom banksystemet, dvs inte förrän kunden gör ett kontant uttag av sin fordran på banken? [JA/NEJ]

    3. Förnekar du i allmänhet att banken, den s k långivaren, är lika skuldsatt som den s k låntagaren, fast utan amorteringskrav, och att detta faktum ger det s k penningsystemet egenskapen av ett pyramidspel, ett nät av skulder på riksbankspengar där mängden riksbankspengar i botten är försumbar och där bankernas skulder hela tiden växer, fast det bara är de s k skuldsatta staterna o hushållen som lever under återbetalningskrav, medan banken kan fortsätta bygga upp sina skulder med nya s k lån ända tills systemet kraschar på alla andras bekostnad? [JA/NEJ]

    4. Ignorerar du i diskussioner helt den moraliska aspekten av bankväsendets och dess förespråkares (ekonomer, politiker, journalister) agerande samt de grundläggande fakta som pekats på i punkterna 1-3 och hänfaller åt att kalla människor som vill diskutera detta för fåniga saker alternativt underlåter att ge ett adekvat svar eller tycker att människor får skylla sig själva fast samhället inte erbjuder något alternativ till de s k pengar som bankers skulder utgör ? [JA/NEJ]

    Har du svarat JA på frågorna ovan är sannolikt att du är Cornucopia. Grattis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det snyggt att flika in att man TILL OCH MED kan köpa guld och silver för bankskulderna.

      Jag var inte Cornucopia, by the way :)

      Radera
  19. Inga svar och inga heta diskussioner..
    antar att man har hissat den vita flaggan!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För folk utan moral kan den vita flaggan vara ett vapen. Det kommer nya inlägg om haverism uppbackat av en ny arme finansevangelister.

      Radera
    2. Eller så orkar "man" inte svara på allt jävla nonsens?

      Radera
    3. ddd, tack för att du visar ditt rätta ansikte.

      Radera
    4. Kära vän, tappa inte humöret, tillsammans vi med fackla går och letar efter sanningen! :)

      Radera
    5. Re Ohm, du tänker på förstamajtåget...

      Radera
    6. Karl, Du tänkte på förtsamajtåget, jag tänkte på att skoja med ddd!

      Radera
    7. Re Ohm, nä jag tänkte på att skoja med dig. ;-)

      Radera
  20. Cornu kan inte beskriva hur pengar skapas.
    Ställ frågan men ni får inga svar.

    Hur kan man kalla folk för "penningsystemhaverist" om man själv inte vet hur pengar skapas?

    SvaraRadera
  21. Läs cornus 13 punkter ingen stans så står det hur pengar skapas.
    Det är lätt att se fel i påståenden, det är svårare att se att något saknas.

    Corny som kan alt borde på en kvart kunna beskriva hur pengar skapas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Prova att googla om du vill veta.

      Radera
    2. Eller testa att läsa de svar du fått. Jag har för mig att jag skrivit det innan, men du verkar glömma att läsa svaren.

      Pengar skapas av att man lånar dom (inte för att jag tror att du läser svaren)

      Radera
    3. Men alla lån skapar inte pengar...

      Radera
    4. Det var lite förenklat, lite mer detaljerat är det (för närvarande) när någon allmänt känd och allmänt betraktad som kreditvärdig person (ie bank eller riksbank) ger ut en (tillräckligt enkelt) överlåtningsbar förbindelse att betala ut pengar till innehavaren eller när riksbanken (eller av riksbanken anlitad leverantör) trycker sedlar eller präglar mynt.

      Radera
    5. Tillägg: förbindelse att betala ut pengar ovan skall vara utformad på ett sätt att de flesta känner igen dem (som t.ex. banktillgodohavande) och accepterar dem som betalningsmedel.

      Radera
    6. Anonym
      Läsarna börjar förstå att du får betalt för att sprida dimridåer om hur pengar skapas.

      "Pengar skapas av att man lånar dom (inte för att jag tror att du läser svaren)"
      Lånar banken mina pengar och lånar ut dom till dig så skapas inte en enda ny krona.
      Lånar banken av riksbanken så skapas nya pengar.
      Reporäntan finns av en viss anledning.

      Radera
    7. Tänk att du fortfarande kan ta ut dina pengar trots att banken lånat ut dem till mig. Grejen är att banken kan låna ut dina pengar till mig utan att det syns på ditt konto och du kan fortfarande använda de pengarna trots att de är utlånade. Tycker du det fortfarande är svårt att tänka? Kanske det var det som gjorde att du fick svårt att läsa det lite mer detaljerade svaret.

      Radera
    8. Anonym nu låter du som linkon bankerna lånar ut luft.
      Jag trodde att linkon var en haverist men jag har tydligen fel.

      Jag kan inte använda pengar som jag har satt in på banken, banken kan låna ut pengarna till någon annan som kan använda pengarna.

      Radera
    9. När var det sist du inte kunde komma åt pengarna du har på banken? Med reservation för att du kanske inte har några pengar på banken. Jag brukar kunna använda dem i de flesta fall.

      Nu har jag inte läst linkon på länge, men bankerna lånar inte ut luft. De lånar ut det vi flesta kallar för pengar.

      Radera
    10. Balansräkning är ena stunden luft nu är det pengar, hur ska du ha det?

      Ena stunden så skapas pengar av en knapptryckning, balansexpansion.
      Nästa gång är det pengar som vi har satt in i banken.

      Du får nu löneavdrag eller sparken.

      Radera
    11. Jag har inte påstått att balansräkning är vare sig luft eller pengar, men du kanske tycker det är roligare att fantisera istället för att läsa vad vi skriver. Det tycks med andra ord inte vara meningsfullt att försöka förklara för dig hur det funkar - du läser ju ändå inte.

      Varför skulle jag få löneavdrag eller sparken, jag ser istället fram emot löneökning och behålla jobbet...

      Radera
    12. Nu kom en tredje förklaring "är vare sig luft eller pengar"
      Länka till en förklaring så vi slipper höra olika förklaringar hela tiden.

      Radera
    13. Olika förklaringar behöver vi inte ge - du verkar kunna fantisera ihop det aldeles utmärkt på egen hand. Eftersom du ändå inte kommer läsa vad jag skriver så lämnar jag det till din fantasi att hitta på något...

      Radera
    14. Jag läste din länk.
      http://en.wikipedia.org/wiki/Money_creation
      Jag har inte skapat en enda av dom förklaringarna.

      Radera
    15. Då kan du kanske visa var jag skrivit att balansräkning är luft eller pengar? När du letar kanske du inser att det är bara i dina fantasier, om inget annat så tror jag de flesta andra inser det - det går faktiskt att gå tillbaks och se vad folk faktiskt skrivit.

      Radera
    16. Anonym du har aldrig beskrivit hur pengar skapas

      Radera
    17. Det beror nog mer på att du inte har läst vad jag skrivit...

      Radera
  22. I småskolan fick vi lära oss att banker lånar ut insättarnas pengar.

    Många har lyckats ändra sin uppfattning, andra klarar det bara inte.

    Hos Cornucopia får vi nu åter lära oss att banker lånar ut insättarnas (obligationsköparnas) pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja för 80 år sedan var det sant att banken först lånade in kontanter, och sedan lånade ut av de inlånade kontanterna.

      Det var hyggligt sant in på 60-talet. Då fick folk ofta ut lön i kontanter.

      Radera
    2. Vad vill du säga med detta?

      Radera
    3. Att Cornukopia knappt hunnit lära sig att banker inte lånar ut insättarnas pengar innan han åter påstår att banker lånar ut insättarnas pengar.

      Radera
    4. Jag menade xycorrs utalande om något för 80 år sedan :)

      Radera
    5. kodex kanske gick i småskolan när det var sant att bankerna tog in deposit i form av kontanter, och sedan lånade ut dessa kontanter.

      Termerna inlåning och utlåning har följt med sedan dess. Nu är det mer relevant att tala om fordringar, men eftersom termerna finns så används dom ibland. Och det borde väl gå bra att acceptera.

      Således är en banks utlåning den fordran den har på de som har skulder till banken.
      Och inlåning de fordringar som allmänheten har på banken och som redovisas i form av konton.

      Om banken lånat upp genom att emittera obligationer så kallas inte det inlåning. I alla fall inte i balansräkningen. Det är dock fortfarande något banken lånat (av allmänheten).

      Radera
    6. Det kanske snart bara är maffian som faktiskt bedriver bankverksamhet då? Som alltså faktiskt lånar ut pengar och inte en massa fordringar hit och dit. Det kanske är därför dom är så stingsliga med att få tillbaka dom? Förvisso är ju bankerna det också, även fast dom aldrig klämt fram några pengar för sin del av avtalet och därmed inte ens lånat ut några pengar. Undrar egentligen vem som är mest oärlig, maffian eller bankerna?

      Radera
  23. Mycket prat om hur pengar skapas.

    När en bank skuldsätter sig, och skulden är avista, då kan fordringsägaren välja att använda sin avista fordran som likvid i en affär. Då kallar en del denna fordran pengar.

    Så väldigt grovt och sloppy så skapas pengar när låntagaren förmår banken att skuldsätta sig till låntagaren, och låntagaren sedan använder sin fordran som likvid i en affär.

    (Samtidigt som låntagaren förmår banken att skuldsätta sig så skuldsätter sig också låntagaren till banken. Men det är en annan skuld, och banken använder inte den fordran som likvid så det är inte pengar).

    Således är det låntagaren som är penningskaparen. Men det är inte gratis då låntagaren åker på en lika stor skuld till banken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När ett "lån" genomförs skapas två skulder. Den ena från banken till kunden på beloppet som ska "lånas", den andra är avtalet kunden skriver på. Inga pengar har skapats, punkt slut. Det faktum att bankens skuld märkligt nog används som pengar gör det inte till pengar. Inga pengar har skapats, bara två fiktiva skulder. Hur du kan få detta till att "låntagaren" skapat pengar är bortom mig.

      Den ena parten i överrenskommelsen kan trolla och få sina skulder accepterade som pengar och ska dessutom hållas moraliskt ansvarslösa?

      Radera
    2. (Samtidigt som låntagaren förmår banken att skuldsätta sig så skuldsätter sig också låntagaren till banken. Men det är en annan skuld, och banken använder inte den fordran som likvid så det är inte pengar).

      Jag är ingen expert på detta, men i den såkallade foreclosuregate-skandalen i det underbara landet USA, har inte bankerna faktiskt gjort affärer med just denna fordran?

      Förresten, Corny vägrade att skriva om foreclosuregate trots upprepade uppmaningar att göra det. Tillslut kommenterade han saken med att han "helt enkelt inte förstog det". Jag kanske misstar mig och han har tagit upp detta. I annat fall, har du förstått foreclosuregate nu Corny?

      Radera
    3. nonsens

      Två ömsesidiga skulder skapas. Därom råder inget tvivel.

      Folk benämner avista inlåning som pengar. Folket har bestämt så. Det är bara att gilla läget.

      Vidare menas med "pengar" allmänt förekommande betalmedel i ett samhälle. Det kan vara avista inlåning, kontanter eller stenhjul.

      Och avista inlåning används som betalmedel för vissa typer av transaktioner. Därmed har också rätt rent semantiskt och inte bara rätt i kraft av sin numerär.


      Visst kan det tyckas märkligt/orättvist/whatever att allmänheten lyckas använda sina avista fordringar på bankinstituten som betalmedel. Det är dock en realitet.

      Och visst kan man tycka att det är orättvist att bankerna inte kan använda sina fordringar på dig, Nisse och Fia som betalmedel. Dock har det sin grund i att allmänheten har större förtroende för bankerna än för er. Och förtroendet måste finnas för att en fordran skall fungera som betalmedel.

      Det bankerna skulle kunna göra är att börja sälja fordringarna på er mellan sig. Men dom ser uppenbarligen ingen större vits med det. Men det är väl det dom skulle kunna göra om dom tyckte att dom vill göra något åt orättvisan.

      Radera
    4. Folk benämner det pengar för att dom inte förstår att siffrorna på deras konton bara representerar bankens skuld på pengar till dom, INTE dom FAKTISKA pengarna. Förstod dom skillnaden skulle dom genast bege sig till bankomaterna och syna banken som dom gjort i ett flertal andra länder.

      "Visst kan det tyckas märkligt/orättvist/whatever att allmänheten lyckas använda sina avista fordringar på bankinstituten som betalmedel. Det är dock en realitet."

      Här tror jag du menade:

      Visst kan det tyckas märkligt att folk blivit så lurade att dom tror att siffrorna på kontot faktiskt ÄR pengarna och inte bara det banken är skyldig dom i pengar, och att bankerna på detta sätt aldrig behöver betala sina skulder i faktiska pengar.

      "Det bankerna skulle kunna göra är att börja sälja fordringarna på er mellan sig. Men dom ser uppenbarligen ingen större vits med det. Men det är väl det dom skulle kunna göra om dom tyckte att dom vill göra något åt orättvisan."

      Var det inte något liknande dom faktiskt gjorde när bostadsmarknaden i USA började se vissen ut och bankerna började ana trubbel?

      Hursomhelst, jag förstår ditt behov av att vända på logiken överallt.

      Radera
    5. "Det bankerna skulle kunna göra är att börja sälja fordringarna på er mellan sig."

      Jag reagerade inte på den här meningen först. "På er"?

      Radera
    6. nonsens

      "På er" refererar till dig, Nisse och Fia som jag skriver strax ovanför. Finns det någon annan rimlig tolkningsmöjlighet?


      Folk benämner det pengar då det är betalmedel för dom. Att det finns kontanter som också är betalmedel förändrar inte saken. Betalmedel är pengar, det är bara att gilla läget.

      Folk är inte lurade. Dom har noterat under många år att innehavet på kontot fungerar som betalmedel. Erfarenheten ger dom rätt.


      Ang USA och försäljning av skulder så var det inte banker som höll på med det. Företagen som lånade ut till boköparna var t ex Countrywide och New century. De var inte banker. De sålde skulderna till företag som Merril, Lehman, Goldman mfl. De var inte heller banker utan broker-dealers.

      I USA är det mycket ovanligt att banker lånar ut till bostäder. Det sköts av andra företag.
      Men det har ju varit väldigt populärt att skylla på banker i USA, trots att de inte var inblandade.

      Radera
    7. Allt skall tydligen vara 110% korrekt uttrykt av andra än nonsensikvadrat, att det är brukligt att uttrycka det på ett sätt spelar mindre roll. Det är brukligt att kalla en fordan "på geldenären", men man kanske skulle ha skrivit "på att gäldenären skall betala" för att det skulle förstås.

      Sen hör det nog till ovanligheterna att bankerna säljer fordringarna, det finns andra sätt för banken att få in likviditet utan att frånhända sig sin inkomstkälla (vilket säljande av fordringen innebär).

      Radera
    8. Nja, det är rätt vanligt att bankerna säljer fordringarna, via säkerställda obligationer.

      Radera
    9. Jag menade i strikt mening (vilket jag antog var uppenbart), en säkerställd obligation är ju en fordran på banken som använder fordringen (och dess säkerhet) som säkerhet. Säljer banken fordringen direkt så förlorar ju banken rätten att kräva betalning från kunden (dessutom måste gäldenären meddelas när fordran överlåts).

      Radera
    10. Det menar jag också, dvs i strikt mening.

      SBAB (som exempel) säljer över din skuld till Sveriges Säkerställda Obligationer AB, vilket kunden blir underrättad om och sedan kommer räkningarna på amorteringar och ränta från Sveriges Säkerställda Obligationer AB och ska betalas till Sveriges Säkerställda Obligationer AB, inte till SBAB.

      Så, ja i det fallet flyttar man fordringarna, definitivt. Dock inte till obligationsinnehavaren, men till en annan juridisk person.

      Radera
    11. OK, det visste jag inte. Jag hade dock en känsla att de avsåg någon helt annan typ av handel med fordringarna.

      Radera
    12. SBAB är ett bra exempel. Ett huslån börjar alltså med att banken skapar krediten, husköpet sker och husförsäljaren har fått nyskapade pengar på kontot.

      Därefter säljs lånekontraktet till dotterbolaget/bolåneinstitutet som ger ut bostadsobligationer för att betala banken. Varför en sådan klassisk värdepapperisering skulle innebära att inget penningskapande har skett (pkt 13) begriper jag inte.

      Radera
    13. I USA gic det till så att New Century lånade ut sin egen avista till boköparen. Därefter sålde dom fordran/skulden till t ex Merril. Då fick New Century ny avista och kunde låna ut igen.
      Merril poolade ihop många lån och emitterade bostadsobligationer på den. Och anlitade ett servicebolag för att driva in räntorna.

      New Century hade inget att göra med skulden efter att dom sålt den.

      Radera
    14. kodex

      Innan SBAB gjordes om till bank kunde dom emittera en obligation på 1 MSEK på 5 år. Då får dom in 1 MSEK i befintlig avista.
      Denna avista kan sedan SBAB låna ut till en boköpare.

      Ingen penningmängd har här skapats. Bara existerande avista som cirkulerat. Och obligationen ingår inte i M3.

      Radera
    15. Svårt att tro på att det i något land existerar en sådan bostadsobligationsmarknad som du beskriver, helt frikopplad från bankernas kreditskapande. Varför skulle bankerna frivilligt släppa ifrån sig lönsamma bolån till bolåneinstitut och investmentbanker? Varför skulle de avstå från sin lönsamma förmåga att skapa krediter i den största av alla kreditmarknader, bostadslån?

      Bolåneinstitutet måste ju i din modell dessutom ha en viss framförhållning, dvs ha emitterat mer bostadsobligationer än vad som behövs för stunden, detta för att smidigt kunna möta nya lånebehov. Bolåneinstitutet skulle alltså via emission av obligationer ha lånat ihop stora summor som ligger som lågförräntande avistainlåning och väntar på nya låntagare, och samtidigt betala dyr ränta till obligationsköparna? Det går väl inte riktigt ihop, Det låter som en förlustaffär.

      Åtminstone i Sverige är bostadsobligationer framför allt en typ av inlåningsarrangemang, ett sätt för bankerna att locka till sig inlåning i syfte att balansera flödet av centralbankspengar till sin egen fördel. Obligationerna används dessutom som säkerhet vid de dagliga snabblånen i Riksbanken. Ytterligare fördelar är bättre riskspridning, minskning av bankens balansräkning, samt en allmän utvidgning av mängden likvida medel banker emellan.

      Radera
    16. @xycorr (och @cornu): Försäljningen av fordringen här sker alltså i en ganska/mycket sluten krets, det rör sig om SBAB->SCBC eller New Century->Merril. Det blir då inte att betrakta som allmänt accepterat betalningsmedel, inte ens inom branchen - det är ju bara accepterat som betalningsmedel mellan två parter.

      Radera
  24. 1. Endast en liten del av utlåningen är penningskapande (Cornucopia).

    2. Och av den lilla delen pengar som faktiskt nyskapas är det inte banken utan låntagaren som skapar dem (xycorr).

    SvaraRadera
  25. Häng inte här grabbar, det tjänar bara Corny stålar på. Han slänger bara ihop såna här medvetet korkade inlägg för att skaffa sig trafik. Han hymlar ju inte heller med att detta är en kommersiell blogg.
    Bättre vi kör snacket på Cornus skuggblogg i fortsättningen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är med på det, om någon tar på sig att posta en länk till skuggbloggen i varje inlägg Corny skriver :)

      Corny borde förresten själv lägga till sin skuggblogg i sin länksamling. Det om något skulle ge honom cred/goodwill.

      Radera
  26. Märkligt att Cornu inte vill ta den intressanta diskussionen om lämpligheten i dagens skuldbaserade penningsystem, jämfört med andra möjliga system. Det är viktigt. Tråkigt att han inte verkar förstå bristerna i nuvarande system. Varför inte en vettig diskussion? För- och nackdelar med olika system. IMF, Positive Money och en del andra börjar ju faktiskt diskutera detta.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...