Angående gårdagens frågeställning om varför man inte säljer sina sjötomter eller sjötutsikt eller motsvarande på gräddhyllorna och flyttar, med miljoner på fickan, så var svaret från läsarna som följer:
Om man flyttar finns det inget jobb, ingen service hela ens sociala nätverk rasar samman, man måste spendera halva veckan med att pendla, barnen måste ha skjuts överallt osv. För det enda alternativet till sjötomt på gräddhyllan eller en trendriktig etagevåning med utsikt över Strömmen är att bosätta sig kilometer från närmaste granne i mörka skogen.
 |
| Vidunderlig havsutsikt Kullavik.
Tror jag tog detta några hundra meter från det aktuella exemplet förra julen. |
Låt oss ta några konkreta exempel, baserat på de priser som de som faktiskt tänkt flytta vill ha. Exemplet blir från Göteborgsområdet, specifikt blir det gräddhyllan Billdal eller Kullavik i nordligaste Kungsbacka. Att köra bil till tjänstemannaghettot Lindholmen tar 25 minuter, från de aktuella exemplen, förutsatt att trafiken flyter. Jag känner till Billdal och Kullavik rätt väl, då jag ibland förklädd till tjänstehjon levererar granar hem till gräddhyllornas sönderstressade familjer. Det är ofta små och smala vägar, där det inte är möjligt att köra för fort, med mötesplatser för att mötas och släpvagnen måste kopplas av för att man ska kunna vända och köra därifrån. Men det är som sagt en attraktiv gräddhylla. Sjöutsikt finns och man hittar t ex en av Göteborgs mest kända journalister boendes närmast havet här. Dock hör man på Billdal och Kullavik att det inte direkt är slät mark. Det följer med stupbranta obadbara klippor med havsutsikten och inte egen strand.
Vi tar ett exempel. Ett officiellt 140 m2 (inklusive källaren) stort åretruntbonat fritidshus är till salu för 10 MSEK. Detta är med en egen damm och med vidunderlig havsutsikt. Om dessa nu får sålt för 10 MSEK kan de flytta 200 meter och köpa en helt nybyggd villa på 150 m2 för 6 MSEK.
Man får alltså loss 4 MSEK (eventuellt minus upp till 22% i skatt), men naturligtvis slås hela det sociala nätverket sönder och man måste pendla 2 – 3 timmar om dagen, barnen måste ha skjuts överallt osv. Man har ju trots allt flyttat 200 meter.
Nej, i verkligheten sparar man snarare 2 minuter pendlingstid, eftersom man slipper köra 200 meter med ägg under gaspedalen. Det sociala nätverket påverkas inte alls. Man bor fortfarande kvar i samma område. Man kan också flytta ytterligare några hundra meter och köpa en lite mindre nyproducerad villa för 5 MSEK istället. Här säger mäklaren rent av “[f]ör er som vill bo kvar eller flytta till underbara Kullavik. Enkelt boende i ett plan med närhet till båthamn och bad”. Helt klart inriktat mot de som säljer sina objekt i högre prisklass för att ta ut vinsten, men ändå bo kvar.
Nu är inte jämförelsen helt rättvis. 10 MSEK-huset är klassat som fritidshus. Antagligen hade det kostat ännu mer om det räknats som villa. Vilket bara visar min poäng ännu mer.
Poängen kvarstår. Varför säljer man inte av sina premiumbostäder och köper något billigare så här på toppen? Svaret är alltså att den där havsutsikten, och enbart den där havsutsikten (plus 200 meter längre väg) värderas till 4 MSEK. För ärligt talat påverkas inget annat av att man flyttar. Om nu inte hela ens sociala nätverk bara finns för att titta på havsutsikten.
Och de flesta har redan idag restid till jobbet. Flyttar man så det tar 35 minuter till jobbet istället för 25 min så är det inte speciellt mycket sämre.
Tricket kan upprepas även i centrala Stockholm. Premiumlägenheten med vindsvåningsetage och takterass med utsikt över Strömmen kan bytas mot en X antal miljoner billigare lägenhet 200 meter bort.
Men ändå gör inte folk detta. Kanske för att det inte längre finns köpare av premiumobjekten. Kanske för att de fortfarande tror att lägenheten ska stiga i pris, trots stagnerande bostadsmarknad med krislåga räntor? Eller så har de väl köpt för att bo och har ingen lust att flytta 200 meter med ett antal miljoner på banken.
Men världen är inte svartvit i det här fallet heller. Enda alternativet till gräddhyllans premiumläge är faktiskt inte att bo i Mörkaskogen utan service i Långtbortfrånstan.
55 kommentarer
Kan det inte vara så att sociala nätverket slås sönder om man utan "giltigt skäl" flyttar till något som bara är för lite värt? Att du har 4mille på banken syns ju inte och ger ingen status…
Ah, du menar att ens sociala nätverk består av sykofanter (eller hur det nu stavas)? Ja, det är ju värdefullt…
Ah, sykofant är kanske fel uttryck, då den svenska betydelsen (enligt Wikipedia) är en annan.
Menar inställsamma fjäskare som bara är kompisar pga att du är kändis/rik/mäktig/har status etc och överger dig så fort detta försvinner.
Om man vill analysera eller ställa frågor om marknadens rationalitet, är det ganska normalbegåvat att ta utgångspunkt i en så irrationell fraktor som havsutsikt.
Enligt samma logik är man ju dum i huvudet om man köper en Picasso för mer än några hundralappar, för det är väl vad duken och ramen är värda.
Diskussionen är därmed dömd att misslyckas och köra fast om man gräver ner sig i rationalitetens skyttegrav.
Så vad du säger är att det är en irrationell bostadsbubbla och inte alls en perfekt marknad där bara rationella homo economicus agerar?
Givetvis så har olika personer olika värderingar, men ibland får man som åskådare ställa sig frågan om vari värdet ligger.
Dumheten ligger ifall ägaren agerar på ett dumt sätt som inte följer hans värderingar. Dock finns en tendens ifall detta händer att antingen rationalisera sitt agerande genom självbedrägeri eller att skylla på någon annan.
Ja, de som betalar för havsutsikt är rimligtvis irrationella i det avseendet. Att däremot sätta det i relation till en bostadsbubbla framstår för mig som korkat, eftersom det väl är kanske 0,1% av alla hus som har havsutsikt och det kan då rimligtvis inte driva fram en generell bubbla på marknaden?
Ungefär så här:
Vino Tinto kommer att falla dramatiskt i pris. Anledningen till det är att någon betalade rekordpris för en flaska Chateau d'Yquem på en vinauktion förra veckan.
Känns liksom inte riktigt som ett vattentätt argument.
Man kanske värderar havsutsikten mer än några miljoner på banken?
Eller så kanske man helt enkelt inte vill sälja sitt hem.
Det förutsätter troligen att man har det rätt gott ställt från början.
Okunnighet kan också vara en förklaring. Okunnighet menar jag här att man av en eller annan anledning inte känner till vissa omständigheter som t.ex. vad man skulle kunna få för sitt hem ifall man skulle sälja det (ärligt talat vem vet det ifall man ändå inte har tänkt att flytta).
Jag kan säja en anledningen varför man inte säljer just nu i Stockholms skärgård i alla fall och det är att köparna inte finns där… Har ett ställe vid vattnet på en av Roslagens populäraste öar och gissar att priset är ner ca 25-30 % från toppen och man ser ställen i närheten som varit till salu sedan i våras.
Jag tror det är främst två skäl varför man inte flyttar:
1. Välbeställda ägare som inte just nu behöver fundera på att realisera en vinst
2. Vinsten är ju fiktiv tills den realiseras och många vill undvika beskattning på tidigare flyttar. Då vill man inte byta ner sig och tvingas realisera vinsten och samtidigt kvitta i skatt mot tidigare försäljningar
Det finns förstås säkert en hög 40-talister som faktiskt bor där för att bo och inte bryr sig om att realisera en vinst. Det är jobbigare att flytta om man bott där 30-40 år..
Eller så trivs man där man bor?
Kan det vara så enkelt att alla inte bryr sig så mycket om pengar, som många på den här bloggen gör? Inkl cornu.
Hur tänker du nu? Försöker du påstå att det finns något annat att bry sig om…?
Det kan inte vara så väldigt många som sitter i just den situation du beskriver, jag köpte mitt boende 1998 och har förvisso en nominell uppgång på runt 7X sedan dess men det saknas en nolla i insatsen för att det ska lönt att dra sig tillbaka. Hade jag kunnat sälja och sitta med 7,5 miljoner på banken, så hade jag faktiskt inte tvekat, då kunde jag slutat arbeta för pengar och arbeta av lust istället, avkastningen hade räck gott. 750 kkr kommer man inte särskilt långt med om kravet är så gott som riskfri avkastning, så det är bara att bita ihop och hoppas att jag får behålla jobbet enligt min plan, så det blir lite tid för det där lustfyllda arbetet.
Vad kommer värdet på huset bli om havsnivån stiger? Tror nog det blir mindre än 10 milj…
Då blir de "stupbranta obadbara klippor" kanske lite mer "badbara", jag är inte så övertygad om att det blir så farligt för huset…
Jag bor vid havet, om havsnivån stiger 30 cm på 100 eller 200 år eller kanske 500 år så är det inte mitt bekymmer. Det kanske ändras med tiden så att det sjunker istället som det gjort tidigare i världshistorien. En väderprognos är hållbar i cirka 24 timmar sedan sjunker tillförlitligheten dramatiskt. Jag värderar havsnära väldigt mycket. Det enda jag vill med mina pengar är att bo med fri utsikt över havet. Jag har pengarna och stoppar de gärna i mitt hus. Är man för högt belånad är det en annan historia.
Jag tycker nästa blogginlägg skall handla om vad man skulle göra med dessa 4 miljoner på kontot. Det räcker inte riktigt till att dra sig tillbaka men det kanske finns lite smarta idéer om hur man kan leva på 4 miljoner?
Eller överhuvudtaget hur blir man lyckligare med en överlikvid?
Som ägare till ett betalt premiumboende och XX mille på banken, i värdepapper eller guld kan de lugnt skita i det här "problemet" för det existerar inte.
Relativt förblir ju husets värde högre än omgivningens oavsett topp- eller bottenmarknad så en försäljning blir inte aktuell innan den dag de måste förnedra sig till att sälja skosnören eller julgranar för sin försörjning.
För det första: Det är samma mäklare som saluför båda objekten. Vi kan anta att han har hyfsad koll på marknaden och prissättningen. För det andra: Objektet för 10 miljoner har en tomt på 14000 kvm inklusive 2 byggrätter. För det tredje: Objektet för 6 miljoner är ännu inte uppfört, tillval tillkommer för puts osv.
Ingen tvekan vilket objekt jag skulle köpa om jag hade dom pengarna och skulle bosätta mig i området. Objektet för 10 miljoner alla dar i veckan!
Tomten är på 12 458 kvm, inget annat…
Varför inte en blogg om skiffergasen som flyttar fram den svenska kollapsen några hundra år, se http://www.svenskenergi.se/upload/Nyheter%20och%20press/Filer/Skiffergasrapporten%20slutgiltig.pdf
Sådant kräver en nationell suveränitet och det har inte Sverige längre….
Uppmaning 1: sälj din dyra (belånade) villa nära stranden, och "casha ut"!
Uppmaning 2: köp för guds skull inte en dyr villa nära stranden (med lånade pengar)!
Jag får inte ihop det…
En annan tanke är att den som inte hade tänkt att flytta och får reda på att huset skulle kunna säljas för 10milj bör fundera på varifrån den informationen kommer. Troligen är det en mäklare som hoppas på att kunna mäkla en affär på 10milj (och få procent på det) och eventuellt även få ytterligare spekulanter på de objekt man mäklar.
Det finns till och med ett litet intresse i att mäklaren ger ett lockpris för att få folk att sälja något de annars inte hade haft en tanke på att sälja.
Vad objektet är värt på riktigt vet man inte förrän man sålt det…
Du säger sälj-men då måste det finnas köpare också!
Mäklare har dock tre goda argument när de säljer:
Läget, läget, läget!
Vi har gott om pengar att spendera på boende. Nettoförmögenheten är 2 ggr högre än skulderna.
Räknar du då med de pengarna det orangea kuvertet påstår att du har?
Nu är det inte jag som räknar ;-))
"De svenska hushållens nettoförmögenhet ökade med 217 miljarder kronor till 7.731 miljarder kronor under det tredje kvartalet. Det visar SEB:s Sparbarometer som presenterades på torsdagen.
Skuldkvoten, hushållens skulder i förhållande till tillgångarna, låg kvar på cirka 27,5 procent." (DI)
Så det finns gott om spekulanter på Solsidans utsikt!
Det som ingår på tillgångssidan är traditionell försäkring, bankinlåning, fonder, fondförsäkring, premiepensionen, obligationer, direktägda aktier samt bostäder.
Givetvis är medianförmögenheten avsevärt lägre än medelförmögheten på 805 tusen kr/per svensk. (räknat på 9,6 miljoner svenskar).
… och fordringar på det allmänna pensionssystemet, inte bara PPM.
Vi har redan avhandlat det där. T ex här
http://cornucopia.cornubot.se/2012/11/sveriges-farligaste-man-eller-en.html
Som jag tyder det ingår endast PPM av pensionsmyndigheten. Sen kan ju naturligtvis siffrorna vara fel då det är SEB-s uppskattning.
Det är de likvida tillgångarna som är intressanta. Vem som helst som tittar på index kan annars se att det är skuldsättningen som ökat på värdet på de illikvida tillgångarna. Pensionen måste även den dras bort. Det är inte en tillgång som finns utan som prognostiseras men dessvärre kommer att urholkas i framtiden. De disponibla inkomsterna däremot… de har inte ökat speciellt mycket.
Naturligtvis är uträkningen meningslös från SEB-s sida då den inte tar hänsyn till latent skatteskuld.
Ett enkelt exempel ensamstående med en förmögenhet på 805 tkr. Tillgångar ppm 100 tkr, tjänstepension 50 tkr, Bostad värde 2 mkr lån 1,345 kr. Latent skatteskuld om vi antar att bostadens lån motsvarar avdragen (grovt förenklat) blir 189 tkr. Till det tillkommer mäklaravgifter, stämpelskatt för ny bostad osv…
Det intressanta i en sådan rapport är att man måste "tyda" om det ingår mer än PPM-fonderna. Har SEB något intresse i att mörka vilka tillgångar som ingår i sina beräkningar?
Sen kan man ju diskutera vad som är vettigt att ha med för tillgångar och skulder när man räknar ut nettoförmögenheten. När det gäller tillgångar kan man t.ex. räkna på vad som fås ut vid likvidation – då kan man inte räkna sådana tillgångar man inte kan eller får sälja (som sitt PPM-sparande). Man uppskattar då hur mycket pengar man kan få loss från tillgångarna. När det gäller skulderna så tycker jag inte att man kan räkna in skulder som inte uppstått än.
Tittar man bara på de likvida tillgångarna bör man också bara se till de skulder som förfaller till betalning inom tidsramen man sätter för realisering av likvida tillgångar. Men då blir bilden lite mer svar på frågan ifall man klarar sig tills den 25:e, det ger inte någon långsiktigare bild på hur ekonomin ser ut.
SEB tar med marknadsandelarna också-jag får bankernas till ca 75%.
Bör inte detta vara en grov överskattning eftersom de flesta har sin förmögenhet i fasta tillgångar!
Är det ingen annan än jag som finner det lite märkligt att bankinlåning ligger så pass högt, grovt räknat blir det 130tkr/person (bäbisar inräknade)? Jag tror inte det är många som kan relatera till den siffran (vi talar alltså inte ha 130tkr i fonder utan att ha 130tkr sittande på bankkontot).
5M-huset är ett exempel på varför jag inte är speciellt förtjust i Kullavik eller Hovås – sönderstyckade tomter. I Djursholm har dom som regel att tomterna inte får gå under 1500 eller om det var 2000m^2. Därför ser jag Hovås och Kullavik mer som kaffegrädde än riktig gräddhylla. Kullavik var supertrevligt för 20 år sen, men har fallit sedan dess. Kanske pga han på statsplaneringskontoret (eller vad det heter) i Kungsbacka som det länge ryktas går att muta.
Djursholm har två generationers villor.
En bygd på 1880-1920 talet på ca 4000 kvm tomt. Oftast på höga delen av tomten.
En bygd på 1960-1980 talet på avstyckad halva av stora tomten.
Har stora huset eldats upp/brunnit så är det fritt fram bygga fler hus.
En hockeypensionär köpte två fastigheter för 22 MSEK samt rev och byggde nytt. Gissar att han har hockeyrink i delar av bottenplanet ;-))
Vid ett sådant resonemang jan man ju lika gärna bära omsydda potatissäckar på kroppen istället för märkeskläder. Det kommer alltid att finnas folk som värdesätter att synas och visa sin rikedom även om det i många fall bara är ett korthus.
Och du tycker inte att man skulle synas ifall man går omkring i potatissäckar? Vill man synas så är väl det ett alternativ, men det är kanske inte ett sätt man vill synas på (om man inte vill göra någon slags statement).
Tror du på riktigt att bostadspriserna ska ner med 50 %. Det ser ju ut som att priserna bara fortsätter upp. Hyr idag in mig i andra hand och har gjort det nu i ett halvår i väntan på att bostadspriserna ska ner till rimliga nivåer men istället ser det bara ut att bli dyrare. Vad kan du rekommendera? Känns surt att betala 7000 kr /mån för ett rum när mina studiekamrater äger en hel lägenhet för mindre än 6000 kr/mån. Livet är ju faktiskt nu. Inte imorgon. Vad säger du?
Status betyder otroligt mycket i dag. Har ni inte sett på Solsidan? Överdrivet, javisst, men det ligger mycket i det där. I en kultur där det viktigaste inte är att vara en god människa, utan att vara känd så är det så klart bättre att vara personen som har lyxhuset vid strandkanten än det som ligger på andra sidan berget. Det gäller ju att vara den folk är avundsjuk på så att man kommer med på gästlistan på Stureplan eller får frottera sig med sina likar på julfesten.
Det är som alltid en variant av den holländska tulpanspekulationen…
Här är Malmös ytterligheter förenade i ett bolag: Extra allt-jfr med väldigt kallt.
http://www.sydsvenskan.se/malmo/tva-ytterligheter/
Som avvikande från gängse normer (politiskt, etniskt, religiöst, livstilsmässigt, sexuellt) så är det nog rätt svårt att bli accepterad i en mindre stad/samhälle. Detta kan nog vara en god anledning till att många inte flyttar till ett mindre samhälle…
Frågan är om det inte är så att det gäller i större städer också. Skillnaden är väl mer att man kan gömma sig i anonymiteten – det kanske är en anledning till att man tycker det är svårt att bli accepterad. Trots allt så brukar nog inte många som inte accepterar folk av dessa anledningar, det kanske finns andra anledningar till att man inte blir accepterad?
Jag tror inte det handlar om att gömma sig i anonymiteten, utan om ett grundläggande behov av att umgås med sina likar. Flyttar man till en storstad så finns det väl större chanser att man hittar andra veganer/katoliker/homosexuella som dessutom är trevliga att umgås med? I en liten by är ju chanserna mindre, liksom.
Men då handlar det ju inte så mycket om att bli accepterad utan om en fråga om att hitta utbud för sina preferenser.
Dels tror jag att många värdesätter en vacker utsikt för vad det är. Dels tror jag att det handlar om klassmarkörer och gruppsammanhållning.
Och slutligen så är det ironiskt att just de som byggt sitt välstånd på kapitalism, industrialism och konsumism, är de som tenderar lägga sina pengar på sånt som inte är ett resultat av just det. Dyra viner, hantverk, konst, lyxkrogar, handbyggda bilar. Allt det där som faktiskt INTE är ett resultat av industrialisering och knivskarp konkurrens. Låt folket shoppa på H&M så handlar vi på något annat flott (nu kan jag inget om kläder så jag vill inte avslöja min okunnighet genom att skriva namnet på någon chic liten boutique i något chict kvarter i en chic stad dit man åker på weekendshopping.
Då jag själv bor i ett av de husen som nästan syns på bilden från Kullsvik kan jag säga att många fastigheter som ligger i området har legat där (och ägts) långt innan Kullavik/Kullsvik blev populärt. Många blev avrådda att köpa i detta område då det ansågs att de låg i ett allt för vindpinat läge. Trots detta köpte många familjer hus just här och har således bott här länge. Med åren har området blivit populärt och med det har priserna skjutit i höjden. Men för oss som bott där sedan slutet av 60-talet… det är inte dyrare för oss att bo där nu. Så varför skulle vi bry oss om att sälja. Havsutsikten är därför en stor, trevlig, bonus!