2012-11-22 09:40

Vad kostar en svensk?

Framför allt kränkta vita män gnäller över invandringens kostnader, men ignorerar helt och hållet att de själva som svenskar har kostat samhället miljonbelopp innan de tillför något produktivt i vuxen ålder.

Men vad kostar en svensk egentligen?


Svenskt Näringslivs propagandatjänst Ekonomifakta har lite uppgifter om vad välfärdstjänster kostar.

Låt oss ta en titt på svensken, dvs en person född i Sverige och uppväxt i Sverige under hela sin barndom och ungdom, kostar. Allt är i dagens kostnadsläge och detta är en form av lägstanivå som t ex förutsätter att man är helt frisk och aldrig behöver besöka vårdcentralen ens för en värre förkylning. Ej heller är obligatoriska vårdprogram som vaccinationer eller BVC-besök är med i kostnaden här.

Till en början utgår minst 1050 i månaden i barn- och studiebidrag upp till 18 års ålder. Minst då flerbarnstillägg kan tillkomma.

Förlossningen kostar 23000.

Föräldrapenning utgår för 480 dagar, varav 60 dagar med lägstanivå. Förldrapenning ger 20 000:- i månaden förutsatt 80% i ersättning av 25 000 i månadslån under 420 dagar, eller 14 månader. 
Total kostnad för en svensk vid viss ålder

Därefter tar förskolan till och med förskoleklass i sex års ålder a 120 000:- om året. Sedan kommer grundskolan i nio år för 94 000:- om året och fritidshem de första tre åren a 35 000:- per år. Slutligen kostar gymnasiet 108 000:- om året.

Summan för enbart ovanstående blir 2 503 200:- kronor när man har gått ur tre års gymnasium. Vill man också ha 3% i ränta på den investering samhället gör i barnen och ungdomarna landar priset på 3 411 145:- SEK för en svensk 19-åring. Den verkliga kostnaden för en svensk 19-åring är ännu högre eftersom ingen är fullt frisk hela uppväxten.

Därefter tillkommer även högre utbildning1. för att hålla nere arbetslöshetsstatistiken och få politikerna att se bra ut, vilket kostar ytterligare och ytterligare försenar tidpunkten där svensken börjar betala tillbaka samhällets investering genom att jobba och betala skatt.

I runda slängar landar en högskoleutbildad på en samhällskostnad, med 3% ränta, på kanske 4 MSEK om vederbörande2. varit fullt frisk. Först när man betalat 4 MSEK3. i skatt har man alltså betalat tillbaka sin skuld till samhället. Dit räknas förvisso även moms. Om 20% av allt du tjänar hade försvunnit i moms och din disponibla inkomst ligger någorlunda på medel, dvs drygt 20 000:-, så betalar du 4000:- i moms i månaden. För 20 000:- i nettoinkomst ska man ungefär ha 26000:- i bruttoinkomst, varav 26000*0.29 betalas in som sociala avgifter eller egenavgifter, plus 6000:- i inkomstskatt. Det gör att man betalar ca 17500:- i månaden i skatt och det tar därmed 228 månader, eller 19 år, att betala tillbaka samhällsskulden, oräknat att räntan fortsätter ticka. Enbart räntan om 3% på 4 MSEK är 120 000:- om året...

Först efter nitton år i arbetslivet, oräknat 120 000:- i räntekostnad om året, har du betalat tillbaka din skuld till samhället förutsatt att du varit fullt frisk och inte nyttjat någon statligt finansierad infrastruktur (t ex vägar) under hela ditt liv och inte uppbär en statligt eller kommunal finansierad lön eller fakturerar stat, landsting eller kommun via ditt företag eller arbetsgivaren. 31-åriga fd stålrörsviftande blonda och blåögda riksdagspolitiker är alltså fortfarande en rejäl negativ kostnad för samhället, som kräver decennier av riktigt produktivt arbete att betala av.

Har man haft högre inkomster än 26 000:- SEK i månadslön så går det förstås snabbare än 19 år att betala av sin samhällsskuld. De som inte vidareutbildar sig, utan börjar jobba direkt efter gymnasiet har också lägre skuld att beta av, 3.4 MSEK och börjar beta av denna tidigare.

Till detta kan man lägga vad föräldrarna har betalat för din uppväxt. Det handlar lätt om 1500:- i mat i månaden, plus säg 500:- i kläder och 1000:- i husrum. På 18 år blir det minst 648 000:- SEK, oräknat ränta.

1. Jag orkar inte leta upp siffror för detta just nu.
2. Som alla vet vid det här laget är vederbörande det nya hen.
3. Räntan fortsätter att ticka vidare på samhällsskulden så i praktiken bör man betala ännu mer. Eftersom ingen är fullt frisk hela livet så dröjer det antagligen till pensionen innan man betalat för sig, lagom till man börjar kosta pengar igen.

69 kommentarer:

  1. I och med detta så blir det lönsamt att ta in invandrare, speciellt om de är lite äldre... Kostnaden för svensk-undervisning och kompletterande utbildning är i detta sammanhang rätt små...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge de kommer snabbt i arbete, ja. Arbetskraftsinvandring är t ex extremt billigt, då man till en kostnad av i princip noll kronor direkt får skatteintäkter. Speciellt gäller detta högre utbildning, t ex alla de läkare vi importerar på löpande band, där länder med betydligt sämre ekonomi har stått för hela kostnaden.

      Radera
    2. Om Sverige exporterar 1000 läkare och importerar 1000 istället.
      Vad blir summan? Sådan är verkligheten. Svenska läkare gillar inte att jobba underbetalda i Sverige.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Ja, det är lönsamt att ta emot färdigutbildade vuxna människor från andra länder om dessa börjar arbeta i ett högavlönat arbete och ingen undanträngningseffekt sker eller andra externaliteter.


      Radera
    5. Det billigaste vore ju förstås om svenskar helt slutar att skaffa barn och vi istället importerar all arbetskraft. Eller?

      Vist kan det vara intressant att räkna på vad svenskar i snitt kostar, men alla samhällens medborgare kostar. Invandringen är en kostnad ovanpå denna oundvikliga kostnad för den egna befolkningen som alla samhällen har i större eller mindre utsträckning.

      Vidare finns ju andra aspekter av invandring en de rent ekonomiska.

      Radera
    6. Krille: "Sverige bör fokusera med på kvalificerad arbetskraftsinvandring."

      Varför då?

      Radera
    7. "Kanske bör vi snegla lite mer på Canada?"

      Kopiera deras politik i frågan och SD klarar inte riksdagsspärren nästa val.

      Radera
    8. När det gäller invandring måste man skilja på flyktingar och arbetskraftinvandring, speciellt de högutbildade är ren vinst att importera. De högutbildade klarar ofta själv att lära sig det enkla språket svenska, speciellt de från Tyskland och östeuropa, och producerar från dag ett. Dessutom står ofta arbetsgivaren för kostnaden om de vill lära sig svenska. Och vill de inte lära sig så går det numera bra med engelska nästan överallt i Sverige. Och det är väl Canadas linje om jag förstått rätt, att satsa på kostnadseffektiv import. Däremot kan nog arga vita män i riksdagen jämställas med somaliaflyktingar ur kostnadssynpunkt.

      Radera
    9. Nej, detta är ett extremt tankefel.Detta då svensken fortfarande finns kvar och de båda tävlar om samma jobb. Så vi betalar både kostnaden för svensken samt kostnaden för invandraren och om bara en av de kan få ett jobb så ...

      Om vi ska tala om invandring ur "lönsamhet" så är det väl snarare som lönepressare? Om en svensk inte känner att de kan klara sig på sin lön så gnäller inte en invandrare. Detta då alternativet kan vara ta ett skitjobb med skitlön eller kanske bli utvisad och, beroende på situation,dödad.

      Iförsig. Jag ser ingen nackdel i att arbetskraftsinvandra folk till ledande politikerroller? En relativt välutbildad kines bör utan störra problem acceptera rollen som statsminister för ca 4000 kr i månaden + gratis bostad samt eventuellt medborgarskap vid ett bra utfört arbete?

      Politikerna är snabba på att dra ner på "kostnaden" för folk som lever på "socialbidrag" men glömmer bort att de själva, i stor utsträckning, lever på ett slags "socialbidrag".




      Radera
  2. Och vad anser du vara alternativet?

    Nils Lundgren (Junilistan) anger här de förutsättningar under vilken arbetskraftsinvandring är lönsam.

    http://ekonomlundgren.blogspot.se/2011/10/invandring-hjalper-inte-mot.html

    Tino Sanandaji gör ett inlägg i samma fråga här

    http://super-economy.blogspot.se/2012/10/open-borders-fantasies_31.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag anser ingenting. Jag redovisade en lägsta kostnad för en svensk ovan.

      Radera
    2. Hur tänker du? Jag blir helt förundrad över din brist på logik. Du får det att låta som att det är abstraktionen "samhället" som betalat de 2-3 miljonerna när sanningen är att det är föräldrarna till barnen som har betalat de 2-3 miljonerna via skattsedeln. Enligt din logik så borde svenskarna sluta föda barn och bara ta in analfabeter i 25-50 årsåldern från Somalia, och via skattsedeln betala Somaliernas utbildning i 20 år tills de är raketforskare...
      Vem skall betala de 12 miljarderna som årets ensamkommande kostar enbart 2015? Och vem skall betala för dem 2016. Och vem skall betala för de 12-20.000 nya ensamkommande som kommer i ytterligare 2016?
      Hur f-n tror du att du skall motivera människor att istället för att försörja sina barn, både direkt och via skattsedeln, så skall de jobba och betala skatt till invandrare.
      Ja, lite sarkastiskt skrivet av mig, men oj vad besviken jag blev på dig. Min uppfattning om dig sjönk som en sten. :-(

      Radera
  3. ...mvc/bvc och vaccinationsprogram och skolhälsovård och gratis tandvård till barn och ungdomar kostar säkert också en del. :) tror jag såg nån siffra på att endast vaccinationsprogrammet kostar nått runt 150 miljoner/år endast för vaccination mot pnemunekocker som ges till spädbarn, så vad all övrig gratis läkarvård kostar så är det säkert en hel del. Man vill börja vaccinera kvinnor mot livmoderhalscancer skulle också kosta ca. 150 miljoner / år så det verkar vara en standardsiffra för varje typ av vaccinering. Snabbt blir det nog höga kostnader för samhället, sjukvård är verkligen jätte-jättedyrt.

    SvaraRadera
  4. Ett annat sätt att se det på är att mina föräldrar betalt detta under min uppväxt.Om de har 25 000 var il bruttolön innebär det att de har ca 65000/mån inkl sociala avg. dvs 780 000/år. Av detta har politikerna konfiskerat i runda slängar 585 000(75%). Det täcker gott och väl kostnaderna för deras barn, sjukvård osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förändrar ingenting. Då är det 4 MSEK du är skyldig dina föräldrar.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Vet ej. Fråga de svenskar som flyttar till Spanien för att det är så mycket utlänningar i Sverige...

      Verkar vara samma personer som förnekar klimatförändringar som flyr landet, för det är nog bli både varmare och torrare i Spanien framöver...

      Radera
    5. @Cornucopia

      Din argumentation håller bara i ett samhälle som försöker krossa familjen, typ det svenska eller andra samhällen som flippat ut. Där drömmen om självständighet och frihet är att slippa direkt ansvar för nära människor och relationer. Vi har nått långt i detta. Färre och färre är beredda att göra de insatser som krävs för hållbara nära relationer. Istället sitter fler och fler ensamma i våra singelhushåll och käkar antidepressiva. Nu är vi nära målet - ingen som är beroende av någon och ingen som behövs.

      I de flesta "normala" samhällen har föräldrarna ansvar för sina barn.

      Hur som helst är det inte "samhället" som betalt utan mina föräldrar. Att försöka gömma detta faktum i en abstraktion som samhället är något som görs allt för ofta för att dölja var kostnaderna ligger för den stora del av befolkningen som inte ser hur saker hänger ihop.

      Radera
    6. Glöm inte de far- och morföräldrar, som fortsätter att betala skatt för sina barnbarn.

      Vem har betalat kostnaden för en ensamkommande, som kostar Migrationsverket 1 miljon per år + skola + sjukvård + ränta?

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och när allt det där upphör att funka så upphör också Sverige att vara ett attraktivt land att flytta till.

      Radera
    2. Det har det redan upphört vara för alla utom de som inget har.

      Radera
  6. Det är ju vår land, vår kultur och våra pengar....
    Det är ju vi vita kränkta män som betalar in mest skatter och som alla andra grupper lever på.
    Du argumenterar liknar Reinfeldts som ökade invandringen av Somalier för att visa svenskarna att när de röstar på SD så ökar invandringen.
    Du resonerar som en bubbla på börsen. Det är annorlunda denna gången... Vi skall leva i harmoni - halleluja! Låt de som betalar betala ännu mer till de som inte betalar. Låt nya kulturer frodas på den svenskas bekostnad utan att det blir några problem - för jag är ju vänstervriden kulturmarxist/journalist som bor segregerat ute på landet och då är det som jag säger....
    Alla andra är dummerjönsar/nazister/rasister som hänvisar till ekonomin, brottsligheten, otryggheten, splittringen och historien som visar att folk och kulturer går under och ofta under våldsamma omständigheter allt för olika människor TVINGAS mot sin vilja att leva ihop.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Det är ju vi vita kränkta män som betalar in mest skatter och som alla andra grupper lever på". Kan du ge någon referens på det påståendet?

      Alla 9-15% som röstar på (sd) enligt opinionsundersökningar bär runt hela Sverige och består enbart av extremt högavlönade vita män, eller hur menar du?

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. SD har en övervikt av lågutbildade och arbetslösa bland sina väljare. Det är inte så konstigt, de är misslyckade och bittra och vill ha någon att skylla på.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. Hanhart Minos, bara för att jag är misslyckad och bitter behöver jag ju inte ha fel. :-D

      Radera
    6. Varför gör du koppling mellan inkomst och SD? Varken du eller jag vet väl mycket om hur den ser ut? Vet heller inte om jag bryr mig. Har aldrig tänkt så om andra partiers väljare. Är deras åsikter och röster mindre värda om de inte är lika smarta och förmögna som Coru verkar vara? Däremot kan jag referera till ett helt vuxenliv med information från en visserligen inte alltid trovärdig etablerad media som säger att vita män tjänar mest, är sjukskrivna minst, tar ut minst pappaledighet, dör tidigast. Det finns förstås också högre kostnader för ex.vis högre kriminalitet.

      Cornu borde därmot fråga Henhart om det verkligen stämmer. Men bland SD:s politisk aktiva stämmer det nog eftersom det är mycket svårt för ekonomiskt framgångsrika personer att engagera sig i SD utan att riskera sin ekonomi (förutom riskerna för sin familj, sin egendom och sig själv). I min egen lilla värld där de flesta tjänar bra och många röstar på SD och ännu fler håller med om SD:s politik, stämmer inte Henharts uppgifter, vilket naturligtvis inte säger mycket om hur det är i hela riket. När det är svårt för vänsterfolk att få fram riktiga argument hemfaller man åt dylika påhopp som att SD:s väljare är av låg klass. Vilket visar hur vilken låg moral de har och hur ihåliga deras argument är. Om jag dristar mig till att gissa så är det tvärt om så att den ointellektualism som frodas i PK-världen, stöter bort intelligenta och fritänkande människor i den mån de inte lockas av korruptionens köttgrytor.

      Radera
  7. Om vi på något sätt kunde göra så att alla invandrare kunde få jobb efter något års utbildning i Svenska och utnyttja deras tidigare erfarenhet så vore invandringen en "plus-affär".

    När vi kollar på de invandrare som kommit till Sverige senaste 20 åren (och särskilt senaste åren) så ser man att det inte går. Oftast hamnar invandrarna i djup utanförskap utan möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.

    Tom Reinfeldt gjorde ju sig impopulär när han gick ut med uttalandet:

    - Om man bortser från gamla personer som kanske har lite äldre och irrelevant utbildning som inte är gångbar idag, samt ungdomar som saknar utbildning, så är arbetslösheten låg.

    - Om man sen också räknar bort alla invandrare från statistiken så har vi inte alls hög arbetslöshet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wofser: Om vi på något sätt kunde göra så att alla invandrare kunde få jobb efter något års utbildning i Svenska och utnyttja deras tidigare erfarenhet så vore invandringen en "plus-affär".

      Om vi över huvud taget behöver göra någonting för att invandrare ska fungera i Sverige så är invandringen för stor. Så enkelt är det.

      Radera
  8. Fortfarande kvarstår frågan; är detta mer eller mindre än vad en genomsnittlig invandrare kostar? Jag ser fram emot uppföljningen "Vad kostar en somalier?"

    SvaraRadera
  9. Allt fler av landets nyanlända invandrare analfabeter och kan varken läsa eller skriva när de kommer till Sverige. Det skulle vara intressant att se en liknande kalkyl för dessa. Fredrik Malm (fp) hade för ett tag sedan en uträkning på sin blogg som visade att en invandrad ensamstående trebarnsmamma kunde lyfta drygt 20.000 netto i månaden i olika ersättningar och bidrag. Utöver det finns det i vissa fall rätt till retroaktiv föräldrarpenning och sfi-bonus.

    SvaraRadera
  10. Det som är farligast när det gäller invandring eller icke invandring är att man aldrig har vågat diskutera vad det kostar eller vad vi tjänar på det hela.
    I och med att de styrande i landet nästan uteslutande kommer från den offentliga sektorn, där man aldrig pratar pengar så avspeglar det sig på debattklimatet. Bra början av Cornu att ta upp vad det kostar att utbilda en ungdom. Man måste vara öppen och redovisa, vinst eller förlust.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är bra att kostnader redovisas.

      "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov." Planekonomi slutar alltid med blod och död för dem som anses onyttiga och för dem som inte vill släppa ifrån sig det de "inte behöver".

      För rättvisans skull, hoppas nu det kommer med en jämförelse vad en medelkulturberikare kostar innan denne har kommit in arbetslivet. Flera har gjort det, i Bromölla förbjöds det. Det är väl alltså tveksamt om vi får se det här. En kostnad på en tredjedel av BNP var en seriös skattning för ett antal år sedan, även om den skulle var så våldsamt överdriven som dubblerad, är en sjättedel av BNP ganska mycket.

      /Djävligt kränkt sedan jag under uppväxten lärt mig känna igen och fly från nedslagargäng på stan!

      Radera
    2. I ESO 2009:3 "Invandringen och de offentliga finanserna", beställd av Finansdepartementet, anges att utrikesfödda kostar 1,5 - 2 % av BNP, dvs. närmare 70 mdr kr. http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/ESO%20rapport%203.pdf

      Men om du frågar Erik i Alliansregimen så vill hen påskina, på ett icke övertygande sätt, att det är en myt att invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor, se myt 9 i:
      http://www.regeringen.se/sb/d/2279/a/181576

      I mina ögon har hen med sin text misslyckats med att slå hål på myt 9.


      Radera
  11. Det är ett svårt räknestycke.
    Om mina föräldrar tillhör socialgrupp tre och inte har några inkomster så borde jag som barn kosta ännu mer då kommunen stått för boende och mat under uppväxten.
    Tyvärr är det även mindre chans att barn från socialgrupp tre kommer att få jobb i framtiden vilket även det drar ned lönsamhetskalkylen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är därför det kan finnas en vinst med att satsa mer pengar på hjälpa barn och barnfamiljer som har det dåligt, för att man ska kunna få stopp på den nedåtgående spiralen med arbetslöshet -> hopplöshet -> kriminalitet. Jag undrar vad ett FUNGERANDE socialt skyddsnät värt namnet skulle kosta kontra de kostnader samhället i helhet har på grund av kriminalitet och skadegörelse.
      Jag undrar för övrigt hur ett sådant skyddsnät skulle se ut..
      Jag antar att detta är lite för tunga frågor för att kunna avgöras med en miniräknare och några uppgifter om utbildningskostnader.

      Radera
    2. Vet inget samhälle som lyckas med detta fullt ut. Att bara kasta mer pengar på problemet är nog inte hela lösningen.
      Det är oerhört svårt att ersätta medelklassföräldrarnas uppfostran med mer statliga insatser.
      Att se till att vi har så lite personer i socialgrupp tre som möjligt är nog det mest eftersträvansvärda.

      Radera
    3. Ja, absolut, men hur når vi dit? Jag tror att det är barnen man måste få till att göra klassresan uppåt. Men samtidigt, vi kan kasta hur mycket utbildning och fina värderingar på dem som vi bara kan, men utan jobb efter skolan så når vi i alla fall inte ända fram.
      Att bara kasta pengar på ett problem löser inte problemet heller, man måste kasta dem på rätt sätt. Kanske kan vi kasta lika mycket pengar som idag, fast på ett annat sätt och få bättre ROI?
      Jag sitter hur som helst inte med några svar.. Kanske finns det inga bra svar?

      Radera
  12. Fast det är väl fel att undanta dem som uppbär kommunal och statlig lön i beräkningen ovan? Även om man plockar sin lön från staten är det ju i form av ersättning från oss andra, för ett jobb som vi utgår ifrån måste göras inom ramen för det allmäna, så att säga. En sjuksköterskas lön är ju en ersättning för ett utfört arbete, inte ett bidrag.
    Sen kan man väl diskutera vad som egentligen ska göras och inte göras inom ramen för stat och kommun. Jag kan på rak arm tänka mig att INTE fortsätta betala lön till t.ex stålrörsviftande ex-politiker. De får väl gå på A-kassa som vanliga människor om de förlorar jobbet.

    SvaraRadera
  13. Hej Lars !

    Underbart tänkvärt inlägg som vanligt.
    För övrigt, är det möjligt att köpa en förhandsutgåva på din nästa bok till en person som till dags dato har läst din bok Midvintermörker två gånger och som nu är inne på den tredje gången,som julklapp ?

    Ivan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, nej, Midsommargryning kommer först till våren. Så ngn julklapp i år blir det inte.

      Radera
  14. Undras om Lars E O Svensson räknar in denna skuld i folks nettoförmögenheter? För övrigt när det gäller vad föräldrarna betalar privat så får man nog anse att det är något som är deras ensak - det är ju bara det som man kostar samhället som är relevant eftersom man ju klagar på att invandrare kostar samhället en hel del (invandrare har för övrigt också varit små och troligen fått mat av sina föräldrar).

    SvaraRadera
  15. Varför skriver de aldrig något om detta i SD-kuriren eller på avpixlat? Jag känner mig lurad.

    SvaraRadera
  16. Kul tanke Cornu, men är det inte nettokostnaderna som är intressanta? Dvs det som staten betalar netto, som inte kommer tillbaka som skatt på ett eller annat sätt. Av t.ex. kostnaden för skolgången går ju säkert minst 30-50% tillbaka i olika former av skatter och avgifter - eftersom lärarnas löner är en så stor del av kostnaden. Det är alltså kanske inte riktigt så enkelt att beräkna återbetalningstiden för en svensk som man kan tro. Men oavsett så kan man ju konstatera att den i verkligheten är/kommer vara oändlig, eftersom staten inte uppfyller sitt överskottsmål.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast om man inte undantar statligt och kommunalt anställda från Lars sätt att tänka går givetvis de pengar som de som arbetar inom utbildningsväsendet till att betala av deras egna "skulder".

      Radera
  17. Mycket intressant uträkning! Min följdfråga blir vad en invandrare kostar samhället. Självklart blir denna uträkning väldigt svår att göra då det finns stora variationer mellan både arbetsinvandrare och flyktingar, men om du finner det möjligt att göra det så hade det varit väldigt uppskattat.

    Tack!

    MVH
    Philip

    SvaraRadera
  18. Ja staten gör förmodligen en riskfylld investering genom att föda upp en svensk från scratch. En investeringen som kan betala av sig först efter ca 20 år. Men investeringen kommer att betala av sig betydligt snabbare och generera vinst snabbare till staten, om vederbörande kommer snabbt ut i svensk exportindustri, som ger staten intäkter och höjd BNP.

    Det optimala är väl om svensken börjar arbeta inom svensk skogs- och pappersindustri som är väl den bransch som genererar mest exportintäkter till konungariket Sverige traditionellt sett. (Man bör nog här se till nettoexportintäkt / total arbetsstyrka för att få fram den mest intäktsinbringande branschen. Jag tror nog dock att skogen kommer högt på en sådan lista.) För att skogsbranschen ska ge exportintäkter behövs svenskens och andra arbetares arbetsinsatser.

    Men om svensken får för sig, efter ca 20 år från scratch, att bli något inom branscher som inte är kända för att generera exportintäkter, tar det betydligt längre tid att betala av sin skuld till staten. Vederbörande kanske gör det indirekt genom att konsumera produkter och tjänster eller serva de svenskar som arbetar inom exportindustrin.

    SvaraRadera
  19. Av alla dumma kalkyler du gör så tar denna priset!

    En fråga: Om kommunen i Sverige betalar 120 000 SEK för ett skolår vad blir då samhällskostnaden för ett skolår om det sker i Sverige eller om det sker i annat land.
    Ser du nån skillnad?

    SvaraRadera
  20. Jämför kalkylen för en invandrare som kommer hit 20 år gammal och kommer i arbete inom säg 5 år och en svensk som studerar vid universitet i 7 år och sedan lämnar landet vid 25 års ålder.

    SvaraRadera
  21. När blev det ok att räkna på kostnader intäkter för invandringen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skulle det inte vara okej?

      Radera
    2. Till exempel när S-politiker i Bromölla hotades med uteslutning om de gjorde en planerad kostnadsberäkning i kommunen.

      Radera
  22. Hur mycket en människa kostar samhället och hur mycket samhället tjänar om hin är infödd eller importerad förutsätter några saker.
    Bland annat att det finns tillräckligt med livsmedel och att antalet nya jobb på något mystiskt vis stiger i takt med folkökningen.
    Realistiskt måste vi dock inse att ett kraftigt oljeberoende jordbruk inte kan producera tillräckligt med livsmedel när tillgången på billig olja sjunker. Vi måste också inse att sämre världsekonomi gör att många jobb kommer att försvinna och fler blir överflödiga på arbetsmarknaden.
    Frågan som bör ställas är: Hur skall vi planera för en framtida svältande överskottsbefolkning?
    Hur snart detta kommer att hända och hur brant utförsbacken blir kan diskuteras. En försiktighetsprincip bör tillämpas då det inte går att bortse från en möjlig mycket obehaglig framtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser du gränsen som viktig i ditt scenario ovan?
      Det gör inte jag!
      Trots eller baserad på min kritik av invandringen!

      Radera
    2. Jag är lite osäker på vad du menar med "gränsen"?
      Jag anser att vi i första hand måste försöka lösa problemet på nationell nivå.
      Många beslut borde också kunna tas på kommunal nivå. Förutsättningarna för en glesbygdskommun i Norrland och en stad i Sydsverige är inte lika.
      Samarbete med övriga nordiska länder, som kommer att få likartade problem, borde vara möjligt men riskerar att fördröja nödvändiga åtgärder. Ju fler kockar, desto sämre soppa.
      Något samarbete på global nivå är totalt orealistiskt, se bara på problemen med koldioxidutsläppen och den globala temperaturhöjningen. Dömt att misslyckas.
      Så svaret blir den svenska nationsgränsen.

      Radera
    3. Vi får vara glada att du begränsar dig till annat än klimatet då!
      Klart att vi har en nationsgräns för att få visst handlingsutrymme, men kommer det kriser i större omfattning så får vi nog in dem i nån form ändå, vilket kan tyckas rimligt! Om vi inte kan välja nu-hur- så får vi nog svårare välja sen!

      Radera
    4. Tyvärr kommer vi att drabbas av omvärldens kriser. Vi är mycket beroende av både vår export och import. Vi kommer att drabbas av både peak oil och den internationella skuldkrisen.
      Vad vi inte vet är hur djup och långvarig ( permanent ) recessionen blir.
      Våra politiker bör inse att vi kommer att få problem och har ett ansvar att göra någonting. De tar i alla fall ut goda löner för detta. Att inte göra någonting börjar likna landsförräderi.

      Radera
    5. Det är väl omoraliskt och orimligt att försöka rädda sitt eget hus när stan brinner, kan jag förmoda. Det verkar vara så våra politiker resonerar. Eller så är problemet att de inte fattar att det brinner i knutarna.

      Radera
  23. En svensk är värd max 250.000:- oavsett vad staten hittar på. Som svensk är man dock värd mer som död än levande eftersom staten, om den får tillfälle därtill - det gäller inte alla avlidna, men fler än de som i förväg gett sitt godkännande därtill, plockar dina organ när du avlidet och säljer dessa för 800.000:-.
    F.ö lever svenska medelklassen under världens högsta skattetryck samt med den mest individfientliga lagstiftningen i hela västeuropa. Lägg därtill, i stort sett, en och samma regim under 60 år och regimer som under ännu längre tid utövat pyramidspel med medelklassens tillgångar, så uppkommer frågan vad det kostar medelklass-svensken att bo kvar i Sverige efter fyllda 18 år? Känslor för familj och vänner, samt gott om plats och fin natur gör att de flesta ändå väljer att bo kvar - men de flesta är helt aningslösa om vad de egentligen utsättes för av politikerklassen och rödvinsjournalisterna, manipulationen från desamma är helt i klass med historiens värsta skräckexempel.

    SvaraRadera
  24. Jämförelsen är absurd, den svenska staten har en skyldighet mot de svenska medborgarna, den har inte samma skyldighet mot folk från andra länder. Hade vi haft det hade vi haft öppna gränser. Men liberala tänkare så som Friedman, Hayek, Nozick samt diverse nationalekonomer har också konstaterat att öppna gränser inte fungerar om man vill ha en välfärdsstat.

    Och visst vi svenskar är dyra, alldeles för dyra sett till resursanvändningen ut ett globalt perspektiv. Därför är det också viktigare att vi delar med oss med fattiga länder än att vi försöker få fattiga människor att komma hit. Det senare driver nämligen bara på klyftorna i världen.

    SvaraRadera
  25. Från boken "Migration och integration - om framtidens arbetsmarknad" (en del av Långtidsutredningen 2003/2004).

    Där talar man om boken "Bäddat för mångfald" av Per Broomé, Benny Carlsson, Rolf Ohlsson:

    Författarna anser att det finns många skäl till att ökad arbetskraftsinvandring för att motverka framtida arbetskraftsbrist är en orealistisk lösning för Sverige. De konstaterar att det hittills endast har funnits små nischer för högutbildade och specialiserad arbetskraft och där en global arbetsmarknad vuxit fram. Det gäller främst inom forskning, vissa tekniska och finansiella yrken, samt inom underhållning och sport. Författarna framhåller att de flesta industrialiserade länder under de kommande åren kommer att ha en likartad demografisk utveckling som Sverige. Åldersstrukturen är snarare mer positiv ur arbetskraftssynpunkt i Sverige i jämförelse med i andra europeiska länder. Liknande demografisk utveckling mot en allt mindre andel i arbetsför ålder innebär att konkurrensen om arbetskraften kommer att bli hård. Enligt författarna bedömning kommer Sverige inte att stå sig särskilt väl som attraktivt invandringsland i konkurrens med andra länder som kommer att efterfråga arbetskraft. Bristande integration av de invandrare som finns i Sverige anges som ett av de viktigaste skälen till detta. Krav på ökad arbetskraftsinvandring är enligt författarna orimligt mot bakgrund av dagens situation för invandrare på den svenska arbetsmarknaden med lågt arbetskraftsdeltagande, hög arbetslöshet och starkt socialbidragsberoende.

    SvaraRadera
  26. Klart tankvärt, även om jag nog skulle slänga på 5-10vab dagar per år för dom första 10åren. Men är ju småpengar i sammanhanget.

    Nu är det väll lite tabu men eftersom vi ändå har ämnet på tapeten skulle det vara intressant om du kunde räkna på vad den negativa arbetskraftinvandringen kostar. Främst tänker jag på adoption av personer med fysiska och psykiska problem som i värsta fall heltids sysselsätter mer än 4personer när dom blir vuxna eftersom dom kräver assistans dygnet runt när dom blir vuxna.
    Sen tycker jag inte att man är rasist om man räknar ut hur många fritidsgårdar man kan bygga och driva i rosengård istället för att ta in ett sådant barn.
    Gissar spontant att det är ett 1-1 förhållande d.v.s. en fritidsgård öppen 15-21 vardagar och 8timmar på helgen med 4personal. 20ungar per vuxen gör 80ungar/ungdomar (väldigt generösa öppet tider).

    Jag har inget emot handikappade barn, men pragmatikern i mig tycker att konstaderna för såväl samhället som dom individer som inte får tillgång till fritidsgård osv. p.g.a. pengabrist gör att det är oansvarigt att tillåta dom adopteras.

    SvaraRadera
  27. Något som missas helt i sammanhanget är att jag som förälder gärna slavar och betalar skatt så att mina barn kan gå i en bra skola och mina föräldrar få god vård på hemmet. Däremot vill jag inte alls att mina skattepengar ska gå till självgoda politikers vådliga samhällsexperiment.

    SvaraRadera
  28. Tröttsamt och tjatigt. Tino Sanandaji har redan slagit sönder dessa tröttsamma argument:

    "Det går för övrigt inte att jämföra antal år utan arbete för vuxna och barn. Barn är billigare i drift än vuxna. Barn försörjs dessutom huvudsakligen av sina föräldrar, inte av skattebetalare. Den stora besparingsposten för invandrare som anländer som vuxna är skolan. Svenska skattebetalare slipper betala skolgång för de invandrare som utbildade sig i sina hemländer. Men resultatet blir också därefter. Skolsystem i tredje världen har små resurer. Det existerar bra skolor i tredje världen, men långt fler skolor är dåliga. Utbildningssystem i länder som Irak, Somalia, Eritrea och Afghanistan är i värsta fall närmast värdelösa för svensk arbetsmarknad."

    http://www.tino.us/2014/08/invandrare-jobbar-mindre-an-svenskfodda-hur-man-an-raknar/

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...