En av kapitalismens och liberalismens grundpelare Àr att privatisera vinsterna, och socialisera förlusterna. Varför ska en kapitalÀgare ta en förlust i onödan, nÀr samhÀllet istÀllet kan ta smÀllen? Det finns ett begrepp för detta, nÀmligen att externalisera kostnaderna. Speciellt vanligt Àr detta inom bankvÀsendet och gruvnÀringen.
De flesta av oss har de senaste Ären upptÀckt, om vi inte visste det förut, att banker anses sÄ systemkritiska att det inte finns nÄgra kostnader som samhÀllet inte Àr beredda att ta för att absorbera dessas förluster. Men mindre kÀnt för de som inte Àr engagerade i frÄgan Àr hur detta systematiskt sker i gruvnÀringen vÀrlden över, men Àven inom den skogsnÀring som skövlar allt mer skog i U-lÀnderna.
Gruvverksamhet innebÀr att stora mÀngder miljögifter kommer ut i miljön under hundratals, rent av tusentals Är framÄt. Normalt brukar man fÄnga upp dessa gifter i lakdammar (eng tvilling ponds). Men dessa dammar kan alltsÄ behöva förbli tÀta och hÄlla i hundratals Är, eller rent av för all framtid. Till gruvnÀringen kan man ocksÄ rÀkna utvinningen av oljesand i Kanada, och Àven utvinningen av gas eller olja ur skiffer. I de senare fallen Àr det dokumenterat hur bolagen gÄr runt problemet genom att spraya lakvattnet som dimma i luften och dÀrmed driver det bort och landar nÄgon annanstans och problemet har externaliserats till en annan fastighet.
Nu sÀger sig förstÄs gruvbolag alltid ta ansvar, t ex genom att fondera medel för att för evigt kunna sköta lakdammar och Àven för att snyggt och miljövÀnligt avveckla gruvan. En annan variant Àr att man ordnar bankgarantier. Men i verkligheten betyder dessa vÀldigt lite. NÀr gruvan nÄtt sin livslÀngd sÄ Àr det mer lönsamt för gruvbolaget att plocka ut de fonderade pengarna och dela ut till aktieÀgarna, Àn att brÀnna hundratals miljoner pÄ att ÄterstÀlla gruvan och för evigt (iaf ur ett företags synvinkel) hantera lakdammar. Sedan sÀtter man de relevanta bolagen i konkurs och slipper hela problemet. Och eventuella bankgarantier har man med fördel i en utlÀndsk bank, som gruvlandet alltsÄ inte kan pressa pÄ pengar, alternativt sÄ Àr inte banken dummare Àn att sÀlja vidare garantin till ett annat bolag eller stycka av den till ett dotterbolag inför gruvans nedlÀggning.
Kostnaden för att röja upp och för lÄng tid framöver ta hand om miljögifterna har externaliserats. SamhÀllet fÄr ta smÀllen.
Men naturligtvis intygar alla gruvbolag dyrt och heligt att de ska ta hand om kostnaderna nÀr de ansöker om miljötillstÄnd. Det korrekta Àr dock att de ska lÀgga sina hundratals miljoner pÄ bordet och betala staten frÄn början som kostnad för miljötillstÄndet, men politikerna vill sÄ gÀrna ha jobben att man struntar i det. Dessutom landar externaliseringen pÄ nÄgon annans mandatperiod.
PÄ samma sÀtt slipper skogsbolagen internationellt att ta hand om förstört grundvatten, markerosion, försurning och andra effekter av skogsskövlingen i U-lÀnder. Man avverkar och drar dÀrifrÄn. Inte sÀllan Àr mutor och/eller vÄld mot lokalbefolkningen inblandat.
Jag kan sÀga det nu. Luxemburgbaserade Northland Resources AS (OSE:NAUR), som just nu exploaterar en jÀrnmalmsgruva i norra Sverige, kommer en dag sÀtta sin svenska verksamhet i konkurs. Förr eller senare Àr fyndigheten tömd, och det finns ingen anledning för företaget att ta nÄgot vidare ansvar och internalisera avvecklingen. Exakt hur man kommer trixa till det koncernmÀssigt ÄterstÄr att se, men den dagen den sorgen. Bokstavligen, för svensk del. SÄ gÄr det ocksÄ nÀr man lÄter bolag utan koppling till bygden exploatera naturtillgÄngar.
Vi ser det ocksÄ inom annan miljöfarlig verksamhet, t ex inom kemiindustrin eller nÄgot sÄ banalt som bensinmackar. NÀr man lÀgger ner en bensinmack sÀtter man den i konkurs. DÄ slipper man lÀgga miljoner pÄ att sanera omrÄdet, utan den smÀllen fÄr samhÀllet ta.
NĂ€r det gĂ€ller gruvor och Ă€ven en del andra anlĂ€ggningar handlar det ofta om arrende av marken. Och nĂ€r gruvbolaget satt sig i konkurs, gissa vems ansvar miljöproblemet Ă€r? Jo, markĂ€garna. GĂ€ller precis samma som om nĂ„gon dumpar ett bilvrak eller annat miljöfarligt pĂ„ en fastighet – det Ă€r markĂ€garens ansvar att sanera. I Sverige fĂ„r markĂ€garna en halv promille av mineralvĂ€rdet ifrĂ„n gruvorna. Det hade inte ens om det fonderats och inte festats upp rĂ€ckt till nĂ„gon sanering.
Men kanske mest intressant och helt under radarn pÄ miljövÀnnerna Àr nÄgot helt annat.
NÀmligen vindkraften. Jag Àr positiv till vindkraft. De flesta miljövÀnner Àr positiva till vindkraft. Vilket gör att man blundar för ett potentiellt enormt problem. Miljöproblemet Àr inte buller eller landskapsbilden. Det verkliga problemet Àr att nÀr vindkraftverken ska skrotas Àr det enklast och mest lönsamt för kapitalisten och kapitalÀgaren att helt enkelt sÀtta kraftverket i konkurs. Kvar stÄr markÀgaren med ansvaret för att rensa upp.
Nu kommer inte alla vindkraftsbolag göra sÄ hÀr. En del bolag Àr stora och förlitar sin expansion pÄ att kunna fÄ nya tillstÄnd. Andra kraftverk Àr lokalt Àgda och har alltsÄ den lokala koppling som gör att man inte vill ha ett sönderfallande 150m högt vindkraftverk pÄ orten. Men i en del fall handlar det om mindre bolag, utan koppling till orten. I andra fall handlar det om större bolag, som styckar upp olika kraftverk eller kraftverksparker i dotterbolag, som eventuellt kan sÀljas nÀr man nÀrmar sig livslÀngdens slut. Den nya köparen köpte verket billigt, hÄvar in intÀkterna de sista Ären och sÀtter sedan bolaget i konkurs. Sedan fÄr markÀgaren ta smÀllen. För kraftverksparker offshore finns det inte ens nÄgon markÀgare, utan verken kan fÄ stÄ och rosta och falla sönder. NÀr de till slut slukas av vÄgorna sÄ syns de ju inte lÀngre, och det som inte syns finns ju inte. Man kan ocksÄ göra en partiell avveckling, dÀr man tar tillvara dyra eller ovanliga metaller som t ex neodym, men nÀr sjÀlva tornen och vingarna ska avvecklas blir det konkurs istÀllet. Hur alla torn och vingar ska Ätervinnas Àr idag för övrigt lika olöst som slutförvaringen av kÀrnkraftens avfall.
DĂ„ utbyggnaden av vindkraften skett de senaste Ă„ren kommer det hĂ€r först börja intrĂ€ffa i större skala i intervallet 2025 – 2030. Men vi kan vara sĂ€kra pĂ„ att Ă€ven kostnaden för avvecklingen av gamla verk kommer externaliseras. Det kostar idag runt nĂ„gon miljon att avveckla ett större vindkraftverk. Tar man ut fonderade pengar ur bolaget tjĂ€nar man som kapitalist mer Ă€n om man tar miljömĂ€ssigt ansvar. Ăven om bolag fonderar pengar för avvecklingen, sĂ„ Ă€r inte det en garanti. Och mĂ„nga lĂ€r strunta i att fondera och tar bara ut pengarna som vinst frĂ„n början.
Speciellt gÀller detta utlÀndska eller icke lokala Àgare. De har ingen som helst anledning att bry sig om vad de lÀmnar efter sig. Speciellt inte nÀr de sjÀlva tÀnker leva som pensionÀrer i nÄgot skatteparadis vid det laget.
Samtidigt krÀver det moderna samhÀllet sina mineraler och sin energi. Vad Àr dÄ lösningen? Lösningen Àr, som alltid, lokal finansiering och lokalt engagemang. Det kommer inte fungera jÀmt, men det kommer fungera bÀttre Àn att slÀppa in utlÀndska skatteparadisbolag.
För övrigt – nĂ€r vĂ„ra kĂ€rnkraftverk en gĂ„ng ska rivas, sĂ„ lĂ€r det vara billigare för Ă„tminstone E.Off att bara överge Sverige. Inte orimligt att man Ă„ren innan sĂ€ljer av nĂ€t och övriga kraftverk i Sverige till andra, sĂ„ det inte finns nĂ„got annat staten kan pressa pengarna ur. Som svenskt statligt bolag kommer dock Vattenfall pĂ„ ett eller annat sĂ€tt betala avvecklingen. FrĂ„gan Ă€r hur Fortum gör? Samma vĂ€g som E.Off eller tar man kostnaden? Till vi fĂ„r svar pĂ„ den frĂ„gan Ă€r det rakt in i vĂ€ggen som gĂ€ller.
53 kommentarer
Ja, det Àr faktiskt sÄ enkelt att konkurser, eller tom privat Àgande utan fonderaing för alla tÀnkbara katastrofer, egentligen omöjliggör kapitalism/liberalism i annan smak Àn den massiva liberalskattemodellen.
Vad gör vi om Cornu, vid tillfĂ€llet dödssjuk i cancer, dumpar tonvis med giftigt avfall pĂ„ sin tomt, drar in 10-tals miljoner som barnen fĂ„r, gĂ„rden, ja, den Ă€r ju inte vĂ€rdelös, det Ă€r en kostnad för….vem? Det gemensamma? Vem kan man ta pengar frĂ„n? (strula inte med möjlig juridik nu utan förstĂ„ sakens natur)
Nja, fondering för alla tÀnkbara problem Àr vÀl inte realistiskt. Men nÀr det gÀller gruvor, vindkraftverk, kÀrnkraftverk etc, sÄ vet vi 100% sÀkert att det finns en avvecklingskostnad. Det Àr ingen överraskning, men det Àr heller ingen överraskning att bolagen kan vÀlja att externalisera den kostnaden. Och gör det, igen och igen.
Jag Ă€r inte alls sĂ€ker pĂ„ att vindkraften vill externalisera kostnaden för avveckling. För nĂ€r vindkraftverk Ă€r redo för pensionering sĂ„ Ă€r det ett prima lĂ€ge för att installera nya vindkraftverk – tillstĂ„nden finns redan.
Det ligger en stor kostnad investerad i att fÄ tillstÄnd sÄ det kommer vara fÄ som vill helt avveckla en vindkraftsverk Àven om dess tekniska livslÀngd börjar nÀrma sig sitt slut.
SÄ det blir nog reparationer i stÀllet. Utbyte av generatorn och sÄ kör man vidare. Pss som gÀller dagens vattenkraft.
Det nya "tillstÄndet" kostar en miljon, eller vad nu avvecklingskostnaden blir.
Vad gĂ€ller vindkraftverk sĂ„ Ă€r inte det stora problemet det som Ă€r ovan mark utan det som Ă€r under mark…
Jag gissar att den största externalisering av kostnad gjorde Japanska Tepco i Fukushima nÀr man vÀltrar över 830 miljarder i saneringskostnader pÄ Japanska staten.
Men de svenska kÀrnkraftsverken kommer kunna komma Ànnu billigare undan. I Sverige har vi "maxtaxa" pÄ hur mycket skadestÄndskravet kan vara.
Vid hÀrdsmÀlta betalar kÀrnkraftsÀgaren strax under 11 miljarder och kan sen ÄtergÄ till att betala miljonbonusar till ledningen och lÄta svenska skattebetalare pröjsa de andra 819 miljarderna samtidigt som en hel landsÀnde kanske blir obeboelig.
StÀmmer bra det. Tepco körde rent av fastighetsÀgarkortet helt öppet och sade att joniserande (radioaktivt) avfall var respektive markÀgares problem att sanera. Avfallet var respektive markÀgares privata egendom nÀr det vÀl landat pÄ en fastighet, precis som regn. http://cornucopia.cornubot.se/2012/04/karnkraftspropaganda-i-brevladan.html
Nota för kÀrnkraftsolyckan i Fukushima: 400 miljarder kronor
Enligt japansk media har kommittén kommit fram till att skadestÄndet för olyckan kommer att uppgÄ till över 400 miljarder svenska kronor.
..
Tre typer av skador ligger till grund för berÀkningarna:
– Skada orsakad pĂ„ grund av evakueringorder utfĂ€rdad av regeringen
– Skada som orsakats av rĂ€dsla för strĂ„lning
– Indirekt skada som drabbat affĂ€rspartners
…
Skador pÄ grund av rÀdsla för strÄlning handlar om jordbruksprodukter som inte gÄtt att sÀlja och turister som inte har kommit.
mycket av pengarna mÄste alltsÄ betalas alltsÄ ut för att man inte har lyckats bota strÄlningsskrÀcken. AlltsÄ, om alla skulle fatta att hur ofarligt 1 mSv Àr skulle bostÀderna tappa mindre i vÀrde och mindre skulle behöva betalas ut. AlltsÄ: I ett land endast bebott av fornuftsstyrda mÀnniskor (o the joy) skulle utbetalningen inte behövt vara sÄ stor. Det Àr i alla fall min tolkning.
Det Ă€r vĂ€l bara för dig att flytta till Japan och köpa hus och mat billigt dĂ„…
đ kan inte japanska
Vem fÄr "svarte Petter"? Mins ABB:s asbestköp!
Precis. Och ABB var lite för stora för att sÀtta sig sjÀlva i konkurs för att slippa problemet. En miss dÀr. Giftiga tillgÄngar lÀr inte ABB köpa igen i första taget.
Bra Cornu! Du Àr en klippa!
Mycket intressant poÀng. HÀr Àr en dagsfÀrsk krönika om samma problem, satt i kÀrnkraftssammanhang: http://dagens.etc.se/kronika/vad-far-man-836-miljarder
Ehrenberg Àr ju ofta bÄde vimsig och tramsig i ekonomiska sammanhang, men hÀr tycker jag han har en poÀng.
Bra inlÀgg!
HÄller sjÀlv pÄ att försöka hitta nÄgon som Àr ansvarig för att plocka bort gamla fÀllda telefonstolpar som Àr fulltryckta med kreosot pÄ min fastighet. Det slutar vÀl med att jag fÄr köra ivÀg dem till deponering och betala för hela kalaset.
Du fÄr nog inte ens köra ivÀg dom, dÄ kan Àgaren stÀmma dej för stöld.
SÄ det kan nog sluta med att: kommunen tvingar dej, vilket slutar med typ: att du tvingas bygga ett tÀt skydd runt dom.
Stolparna skall du vara rĂ€dd om, anvĂ€nd dem till nĂ„got som skall hĂ„lla, ingen som helst fara om man inte anvĂ€nder dem i trĂ€dgĂ„rdslandet đ
Lösningen pÄ gruvavfallets gifter i evighet finns. Dvs de gifter som exponeras nÀr malmen bryts och krossas. LÀgg dem i upplag och tÀck dessa upplag sÄ grundvattengenomströmningen förhindras. Kanske fylla igen hÄlet som gruvan skapar lite som LKAB gör i Kiruna. Eller lÄt bakterier bryta ner miljögifterna. Det Àr mÀrkvÀrdigt vilken apetit bakterier kan ha för svavel arsenik och annat.
Men det Àr klart att kommande generationer fÄr Àrva bÄde skulder och kapital.
Olyckan i Finland Àr vÀl ett exempel pÄ hur det inte fÄr gÄ till.
Det Àr typiskt sÄ man gör, man lÀgger tillbaka avfallet i den gamla gropen. Gruvdrift Àr ofta problematiskt ur miljösynpunkt, men o-hÄllbarheten i vÄrt samhÀlle ligger frÀmst i hur vi utvinner fossil energi. De (ur gruvsynpunkt) volymmÀssigt största metallerna Àr jÀrn och koppar. Dessa metalle Ätervinns ofta, och förbrukas inte pÄ samma sÀtt nÀr de anvÀnds. Bilen kan du skrota och metallen kan du sedan anvÀnda till ngt annat. NÀr du tankar bilen och brÀnner upp bensinen sÄ Àr den borta för alltid.
Har sett precis detta pÄ kommunal nivÄ. Skytteförening som inte fick hjÀlp att skaffa sig en ny skjutbana nÀr den gamla blev överkörd av en vÀg. SÄ de sÄg till att gÄ i konkurs sÄ kommunen fÄr betala för saneringen.
NÀr det gÀller vindkraftverken:
NÀr sjÀlva materialet börjar ta slut sÄ finns det vÀl fortfarande ett vÀrde pÄ anlÀggningen?
TillstÄnd finns för ett vindkraftverk, vÀgar finns oftast fram till platsen, el-ledningar finns kvar, betongfundamentet finns kvar (osÀker pÄ hur lÀnge det hÄller), sjÀlva resursen finns kvar (vinden).
Exemplet som sticker ut hÀr, Àr sÄklart kÀrnkraften. 100 Ärs konsumtionsfest, till priset av att nÄgon mÄste vakta avfallet i 100 000 Är. Detta Àr i bÀsta fall. Exemplet Fukushima som nÀmns ovan visar att kostnaden kan komma (kommer?) tidigare.
KĂ€rnavfallsfonden
KBS-3
Bra film som beskriver slutförvaret. Fascinerande vad lite avfall som egentligen produceras.
Synnerligen bra artikel om ett verkligt och "dolt" problem.
Mycket insiktsfullt.
NÀr vaknar vÄra "alerta" media?
NÀr det gÀller kÀrnkraft finns det ju medel fonderade. 47 miljarder. Betalas som en avgift per producerad kWh. RÀcker inte för att sanera en hÀrdsmÀlta, sÄ klart, men det Àr den inte avsedd för heller. Skall dÀremot kanske rÀcka till att ta hand om kÀrnbrÀnslet och rivningsavfallet, den dagen det kommer.
"En av kapitalismens och liberalismens grundpelare Àr att privatisera vinsterna, och socialisera förlusterna."
Commie-Cornu vet ingenting om vad liberalism och kapitalism Àr. Och han bryr sig inte om att googla en minut för att lÀra sig att handlar om nÄgonting som Àr totalt annorlunda Àn det han yrar om hÀr: Varje mÀnniskas rÀtt att slippa andras tvÄng, s.k. negativa rÀttigheter.
Commie-Corny ljuger och fantiserar hej vilt. Hans intellekt Àr sÄ begrÀnsat och hans sjÀlvupptagenhet sÄ stark, att han utan vidare fantiserar ihop en tusenordig text som Àr helt fel pÄ alla sÀtt. Jag har tyckt att han skriver informativt om försvaret ibland, men nu förstÄr jag att allt det ocksÄ Àr lögner och felaktigheter, ALLT han skriver om ekonomi och ideologier Àr ju totalt fel, sÄ man mÄste utgÄ ifrÄn att allt annat ocksÄ Àr det.
VARNING, Det Àr vÀl ingen lÀsare hÀr som tar hans rÄd om privatekonomiska ting!!!?
Jag hÄller inte med om att detta beteende Àr förenligt med liberalismens grundtankar, men du kan inte förneka att regeringar som kallat sig liberala gynnat den hÀr typen av beteende. Det Àr oerhört lönsamt att verka i branscher dÀr man pÄ detta sÀtt kan lÄta externa parter stÄ för kostnader, och att det Àr ett effektivt sÀtt att omvandla politiskt inflytande till förmögenhet Àr anledningen till att det Àr sÄ vanligt förekommande.
Ăven om jag hellre anvĂ€nder begreppet liberalism om politik för att motverka tvĂ„ng och i den bemĂ€rkelsen vill kalla mig, sĂ„ Ă€r det inte den enda betydelse som begreppet har idag, vilket varken du, jag eller Cornu kan göra nĂ„got Ă„t.
tyvÀrr sÄ missbrukas ordet liberalism, vi har aldrig i detta land haft ett liberalt styre utan bara inslag av liberalism
Efter cornus förklaring av kapitalism och liberalism tÀnkte jag att "oj, nu tar det vÀl ÀndÄ hus i helvete". Men nÀ, lÀsarna har ju ocksÄ gÄtt den svenska flumskolan och vet lika lite som cornu vad t.ex. "liberalism" Àr. I Sverige kan man lÀra barnen att ett parti som heter "NationalSocialistiskaArbetarpartiet" Àr ett högerparti: Barnen köper det rakt av, det spelar ingen roll att de sjöng sÄnger om hur de skulle hÀnga direktörer och drev folkhemstanken. Svensken ser inga paralleller.
Jag vet exakt vad liberalism Àr. Men skiter faktiskt i teorin och bryr mig bara om verkligheten. Precis som kommunismen och verkligheten sÄ Àr liberalismen och verkligheten inte lika lyckad som utopia-visionerna.
Och det Àr bara att konstatera att det Àr lönsammare för den liberale kapitalisten att skita i att sanera en gruva och bara ta pengarna och dra. SÄ har det alltid fungerat, Àven under 1800-talets liberala USA, och sÄ kommer det alltid att fungera.
Att exempelvis Sveriges, Finlands och Tysklands skogar inte skövlats beror inte pÄ liberalismen, utan pÄ statlig reglering. I de flesta andra lÀnder har skogen skövlats, om nu lÀnderna inte varit för stora för att hinna med det, som Kanada och Sovjetunionen pÄ sin tid.
@Kapitalist
Jo, Cornu har rÀtt; att externalisera kostnaderna Àr en gammal kapitalistisk tradition. LÀs Wallerstein.
Jo kapitalismen under skydd av stater och ansvarsbegrĂ€nsningar i statligt reglerade bolagsbildningar blir rövarkapitalism. Min tolkning Ă€r att det Ă€r staten som upprĂ€tthĂ„ller detta och Ă€r problemet. Stat+kapitalism=Ă„t h….te
Om ÀganderÀtten/kapitalismen upprÀtthölls pÄ allvar skulle de bakom dessa bolag fÄ tÀnka sig för en eller tvÄ gÄnger extra dÄ de skulle fÄ ta det fulla oinskrÀnkta ansvaret för vad de gör som drabbar andra.
Kapitalist
Du har uppenbart gÄtt pÄ myten om kapitalismen:
"Varje mÀnniskas rÀtt att slippa andras tvÄng, s.k. negativa rÀttigheter."
Kapitalismens hemland USA Àr byggt pÄ mark som stulits frÄn ett folk som utrotades och dÀr ett annat folk fick tjÀna som slavar för de mÀnniskor som talade om "rÀtten att slippa andras tvÄng". Inget fel pÄ grundtanken, men man fÄr ju titta lite pÄ tillÀmpningen ocksÄ.
Mycket bra blogginlÀgg!
Men markÀgaren fÄr 1,5 promille och staten 0,5 promille av mineralfyndighetens vÀrde, vilket bl.a. framgÄr av en motion som gÄr ut pÄ att höja avgiften frÄn 2 till 9 promille genom en Àndring av Minerallagen.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/ndring-i-minerallagen_GZ02N232/?text=true
PÄ grund av det parlamentariska lÀget, dÀr Sjuklövern har regredierat till trotsÄldern, i vilken tvÀrtompolitik ingÄr i den ideologiska överbyggnaden, Àr det mycket osannolikt att motionen gÄr igenom.
"En av kapitalismens och liberalismens grundpelare Àr att privatisera vinsterna, och socialisera förlusterna."
Rutet pÄ toppen av mount stupid?
Nej, bara en observation frÄn verkligheten.
FrÄn Mount Stupid hörs följande:
"om det vore lönsamt att ta hand om lakdammar, hindra erosion eller stoppa gifter frÄn att komma ut i naturen skulle man naturligtvis göra det"
Cornu har rÀtt. LÀs Wallerstein.
"Liberal" (i brist pÄ bÀttre ord) ÀganderÀttsteori verkar ju vara tillÀmpbar i mindre skala nÀr det gÀller den typ av externalisering som diskuteras. Dumpar jag mina sopor pÄ grannens tomt kommer det sÀkerligen resultera i konsekvenser, men nÀr storbolagen sprider sitt gift till nÀrliggande fastigheter vÀnder ordningsmakten ryggen Ät. En naturlig följd av centralisering antar jag.
En naturlig följd av staternas interventioner som skyddar dessa rövarkapitalister och det mÀrkliga Àr att folk gör allt för att upprÀtthÄlla dessa stater, inte minst miljövÀnnerna.
Mycket intressant blogginlÀgg som tar upp flera reella fakta som negligeras av mÄnga som borde veta bÀttre, det Àr inte direkt nÄgon hemlighet att utlÀndska gruvbolag gillar vinst och att vi lokala puckon fÄr sitta kvar med enbart kostnader och gifter i marken och grundvattnet.
Varför vaknar inga politiker ?
Har vÄrt samhÀlle blivit sÄ komplext att vÄra politiker inte förstÄr hur utlÀndsk gruv och gasindustri utarmar vÄrt land pÄ naturresurser precis som ett U-land ?
Det bÀsta med vindkraften Àr att att materialet kan Ätervinnas. Och det kommer att göras. En dag kommer nog verkets stÄl att vara vÀrt mer mÀtt i arbetstimmar Àn hela verket nÀr det byggdes. JÀrnet begrÀnsar mÀnniskan ungefÀr lika mycket som den fossila energin. Och det har gÄtt upp mer Àn oljan och kommer till skillnad frÄn oljan att fortsÀtta uppÄt sÄ köp hellre aktier i pajalagruvan Àn i nÄgot vansinnigt subventionsberoende vindkraftsprojekt.
NÀr kollapsen kommer har utslÀpp av lakrester minimal betydelse. LÄngt vÀrre Àr de nog med kÀrnkraftverk och sÄdana rester som bara lÀmnas och sprider radioaktivitet och dÄ har det mindre betydelse vems pengar det var som anvÀndes.
MÄnga moraliserar som Cornu och man kan undra varför. Kanske de fula utlÀndska kapitalisterna tar jÀrnskrotet med sig. Och det gÄr ocksÄ att moralisera om. MÀnniskans frÀmsta uppgift Àr att göra slut pÄ allt. Först och frÀmst gÀller det att inte lÀmna nÄgon naturresurs outnyttjad. Den svenska alunskiffern riskerar pÄ grund av den fÄniga moralismen att inte komma till nytta innan landet kollapsar. I varje fall borde moralisterna ha nÄgot genomtÀnkt koncept. De har bara löst tankegods som flyger runt.
Ăven kĂ€rnkraftens material hade kunnat Ă„tervinnas. Ja, om inte miljöskĂ€ggen skapat en fascistisk tankelag som gör det förbjudet att ens fundera pĂ„ hur man ska göra det, förstĂ„s. Och sen klagar dom Ă€ndĂ„ pĂ„ kĂ€rnavfallet…
Jag gÄr steget lÀngre och anser att sjÀlva affÀrsidén för industrialiseringsprojektet Àr att externalisera kostnader. FÀr vem skall alla högskoleutbildas? Vi fÄr höra att det Àr för individen, men det Àr ju inte alls sÄ. TvÀrtom sÄ betalar samhÀllet och individerna stora summor för att utbilda folk sÄ att de Àr attraktiva Ät nÀringslivet.
Mer pÄ: The business plan of the factory is to produce externalities, http://gardenearth.blogspot.com/2011/04/business-plan-of-factory-is-to-produce.html
belii : Du Ă€r en av de arga mĂ€n som vevar fritt omkring dig och gĂ„r till attack mot allt som avviker mot din egen uppfattning. Mycket av din argumentation bygger du upp kring egenpĂ„hittad "fakta" dĂ€r du vet "bĂ€st" om fascistiska tankelagar som du uttrycker det…. Ă€r du ens pĂ„ riktigt ?
Gunnar Rundgren : Det ligger onekligen nÄgot i det du skriver.
En djupdykning i den 500-Ă„riga verkligheten i Sveriges sydligaste bergslag:
Sjösystemet nedströms Bersbo gruvomrÄde
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenade-omraden/Pages/Bersbo.aspx
I Bersbo har omfattande gruvverksamhet pÄgÄtt under ca 500 Är, fram till 1920-talet. Det Àr sulfidmalmsgruvor dÀr framförallt kopparmalm har utvunnits. Brytningen resulterade i omfattande mÀngder gruvavfall som deponerades i anslutning till gruvorna. De miljöproblem som gruvbrytningen frÀmst orsakat Àr försurning och förhöjda tungmetallhalter i sjösystemet nedströms Bersbo.
. . .
Ă r 2004 genomförde LĂ€nsstyrelsen Ăstergötland en förstudie över lĂ€nets gruvavfall. Enligt denna bedömdes utlĂ€ckaget av metaller frĂ„n Bersbo fortfarande, trots en minskning pĂ„ mer Ă€n 90% efter Ă„tgĂ€rden, vara större Ă€n det sammanlagda lĂ€ckaget frĂ„n lĂ€nets övriga gruvor.
. . .
Huvudstudien har kompletterats med en undersökning av fisk. I Gruvsjön utfördes ocksÄ standardiserat provfiske, dÄ det nÄgot överraskande visade sig under sommarens fiske efter matfisk att det fanns fisk i Gruvsjön. Syftet var att undersöka fisken med avseende pÄ innehÄll av metaller. Dels för att kunna göra en bedömning om fisken Àr lÀmplig för matkonsumtion, och Àven bedömning av fiskens hÀlsostatus.
Resultatet visar att fisken frÄn dessa sjöar Àr Àtlig och sticker inte ut vad gÀller metallhalter om man jÀmför med fisk frÄn andra likartade referenssjöar.
. . .
Sverige har haft ett kollektivt lokalt styrt statligt reglerat system för gruvdrift – innan kapitalismen uppfanns.
Bergslag
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bergslag
. . .
Historia
Under medeltiden var brytning och bearbetning av malm (koppar, jÀrn, silver) en av de fÄ verksamheter som var tvunget att drivas i stor skala i det dÄ jordbruksdominerade Sverige. För att klara detta krÀvdes dÀrför ett organiserat samarbete mellan mÄnga mÀnniskor. Den mest eftertraktade resursen i samhÀllet, marken, behövde utnyttjas pÄ ett speciellt sÀtt, liksom Àven vatten, som var en annan strategisk tillgÄng. För att förebygga motsÀttningar bland bergsbruksidkarna började rikets makthavare utfÀrda privilegier och reglera hur bergslagen skulle driva sin nÀring. Uppkomna tvister behandlades enligt sÀrlagstiftning (bland annat enligt bergsprivilegierna) vid speciella domstolar, de sÄ kallade bergstingsrÀtterna. För att tillgodose behovet av arbetskraft infördet bergsfriden (asylrÀtten) Ät fÄngar, lösdrivare och krigsfÄngar.
Bergslagen kom lÀnge att aktivt understödjas av staten. Under 1700- och 1800-talen fick dock deras organisationsformer konkurrens av mer kapitalistiskt orienterade system som uppstod vid de privat Àgda bruken som hade monopol pÄ stÄngjÀrnstillverkningen. Denna förÀndring kom att ske tidigare inom stÄngjÀrnstillverkningen vid bruken Àn inom bergsmÀnnens tackjÀrnstillverkning och gruvbrytning. En juridisk slutpunkt sattes i en förordning 1859 om utstrÀckt frihet för bergshanteringen. Den skyldighet till blÄsning i hytta eller masugn, som dittills funnits hos de bergsmÀn som innehade ett bergsmanshemman och var med i ett hyttlag, upphörde dÀrmed.
Det mest kÀnda korporativa organet var Stora Kopparbergs bergslag med tidig medeltida drift i Falun och privilegier pÄ Dalarnas landsbygd. Detta kom att ombildas till aktiebolag i slutet av 1800-talet i form av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Verksamheten fortlever idag i Stora Enso-koncernen.
Bergslagen fanns parallellt med bergsbruk som Àgdes och leddes av en brukspatron som anstÀllde arbetare att sköta framstÀllningen. Med tiden ersatte det privata bergsbruket den kooperativt Àgda och drivna bergsbruksverksamheten som bergsmÀnnen bedrivit.
. . .
HĂ€r komer en
http://www.dn.se/ekonomi/skattebetalare-far-betala-sanering
Du hann före mig đ
Vi fÄr inte glömma att det ligger i aktiebolagets natur att fördela vinsterna till Àgarna och att gÄ i kk nÀr det inte gÄr bra, dvs lÄta leverantörerna och samhÄllet ta ansvar för elÀndet. Man fÄr inte glömma bort att detta Àr ett rÀtt senkommet politiskt privilegium, framdrivet av kapitalisterna. Tidigare var Àgare obegrÀnsat ansvariga för sina bolag.