2012-10-18 08:17

Solceller betalar sig på sex år - utan subventioner

Solcellsanläggningar betalar sig idag på sex år, helt utan subventioner. Det krävs dock att man tänker lite utanför de invanda föreställningarna kring hur solcellsanläggningar ska konstrueras och vad de ska användas till.


Lösningen är nämligen att inte koppla dem till nätet med dyra växelriktare och dumpa ut tillfälligt överskott dagtid sommartid på nätet. Istället ska man montera dem vertikalt på vägg och koppla dem direkt till varmvattenberedaren. Elproduktionen ska helt enkelt gå rakt in i varmvatten som elektrisk solvärme, men utan klassisk solvärmes problem med rördragning och slitage av rörliga delar. Vid produktion av varmvatten stannar dessutom all energi i hushållet även sommartid och man ackumulerar enkelt solljusets energi till att användas under hela dygnet.

Anledningen till att montera dem vertikalt på vägg är att få ut mer energi under vinterhalvåret och solen står lågt, när man behöver varmvattnet bäst. Till skillnad mot solvärme så fungerar solceller bättre i svalare temperaturer.

Resultatet blir att man får ut ungefär 1.5 kh x nominell effekt i watt för panelerna. 190 W solcellspanel ger alltså 285 kWh energi. Vid storköp eller samköp om tio paneler kan man idag köpa paneler till ett pris om 10:- SEK per W, inklusive moms. Man bör dock undvika de paneler som auktioneras ut på Kvarndammen. De partierna härrör från konkursade PV Enterprise och Gällivare Photoelectric. Det finns anledningar till konkurserna, framför allt kvalitetsproblem med allt från sekunda prestandaklasser från silikonstocken till sk hot spots, som riskerar bränna hål på panelerna och leda till vattenläckage och kortslutning med kraftigt begränsad livslängd.

Till solcellspanelerna behöver man också ha en varmvattenpatron att stoppa in i den varmvattenberedare man har. En likströmsmatad sådan kostar 1295:- för 600 W. Totalt pris för en 600 W solcellsvarmvattenanläggning blir 3*190*10+1295=6995:-. Tillkommer montage och lite kablage.

Räknar man med ett elpris, inklusive rörlig nätavgift, per kWh, på 1:22 SEK per kWh, så betalar sig alltså en sådan anläggning på 6995/1.22=5733 kWh, eller 5733/(285*3)=6.7 år. Köper man monokristallina solcellspaneler så har de än så länge en uppmätt livslängd på 40+ år, även om effekten minskar över tiden. Solcellsparker från 70-talet fungerar fortfarande och lär ha en livslängd på 75 år. Utan rörliga delar så blir en sådan solvärmelösning väldigt tacksam.

Kan man som företagare skriva av anläggningen för att varmvattnet, eller värmen, används i verksamheten (t ex varmvatten i en ladas varmvattenberedare) kan man halvera intjäningstiden till drygt 3 år på grund av avdragets skatteffekter. Speciellt som anläggningarna är så billiga att de kan direktavskrivas då de kostar mindre än de 22 000:- (halvt basbelopp på 44000?).

Schablonen för ett hushåll är 5000 kWh varmvatten om året. För att inte få för mycket varmvatten sommartid landar man i att kunna leverera ungefär hälften via solen, eller 2 500 kWh. För detta behövs i så fall 2500/1.5=1666 W solcellspaneler, eller för enkelhetens skull tre av de ovan nämnda systemen, på totalt 3*3*190=1710 W, till en kostnad på ca 21000:- SEK. För ett sådant system väljer man förstås inte en 600 W likströmspatron utan en kraftigare dito och sänker antagligen priset något. Men även ett litet 3*190-system betalar sig alltså redan efter sex år.

Det går också att göra en konstruktion där man inte behöver en separat extra varmvattenpatron, utan kopplar solelen till växelströmspatronen. Om det blir billigare låter jag vara osagt, men en 600 W växelriktare kostar typ 500:- SEK (ej ren sinus, men det kvittar i ickerörliga installationer som en värmepatron). Detta förutsätter dock att man kopplar bort nätströmmen till varmvattenberedarens växelströmspatron.

Själv hade jag solvarmvatten i mitt förra hus, men kan se begränsad livslängd på de vätskebaserade systemen, där pumpar går sönder eller panelerna går sönder. För att inte tala om vad som händer när rören i varmvattenberedaren förr eller senare ärjar eller rostar sönder (speciellt om man t ex har surt vatten från egen brunn) och glykolbaserat medium läcker ut i dricksvattnet. Ett solcellsvärmesystem blir istället i princip underhållsfritt i 40 - 75 år om man väljer monokristallina solceller.

Samtidigt finns det förstås begränsningar. Man måste ha en varmvattenberedare som idag kör på el. Systemet kan inte vara kraftigare än att man nyttjar allt genererat varmvatten även sommartid. En annan begränsning är att systemet antagligen tar mer plats än traditionell solvärme, även om det handlar om fasadmontering istället för takmontering. Montering på fasad är dock tämligen okomplicerat.

Men man sparar alltså in halva kostnaden genom att inte behöva ha några växelriktare och får tillgodoräkna sig varje kWh oavsett om man är hemma eller ej. Ett problem med nätkopplad solcellsel är ju annars att de flesta inte är hemma dagtid fem dagar i veckan och alltså har väldigt låg elförbrukning då.

Andra fördelar med solcellsvarmvattensystemet är att man enkelt kan bygga ut det med laddning av reservkraftsbatterier och på så sätt även ha systemet vid strömavbrott. Nätkopplade solceller slutar fungera när strömmen går och kopplas bort. Man kan även kombinera ett batterisystem med en timer så man bränner av dygnets solenergi tidigt på morgonen, lagom till man behöver duschvarmvatten. 

Vad vi ser idag är att solcellsanläggningar görs onödigt dyra och onödigt stora. Har man elpatron för sitt varmvatten finns det ingen anledning att gå omvägen via en kostsam nätinkoppling.

Detta är inte min egen idé, utan den kommer från Pekka Wiena, som också levererar traditionellare solvärmesystem på solrannan.nu. Ingen form av ersättning har dock utgått till mig för att skriva detta inlägg, utan jag tycker det är viktigt att få fram denna icke-traditionella lösning för lönsamhet i solceller. Kontakta gärna solrannan.nu för att se vad ni kan få för priser vid större köp av solcellspaneler. Notera att den föreslagna 1710 W-anläggningen behöver nio solcellspaneler.

Tillägg: Enligt andra uppgifter är elproduktionen 0.8 kh per år, vilket förlänger tiden till 12.56 år. För den som vill räkna ränta på investeringen så blir skillnaden ca 10.8% årlig ränta eller 5.7% årlig ränta beroende på vilken uppgift som är korrekt.

45 kommentarer:

  1. Mycket intressant!
    Här har vi en riktig användning för solcellerna, speciellt om vi kan hitta väggarna och få dit solen.
    Men ..
    Lycka till!

    SvaraRadera
  2. Ha,ha, när sken solen senast i detta mörka, kalla land ???

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan detektera ett ljus utanför fönstret. Jag misstänker att det kommer från solen. Några större solcellspaneler räcker säkert bra till bärbara datorer mm även under morgonens gråa förhållanden.

      Radera
    2. Hela tiden.

      När jag hade solvärme var det bara december och januari som gav obefintligt tillskott. Från februari började varmvattnet förvärmas av solvärmen och april - oktober var hela 300 liters tanken 60 grader enbart på grund av sol. Maj - augusti var hela tanken 75 - 95 grader varm och vi hade mer varmvatten än man kunde göra av med.

      Jag vet, då jag köpte ett seriegränssnitt och värmesensorer på ELFA och lödde ihop koppling och loggning till min hemmaserver på den tiden. En sensor i toppen på tanken och en nere vid bottenslingan. Så jag kunde se både invärmen i botten och vad maxvärmen blev i toppen. Har kanske kvar några loggfiler någonstans.

      Radera
    3. Sigge är nog en sådan som garvar åt allt annat än kärnkraft och kol. Han gillar kanske inte tanken på att folk skulle kunna vara självförsörjande på energi.

      Du skulle kunna skriva något om amerikanska flottans bränslemaskin som Ny Teknik skrev om för några dagar sedan. Kunde man ha en sådan stående hemma så vore det intressant också för folk som vill vara oberoende av staten och energibolagen.

      Jag vet inte om sötvatten duger som koldioxidkälla till processen, men har man en vedkamin kan man kanske hämta koldioxid från den. Har man djur kan man stänga av ventilationen och få koldioxid från dem. Alternativt samlar man familjen i ett litet rum utan ventilation, så blir koldioxidhalten snart hög!

      Maskinens spillvärme kan man värma bostaden med.

      Radera
    4. Läs på om termodynamikens lagar.

      Amerikanska flottas bränslemaskinsprototyp förutsätter en energikälla, flottans fall kärnkraftsreaktorerna ombord på deras hangarfartyg. Du måste alltså ha en energikälla för att kunna omvandla H2O + CO2 till kolväten. Detta löser alltså ingenting, då icke fossila energikällor inte byggs ut tillräckligt snabbt för att kompensera framtida fallande fossilproduktion.

      Radera
    5. Visst men jag tänkte att du kunde ha solpanelerna som energikälla. Eller ett vindkraftverk. Egen bränsleproduktion borde kunna vara mycket intressant.

      Den där maskinen är förstås inte en lösning på samhällets energiproblem om man inte massivt bygger ut kärnkraft eller något annat. Men skulle kunna vara intressant för privatpersoner om den inte kostar alldeles för mycket.

      Radera
    6. Den maskinen löser problemet att konvertera en energiform (el) till en annan (petroleum), en annan lösning på snarlik problematik är att likvifiera kol. Eftersom dagens bilar är beroende på petroleum är det intressant att det är möjligt att konvertera energi - givet att det är praktiskt möjligt står vi "bara" inför problemet med tillgången på energi efter peak oil (och inte dessutom problemet att den sinande energitillgången inte duger till allt vi vill ha den till).

      Radera
  3. Vad tror du om detta? Kanske nått att testa.

    http://www.youtube.com/watch?v=5vzfwu83L0g&feature=related

    VÄLDIGT billig solvärmare som bevisligen även funkar i våra klimat. Går att bygga själv för en väldigt billig peng.

    Om man har fjärrvärme, värmepump eller i värsta fall direktverkande el så kan man nog ganska snabbt tjäna pengar. Den skämmer inte ett hus allt för mycket heller tycker jag.

    SvaraRadera
  4. Det vore intressant om också tunna solcellspaneler gick att få billigt. Då skulle man förmodligen kunna rikta dem mot solen manuellt när man ville ha lite extra elenergi. Som ett stort förhänge eller segel som man lätt riktar om efter behov. Eller tillfälligtvis flyttar till en annan vägg.

    SvaraRadera
  5. Vad tror du om detta? Kanske nått att testa.

    http://www.youtube.com/watch?v=5vzfwu83L0g&feature=related

    VÄLDIGT billig solvärmare som bevisligen även funkar i våra klimat. Går att bygga själv för en väldigt billig peng.

    Om man har fjärrvärme, värmepump eller i värsta fall direktverkande el så kan man nog ganska snabbt tjäna pengar. Den skämmer inte ett hus allt för mycket heller tycker jag.

    SvaraRadera
  6. Hade varit grymt intressant att t.ex. du fick ett system att prova ut av leverantör. Kroka på en server så man kan gå in och se hur mycket som levereras och en webkamera i Sätila för att se aktuell vädersituation. Varför inte sampla (webmkamera-)bilder och koppla till aktuell energiproduktion så man kan se W/motsvarande bild i en databas.

    Då får man svart på vitt.

    SvaraRadera
  7. Många har skaffat sig bergvärme för att få ned kostnaderna.
    Hur bra/dålig blir energiöverföringen och ekonomin, om solelen används för uppvärmning av ingående vatten från borrhålet?
    Att borra hålet några meter djupare kan eventuellt också vara ett alternativ för att minska elförbrukningen.

    SvaraRadera
  8. Intressant som så mycket annat här.

    Enligt detta har jag gjort flera fel, paneler från KVD (som skulle vara högsta kvalitet) samt nyss köpt växelriktare för en tredjedel av priset för panerna.

    Men det blir nog bra ändå, behöver inte direktel så mycket där de skall upp.

    Har du mer belägg för kvalitetsfelen på KVD panelerna? Samt hur man kan identifiera felaktiga paneler?

    SvaraRadera
  9. "Man bör dock undvika de paneler som auktioneras ut på Kvarndammen. De partierna härrör från konkursade PV Enterprise och Gällivare Photoelectric. Det finns anledningar till konkurserna, framför allt kvalitetsproblem med allt från sekunda prestandaklasser från silikonstocken till sk hot spots, som riskerar bränna hål på panelerna och leda till vattenläckage och kortslutning med kraftigt begränsad livslängd".

    Nyfiken på ovanstående. Finns det mer information kring det här du kan peka mig vidare till?

    SvaraRadera
  10. Cornucopia, du skriver att resultatet blir att man får ut ungefär 1.5 kh x nominell effekt i watt för horisontella paneler. Det jag har läst är att man för ett helt år med söder och solvinklade paneler kan multiplicera panelens effekt med 0,8. Ger för 100-wattspanel ca 80 kWh/år. Se http://24volt.eu/solcell.php

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tydligen går uppgifterna isär.

      Då betalar de sig "bara" på 12 år.

      Radera
    2. Hej!
      Kul att du skriver mer om solceller!

      Jag har 4160 W (peak) solcellsanläggning på mitt tak i optimalt söderläge här i Skåne. Och det första året gav det lite över förväntan nämligen 4200 kWh, dvs ca 1000kWh på 1000W effekt. Att sätta horisontella solceller i söderläge skulle ge lite mer på vintern och mindra på sommaren, totalt sett på året ca 80% av vad optimalt lutande söderläge ger. Dvs, jag är övertygad om att en 190W-panel i horisontellt söderläge ger ca 150kWh.
      För övrigt tycker jag att solcellsel är så mycket mer värt som el än som värme i en VVB. :)

      mvh Ola

      Radera
  11. Mycket intressant artikel. Jag har själv två 90w paneler som jag labbar med. När man känner sig mogen blir det något mer storskaligt.

    Min gissning är att småleverantörer kommer att ligga i täten när det gäller omställningen, bort från storskaliga lösningar.

    24volt.eu sålde tidigare elpatroner för just 24 volt.

    SvaraRadera
  12. Intressant utnyttjande av solceller.

    Vi har halva vår elförbrukning täckt av solceller (5500 kWh) och säljer ut på nätet det vi inte förbrukar sommartid. Vi fick ju bidrag så jag räknar 7 års avskrivning och därefter ren vinst till jag dör (bättre än pensionssparande).

    Angående batterilagring så räknade Bengt ut (http://bengts.blogg.viivilla.se) i någon kommentar att batterilagring av el skulle ge 7,5 ggr så dyr el jämfört med att köpa elen från nätet. Så sådana lösningar kan man nog slå ur hågen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vitsen med batterilagring är väl att ha el när det inte går att få tag på el på annat sätt. Alternativet är alltså inte att köpa nätel eftersom den inte är tillgänglig.

      När man väl har batterier så kan man börja räkna på att ladda ur dessa på morgonkvisten till ackumulatortanken under förutsättning att de kommer att laddas upp under dagen istället för att sälja till nätet eller bara dumpa elen om det är överskott och inte nätanslutet. Dock lär detta slita på batterierna och öka kostnaden.

      Radera
    2. Får man olika betalt vid olika tider på dygnet kan det ju vara vettigt med batterier också.

      Radera
  13. Ännu en bra artikel och detta har jag funderat på länge men var tusan hittar man dessa elpatroner. Hittat på 24volt.eu men hur tusan gör man rent handgripligen för att få fast den i en ack-tank på 500 liter när det saknas flänsar och gängor??? Har inte tummen mitt i handen men kan inte komma på allt själv!? Behöver "inspiration" emellanåt. Länk önskas till de som nämns ovan helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svetsa fast en rörbit med rätt gäng.

      Radera
  14. Saknar svets, såklart. Snälla länk, tack. Googlat men finner inget.

    SvaraRadera
  15. För att få en realistisk kalkyl tycker jag det är viktigt vad man jämför med för alternativt system. Eftersom solelsystemet bara kan tillföra kanske 5-10 % av årsförbrukningen, värme och varmvatten, känns det inte som ett bra system att ha solceller och endast en elpatron. Har man tex värmepump eller pellets så blir ju kalkylen sämre då värmen bara kostar kanske 50 öre/kWh. El är en högvärdig energi och att producera värme borde gå att göra billigare än med el även om den kommer från solceller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Good point. Visar ju också hur idiotiskt det är att direktkonvertera el till värme. El skall gå till belysning och värmepumpar, inte ödslas på direktkonvertering till värme.

      Radera
    2. Hur blir kalkylen sämre om man har värmepump? Om man nu använder värmepump driven av el från solcellerna så blir det billigare än om man värmer direkt med elen (om det nu är så att värmepumpen är ekonomiskt motiverad).

      Radera
  16. Funderar på det logiska i att värma vatten dygnet runt? Borde inte en snabb uppvärmning när man behöver varmvatten vara betydligt effektivare?

    SvaraRadera
  17. Hur står sig egentligen detta och de svindyra vacuumrören mot den klassiska solfångaren (svart plastslang, 350:- m2).
    (http://www.billigtvvs.se/kategorier/1613/300-meters-ringar).

    SvaraRadera
  18. För skojs skull körde jag din anläggning i beräkningsverktyget. Produktionen jag fick från en 190 W panel i Stockholm med 0 graders elevation, 10 % verkningsgrad var 175 kWh per år.

    Per månad såg det ut så här: 2,3 11,24,27,34,28,25,13,6,2,1 [kWh]

    Så tumregeln som användes var inte helt galen. Men det finns andra problem med lösningen som gör att jag inte tror på investeringskalkylen. En varmvattenberedare värmer bara vattenvolymen upp till en viss temperatur sen utnyttjas inte mer av energiproduktionen. Det är inte heller säkert att det är tillräckligt med värmeproduktion varje morgon man vill duscha. Så det är vanskligt att utgå från att en snittförbrukning och en snitt produktion i praktiken kan matchas på ett optimalt sätt.

    I december finns 3 kWh (från 600 W anläggningen) att tillgå. Det räcker i snitt till att värma upp 2 liter vatten 46 garder Celsius varje dag. November, Januari, Februari är tuffa månader också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åker man bort på semestern så förlorar man all energi.
      Med en solig sommar så får man hela tiden för mycket energi till varmvattnet, eller så måste systemet vara underdimensionerat.

      Snygga lösningar på takpannor med solceller, vet inget om priset men man slipper fula installationer på taket.
      http://www.envirogadget.com/solar-powered/solar-roof-tiles-by-tegolasolare/
      http://www.plastkemiforetagen.se/plastinformation/nyheter/pages/solpanel20100910.aspx
      http://www.marathonroof.com/wp-content/uploads/2010/02/Clay-Tile-Solar.jpg

      http://illvet.se/teknik/energi-transport/solceller-fungerar-som-taktegel
      "Solceller fungerar som taktegel
      En ny typ av solceller kan läggas av vanliga hantverkare."


      Radera
    2. Man har förstås två patroner, en solen och en nätel

      Radera
    3. "Åker man bort på semestern så förlorar man all energi.
      Med en solig sommar så får man hela tiden för mycket energi till varmvattnet, eller så måste systemet vara underdimensionerat."

      Enkelt löst genom att dra till ljusare och varmare breddgrader när det är som mörkast och kallast i sverige.

      Radera
  19. I sökandets efter ett bra dock overkliga alternativa energi-källor som en respons av lobbyism av vinstgivande företag samt skattelättnader ekonomiskt. Detta är många lurade av. Kanske kontrollerade av ekonomin?

    Solpaneler kan aldrig bli ett nettoenergi eller ekonomiskt bidrag till samhället.
    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0925857408001729
    Solpaneler är inte miljövänliga.
    http://www.nytimes.com/2011/09/20/world/asia/china-shuts-solar-panel-factory-after-anti-pollution-protests.html?_r=1&

    Varför är det så svårt att fatta detta?
    Det blir samma sak som med biobränslen, etanol, gas och kärnkraft.

    Det enda vi kan göra är att förbereda för ras på det komplexa samhället. Reducera och förenkla alla delar i vårt liv vilket drar ner på vår konsumtion av energi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kalkylen var bara på ekonomin i solceller.

      Radera
    2. Mena du kalkylen från min referens? Isf har du missat att ekonomin är samhället. Vidare, den inkorporerar nästan allt i vår aktivitet.

      Kalkylen i referensen avslöjar vad vetenskapen (icke linjär) bevisat sen åtminstone 70-talet, nämligen att solpanelerna endast bidrar med 3% mer energi än den förbrukar. Alltså, energi vinst per investerad energi. Mao är solpaneler mycket ineffektiva speciellt vid tillverkningen vilket är fel väg att gå om man strävar efter hållbara alternativ.

      Varför blev det snett med biobränslen typ etanol?
      Varför blev det snett med solpaneler?

      Radera
    3. För att få högsta energi per investerad energi av förnybara energikällor är följande:

      1 tidvatten
      2 vattenkraft
      3 vind
      4 geotermisk
      5 metan
      6 biomassa skog
      7 oceantermisk
      8 etanol
      9 solpaneler

      Radera
    4. Etanolproduktionen använder 4ggr så mycket energi som olja, vilket ett utbyte av dem skulle öka utsläppen proportionellt.

      Samma med solpaneler.

      Varför vet inte samhället detta?
      Varför vet inte samhället detta?

      Radera
    5. Nej jag menar ju cornus artikel som du kommenterar.

      Radera
  20. Med en vertikal montering kommer panelens effekt inte i närheten av 190 W. Det blir ju en cosinusförlust genom den snett infallande strålningen. Med solen lägre på dagen blir det inte så men då faller effekten fort av mer hindrande atmosfär. Som mest kanske den blir 120 W.

    Normalt i Sverige med cirka 40 grader lutning på solcellena (mot söder) fås cirka 0,9 kWh/W, vilket är väl känt. I boråstrakten där Cornu bor är det mycket moln och regn och där är faktorn mindre, kanske 0,7. Längst ut efter kusterna och de stora sjöarna och speciellt på Öland och Gotland är det mer direkt strålning och där är den något högre, cirka 1,0. Med det ventikala placeringen blir som ett sverigesnitt faktorn kanske 1,1. En vertikal placering ger naturligtvis mindre energi. Och man kan säga att det beror på att effekten faller mer än faktorn ökar.

    Ett annat fel har att göra med solcellernas funktion. Batteri och solceller som arbetar tillsammans har ungefär samma spänning och detta är viktigt för högsta effekt. Om man som föreslås värmer vatten direkt med likström så måste motståndet i uppvärmningsanordningen anpassas till solcellerna. Men blir det ändå fel. Vid lite sol blir det närmast kortslutning i kretsen och lite produktion. Spänningen blir allt för låg. Det ungefär som att cykla uppför en brant backe med högsta växeln ilagd på cykeln.

    Solceller är överhuvudtaget ingen bra lösning. Världen kommer att kollapsa långt innan tekniken blir ekonomisk. Sånt här är ett stort slöseri med naturresurser och jämförbart med att slänga pengarna direkt i sjön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra Urban,

      Det gäller att använda resurserna utan ett tärande på dom, vilket solpaneler är tärande. Tärande. Förstått.

      Radera
    2. Mjaaee, den däringa kortslutningen har du under 12 Volt också om man kopplar förbi automatiken som slår ifrån vid för låg spänning.
      Tereetiskt har du ju Ohms lag men den funkar inte sådäringa bra på dioder men ändå så teereeetiskt så leverereras det vid 1Volt också men dioder har språng så 1V finns nog inte vid 0 belastning.
      I övrigt, önskar jag en trevlig 'Laffrågg-helg', så här veckan före löningen, o sätt er nu o svetsa ihop en handriven solrotor, så spar ni några tusingar till.

      Radera
    3. Solcellens spänning är ganska oberoende av strålningen och det passar bra vid anslutning till ett batteri. Strömstyrkan ökar med strålningen. Så med lite sol och ett motståndselement i kretsen och inte ett batteri så blir spänningen låg enligt Ohms lag och eftersom energin är Volt gånger Ampere så blir det mindre energi. Det vore alltså bättre om motståndet i elementet ökade morgon och kväll.

      Jag kan inte snabbt hitta något tydligt på nätet och eftersom det förekommer ganska mycket varmvattenberedning av den här typen så kanske det inte gör så mycket. Om anordningen är solföljande så blir effekten större både av att strålningen ökar och att spänningen hålls uppe morgon och kväll.

      Radera
  21. Jag har läst här o den ena lösningen är ju naturligtvis bättre än den andra, MEN enkelheten kan ofta vinna över tekniken, det är ju det som cornu exempliferar, .. . ja man kanske måste vara pensionär eller egenföretagere med flexmöjlighet för att få ut det sista men.
    Men typ som jag nån annanstans skrev svetsa en handdriven solföljare, kostar lite järnskrot o el, samt massor av tid, men ofta gratis, och sen varannan timma gå ut o vrida panelerna, har för mej att en 2-panelers kostar uppåt 5-tusen.
    Värmepump o reglerteknik är bra . . . för en 'kontorist' med tummen mitt i hand, men kan bli dyrt om man räknar på ränta o 2:a val.
    Själv får jag ju upp en pump gratis, då jag är pensionär med tummen O-mitt i handen ;)
    Då grävmaskinen gräver av slangen dör vi . . . ja internet o telefon o jag kan då inte chatta med den som sitter tvärs över bordet.
    Lite rödsprit o stöle köket från lumpen så har man åtminstone morron fikat.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...