Cornucopia?

2012-09-13 09:28

Nej, banker skapar inte pengar på egen hand

Det är en allt vanligare myt att pengar, i bemärkelsen balanser på bankernas konton, skapas på egen hand av bankerna. Detta är förstås helt fel, men är en myt som propageras av s k penningsystemhaverister då de inte vill se sin egen del i skapandet av pengar. För i verkligheten krävs det två, eller egentligen tre parter, för att pengar ska skapas.


Återigen används här ordet pengar, dvs något som bevarar värde, är en allmänt accepterad standard och går att använda för transaktioner, vilket alla accepterar gäller för balanser på bankkonton. Även penningsystemhaveristerna tar emot sina socialbidrag eller sjukpenning på ett bankkonto och verkar nöjda med detta. Som vi redan konstaterat är rent av pengar på bankkonto mer användbara och ger mer köpkraft än pengar i handen, kontanter. 

Så vad krävs för att det ska skapas pengar hos en bank?

För det första måste det finnas en aktör som har något att erbjuda - en tjänst, en vara, en investering eller en tillgång, som är till salu. Låt oss kalla denna aktör för en producent eller säljare.

För det andra måste det finnas en aktör som vill betala för denna tjänst, vara, investering eller tillgång och som inte har egen balans på sina konton nog för att betala för detta. Låt oss kalla denna aktör för en konsument eller köpare.

Tillsammans skapar konsumenten och producenten eller köparen och säljaren ett behov.

Nu kan konsumenten eller köparen avstå från att uppfylla det här behovet, eller så går vederbörande (vederbörande är det nya "hen", "hen" känns så vt 2012 liksom) till banken för att låna pengar och få en tillräcklig balans på ett konto för att uppfylla behovet.

Först tillsammans med konsumenten eller köparen kan banken skapa pengar.

Detta innebär att producenter och säljare, samt deras konsumenter eller köpare, som vill ha saker de inte har råd med, är orsaken till att det skapas pengar. Banken kan inte skapa pengar på egen hand, utan det måste finnas någon som vill låna dessa pengar.

När det gäller svenska hushåll så står sk BLK/BLT (bostadsköpare) för den absolut största volymen av pengaskapande. För bostadsbubblan sker det i relation till den inbillade ökade värde (men egentligen är det bara en värdering) som bostäder har när man tror att de ständigt ska stiga i pris. Men i grunden kan man skylla på ekonomisk tillväxt. Produceras det inga varor, tjänster eller tillgångar i ekonomin så finns det heller inget behov av att låna pengar och med det skapas det inte heller några pengar.

Det är rent av så att även den konsument som konsumerar utan att låna pengar ändå riskerar att skapa pengar. För om du skapar efterfrågan så kan t ex butiken du köper från låna pengar för att kunna köpa in produkter. Grunden för pengaskapande är alltså ekonomisk tillväxt och den ständigt ökande konsumtionen. Det är också en anledning till att frånvaron av ekonomisk tillväxt kan innebära deflation när produktionen av värde i ekonomin faller och behovet av att låna pengar till konsumtion minskar.

Sedan får penningsystemhaveristerna haverera vidare över att allt är elaka bankers fel. Eller skriva köns- eller avträdesord relaterat till mig för att jag som säger som det är. Men verkligheten är att banken inte skapar pengar på egen hand, utan alltid gör det tillsammans med en annan aktör som en konsument eller köpare som har ett behov.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

74 kommentarer:

  1. Sluta avkräva folk det däringa ansvaret. Så nittonhundratal... Bortsett från det så är det uppfriskande att se någon inkludera de andra aktörerna. Svenne Banan kanske bara är involverad i ett miljonlån och banken i tusentals men vi har alla en roll i det här.

    Vidare kanske man kan argumentera att bankerna har bett om och hjälpt till att utforma det nuvarande systemet, det har inte Svenne.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Det var en ganska klargörande artikel man kan faktiskt inte stå och peka med hela handen åt bankernas håll och säga att allt är deras fel som en ledsen unge utan att man reflekterar över sin egen inverkan på det präglade förtroende pengar representerar.
    Det är ganska barnsligt tyvärr är vi ganska duktiga på att skylla ifrån oss istället för att göra klart riktlinjerna för vad som ska uppnås rätta munnen efter magen och sätta igång.

    Allt tenderar att alltid vara någon annans fel i detta Landet.

    SvaraRadera
  4. Alldeles korrekt - jag håller med fullständigt. Men jag ser inte att detta tillför något nytt till debatten? Se t.ex.

    http://limes.bloggagratis.se/2012/03/15/7545450-valutan-del-3/

    Det du skriver är en självklarhet för alla som har ngn förståelse för hur systemet fungerar. Du berör emellertid inte några av PROBLEMEN i systemet, som t.ex.

    1) Varför skall senioraget från skapandet samhällets gemensamma valuta tillfalla rivata aktörer istället för samhället/staten/folket?

    2) Varför skall all valuta vara skuldvaluta istället för äkta skuldfri valuta typ Greenbacks, Tally Sticks, osv?

    3) Varför skall räntan från skapandet av vår gemensamma skuldvaluta tillfalla privata aktörer istället för samhället istort?

    4) Varför skall vi acceptera att den i skuldvalutasystem per definition obetalbara skulden får användas som kofot att stjäla (utmäta) människors och länders all egendom (jfr t.ex. alla U-länder på planeten, eller det nu pågpende U-landsskapandet av Grekland)?

    5) Skuldvalutasystemet kräver evig nominell tillväxt (pga räntatn), men vi står inför evig negativ real tillväxt. Detta resulterar i den nuvarande skuldvalutakrisen (ofta felaktigt kallad "skuldkrisen"), och en snar hyperinflationär kollaps. Varför skall vi acceptera detta när lösningen - skuldfria pengar - kan införas när som helst?

    6. Skuldvalutan gör genom räntan att pengar attraherar pengar, vilket leder till en ansamling av pengar i toppen och storstäderna och en grav brist på pengar hos de undre 99% och på landsbygden: mer åt de som redan har, mindre åt de som inget har. Varför skall vi acceptera ett sådeant valutasystem?

    Detta är några av de *intressanta* frågorna. Kan du inte ta upp dem istället?

    Jag tar även upp några av dessa katastrofala aspekter av skuldvalutan här:

    http://limes.bloggagratis.se/2012/03/18/7559758-valutan-del-4/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kolla också http://www.global-change-2009.com
      Tyvärr mestadels på tyska. Jag tror det finns youtube-video på engelska också (får jag inte se här på jobbet).

      Radera
    2. Men någonstans måste ju mindre bemedlade kunna också få en reel chans att förverkliga det enda de har sig själva som mänskligt arbete i förhållande till sina naturresurser t ex micro lån i U länder de måste kunna köpa/låna till en spade/garn/säd eller vad det kan vara mot utsikt av förväntad vinst.
      Så har det gått till sedan fam Medicis imperiebygge bubblor är en del av förutsättningen för att hjulen ska snurra överhuvudtaget därimot är spekulationer av kommande vinster spelande på t ex bostadsbubblor mycket ovärdigt handhavande av ekonomin då det enda man kan vara säker på är ATT bubblan spricker eftersom det ligger i dess natur men Svenne-banan får ta den smällen.

      Radera
    3. @ Los puddas: Du blandar ihop kreditgivning (ett oavvisligt krav för en fungarande ekonomi) med skuldvaluta.

      Jag föreslår alltså införandet av äkta skuldfri valuta. Självklart förekommer lån under ett sådant system. Men lånen står inte för 100% av allt valutaskapande, till skillnad från dagens helsjuka system.

      Radera
    4. Limes om jag också får fundera lite.

      1) Tycker det verkar rimligt att vinsten för att skapa pengar tillfaller en privat aktör om risken med att skapa pengar också tas av den private aktören.

      2) Det är väl rimligt att de som tar en skuld i alla fall skapar skuldvaluta för detta som de får betala tillbaka. Sedan kanske det vore rimligt att staten tryckte upp skuldfri valuta för att finansiera vissa typer av "allmännyttiga" projekt som ingen kan dra profit och därför inte beskattas av. Typ öka biodiversiteten i alla naturreservat.

      3) Som 1

      4) 5:an borde stå före 4:an så man förstår vad du menar med att skulder omöjligt kan återbetalas p.g.a räntan. Har du något stöd för detta påstående? Ja jag vet att det är ett vanligt påstående.
      Att användas som kofot,Nej, det bör det inte, det är väl ocker och förslavande, förbjudet i äktSvensk lag.

      5) Bör inte de som vill bygga ett flådigt hus göra just detta genom skuldpengar? Vem ska få tillgångar till att "låna" pengar skuldfritt?

      6)Har du något stöd för att det är räntas i sig som ger upphov till detta?

      Radera
    5. 0. Läs de två blogginlägg som jag länkar till för fördjupning och stöd för mina resonemang.

      1. Uppenbarligen tas ingen sådan risk av den privata aktören i fråga. Har du varit på månen de senaste fem åren? Eller på jupiter? Eller nedsövd...?

      2. Just precis, samhället skall skapa skuldfri valuita, centraliserat genom staten och/eller decentraliserat i landet. Det övriga du skriver verkar inte hänga ihop?

      3. Som 1.

      4. Som 0. "Förbjudet i svensk lag" Det var roligt skrivet, det måste jag medge. En smula naivt kanske... Har du läst något av cornus inlägg om BLT? Har du läst någonting om Grekland? Känner du till något om så kallade "U-länder"? Läs detta:

      http://www.counterpunch.org/2012/02/13/a-death-sentence-for-greece/

      5. Du blandar ihop kreditgivning (självkart i varje avancerad ekonomi) med skuldvaluta. Läs mina blogginlägg om du inte förstår skillnaden här.

      6. Som 0.

      Radera
    6. ok jag ska läsa dina blogginlägg.

      1. Nej, Jag vet att många aktörer säkert slipper ansvar, jag har hört "privatisera vinster socialisera förluster" x*x antal ggr. Jag vill bara säga att jag tycker det verkar rimligt att få ta vinster för utlåning om man också tar förluster.

      2. Uppenbarligen måste jag läsa på hos din blogg för att få det att hänga samman.

      4. Syftet var att vara rolig, jag höll alltså med dig.

      5. Får väl läsa på då och återkomma.

      Radera
    7. Haha, ok, ja som sagt, det var roligt skrivet! Jag ser fram emot fortsatt kommunikation i detta ack så spännande och framförallt ohyggligt viktiga ärende!

      Radera
    8. Applåder Anders. Väldigt viktiga tankar.

      Radera
    9. För sedlar och mynt så tillfaller senioraget staten via RB.

      Även om motsvarande betalningsmedel skulle vara skuldfritt så skulle bankerna troligen ändå kunna göra motsvarande vad de gör idag då som sagt lån/inlåning troligen skulle förekomma i betydande omfattning ändå.

      Radera
    10. Ja anonym, det stämmer, du talar om M0 som utgör försvinnande lite; c:a 3-4 % av den totala valutamängden M3. Resten är privat bankskuldvaluta. Allt är dock skuldvaluta, vilket - enligt ovan - är ohållbart i en värld utan real tillväxt.

      Radera
    11. Det jag menar är att om vi införde en skuldfri "valuta" (dvs skuldfria riksbankspengar) så är detta inte oförenligt med att vi samtidigt skulle ha privat skuld-"valuta". Bara för att M0 är skuldfri behöver inte M3 vara det (det är ju mer eller mindre definitionen på M1-M3 att det rör sig om lån).

      Ett potentiellt problem jag ser med en reform är att veta hur mycket M0(*) måste öka för att bibehålla likviditeten eftersom det inte är självklart hur stora kvoterna Mn/M0 blir (och hur stor betydelse dessa får). Blir behovet av M0 dessutom mindre än dagens M1 blir det ett problem hur man emitterar initiala mängden på ett rättvist sätt.

      (*) Med M0 inkluderar här alla pengar som utgör lagligt betalningsmedel även om det skulle inkludera digitala pengar utöver sedlar och mynt.

      Radera
    12. Jag håller faktiskt med om att en kombination av

      1) skuldfria äkta pengar utgivna centralt av samhället/staten/den av riksdagen ägda Riksbanken och

      2) skuldvaluta decentraliserat utgiven av förslagsvis kooperativa medlemsägda lokalbanker - INGA storbanker tillåtna. Ränta är inte tillåten, amortering ett ofrånkomligt krav

      kunde vara en bra idé för att få till en bra flexibilitet i systemet. (2) används dock bara som en termostat, när mängden (2) ökar, ökar man (1), och minskar med hjälp ökningen i (1) ner (2) till en liten nivå igen. En intressant idé!

      Radera
    13. A.L. Ser du inga som helst problem med att ge staten fria händer att trycka upp en egen skuldfri valuta?

      Radera
  5. Pengar är en form av skuldväxel. Banken (riksbanken i slutändan) behövs i sammanhanget för att garantera dess värde tills säljaren använder skuldväxeln för att byta den tillbaka till en annan tillgång. Om man nu lägger sina skuldväxlar på hög (dvs. sparar och inte köper någon tillgång för) kan den som står i skuld (köparen som gav säljaren växeln) inte lösa sin skuld. Istället blir den skuldsatta tvungen att ta än mer skulder på sig (för att betala ränta och för att konsumera). Man kan ju mena att köparen borde erbjuda något vettigt som säljaren vill köpa, men idag stoppar vi skuldväxlar undan i decennier (pensionssparar) utan någon som helst avsikt att konsumera. Då blir det svårt för köparen att erbjuda något överhuvudtaget. Lösningen blir ofta att staten tar på sig skulderna och delar ut pengarna i form av investeringar, bidrag och subventioner. Eller så gör man som i Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skuldvaluta är en form av skuldväxel. Fixed it for you.

      Äkta pengar kan och har varit skuldfria historiskt. Dessa former av äkta valuta har emellertid utrotats under den senaste tiden. Libyen var världens sista land med äkta skuldfri valuta.

      http://limes.bloggagratis.se/2012/05/21/7963029-libyen/

      Radera
    2. Jag är nu ingen makroekonom, men som jag förstår den "alternativa" forskningen, så är sagan om uppkomsten av pengar ur byteshandeln just en saga. Egentligen verkar det alltid ha funnits skuld med i spelet och pengar förenklar det spelet. Pengar är skuld och skuld är pengar. Samtidigt behövs pengar för att få en komplex ekonomi att fungera. Problematiskt blir det om man börjar använda pengar för pengars skull. Man borde investera sparade pengar i äkta tillgångar. Men tyvärr så är idag avkastningen låg i jämförelse till kapitalinvesteringar.

      Radera
    3. Nej, det där är en myt. Ursprunget heter "samarbete". Samarbete innebär ett naturligt utbyte av tjänster och varor. Detta förenklades genom införandet av valuta.

      Vissa propagandamakare vill göra gällande att ursamhällena cirkulerade kring skuld. Läser du en smula antropologi inser du att det korrekta begreppet att använda är "samarbete", inte "skuld".

      Radera
    4. Inget annat har jag ju skrivit. Dvs. vad det var före pengar har jag faktiskt inte nämnt.

      Radera
    5. "så är sagan om uppkomsten av pengar ur byteshandeln just en saga. Egentligen verkar det alltid ha funnits skuld med i spelet och pengar förenklar det spelet. Pengar är skuld och skuld är pengar"

      Antingen är det du eller jag som inte alls förstår de ord och meningar som du skriver. Kanske kan du uttrycka dig klarare framöver.

      Radera
    6. Sagan är ju att folk först bedrev byteshandel och sedan hittade på pengar. Jag uttalar mig inte om hur samhällen utan pengar fungerade. Men i samhällen där det finns pengar är pengar kopplade till skuld.

      Radera
    7. Läs denna text så kanske du kan förstå att nej, valuta behöver inte vara skuldvaluta. Skuldvaluta har existerat, men har som sagt utrotats - Libyen var, som sagt, det sista landet utan skuldvaluta.

      http://limes.bloggagratis.se/2012/03/25/7606834-token-economy/

      Radera
    8. Jag tycker inte begreppet skuldvaluta är lyckat. Om jag betalar en tjänst (min son klipper gräset) med token, så är dessa token ju ett löfte från mig till min son att utföra en gentjänst. Löftet är ju en skuld.
      Jag tror dock att du vill komma åt liknande saker som jag tänker på men som jag låter bli att utföra här just nu.

      Radera
    9. Om du fortfarande inte förstår skillnaden mellan äkta skuldfri valuta och falsk skuldvaluta efter att ha läst "Token Economy", så... Ja då vet jag inte hur jag skall hjälpa dig. Läs texten igen? Sov på saken?

      Radera
  6. Gäller det också SMS lån?

    SvaraRadera
  7. Förstår att detta är minerad mark och att bli kallad för haverist är lätt av bloggägaren.

    En fråga: Derivathandeln. Det är ju främst banker och finansinstitut som handlar med dessa papper, som ingen vet vad det är, inte ens de själva. Visserligen är det två parter som ingår denna affär (bank och finansbolag) och således uppstår då det "behov" du beskriver måste finnas. Vem har skapat detta behov? Du och jag eller penningkåta banker/finansbolag?

    Dessa aktörer är oftast desamma som handlar med dessa derivat för att på så sätt maximera sina egna vinster i det gigantiska pyramidspel som varken genererar jobb eller produkter. Hur uppstår dessa "pengar" för att köpa handla med dessa derivat? Och var finns dom? Vem har dom? Finns dom fysiskt eller är det bara påhittade, av bankerna ur tomma intet som knappar in siffror på dataskärmar som egentligen inte har något av värde alls? Enligt dig är pengar ett värde. Anser du att alla derivat som finns har ett värde? Uppskattningsvis uppgår derivathandeln till svindlande 1,4 kvadriljoner dollar. Eller 23 gånger världens BNP. Hur och vem har sett till att dessa pengar existerar att handla med dessa derivat? Vem har givit dessa banker/finansinstitut mandat att skapas dessa enorma summor?

    Ja, jag pekar med hela handen åt banker för det är dem som skapat derivathandeln (med politikers hjälpande hand) och det är banker/finansinstitut som har satt världen i denna gigantiska skuld/luftslott som omfattar 23 gånger världens BNP, i något som inte ens går att ta på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I varje affär så finns ett behov hos båda parter (de tror så iaf) även när det gäller derivathandel. Det behövs iofs inte pengar för dessa affärer, men det blir kanske mer praktiskt så.

      I vissa fall rör det sig om att ena parten vill bli av med en risk som den andra parten tar på sig. Det kan röra sig om optioner eller warranter för att gardera mot risker att den underliggande tillgången blir för dyr eller för billig.

      I andra fall är det helt enkelt mer praktiskt att handla med derivat än underliggande tillgång. Terminkontrakt är typiskt derivat som är enklare att handla med än den faktiska underliggande tillgången. Det vore ju tämligen otympligt ifall råvaruhandeln var beroende på att man transporterar råvaran till börsen och sedan till köparen - istället handlar man med terminkontrakt.

      Sen är det naturligtvis upp till alla spekulantera att handla med derivaten enligt eget behag.

      Radera
    2. Knappast ett svar. Som ställdes till Cornu. Vilket måste vara du själv då anonyma kommentarer inte är möjliga, enligt Cornu...

      Radera
    3. Nej, "Anonym" ovan är ett namn, "Anonym". Tittar du på länken så ser du att den leder till en unik bloggidentitet.

      Skärp dig.

      Radera
    4. Skulle vilja påstå att kontraktshandel är ännu större än så. Alla avtal om att köpa och sälja är en slags terminskontrakt, även om de inte ens existerar OTC, utan bara mellan två parter. Jag lovar att leverera något till ett visst pris och någon annan lovar att köpa detta jag levererar till samma pris. Det är ett kontrakt, en termin.

      Bubblan ligger i ekonomin. Dessutom är det bara ömsesidigt ägande av dessa terminskontrakt inom bankväsendet, frågan är hur många utanför som skulle drabbas av en krasch. Inte ens 2008 lyckades krascha terminsbubblan.

      Radera
    5. Peter Madison, bara för att du är så okunnig och inte har en susning om vad ett derivat är så behöver inte alla andra vara det. Läs på lite innan du yttrar dig så kategoriskt.

      Radera
    6. Ok, ska skärpa mig.

      Du erkänner alltså att terminerna är en bubbla. Ok. Hur har denna bubbla skapats? Och av vilka? Som du brukar säga så spricker alla bubblor, för eller senare. Du menar alltså att en bubbla större än världens BNP x 23 inte kommer drabba dig, mig eller den anonyme...?

      Skärp dig.

      Radera
    7. Och där dök Cornus osynlige försvarare Bullion upp. Var ett tag sen...

      Radera
    8. LOL, Bullion, du har fortfarande inte svarat på mina frågor. Det blev så tyst från dig efter vårt senaste meningsutbyte... nå, min afrågor står i min kommentar ovan. Idag kanske du har några svar...?

      Radera
    9. Peter Madison, antar att det är du som skickat mig diverse anonymiserade mail?

      Radera
    10. Nej det har jag inte. De gånger jag mailat dig (för 1 år sen ungefär) var när jag rådfrågade dig om min sambos aktier. Vilket jag är och var tacksam för att du svarade på.

      Jag går inte under anonym flagg och håller inte på med sånt tjafs. Därför skriver jag under mitt eget namn. Punkt.

      Radera
    11. Terminsbubblan kan spricka, men, teminer är lite olika beroende på vilka som gör affärerna och vad man köper på termin.

      Radera
    12. Vad är det för fråga du inte tycker du fått svar på?

      Terminhandel är ofta substitut för handel i underliggande tillgång. Har du en bubbla i terminhandeln så har du en bubbla i underliggande tillgång och det gäller då inte generellt för terminer.

      Radera
    13. Anders Limes, har inte tid att besvara några frågor nu. Återkommer en annan gång. Men helt kort, det kanske inte har slagit dig att en köpare står i ett skuldförållande till säljaren tills säljaren fått något i utbyte för sina varor och tjänster. Pengar och skuld bygger på samma koncept - en uppskjuten betalningsform och är en idé som bygger på förtroende. Pengar kan också liknas vid ett derivat (ett kontrakt vars värde härleds ur en underliggande tillgång).

      Radera
    14. Haha, good one. Naturligtvis "har du inte tid". Tills nästa gång då.

      Men helt kort, det du skriver är mumbo-jumbo. Jag talar, å andra sidan, mycket precist om skillnaden mellan äkta skuldfri valuta och falsk skuldvaluta. Ditt försvar är att du "inte har tid" och att flumma sönder den annars mycket klara debatten. Vet du, jag tror inte jag har tid med dig heller faktiskt.

      Radera
  8. Föredömligt enkel förklaring av ett begrepp som många förvirras av! Som någorlunda nybliven civilekonom får jag ofta frågor där denna förklaring på fem-års-nivå skulle vara användbar. Hatten av!

    SvaraRadera
    Svar
    1. fem-års-nivå var det som sagt. Man hade ju hoppats att utbildade civilekonomer skulle söka sig till kanske åtta-års-nivå åtminstone...

      Radera
  9. Ser inte helt hur detta tillför något nytt, men det ju bra att visa på rollen som köpare/säljare har. En tydlig skillnad mot bankerna är dock att endast banken har givits möjligheten att "skapa" pengarna, vilket ger dem en speciellt roll i relationen. Det de flesta kritiserar är dessutom systemet och inte bankerna i sig. De agerar ju bara inom ett regelsystem.

    SvaraRadera
  10. Penningsystemhaveristerna hävdar att allt är ett stort bedrägeri där bankeliten i storbankerna gör allt för att suga ut oss befolkningen på pengar.

    Men då undrar jag vilka består den där så kallade bankeliten av.. vem äger bankerna, vem sitter och cashar in alla miljarder banken tjänar. (Ofta hör man Wallenberg)

    Men är det inte så att bankerna ägs av oss alla, vem som helst kan köpa aktier, stor del av bankerna ägs också av pensionsbolag mm. För att inte prata om SBAB Bank där alla intäkter går till staten, men enligt haveristerna finns det väl ändå någon mellanhand där som är med och förslavar oss.

    tror många penninghaverister också hänger på forum som

    http://www.theflatearthsociety.org/forum/

    http://www.theflatearthsociety.org/forum/index.php/topic,1324.0.html#.UFG_uFFN-LY

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om det där var avsett för mig?

      Jag påpekar att systemet är sjukt och måste ersättas. Jag påpekar vidare att de som tjänar på det sjuka systemet kämpar hårt, bl.a. på propagandaplanet, för att upprätthålla systemet. Jag påpekar också att striden alltså står mellan mänskligheten som behöver avskaffa systemet och de egennyttiga cyniker som kämpar för att upprätthålla det.

      De där konsiga länkarna du anger har iaf jag aldrig sett. Men du verkar känna väl till dem. Kanske är det du som hänger där?

      Radera
  11. Det är väl klart att vi får bubblor när folk kan låna utan att behöva amortera och när banker inte behöver (i princip) några säkerheter. Ansvaret är enligt min mening främst politikers som tillsammans med banker står och talar om för oss andra att vi bör låna mer. Det jag tror behövs är någon form av knytning till ädelmetaller (inte nödvändigtvis strikt guldmyntfot) samt strängare amorteringskrav.

    SvaraRadera
  12. Är det någon som har kallar dig han?

    SvaraRadera
  13. Det man kan ifrågasätta är ju varför privata företag (ex: SAAB, Nordbanken) ska räddas av staten. För att få en sund ekonomi behöver man även tillåta att företag går omkull. Att med alla medel verka för att upprätthålla ohållbara system leder bara till hårdare fall när väl stödhjulen blir för små.

    SvaraRadera
  14. Tyvärr har jag inte ork att sätta mig in i dessa problem. Men jag går efter "fakta", och faktum är att detta system vi har idag inte verkar fungera, iaf i mina ögon. Sen vem som är skyldig och vad lösningen är, det verkar ingen veta, bara massa teorier från alla.

    SvaraRadera
  15. Vill bara uppmana folk - som vågar ta av sig ev ideologiska skygglappar- att läsa vänsterpartiets skrifter om bankkrisen. Dom har åtminstone försökt sätta sig in i systemet. Föreslår bland annat bankdelning motsvarande Glass-Steagall som ju var klok politik på 30-talet.

    SvaraRadera
  16. vederbörande är det nya "hen"

    ROTFLMAO!!!

    SvaraRadera
  17. Jag känner mig fortfarande lika ovetande hur det plötsligt finns pengar på mitt konto när jag gick in till banken och lånade. Eller var rubriksättningen fel? Att du eg menade när banken har skrivet in på mitt konto ngr siffror och att jag och ngr till en dag senare överskred bankens kassa tillgångar, var banken tvungen att finna pengar ng stans . Och det är väll där dina tänkta variabler kommer in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk på bokföring. När du lånade pengar fick banken en skuld till dig i form av ett belopp på ditt bankkonto. Samtidigt fick banken en tillgång på samma belopp i form av den skuldsedel ("låneavtal") som du skrev. Därmed är balansräkningen fixad.

      Radera
    2. Kort uttryckt när "pengarna" landar på ditt konto så har en dubbel skuld uppstått (bägge parterna är skyldiga varandra lika stort belopp). Du kan kräva att på kort varsel (vid stora uttag krävs att du meddelar banken i förväg) få ut beloppet i sedlar och mynt och banken kan kräva att få sedlar och mynt av dig enligt vilkoren i låneavtalet.

      Sålänge det bara är "pengar" på ett konto så är det bara ett löfte om att sedlar och mynt finns att ta ut på anmodan - dessa löften kan användas som betalningsmedel (t.ex. när du betalar med kort). För att förstå måste man inse att vi inte har digitala pengar i strikt mening utan "pengarna" är bara löften om att sedlar och mynt finns att tillgå på anmodan.

      Det är först när du tar ut pengarna (som sedlar och mynt) som banken måste skaffa fram dessa.

      Radera
  18. Kanske lever i en villfarelse, men att banken lånar ut sina pengar skapar väl inga pengar, annat än om de kan låna ut samma pengar flera gånger: T.ex. om säljaren sätter in betalningen på banken så att de kan lånas ut igen. Annars stämmer ju inte balansräkningen hos banken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, lånar du 100kr av banken får banken en fordran på dig på 100kr som hamnar på tillgångsidan och pengarna hamnar på ditt konto vilket är en skuld för banken som hamnar på skuldsidan.

      Tar du ut din hundralapp så minskar ditt tillgodohavande vilket är minskning av bankens skulder på 100kr samtidigt som kassan minskar med 100kr.

      Om du istället för över pengarna till någon annan i samma bank kommer detta inte påverka bankens balansräkning i stort. Bankens skuld på 100kr består, det är bara att man är skyldig mottagaren pengarna istf dig.

      Om du istället för över pengarna till ditt egna konto i annan bank kan detta t.ex. lösas genom att första banken lånar 100kr av andra banken. Första bankens balansräkning påverkas genom att man får en skuld till andra banken på skuldsidan och motsvarande minskning av samma skuld till dig. Den andra banken får en skuld till dig på skuldsidan och motsvarande ökning på tillgångssidan (fordran på första banken).

      Som du ser är det inte något problem med balansräkningen att "bara" trycka upp "pengar" på detta viset. Varje affärshändelse är i balans mellan debit och kredit.

      Radera
  19. Härligt med lite diskussion kring detta. Dock saknar jag det viktiga. Varför ska vi ha skuldbaserad valuta? Vem förordar egentligen dagens system framför ett system med skuldfri valuta (som kontanter fungerar idag). Vad är fördelarna med att privata banker skapar elektroniska pengar jämfört med om Riksbanken skulle skapa dem? Kul att till och med IMF (!) publicerar något som stödjer full-reserve banking: "The Chicago Plan Revisited" (http://www.imf.org/external/pubs/cat/longres.aspx?sk=26178.0).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt är inte kontanter skuldfria pengar heller. För övrigt om du läser mellan raderna på chicago-planen så utesluts inte möjligheten att privata banker skapar elektroniska "pengar" ändå - det är bara det att centralbankens sätt att ge ut och återkalla sedlar och mynt är annorlunda än i dag.

      Nuvarande regler för EMU förbjuder riksbanken att ge ut pengar på det sättet som är beskrivet i chicago-planen och andra liknande sätt. Om de får återkalla pengar på det sätt som impliceras av chicago-planen låter jag vara osagt.

      Radera
  20. Sedan vill jag också rekommendera Positive Money: www.positivemoney.org.uk. I London förekommer faktiskt lite diskussion kring hur pengar egentligen fungera och bör fungera.

    SvaraRadera
  21. Sanningen är väl den att det skulle finnas pengar även utan låntagare, och bankväsende, eller hur?

    Det fanns ju pengar långt innan det moderna bankväsendet lånehysterin drog igång. Vårt samhälle som det ser ut idag är ju ganska nytt, med rötterna i sent 1800-tal.

    En annan variant är ju att medborgaren ger staten något - och staten ger henne präglade mynt el. dyl i ersättning. Eller att staten växlar in rådande betalningsmedel (snäckskal, kottar, whatever) och ersätter det med en standardvaluta. Därefter kan staten ge ut MER standardvaluta - om den känner för det - eftersom valutan blivit erkänd och inte ifrågasätts. Det finns givetvis en gräns, men i praktiken kan man "skapa" bra mycket pengar innan systemet brakar.

    Notera att det även är STATEN som skapar lagar FÖR banker och finansinstitut, hur mycket täckning de bör ha för sina lån, och hur de kan agera i samhället, samt förhållandet och beroendet till staten genom Riksbankens in- och utlåningsränta.

    Kanske är det staten som är boven in dramat ändå ;-)

    OCH jag bör lägga till jag på inget sätt är dogmatisk i denna fråga, utan öppen för alla intressanta förslag och vinklar.

    SvaraRadera
  22. Återigen blandar du Cornucopia ihop begreppet "pengar" med "skulder på pengar" och påstår att det är samma sak. Men det kan aldrig vara samma sak.

    Bara för att vi alla tvingas att använda skulder på pengar som pengar så innebär inte detta automatiskt att det är samma sak, det innebär bara att vi tvingas leva i en ordning som är orimlig och i längden ohållbar, eftersom den förutom utsugning också innebär ideliga och ofrånkomliga kollapser.

    Självklart skapar inte banken några "pengar" själv, vem har påstått det? För att utsugning ska kunna ske krävs inte bara en utsugare utan också någon som sugs ut. Tycker du skapar din egen halmgubbe som du sen mejar ner.

    Det är ju faktiskt inte så märkligt att människor har behov. Men visst är det lite märkligt att en privat aktör (aka banken) ska ha lagstadgad rätt att ta ut ränta på i princip vart och ett av dessa behov, när nu banksystemet har (i praktiken) monopol på det universellt accepterade medlet för tillfredsställelse av dessa behov, nämligen (bankens egna skulder på) pengar?

    Nej detta system har nått vägs ände (vilket den sk "skuldkrisen" nu visar), och lyckligtvis är det fler och fler som får upp ögonen för det. Du är uppenbarligen kvar i förnekelsefasen, men det finns säkert hopp för dig också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Balanser på bankkonton uppfyller definitionen av pengar. Om man definierar pengar på något annat sätt än det vedertagna så är det förstås inte pengar.

      Radera
    2. Återigen tittar oläskunniga besökare in...

      Sen är det faktiskt undantagsvis vi tvingas använda skulder på sedlar och mynt som betalningsmedel. I de allra flesta fall så är det helt frivilligt att använda andra betalningsmedel än sedlar och mynt - att vi frivilligt gör detta valet beror på att det har visat sig bli billigare och mer praktiskt så.

      När det gäller skulder så kan man inte skapa dessa själv i normalfallet. Det normala är att det krävs två parter som medverkar för att ett skuldförhållande skall uppstå.

      Radera
    3. Cornucopia och Anonym

      Balanser på bankkonton uppfyller måhända er definition av pengar, men det betyder inte att det är pengar eftersom de inte uppfyller BANKERNAS egen definition. Om nu bankerna sinsemellan inte betraktar balanser som pengar, varför ska då kunden göra det? Det är just denna sammanblandning av begrepp som är problemets kärna.

      Skillnaden mellan bank och kund i deras inbördes skuldförhållande torde vara uppenbar för alla; kunden måste betala sin del, med hus och hem om så krävs, till sista kronan. För banken råder i princip total frihet från återbetalning, i a f så länge kunderna inte börjar kräva ut sina fordringar i kontanter (något som sker i Spanien idag i sådan omfattning att man kan tala om en bankrun). Men så länge banksystemet kan upprätthålla illusionen om att balansen på kontot är "samma sak" som pengar så är det safe. Och med Cornucopia och Anonym som ivriga påhejare och gatekeepers så kan det hela säkert pågå ett tag till, i a f här i Sverige.

      Radera
    4. Tillägg:

      Eftersom ni uppenbart inte tror mig kanske ni ska lyssna på vad president Jefferson sa en gång:

      "If the American people ever allow private banks to control the issue of their money, first by inflation and then by deflation, the banks and corporations that will grow up around them [the banks], will deprive the people of their property until their children will wake up homeless on the continent their fathers conquered."

      Men han var väl lika oläskunnig som jag, I guess...

      Radera
    5. Mikael. En bankrun kan visst pågå utan att kunderna gör kontantuttag. Det räcker med att banken drabbas av en anstormning av insättare som vill föra över sitt banksaldo till en annan bank och att banken får problem med att hitta nya långivare som kan finansiera upp banken med ny likviditet.

      Förklaringen är att när en kund vill girera pengar från en bank till en annan bank så måste också banktillgångar överföras till den mottagande banken. Annars blir ju den avsändande banken skuldfri om inga riktiga utbetalningar av pengar görs i samband med att kunden vill flytta ut sina pengar.

      Radera
    6. Bullion: visst, men det motsäger inte vad jag skriver, dvs det finansiella systemet är fortfarande konstruerat som ett Ponzi Scheme.

      Radera
    7. Mikael: Har du bemödat dig med att läsa inlägget? Du behöver inte läsa långt för att se vad cornu menade, redan i första meningen står det:

      "Det är en allt vanligare myt att pengar, i bemärkelsen balanser på bankernas konton, skapas på egen hand av bankerna. "

      Mot bakgrund mot detta och det jag skrev var verkligen ditt inlägg (2012-09-15 21:11) verkligen något som bemötte det jag skrev? Eller du kanske inte ens läste vad jag skrev?

      Radera
    8. För övrigt vet du vad ett Ponzi Scheme är? Vilka likheter med finansiella systemets konstruktion och ponzi scheme tycker du dig se?

      Radera
  23. Den störste penningsystemshaveristen jag känner till kallar sig Cornucopia, men borde kallas sig Corny, Med vass penna alltid vaken att döma andras insikt till ingenting. Undrar om han betalas bra i andras skuld?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...