Cornucopia?

2012-09-15 10:52

Dieseln och Sveriges BNP

Det finns ju alltjämt de som menar att svensk ekonomisk aktivitet är frikopplad från konsumtionen av olja, vilket förstås är lika fel nu som det alltid varit. Men faktum är att sambandet mellan svensk BNP och just konsumtionen av diesel har ökat sedan millenieskiftet.


Svensk bränsleförbrukning och svensk BNP 1950 - 2011
I takt med att svensk ekonomi och BNP utvecklats allt svagare genom åren har också ökningen i oljekonsumtionen avtagit

Men under hela perioden 1950 - 2011 så var ändå korrelationen mellan den ekonomiska aktiviteten och tillhörande förbrukning av drivmedel till transporter hög. Korrelationen mellan förändringarna av BNP och förändringarna av den totala förbrukningen av  drivmedel till transporter var under perioden 1950 - 2011 hela 0.36. För de individuella bränsleslagen var korrelationen på förändringen 0.23 för bensin, 0.32 för flygbränsle och hela 0.39 för diesel. 
Förändring BNP och förändring
av dieselförbrukningen 1950 - 2011.
Korrelation: 0.39

Utfallet är helt naturligt. Kommersiella transporter av varor, såväl som arbetsmaskiner inom både bygg, entreprenad, skog och jordbruk sker främst med diesel.

Detta samband har rent av ökat. Som bekant har bruket av vägtransporter ökat i landet, då allt mer gods går med lastbil. Under perioden 2000 - 2011 hade korrelationen mellan förändringarna av BNP och dieselkonsumtionen stigit till hela 0.69 mot 0.39 för perioden 1950 - 2011.

Förändring BNP och förändring
diesel 2000 - 2011.
Korrelation: 0.69
Naturligtvis innebär inte korrelation kausalitet, men i det här fallet finns faktiskt en kausalitet. Produktion och konsumtion av varor (och även tjänster - då tjänsteutövare och tjänsteförbrukning oftast också kräver varor, t ex datorer) kräver transporter. Med stigande BNP producerar och konsumerar vi också mer och transporterna ökar. Som man ser har inte Internets intåg inneburit att dieselkonsumtionen minskar, utan tvärt om har kopplingen till ekonomisk aktivitet ökat.

Det återstår därmed att se hur vår ekonomi ska kunna växa när konsumtionen av fossila drivmedel inte längre kan växa på grund av peak oil. De som förnekar denna verklighet brukar ta in eldningsoljor och den minskande uppvärmningen av bostäder med olja som "bevis" för att vi minskat vårt beroende av olja. Men uppvärmning av bostäder har ingen koppling till BNP. Lägre temperaturer i bostäderna kan rent av innebära ökad BNP när bostäder slits snabbare ("the broken window fallacy") och folk behöver tjockare strumpor.
Utvecklingen för individuella
bränslekategorier. Minskningen
i bensinförbrukning äts helt upp
av ökningen av diesel.

Sverige har redan skördat lågt hängande frukter som utfasningen av olja för uppvärmning eller kraftproduktion. Men dieselkonsumtionen fortsätter att stiga. Och all olja går inte att göra till diesel. Kom ihåg professor Kjel Alekletts spekulation i att vi får akut dieselbrist till ca 2020, med eventuell ransonering som följd.

Vad som är positivt är att bensinförbrukningen faller och att det åtminstone på pappret går att göra diesel av t ex biobränslen. Men det är bara att titta på konsumtionen av E85, så ser man hur marginell den är.

Och då importerar vi ändå etanol...
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

37 kommentarer:

  1. Men sluta gnälla nu! Snart ska vi få betala 20:- per liter diesel och det betyder väl att BNP kommer öka som aldrig...

    http://finviz.com/futures_charts.ashx?t=ENERGY&p=d1

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eftersom VÄRDET av dieselanvändningen i genomsnitt säkert ligger över 100 kronor litern, så är så små prisrörelser i intervallet 10-20 kronor oviktiga i det stora hela. Tänk själv t.ex. skillnaden mellan PRISET på el och VÄRDET av el. Jag skulle själv hellre betala större delen av min inkomst för el, än att vara utan den. Så värdefull är elen. Tack vare det stora billiga utbudet av el så är dock elpriset oerhört mycket lägre än dess värde. Om nånting som är värt 100 stiger i pris från 10 till 20, så spelar det inte så stor roll. Bara de minst användbara användningarna upphör.

      Radera
    2. I princip har Kapitalist rätt här, men missar några punkter i analysen.

      1. "de minst användbara användningarna upphör" - när de upphör faller också BNP med tillhörande konsekvenser.

      2. Värdet är individuellt. Har t ex räknat på värdet av diesel för det egna hushållet. Det ligger mellan 50 och 100 kronor per liter. T ex när blir det lönsammare att köpa ett dubbelt så dyrt hus i staden därför att bränslekostnaden (tillsammans med övriga bilkostnader) äter upp prisskillnaden mellan motsvarande hus där man klarar sig utan bil, respektive där man "måste" ha bil? (Nu "måste" vi inte ha bil, då vi har 2 km till i princip all service).

      3. Aktiviteter som upphör först kommer vara svenskt jordbruk. Inte ens till dagens energipriser är det lönsamt utan massiva (EU) bidrag, och då får man ändå bara någon procent avkastning på investerat kapital. Jordbruket bör slås ut först och vi har redan sätt hur det börjat med tanke på hur många bönder som lägger ner varje vecka.

      Radera
    3. Vad gäller m3chantk:s "BNP stiger om dieseln blir dyrare", så NEJ.

      1. När vi pratar BNP pratar vi alltid real BNP, justerat för prisökningar.

      2. Vi importerar all vår olja, dyrare importolja sänker alltså BNP, då import som bekant dras från BNP. Förädlingspåslaget på dieseln är väldigt lågt och blir procentuellt allt lägre ju dyrare oljan blir och ökar inte BNP. 50 öre i raffineringskostnad förblir 50 öre i raffineringskostnad.

      Radera
    4. Ska vi då bara frivilligt lägga oss ner och svälta ihjäl när bönderna lägger av tror du?

      och på vilket sätt tror du att omvärlden kan eller vill föda oss med deras jordbruk vilket jag antar är minst lika dieselberoende som vårt om vi nu lägger ner all matproduktion i landet?
      för det är väl knappast bara här i sverige dieseln blir dyrare.

      och beträffande dieseln verkliga värde så kan man bara gå till sig själv och fundera över hur mycket betalt man skulle vilja ha för att för hand bära ut 15 kubikmeter virke ur skogen några kilometer och hur lång tid det skulle ta 100 kr litern är nog billigt i så fall

      Radera
    5. Nja, vissa jordbruksprodukter måste produceras lokalt pga färskhetskrav, främst mjölk. Men brasilianskt kött är ganska dieselfritt. Fossilfritt bete året runt i skövlad fd regnskog, numera betesmark. Bara att driva till slakteriet och sedan frysa ner och frakta hit med båt (=mkt lite bränsle går åt - våra svenska vägtransporter av djur drar mer än ett fraktskepp från Brasilien). Finns ingen chans för svenska bönder att konkurrera, då vi måste köra diesel för vinterfodret.

      Kan man skicka vidare kostnaderna till kund är det inget problem, men uppenbarligen kan man inte det. Annars hade inte bönder lagt ner i drivor idag. Det var det där med verkligheten och kartan.

      Så länge vi kan betala mer än lokalbefolkningen kommer vi kunna importera mat. Frågan blir därmed när svensk ekonomi smäller.

      Radera
    6. Cornucopia, jag missade avsluta meningen ovan med , tänkte att sarkasmen var uppenbar pga länken med aktuella börspriser på energiråvarorna...

      Hur som helst, det finns en evident länk mellan BNP och energiförbrukning i alla I-länder, men mitt intresse slutar inte där, utan jag är mer oroad av konsekvenserna som ett ständigt stigande pris på energiråvaror innebär för individuella köpkraften i pågående inflationsspiralen som diverse centralbanker skapar genom penningmängdsökningsprogram.

      Radera
    7. # Kapitalist 12:22

      "Jag skulle själv hellre betala större delen av min inkomst för el, än att vara utan den. Så värdefull är elen."

      Du kan nog upprepa det om en hel del andra saker, skulle jag misstänka. Typ "Jag skulle hellre betala större delen av min inkomst för kläder/mat/vätska/bostad/medicin/värme än vara utan den/dem". Har du inte en känsla av att det är något fel på ditt tänkande när din inkomst lätt går åt många gånger om för sakerna du värderar?

      "Bara de minst användbara användningarna upphör."

      Minst användbara för den ekonomisk-politiska eliten ja. Och de skiter i vad som är viktigt för vanligt folk. De bryr sig bara om vad som är viktigt för dem själva. Och det tycker du är precis som det skall vara. För det har Ayn Rand sagt.

      Jag förväntar mig dock inget svar, eftersom Kapitalist vanligen kör en "hit-and-run-strategi" som går ut på att kasta skit på det som någon annan säger och sedan ignorera deras responser.

      Radera
    8. Att svenskt jordbruk lägger ner först, låter som en jättebra sak! Det är av redan rent astronomiska skäl en uppenbart idiotisk idé att försöka odla saker här uppe. Arbetsdelning bör tillämpas, och gör ju också så utförligt inom jordbruket. Vid t.ex. handelsbojkott mot Sverige så är Jordbruket och livsmedelsindustrin och distributionen av livsmedel det första som omgående totalt upphör att existera. "Svensk jordbruk" bidrar inte på något sätt alls till någon form av livsmedelsförsörjning vid kris. Det är tvärtom den allra mest sårbara av alla sårbara branscher och ingenting som det finns någon anledning alls att ägna sig åt i Sverige. Den som planterar en potatis i svensk jord, är en idiot eller en hobbyist.

      Att frakta tiotusen ton tomater från Nya Zeland till Göteborg, kostar föga mer än att frakta tiotusen ton tomater från Holland till Göteborg. Globala transporter har blivit så gott som gratis.

      Radera
    9. Kuckeliku2012-09-15 15:54
      skriver att jag inte "svarar", men jag menar att mina inlägg talar för sig själva. Det här är ju inte en chat. Jag tittar gärna in här ofta, men kan inte "svara" alla som skriver nånting.

      Angående "Ayn Rand" så är ju det en klassisk socialistfloskel som kastas omkring som om det vore en förolämpning. Socialister vet ju ingenting och vill inget annat än att deraa överherrar borde få mer makt och allas pengar, det är bara det som socialister som Kuckileku hela tiden agiterar för. Socialisten vill inget annat än att bli slav under sina överherrar.

      Angående:
      "kläder/mat/vätska/bostad/medicin/värme"
      Var det kapitalistiska entreprenörer som uppfann och realiserade allt av de slagen som du idag använder, eller var det Mona Sahlin? Fatta att du sågar av den gren som du själv sitter på!

      VÄRDET av olja stiger från 1% av dagens pris upp till 10 000% av dagens pris. Höjt pris får föga ekonomisk effekt, eftersom värdet av det är så många gånger högre än prishöjningen. Även med peakoil, så kommer ingen "ekonomisk kollaps" att inträffa", det betyder ingenting mer än att folk successivt anpassar sig till högre relativpriser på olja.

      Radera
    10. Jag antar att de flesta svenskar inte har en aning om vilken fantastisk åkerjord vi har i Sverige. 5 gånger så produktiv som amerikansk genomsnittlig åkermark och hela tio gånger produktivare än jordens genomsnittliga åkermark per hektar. Dessutom oftast lagom med regn och få sjukdomar. Givetvis måste det skördas en del vinterfoder till lantbruksdjuren men det går att föda upp djur betydligt billigare än än bönder traditionellt har uppmanats att göra. Dvs utan spannmål och dyra stallar.
      Jag tycker det är skamligt att påstå att vi ska lägga ner det svenska jordbruket när andra delar av världen lider brist på vatten, näring och framförallt åkermark.
      Vad det gäller brasilianskt kött så antar jag, men vet inte, att det bedrivs på liknande sätt som "naturbeteskött" från Nya Zeeland där enorma mängder växtgifter och konstgödsel används på "naturbetena". Jag antar att även de får dyrare driftskostnader.
      Vår jordbrukspolitik borde egentligen ligga som en del av försvarspolitiken då det är svårt att försvara sig samtidigt som man svälter.

      Radera
    11. "Jag antar att de flesta svenskar inte har en aning om vilken fantastisk åkerjord vi har i Sverige"
      Jaha, är det så!?
      Vilket strålande argument för att omgående avskaffa all slags jorbrukspolitik, så att vi med vårt naturligt överlägsna jordbruk kan vinna på en oregelerad marknads konkurrens! Är det det du föreslår?

      Radera
    12. Menar du eu-bidrag med jordbrukspolitik?
      Det är endast ett sätt att bedriva jordbrukspolitik. Jordbrukspolitik handlar om att se till att landet vid en krissituation har en viss självförsörjningsgrad. Precis som att man försöker se till att det finns energireserver eller ett försvar vi ett militärt angrepp. Jordbrukspolitik kan se ut på många sätt. Tullar, bidrag, lägsta pris eller förstatligande av jordbruk (just det har visat sig inte fungera så bra för att få fram tillräcklig mängd livsmedel)
      Det är inte när det gäller jordbruksmark som vi konkurreras ut, det är svårare med djurskydds-, naturvårds-lagstiftningar, certifieringskrav, kontroller i all led och lönenivåer. Som exempel har jag har svårt att tro att brasilianaren behöver ett speciellt certifikat och speciellt uppvisande av transport (det räcker inte att det är en godkänd djurtransport) för att frakta sina egna djur längre än fem mil.

      Radera
    13. PRoblemet, käre kapitalist är att Sverige är ineffektivt med högt kostnadsläge för arbetskraft och med skyhöga skatter, samt att alla andra länder ger bidrag till sina jordbrukare, så utan egna bidrag kan inte ens 10x så bra jordbruksmark konkurrera. Dessutom har Sverige avsagt sig delar av EU:s jordbruksstöd, för vi vill "vara bäst i klassen" som vanligt.

      Radera
    14. Jordbrukspolitken kostar mycket mer än hela försvaret, men bidrar inte på något sätt alls till någon form av "självöfrsörjning". Om en bransch är väl mer totalt omgående beroende av import av olja, än vad livsmedelsbranschen är. Det allra första som händer samma dag som vi utsätts för t.ex. en blockad, är att alla bönder omgående upphör med all sin aktivitet, att livsmedelsindustrin läggs ned, att den extremt jätteomfattande transportindustrin av livsmedel omgående upphör, och att all slags slakterier, butiker och lager som hade nånting ätbart i lager, direkt förstör allt sånt.

      Ingenting är mer sårbart än livsmedelssektorn, det räcker det strömavbrott ett par dagar för att det inte längre går att hitta nånting alls som går att äta. Jordbrukspolitik bidrar inte på något sätt alls till någon form av livsmedelsförsörjning vid kris. Jordbrukspolitiken är bara en kortsiktig politisk muta till vissa särintressen.

      Radera
    15. Fel. Rent faktafel.

      EU-medlemskapet kostar ca 30 miljarder idag. Av det får vi tillbaka 10 miljarder som är jordbruks- och andra stöd.

      Försvarsbudgeten är 42 miljarder.

      10 miljarder = jordbrukspolitiken
      42 miljarder = försvarspolitiken

      Radera
    16. I övrigt är det korrekt att vi är extremt sårbara vad gäller livsmedelssäkerheten, vilket jag skrivit om många ggr förut.

      Radera
    17. Frågan är om man vill ändra på vår sårbarhet eller om man snällt ska stoppa in huvudet i galgen o vänta på att luckan ska öppnas. Att vi är sårbara vad det gäller vår livsmedelsproduktion är knappast ett argument mot jordbrukspolitik, frågan är snarare hur den ska se ut.

      Radera
    18. Ett sista tillägg. Jag skulle vilja se den bonde som är dum nog att lägga ner sin produktion vi en livsmedelsbrist. Äntligen har man en chans att tjäna pengar. Och till sist herr/fru "kapitalist" och andra oinformerade, det går att omvandla en ko till köttbitar utan att den passerar ett slakteri och utan en gnutta diesel...

      Radera
    19. Intressant resonemang.
      Verkar vara ett typiskt I-landsproblem..
      Man snackar över huvudet på den som det berör.
      Eller som min bekant bosniern brukar säga:
      "Svensken kommer att sätta sig på en stubbe och svälta ihjäl den dag då det blir kris."
      Orsaken till svenskt jordbruks omöjliga situation idag är (1)främst att svenska bönder betalat full skatt som alla andra medborgare sedan tidigt sjuttiotal då skattesystemet ändrades (kontantmetoden och en del annat försvann). (2) 1995 körde man bara delvis CAP genom riksdagen, då LRF och Ekologiska Lantbrukarna, som remissinstanser och "lantbrukets företrädare", ansåg att de mest smakliga delarna av CAP var alltför osvenska. Utöver detta har vi, som nämnts (3) svenska särregler inom djurskydd, miljöskydd m.m....
      Det är fullt förståeligt att svenska bönder slutar. Man måste ju leva....
      För övrigt så måste man ju äta minst en gång på dagen. Om man inte kan ordna maten själv så blir den dyr. Det visar alla erfarenheter från olika kriser....
      Sedan så finns det 1200 anställda på Jordbruksverket (bara) och som jämförelse så kostar tydligen (bara) Rosenbad 7 miljarder årligen eller SVT tydligen 5 miljarder årligen och direktstöden till jordbruket 6-7 miljarder (hur mycket av detta som går till exportstöd av "jordbruksprodukter", såsom brännvin, kex och annat vet jag inte..)
      Så som en summering är Göran Perssons kommentar om jordbruksstöden bäst:
      "Detta är bara felräkningspengar"

      Radera
    20. Jordbrukspolitiken kostar mycket mer än de kontanta utbetalningar av skatter som bidrag till de olönsamma bönderna (förutom EU-bidragen så betalar ju svenska staten själv ut över 10 miljarder cash om året som bidrag till olönsamma bönder). Jordbrukspolitiken fördyrar maten drastiskt. OECD räknar generellt med att prisökningen för konsumenterna uppgår till lika mycket som bidragsutbetalningarna till de olönsamma bönderna. Så vi hamnar gott och väl över 50 000 000 000 kronor om året i ren förstörelse p.g.a. av jordbrukspolitiken i Sverige.

      Att "vi" "får tillbaka" pengarna är ett helt sjukt i huvudet påstående. Somliga tar pengar från andra. Att en rik bonde omvandlar mer värdefulla resurser till mindre värdefulla produkter och täcker sina kroniska förluster på skattebetalarnas pengar, är inte att "vi" får tillbaka nånting. Det är bara en destruktiv parasit som förstör andra människors välstånd.

      Radera
    21. Om det är mig du "kapitalist" riktar dig till så utrycker du dig ungefär som en sosse som fått för mycket stryk av sina elaka skolkamrater till bondgrabbar...
      Vilket jag kan förstå.
      Men jag vågar åtminstone stå under eget namn....

      Radera
  2. Du använder inte begreppet "värde" i din kommentar. Därför är det inte en kommentar som på något sätt berör fenomenet ekonomi.

    Värdet av oljeanvändningen stiger kontinuerligt, så vårt välstånd kommer att fortsätta stiga i takt med oljepriserna (om de senare nu kommer att stiga). Det finns ingen motsättning mellan de båda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du på det där? Menar du på fullt allvar att vi får det bättre för att oljepriserna stiger? Du verkar vara en sån som vet alltings pris och ingentings värde. Värde är inte samma sak som pris. Saker hade värde innan folk började använda sig av pengar. Ekonomi handlar om priser snarare än om värden. Men det verkar du inte begripa.

      Och "välstånd" måste givetvis mätas i objektivt och/eller subjektivt välmående snarare än i att det rör sig mer pengar i ekonomin. Men det tror du väl inte heller på.

      Radera
    2. Min poäng är att oljepriset inte speglar VÄRDET av oljan. Så även en fördubbling av oljepriset, påverkar oljeanvändarna föga, för deras VÄRDE av att använda olja är så mycket högre. Högre pris bara gör allt större fyndigheter lönsamma att utvinna.

      Alla värden är osynliga. Vetenskapen om ekonomin lider av förbannelsen att den domineras av det omätbara. Det som värderas. Det som inte görs för att man gör nånting annat istället.

      Naturvetare verkar spontant gå på det uppmätta, på statistiken om det som varit, utan att förstå skillnaden mellan uppmätta priser och VÄRDEN. Ekonomin består av mänsklig handling. Framtiden är nånting helt annorlunda än den uppmätta historiken.

      Radera
  3. Kan det inte vara så enkelt att minskningen av bensin motsvaras av ökningen av diesel, därför att en ökande del av privatbilismen görs med dieselbilar? Dieselanvändningen till kommersiella transporter kanske är oförändrad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaså? Du har möjligtvis inte varit ute i trafiken på senaste tiden och noterat antalet långtradare som du möter när som helst på dygnet?

      Radera
    2. Här kan man se hur godstrafik på väg sticker rakt uppåt och dubblats sedan 60-talet, medan t ex godstrafik på järnväg knappt ökat alls.

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/04/trafikverkets-kapacitetsutredning-ratt.html

      Radera
    3. Jag syftade inte på "sedan 60-talet", utan perioden från 2000, eftersom det var det du pratade om i inlägget. I diagrammet du länkar till ser det ut som om godstrafiken på väg var i princip lika stor 2010 som 2000, även om det förvisso var en rejäl puckel däremellan. Lägg till det att lastbilarna blivit mer bränsleeffektiva (vilket jag i och för sig inte vet om de har, men det hoppas jag åtminstone!) så kan man misstänka att dieselåtgången till godstrafik på väg faktiskt var mindre 2010 än 2000.

      Radera
  4. Jag tycker att "Kapitalist" är en frisk fläkt i de kommentarsfält han dyker upp i även om jag inte alltid håller med. Har en vag misstanke om vem han är också...

    Kan inte du börja blogga, Kapitalist?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med "frisk fläkt" hoppas jag var ett skämt. Kapitalist är med all sannolikhet den här bloggaren: http://stefanmikarlsson.blogspot.se/ samt http://marknadsliberalen.blogspot.se/

      Den slutsatsen drog jag efter jag läst kommentarerna till någon SVD-artikel som en "Kapitalist" fanns med bland och jag tror inte att det var en annan kapitalist än han som kommenterar här. Det skulle säkert vara lätt att verifiera detta om det stämmer, men jag överlåter det till någon annan.

      Radera
    2. Tack, hahaha!
      Nej, jag finner det än så länge mer effektivt att nå de ännu ohörda genom kommentera på andras bloggar...

      Jag gillar Cornucopia i gengäld. Han har fel på ett par sätt, men också rätt på ett par sätt. Och han tillåter mig kommentera här. Så vi kan nog lära oss av varandra. Vad ska man annars ha internet till?

      Radera
    3. Ungefär så, ja, Kapitalist. Kan ju tillägga att du har fel på ett par sätt, men också rätt på ett par sätt.

      Nä, nu blev det för mysigt här.

      Radera
  5. Vem förutom några fullfjädrade tekniknaivister insåg inte från början att internet i stort sett bara var en enormt stor värdsomspännande postorderkatalog, varorna och tjänsterna måste fortfarande tillverkas på stenåldersvis för hand och transporteras fysiskt till beställaren.

    Det var rent skrattretande att höra förespråkarna tala om allt från internet uppkopplade kylskåp och brödrostar som själva skulle hålla koll på vad som fattades och beställa påfyllning till leveranser via telefonjacket
    ( tänk bara på vilka möjligheter till hyss ett sådant scenario skulle erbjuda alla värdens datahackers och virusskapare när dom sitter en lördagskväll och har det tråkigt hemma i skrubben)

    gissa om tex reinfelt och borg den sura granngubben eller cornucopia skulle få många och konstiga hemleveranser om ett sådant system som internet naivisterna trodde på och förespråkade, Hade blivit verklighet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Diskussionerna är långt ifrån över, även om man har kastat ut kvinnliga it/utbildningsministrar ifrån rummet.

      Det kanske mest aktuella just nu är att styra energiförbrukningen via internet för att få jämnare energiförbrukning och lägre kostnader. T.ex. kan en frys sänka temperaturen till -20grader vid 04:00 när energin är billig och sedan om det behövs kyla ner den till -18grader vid 10:00. (05:00-09:00 tillhör dom mest belastade timmarna på elnätet om jag minns rätt då alla skall upp och arbetsplatser skall startas upp.
      Allt som kan laddas kan göra det på natten, värme/kyla kan genereras på natten i ett begränsat utrymme och sedan ventileras ut i resten av huset osv.

      Men allt bygger på att nätet kommunicerar priser/förbrukning.
      Ang. förbrukning så tror jag på det på torrvaror men inte på färskvaror, är kaffet slut köper du nytt, är steken slut är det för att du inte skall ha stek dom närmaste dagarna. Men först kommer vi nog ha ett mellanläge där vi får en virituell "lager-lista" i mobilen med vad som finns hemma.

      Radera
  6. Så hur blir det med oljepriset nu? Vad gissar ni det ligger på redan 2015? :)

    SvaraRadera
  7. Gjorde en liten tankevurpa på grund av att trenden sedan 2006 för bensin+disel ser lätt nedåtgående ut. Felet är ju givetvis att diagramet är i M3 medans bränslena används efter energitäthet.

    Fast nu blev det fel, tänkte kolla upp exakta siffror men visar sig att bensin har mer energi per kilo och marginelt mindre per liter.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Energy_density
    Det kanske mest förvånande var att flygfotogen innehöll mindre än båda ovanstående..

    Nu är det ingen lätt uppgift att höja motoreffektiviteten men det verkar ju finnas ganska stor potential i bensinmotorerna får jag säga utan att veta något alls om problemen när man tillverkar en motor.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...