Cornucopia?

2012-07-23 09:23

Svenska realräntor - inflation eller deflation?

Under den tillfälliga återhämtningen i svensk ekonomi 2010 - 2011, så upplevde vi negativa realräntor, dvs låntagare fick betalt för att låna pengar, om man låtsas att KPI-inflation är samma som inflation. Men den tiden är över nu för låntagarna.

Realräntor uträknade enligt Fischers formel, dvs inte ränta minus KPI-inflation, utan med alla fyra räknesätten.
Med i Grafen är 3-månaders STIBOR, Riksbankens reporänta och tidigare marginalränta, samt 2-åriga bostadsobligationer. KPI-inflationen finns med som en steckad svart linje.

KPI-inflationen faller och är nere på 1% under det deflationstryck som råder, vilket innebär att realräntorna satt fart uppåt. Naturligtvis handlar det fortfarande om låga realräntor jämfört med de senaste två decennierna.

Den kreditdrivna återhämtningen i svensk ekonomi skickade snabbt upp KPI-inflationen till över tre procent, men KPI-inflationen vägrar att bita sig kvar. Man ska komma ihåg att vi lever under ett starkt deflationstryck nu när västvärldens ekonomier gått i stå, och om man som jag tidigare påtalat räknar på marknadsvärdet på obligationer och inte det nominella värdet så upplever vi sannolikt monetär deflation.

Hos bloggrannarna på ASPO Sverige har Martin Saar frågat deflationisten Nicole Foss om en uppdatering och hon anser att "vi" upplever monetär deflation nu. Men man ska komma ihåg att "vi" inte är Sverige, utan här får vi nöja oss med ett deflationstryck än så länge.

Vad vi vet är att hög KPI-inflation med tillhörande löneökningar, som kunde användas för att amortera bort skulderna, försvann när vi släppte kronkursen fri 1992. Sedan dess krossar marknadsräntorna alla försök till KPI-inflation, och fungerar inte det, så ordnar Riksbanken det hela.

Lägre och lägre realräntor är ett kvitto på detta och man bör också titta på den allt sämre ekonomiska tillväxten per capita för att greppa hur dåligt läget faktiskt är i västvärlden. Vi har i princip inte haft någon real ökning av BNP per capita sedan alliansregimen tog över, trots svenskarnas växande skuldberg. Vi lånar och lånar, men kvar blir bara skulderna.

Och under deflationstrycket så är skulder det sämsta man kan ha.

Men Den Stora Deflationen har inte startat än. Den kommer antagligen när EMU kollapsar på allvar. Det är bara en fråga om tidpunkt.

Så vad gäller för guld i deflationstider? Jag håller inte med Nicole Foss här, då jag ser guld som en valuta som inte kan drabbas av deflation, medan hon ser den som en råvara som måste gå ner i pris vid deflation. Det senare kan gälla silver som har industriellt bruk som råvara, men guld bör istället vara en stabil valuta vid deflationstider, speciellt som deflationen kommer krossa banker och bidra till finansiell oro eller kaos. Inte heller anser jag att man ska sälja allt man har inför deflationssmällen, utan att reala tillgångar är alldeles utmärkta, t ex en bostad. Så länge den är obelånad. Att sitta med högvis med kontanter i madrassen är bara dumt, avsevärt bättre att amortera bort skulderna. En obelånad bostad förblir samma obelånade bostad oavsett marknadspriset. Men då pratar vi inte om klubbmedlemskap i belånade bostadsrättsföreningar - där är du inte skuldfri förrän föreningen är det.

För det är de skuldsatta som drabbas vid deflation. Är man skuldfri är det inget problem att låta lönen och inkomsten följa med deflationen ner, då även levnadskostnaderna minskar, vilket är positivt. Den skuldfrie har alltså möjligheten att genom lönesänkningar hålla sig kvar på arbetsmarknaden, vilket BLT inte har då de personliga skulderna inte minskar med deflation.

Sedan tror jag inte på någon katastrofal deflation likt Foss, utan mer ett deflationstryck över tiden, rent av permanent, som konsekvens av utebliven ekonomisk tillväxt. Men inflationstiderna kan mycket väl vara förbi.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

8 kommentarer:

  1. Angående BRF, belånad fastighet eller HR så är alla dessa känsliga för hur räntorna utvecklas. Om räntekostnaden stiger reellt så måste den BRF/hyresvärd som vill undvika konkurs öka avgiften/hyran. Ur det avseendet är det inte någon skillnad mellan hyresrätt eller bostadsrätt (givet att fastighetsägaren har motsvarande belåningssituation).

    En fundering jag har är hur räntenivån skulle påverkas av deflation. Jag tycker att den borde sjunka eftersom efterfrågan på krediter borde sjunka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har hyresreglering i Sverige, enskilda fastighetsägare kan alltså inte höja hyran för att deras lånekostnader ökar - de får isåfall gå i konkurs sen får nån annan ta över fastigheten. Det är till att förlita sig på de kommunala fastighetsbolagen, som är hyresledande, att de är i så dåligt skick finansiellt att de måste höja hyrorna.

      Fastighetsägarna sänkte ju inte hyrorna när räntan gick ner - lite svårt å motivera höjningar om den skulle gå upp då...

      Radera
    2. Ifall kostnadsstrukturen hos hyresvärdarna är likartad bör de ha samma förutsättningar för att få verksamheten till att gå runt - jag tänker mig att kommunala hyresvärdar har ungefär samma skuldsättningsgrad som privata hyresvärdar. Går de inte runt är det samma konsekvenser för kommunala hyresvärdar som privata - frågan är då isf ifall kommunpolitikerna vill offra andra hyresvärdar genom att hålla liv i kommunala bolaget genom nyemmision.

      Motsvarande gäller rimligen BRF eller belånad äganderätt. Sålänge belåningsgraden inte är värre än förhållande till kommunala hyresvärden så bör inte situationen förvärras i relation till att bo i hyresrätt.

      Sen beror det på hur räntan påverkas och hur mycket deflationen sänker lönen.

      Radera
  2. Hur fungerar det med alla dom tiotusentals miljarder i diverse pensionsfonder som jagar världen runt i sin jakt på minsta lilla avkastning till sina ägare, räcker jorden till?

    SvaraRadera
  3. Från Musik @ Centrifugen:
    http://mfc.elmberg.net/2012/07/22/inflation-vs-deflation-james-g-rickards-vs-harry-dent/

    "IMF kommer ta över rollen med att trycka pengar när Federal Reserve misslyckas och kommer göra så genom att trycka SDR i ett sista försök att motverka det skuldberg som drar ner ekonomin."

    SvaraRadera
  4. Jag lutar nog mer åt Mrs Foss scenario av den anledningen att detta är självförstärkande processer. Skulderna ska bort, på ett eller annat sätt och fortare och fortare går det när lutningen på rutchkanan ökar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja samma mekanismer som blåste upp exvis bostadsbubblan på vägen upp kommer nu att arbeta för att riva ner den. I Sverige har vi recourselån så många svenskar kommer att vara bankrutta arbetande fattiga efter att implosionen skett. Det ska bli intressant att se vilka de skyller på. Moderaterna lär sitta illa till.

      Radera
  5. Cornu, du sa tidigare att ett Grexit skulle innebära att Euro stärktes lite men finns det inte stor risk att "marknaden" redan har antagit ett Grexit och att när detta sker så hamnar mer fokus direkt på Spanien när Grekland är historia vilket kommer innebära ytterligare tryck nedåt? Blir visserligen ett härligt deflationstryck när Grekland skriver av större delen av sina skulder efter Grexit...

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...