Cornucopia?

2012-07-10 09:05

Föraktet för obildade

Det är så härligt att slänga ut IQ-undersökningar och personlighetstester. Nämner man termen IQ så tror en del direkt att man är någon IQ-snobb som ser ner på vanligt folk eller föraktar obildade. Sådant kallas projicering, då de personer som drar den slutsatsen själva är de som föraktar vanligt folk och obildade (och ofta sig själva) men vill lägga på den egenskapen på någon annan för att tvätta sig själva rena (det är OK om ni inte hängde med här - jag gillar långa meningar). De tror att det är fint att ha en utbildning eller högt IQ. De visar upp självförakt. Men utbildning och IQ är bara personliga egenskaper som vilka som helst.


Tvärt om innebär akademiseringen och överutbildningen som allt mer krävs för de mest banala jobb ett förakt för obildade. Och det är politiker, ofta från vänster (och undantaget (kd) och (sd) så är alla svenska partier med internationella mått vänster idag, inklusive social(m)oderaterna), som driver på att man ska utbilda sig helt i onödan.

Politikerna ser alltså ner på en stor del av svenskarna och svenska jobb. Extra pinsamt är det ju när (s) och (v) tjatar om utbildning, då de tydligen trots att de borde vara genuina arbetarpartier alltså föraktar alla som inte har en akademisk utbildning. Att kräva eller tjata om att folk ska utbilda sig är förakt för lågutbildade och vanliga jobb, samt förakt för den stora andelen autodidakter, självlärda, ofta företagare, utan akademiska meriter. Vi behöver mindre formell utbildning och lägre utbildningskrav i Sverige. Det skulle spara stora pengar och effektivisera både samhälle och ekonomi. Sunt förnuft lär man sig inte på högskolor och universitet, det kommer med uppfostran. Kanske minskar rent av högre utbildning det sunda förnuftet hos folk?

Handen på hjärtat - de viktigaste jobben i Sverige utförs dagligen av folk med lägre utbildning. Utan dessa jobb skulle landet stanna. Vilket man inte kan säga om högutbildade. De flesta högutbildade skulle kunna dra täcket över huvudet på morgonen och landet skulle fortsätta fungera alldeles utmärkt.

Väldigt få högutbildade utför faktiskt viktiga jobb, tvärt om är de flesta akademiska jobb onödiga och påhittade konstruktioner för att vi kan, t ex byråkratjobb. Finns vissa undantag, t ex läkare, men dessa står på axlarna av majoriteten av sjukvårdspersonal med lägre utbildning. Många högutbildade jobb har bara kommit att anses som "viktiga" istället för "onödiga" därför att högutbildade har hittat på att det är så. Tvärt om är det uteslutande högutbildade som har helt onödiga konstruerade jobb som bara är en belastning för övriga samhället. Exemplen är nästan oändliga, men jag tänker inte peka ut någon specifik grupp, det kan ni göra själva. Ja, en del högutbildade jobb är helt avgörande för Sverige, t ex driftsingenjörer på våra kärnkraftverk. Men de allra flesta experter är faktiskt helt onödiga, även om särintressen menar annorlunda. Det yttersta beviset på att utbildning, bildning, IQ eller ens sunt förnuft är onödigt är ju våra styrande politiker.

Samma sak är det med IQ. Hög IQ gör dig inte till en bättre människa. Det gör bara att du presterar bättre på IQ-test. Men de som inte har IQ väsentligt över medel förstår kanske inte detta utan känner sig utanför. Hur viktigt är det att prestera högt på ett IQ-test, egentligen?
Läsarnas påstådda IQ

IQ-frågan lade jag ut förra veckan för att visa på att folk överdriver sin IQ och att det är de som har hög IQ som är intresserade av att göra tester och det är de som presterar högt på tester som berättar detta för andra. Svaret i enkäten utgick jag från skulle vara irrelevant. Nästa vecka ska jag fråga er hur ni anser er hantera spriten (bättre eller sämre än Medelsvensson), hur ni är på matlagning (bättre eller sämre än Medelsvensson) och bilkörning (bättre eller sämre än Medelsvensson). Antagligen hanterar ni både spriten och bilen som journalisten Anders Westgårdh hos Schibsted/Aftonbladet som visade på sin självkännedom i en krönika:
"Men alla kan inte köra bil, lika lite som alla kan laga mat eller hantera sprit. Synd att dom ändå måste försöka."
Westgårdh pratar alltså om dom (SIC!). De andra. Själv kan han förstås köra bil, laga mat och hantera sprit. Han jobbar ju hos Schibsted. Bara så ni vet.

Avsikten med IQ-undersökningen var att ifrågasätta läsarnas självkännedom och plocka ner er på jorden. T ex är det vanligaste svaret på Internet att "jag har IQ 147" (Google "my iq is 147" och jämför med "my iq is 100", vilket borde vara det vanligaste), vilket förstås inte är korrekt.

Men med MBTI-testerna börjar jag nu tveka. Jag kanske faktiskt har intelligentare läsare på bloggen. INTJ är det vanligaste svaret, med ENTJ och INTP som efterföljande. Och INTJ sägs ha en överrepresentation av personer med hög IQ, liksom INTP och ENTJ. Det finns naturligtvis massvis med personer med mer normal IQ även i dessa grupper, liksom det finns personer med hög IQ i andra grupperingar. Men utfallet av MBTI-testerna ligger alltså i linje med resultatet från IQ-undersökningen.

Dessutom var IQ-undersökningen snyggt fördelad, vilket talar för att den var relativt korrekt.

Dock är det förstås så att en minoritet av bloggens 20 000 - 25 000 unika läsare per vecka svarar på enkäterna. Sannolikt är det ungefär samma personer som svarar och därmed är det samma som svarar på IQ-testet som på MBTI-testet.

Men tillbaka till att en del felaktigt får mindervärdeskomplex av att andra påstår sig ha högt IQ. Det finaste man kan vara i Sverige kräver ingen IQ över ens 80 (gå, stå, springa, äta, prata, se och lyssna, kanske skriva och läsa också). Varje dag avdelar våra tidningar en hel avdelning eller bilaga till detta. Liksom separata TV-program, periodvis är majoriteten av TV-tiden dedikerad till IQ-befriade hyllade sysslor, det finns rent av hela kanaler som är ägnade till att bara hylla icke-behovet av IQ.

Nämligen sport.

Elitidrottsmän är dessutom så högt avlönade att bankdirektörer skulle skämmas (och elitidrottsmännen kommer undan med det utan att få skäll - de förtjänar miljardlöner i förekommande fall) och visar att man inte behöver IQ för att lyckas. Det räcker med muskler och koordinationsförmåga eller en kombination av dessa. Finns naturligtvis idrottsmän med hög IQ, har en del kända idrottsmän som läser den här bloggen, men det är inte ett krav. Ibland kan det nog rent av hjälpa att ha lägre IQ, så man inte blir distraherad av annat.

Så när ni tänker efter så hyllas faktiskt fysiska egenskaper och fysisk prestanda betydligt högre än idag. Vilket faktiskt är skönt att veta. I en tid när det ska vara mer och mer onödig utbildning så är sporten en lysande fackla i mörkret. Även om det antagligen krävs mer timmar att bli elitidrottshinne än att disputera i matematik. Fast tanken är ju att man ska gå en universitetsutbildning i idrott i Sverige idag för att kunna räknas som elitidrottsman.

IQ är som sagt bara förmågan att utan övning prestera bra på IQ-test. Att bli elitidrottsman kräver vilja. Vilket visar att det finns långt många fler egenskaper som är viktigare än bara IQ.

Annars kan man alltid bli bloggare. Kräver bara att man kan använda en dator, man behöver bevisligen knappt ens kunna skriva eller ha IQ över 80. Och man behöver inte ens lämna sängen utan kan ligga kvar där under täcket. Snacka om en påhittad och onödig syssla. Nästan som journalister.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

111 kommentarer:

  1. Tvärtemot skulle jag vilja säga att världen bärs upp av högutbildade, utan dem skulle vi inte ha TV-apparater, tvättmaskiner, bilar, centralvärme el dyl. Maken till utbildningsförakt har jag sällan skådat.
    Jämför med ryska revolutionen, där man plockade bort alla chefer och högutbildade latmaskar ty man trodde att "arbetarna" skulle klara allt. Det gick käpprätt åt skogen. Det var först när man härmade det kapitalistiska systemet som man överhuvudtaget fick ordning på produktionen.
    Ett mindre lyckat inlägg i en annars läsvärd blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utbildningsförakt är inget nytt på den här bloggen. Jag säger inte att all utbildning är onödig, snarare att all utbildning inte är nödvändig.

      Sverige fungerade utmärkt även för 40 år sedan, med en bråkdel av dagens akademiker.

      Radera
    2. För övrigt var det utbildning eller kapitalism-kommunism som var problemet? Menar du att om man har högutbildade så är kommunism bra?

      Nej, vi kan defintivt utbilda färre i Sverige och spara rejält med pengar. Det kommer tids nog, för Sveriges ekonomi kommer inte oskadd klara de kommande decennierna. Och med det kommer det bli terminsavgifter även i Sverige, även om de inte blir heltäckande.

      Radera
    3. Tv-apparater är fördummande. De första tvättmaskinerna uppfanns av en outbildad nisse i en lada, samma med bilar och centralvärme. Maken till övertro på utbildning har jag sällan skådat.

      Radera
    4. Sverige för 40-år sedan var ett skämt. Ett socialistiskt experimentland där man idkade tvångssterilisering av handikappade, sändningsförbud på radio & TV, monopol inom flera näringar, planer på att socialisera näringslivet etc etc etc.

      Utbildning är aldrig fel, även om många av jobben handlar om att upprätthålla systemet. Då är det snaarre fel på "systemet". Utbildning hjälper folk att tänka logiskt, lösa problem, sätta sig in i problem snabbt, läsa facklitteratur etc etc.

      Radera
    5. Carl B Hamilton är doktor i ekonomi. I rest my case.

      Radera
    6. En fågel gör ingen sommar ;-) Och vad är du?

      Radera
    7. Bloggare, dvs över 79 i IQ.

      Radera
    8. Visst, det är inget fel att vara bildad. Det är dock bara dumt att kräva viss utbildning ifall behov för det inte föreligger.

      Sen finns det ett arbetsmarknadspolitiskt motiv till att utbilda folk. Eftersom de som sitter i utbildning inte räknas in som arbetslösa så bidrar detta till att minska arbetslösheten - inte för att befolkningen får jobb utan för att man sätter en del på vuxendagis.

      Radera
    9. Att utbilda folk för att få snyggare statistik är väldigt dyrt. Enklare att definiera om statistiken, kostar ingenting.

      Radera
    10. Skoj ;-)
      Jag misstänker att du har en högre utbildning av något slag. Och att du tycker att den är bra att ha, medvetet eller omedvetet - men att andra utbildningar inom t.ex ekonomi, humaniora kan vara "onödiga". Men det är en ganska typisk logiks vurpa att klanka på något man inte är själ. Det finns ju massor av duktiga ekonomer! Du läser väl Zero hedge? De flesta som skriver där är högutbildade.

      Radera
    11. @fufluns:
      En överförenkling. Mitt intryck är definitiv att Sovjet/Ryssland är och har varit mycket starka när det gäller forskning och utbildning, på alla områden. Sovjets misslyckande torde kunna sökas på andra områden.

      Bättre exempel för att stödja din tes vore kulturrevolutionen i Kina (som förödde Kina för minst en generation) och de röda Khmererna i Kambodja.
      /Mikael

      Radera
    12. "Och det är politiker [...] som driver på att man ska utbilda sig helt i onödan.
      Politikerna ser alltså ner på en stor del av svenskarna och svenska jobb." Hur fick du ihop det, Cornu?

      De flesta partier instämmer i att det finns ett bildningsideal och att det tvärtom vad svenskt näringsliv säger finns en idé med att ha kritiskt tänkande anställda. Att ha en kritiskt tänkande medborgarskara bäddar också för mindre klasskonflikt. Jag är byråkrat på länsstyrelsen med fem års akademiska studier. Jag hanterar bygglov och översiktsplaneringsärenden för att säkra den demokratiska legitimiteten. För det krävs kritiskt tänkande och att kunna hantera långa textmassor. I mitt yrke går det dock inte att lyfta ut varje delmoment och punktutbilda en efterträdare att göra samma sak. För det krävs en bredare samhällvetenskaplig utbildning.

      Dessutom finns det en skillnad i att studenten ska vara anställningsbar och att utbildningen ska vara användningsbar. Men det sistnämnda är en svår balansakt eftersom det är svårt att veta i förhand vilka utbildningar som kommer fungera efter examen.
      /Valter

      Radera
  2. Bara idrottsmännen inte uttalar sig politiskt så, då blir det pinsamt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att politisk korrekta krafter gärna utnyttjar idottsstjärnor som aldrig tänkt en politisk tanke i hela sitt liv, aldrig läst något om samhället och knappt levt i den verklighet alla andra lever i. De tror de gör något positivt, när de med sin stjärnglans låter sig utnyttjas. Exempel är Carolina Klüft och den där skidskytten, som hoppar hela tiden och talar oupphörligt. Glömt vad han heter.

      Radera
    2. Jag antar att de är som alla andra och har åsikter om diverse saker i samhället i varierande grad. Det finns rimligen vissa som har noll koll och andra som har bättre koll.

      Varför uppfattar du det som pinsamt när någon uttalar sig? Känner du att de företräder dig på något sätt eller?

      I en demokrati har man yttrandefrihet och var och en har rätt att yttra sig, det är bara att vänja sig vid det - om någon säger något dumt är även det bara att finna sig i. Den det borde vara pinsamt för är den som säger det - vi andra kan ju bara välja att ignorera uttalandet.

      Radera
  3. Relevant utbildning som är befolkningsmässigt proportionerlig är bra och en förutsättning för vårt välfärdssamhälle. Däremot förekommer det en överutbildning för de arbeten som står till förfogande.

    Utbildning skall ge svaren på alla problem, vilket inte är möjligt.

    Dessutom är det så att hög utbildning och hög IQ inte behöver gå hand i hand, om det inte gäller naturvetenskapliga utbildningar. Har du inte hyfsad IQ klarar du helt enkelt inte KTH. Det gäller INTE en rad andra utbildningsområden.

    Framför allt så är korrelationen mellan både hög IQ och hög utbildning ytterst osäker när det gäller en faktor som självständigt tänkande. Högutbildade verkar bli lika lätt hjärntvättade som lågutbildade, ja ibland ännu lättare. En forskare som T Bergqvist skrivit om i ett Axessmagasin konstaterade att högutbildade människor med förmåga till abstrakt tänkande har lättare att bortse från uppenbara fakta genom ett evigt abstraherande. Detta är det riktigt allvarliga som många inte tänker på. Hög utbildning gör inte att en människa klarar Millgrams experiment bättre. Detta kan ni ta som absolut sanning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det mesta är bra i rätt proportioner. Men det är inte vad vi har idag, utan idag har vi som du skriver överutbildning, dessutom skattefinansierad sådan.

      I övrigt håller jag helt med.

      Radera
    2. Försöker du tillämpa Millgrams resultat här? Millgrams experiment visar en tendens att blint lyda och lita på auktoritet. Varför skulle man lita på dig och ta dina påståenden som absolut sanning? Du har ju inte ens presenterat din auktoritet i området - och utan källor finns ingen anledning till att tro på dina påståenden eller auktoritet i området.

      Radera
  4. Vår tillverkningsindustri lider snarare av brist på utbildad arbetskraft. Eller kanske mer en sorts utbildningspolarisering. Antingen har folk ingen utbildning av värde alls eller så är de civilingenjörer.

    Det märks att du inte har någon större erfarenhet av ryggraden i Sveriges handelsbalans. Hade du tillbringat en tid i närheten av eller till och med på ett svenskt verkstadsgolv hade du slagits av hur många kvalificerade tekniska avdömningar som görs av självutnämnda "grundskoleingenjörer" med bildningsförakt. Sen blir det som det blir också...

    Vi skulle behöva en ny hungrig kader av gymnasieingenjörer som fått tillbringa sommarloven i blåställ.

    Autodidakter i all ära men de brukar ha en alldeles för lång startsträcka när de måste verka i komplexare system. Tillverkningsindustri är just ett sådant system där det krävs lite förförståelse och lojalitet mot systemet för att uppnå effektivitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer. Har också stått i blåställ och lyssnat på "duktiga" killar och självutnämnda chefer. Det brukar inte bli något vidare.

      Radera
    2. Så du håller med Nicke? Vi behöver mindre högre utbildning och bättre lägre (gymnasie) utbildning. Återinför de gamla gymnasieingenjörerna!

      Radera
    3. Tja, varför inte? Jag är för relevant utbildning på alla nivåer.

      Radera
    4. Läste du artikeln? Jag tycker du och Lars verkar vara överens. Vi utbildar media-, marknadsföring-, kommunikationsfolk m.m. när vi behöver mer duktiga "blåställsingenjörer" och duktiga reparatörer och verkstadsfolk.

      För övrigt tycker jag många utbildningar verkar vara utbildningar i logikförakt i syfte att ge utrymme för ideologiskt styrd "vetenskap".

      Radera
    5. Jag kritiserar inte högre utbildning på ett generellt plan.

      Radera
    6. Det utbildas inte för få ingenjörer i Sverige. Många svenska ingenjörer jobbar i Norge och Danmark... väldigt få danska/norska ingenjörer jobbar i Sverige. Yrket har låg status här. Hade en kollega en gång i skåne som i princip fördubblade lönen genom att börja jobba på andra sidan sundet. I stort sett samma arbetsuppgifter. En svetsare ute i Nordsjön eller en gruvtruckförare i Kiruna utan studieskuld, tjänar bättre än en civilingenjör.

      Radera
    7. Det utbildas inga praktiska ingenjörer alls i Sverige längre. Vare sig högskoleingenjörer eller civilingenjörer har den utbildning som krävs för att bli duktiga arbetsledare och tekniker i vår tillverkningsindustri.

      C: Vi är nog rätt överens. Är bara lite trött på alla självutnämnda autodidakter som agerar grus i maskineriet på många verkstadsgolv. Nu har jag väl förstått vad du menar och håller väl med i det också med ett litet undantag. Jag tror inte på den lilla företagaren som vår ekonomis frälsning. Vi kommer under många år framöver vara beroende av att vår tillverkningsindustri håller ångan uppe. Vårt utbildningssystem borde vara mer anpassat för industrins behov än vad det är idag. Låt kulturarbetarna, marknadsförarna och hårfrisörerna lära sig själva istället.

      Radera
  5. Tror Cornu will få upp trafiken på sidan, för maken till generalisering går knappast att hitta. Blir väl många upprörda kommentarer under dagen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att det eviga regnandet taggat upp honom lite. Inte roligt när man har en gård att sköta :-)

      Radera
  6. Vi högutbildade utför visst viktiga och samhällskritiska uppgifter på arbetstid. T.ex. att öka trafiken till bloggar som Cornucopia?

    Nu ska jag gå och felsöka ett kretskort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. hahaha

      Sant att de som har mest tid att surfa runt är de med finare jobb, politiskt tillsatta eller att man jobbar med annan verksamhet där det är lite si och så med konkurrensen.

      Radera
    2. Så är det. Å andra sidan skulle dessa högutbildade till 50% vara arbetslösa om de faktiskt bara skulle jobba på arbetstid, hälften av tiden går lätt åt till att surfa här eller andra "samhällsviktiga sysslor". Och därmed kunde de surfat här ändå när de var arbetslösa.

      Radera
  7. Cornu håller på att balla ur fullständigt med sådana blogginlägg.Bättre att fundera om dödskors och hitta på hokus-pokus diagram.
    Ett high-tech företag som vi ska vara stolta över är Axis som idag rusar ordentligt på börsen....

    SvaraRadera
  8. Cornu,
    Bra och tankeväckande inlägg. Den som vill missförstå gör det naturligtvis. Jag har själv 1,9 magisterexamina. Jag ser värdet av dem, men främst för min egen del. I jobbet jag sitter på använder jag mest sunt förnuft, och väldigt lite av vad jag lärde mig. Visst, utbildningen är till nytta när det gäller att närma sig och analysera problem, och blir viktig när teknik kommer upp. Men, let's face it, samhället är en pyramid där det gäller att klättra, precis som det alltid varit. Att jag tjänar oförskämt bra, medan andra tjänar hälften, fast de gör mer nytta, det beror enbart på att jag valt en hyfsad väg i pyramiden. Och min hyfsade IQ (gissar jag, jag vet inte) hjälpte mig säkert att ta mig igenom en utbildning som trots allt bara en liten grupp svenskar går igenom. De som idag sitter som vd:ar i storföretag visste helt enkelt mycket bättre än jag hur man väljer väg. Det gör heller inte särskilt mycket nytta, mindre än de som sitter i botten av pyramiden. Med vissa undantag, förstås.

    Men att politikernas mantra om utbildning är misstänkt, det förstår jag också. Precis som det gamla "Kunskapslyftet" där jag personligen vet folk som gick kurser i data för att de köpt en ny PC hemma. Hur många jobb skapade det? Att utbilda folk till högre nivåer är heller ingen garanti för jobb. Det leder bara till inflation, där man snart måste vara "civilingenjör för att bära ut mjölken", som det sas i en gammal sketch.

    Till sist, en aspekt du berör är föraktet för de obildade. Samhället går alltmer ditåt, att den som inte är forskare inte anses kunna uttala sig. Man glömmer att demokrati är lekmannastyre. Med alla dess brister är det den minst dåliga styrelseformen. Vanligt folk fattar beslut om det de bara delvis begriper. Det är det som är demokratins styrka. Kontrasten är Platons ideal, där samhället styrs av 'filosofer', dvs. vetenskapsmän. Många anser idag att det vore att föredra, för att "rädda världen". Vare sig det handlar om att införa en superstat i Europa, för att rädda EU, eller i världen, för att rädda moder Gaia från klimathotet. Oavsett vad som är sant och inte i dessa frågor (ekonomi och klimat, och andra) så är inte lösningen superstater där vanligt folk kortsluts. Det har alltid varit överhetens argument, att folk inte förstår sitt eget bästa. De sitter på toppen och vill så gärna ta en ny väg de tror på. De är frustrerade att obildade människor inte förstår. De glömmer att demokrati, med alla brister, är att vanligt folk i slutändan beslutar, oavsett bildning. Låt oss behålla den styrelseformen.
    /Mikael

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apropå att förstöra jorden: http://qntm.org/destroy

      Jag tror vi mer behöver oroa oss för vad våra beslut har för oss själva, både som individer och grupp.

      Radera
  9. Skulle nog vilja påstå att vårt utbildningssystem lider grovt under "allmänningens dilemma". Överutnyttjat och tas inte till vara då det är "gratis".

    På våra statliga myndigheter arbetar ca 200 000 tjänstemän, visst en tiondel är poliser och en del är soldater men mest byråkrater och administratörer.
    Många av dem är akademiker med icke föraktliga löner. Lägg till landstings och kommunbyråkratin så blir det en ansenlig del av befolkningen.

    Förövrigt så akademiseras även polis och officersyrkena friskt och de förvandlas därmed i rask takt till administratörer i all större utsträckning.

    Även inom vården och skolan slår överakademiseringen igenom allt mer. Det tar sig uttryck i allt mer administration i alla yrkesgrupper. Högutbildade akademiker som hittar på det ena kvalitets- och effektivitetssystemet efter det andra. Det enda det blir mer kvalité på är administrationen.

    Det är väl ingenjörerna som står kvar i produktion av välstånd även om jag är övertygad om att dessa tendenser slår igenom även där.

    Vi tror vi bygger välstånd och får det bättre genom att skriva och skicka papper till varandra. För att inte tala om att ha välutbildade akademiker som arbetar heltid med att hitta på allt mer absurda regler och detaljstyrning för välståndsskapandet.

    Att studera är livsviktigt. Utbildning däremot skall man vara försiktig med och välja med stor omsorg. Utbildning är skolning och kan vara bra i vissa sammanhang och i andra blir det inget annat än hjärntvättsliknande inskolning.

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Håller helt med dig i den här kommentaren, men tycker nog du är lite föraktfull i din beskrivning av den ekonomiske talesperson som är utbildad förskolelärare. Som om inte förskolelärare kan förstå ekonomiska sammanhang.. med tanke på ditt trashtalk av ekonomer borde du istället uppskatta när politiker kommer från andra sammanhang än handelshögskolor, så att de representerar hela bredden i samhället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marcus du förutsätter att jag

      a) Måste vara konsekvent. Men jag har inte skrivit på något avtal i att jag måste vara konsekvent, utan det står mig helt fritt att motsäga mig själv, rent av framföra åsikter jag inte håller med om.

      b) Inte tar varje tillfälle i akt att hacka på utvalda politiker. Jag hackade på Carl B Hamilton för hög men relevant utbildning och jag hackade på Ulla Andersson för fel utbildning. Makthavare förtjänar att man petar in stickor i varenda glipa i fasaden som finns. Punkt. När journalister övergett sitt kritiska granskande och ifrågasättande av makten så de inte ger upp möjliga karriärvägar på PR-byråer eller som presstalesmän, så får vi som skiter i de karriärvägarna göra vårt!

      Radera
    2. Då är jag nöjd, på nåt sätt. :)

      Radera
  12. Det här var ett mycket bra och läsvärt inlägg. Bara så att ni vet. :)

    SvaraRadera
  13. Intelligens tycks vara viktig faktor för att skilja bra fotbollsspelare från sämre. Kognitiva tester har visat sig kunna förutse om talanger kommer att lyckas eller inte.

    http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=141440&l=sv&newsdep=130

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är främst på toppnivå som du också måste ha en bra analysförmåga. Skall man bli fotbollsproffs måste allt fungera bra, inklusive huvudet. Det är troligtvis ganska svårt att hitta högbetalda fotbollsproffs som är en standardavvikelse under normal intelligensnivå. Snarare är de nog en standardavvikelse över normal intelligensnivå. Men det är bara en gissning från min sida. Vad har Zlatan för IQ tro?

      Radera
    2. Ja, intelligens kommer i flera smaker, inte bara den som mäts av IQ-test. När det gäller sport som t.ex. fotboll försiggår den förmodligen i huvudsak på ett omedvetet plan då medvetandet släpar efter med ca en halv sekund(Libet). Och det är nog ingen skillnad mot att göra intelligenstest och utföra andra tidspressade aktiviteter som fotboll, det är i huvudsak ens omedvetna sida som svarar för den smak av intelligens som för tillfället behövs och levererar svaret som en aha-upplevelse på en medveten fråga, eller levererar ett beslut om att utföra någon förprogrammerad fotbollsfint. Medvetandet används i huvudsak för långsiktiga strategiska beslut och att i efterhand utvärdera sånt man gjort fel, eller bra, inte för IQ-test. Dock kan man tillägga att det när det inte går för fort finns en liten tidslucka alldeles innan en aktion utförs där medvetandet kan lägga in sitt veto, vilket man dock inte alltid hinner. Har man tränat sitt omedvetna på att svara på intelligenstest och liknande tankeproblem blir man bra på det, har man tränat det på att spela fotboll eller golf blir man bra på det.

      Radera
    3. Vad stod det i artikeln om IQ? Blanda inte ihop intelligens och IQ, det som kallas speluppfattning (game intelligence) behöver inte vara samma sak som IQ-intelligens.

      För att bli framgångsrikt fotbollsproffs eller extraordinärt framgångsrik i någon annan populär nisch så behöver man extraordinära färdigheter. Vi som är lite mer normalbegåvade får hanka oss fram på att vara lite mer normalt framgångsrika i det vi gör.

      Radera
  14. Mellan raderna förstår man att viss (högre) utbilning är bra enligt bloggaren. Och att Sverige för 40 år sedan var ett fint land, när ingenjörerna gick i blåståll och var jordnära maskinkonstruktörer. Och FLYGVAPNET var i världsklass! TV är generellt sett fördummande (det beror iof vilka program man tittar på, eller?). Ekonomer, SÄRSKILT Hamilton är puckade, medan de högre ekonomer som skriver på Zero Hedge utgör själva kärnan för innehållet på den här bloggen. Wow, världen är komplicerad! Har du en pryo framför datorn nu under sommaren? Skämt åsido, lite mothugg får du tåla; det du beskriver är ju trots allt SVERIGE, där skolan och universiteten inte är i världsklass direkt. Att såga högre utbildning på ett generellt plan kräver betydligt tyngre och genomtänkt argumentation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läser sällan ZeroHedge och återpublicerar sällan något som skrivs där. Det som står på ZH kan ni läsa själva, finns ingen anledning att agera eko. Jag har inte nämnet "ekonomerna på ZH", tror ärligt talat att det finns rätt få av dem där. Att jag säger A betyder inte att jag säger ett ord om B, åt något håll, det var ngn annan som skrev om ZH.

      Mothugg räknar jag med, även om jag bara har över 79 i IQ så förstår jag att ett sådant här inlägg möter på lite motstånd.

      Radera
    2. Vad gäller generellt. "TV är generellt sett fördummande (det beror iof vilka program man tittar på, eller?)" Ja, det är ju definitionen av generellt, att det alltid finns undantag. T ex barnprogrammet Hjärnkontoret, som nog lite fler vuxna borde titta på.

      Radera
  15. Utbildningen är väldigt viktig idag eftersom den sänker arbetslöshets siffrorna. Tänk hur hög arbetslösheten hade varit om inte så många pluggade idag.

    Rent generellt är all ubildning bra. Det är aldrig fel att lära sig nåt nytt. Men problemet är att det mesta av utbildningen inte borde finansieras med offentliga medel, där tänker jag främst på utbildningar som inte leder till något jobb.

    SvaraRadera
  16. För att kommentera lite mera seriöst, så skulle den kostsamma överkomplexiteten i överutbildningen bara kunna rullas tillbaka genom övermänskligt kognitiva krafter för att avgöra vad det är som kan skäras bort relativt smärtfritt.

    Det går inte att med ett alexanderhugg ta bort det "onödiga", därför att alla har sina åsikter om vad som är onödigt efter sin begränsade horisont.

    För att minska byråkratin och utbildningen skulle det alltså krävas inrättandet av ännu mera byråkrati, med högt utbildade och intelligenta byråkrater i ett avbyråkratiserings-/avöverutbildnings- /avkomplexifieringsverk. Ridå.

    Hur katastrofalt *det* än skulle vara skulle det ändå vara bättre än subjektiva alexanderhugg. Tainters problem kan inte lösas med Pol Pots "lösning".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller avskaffande av statlig planekonomisk styrning av utbildningen och därmed all subvention. Då kommer vi ifrån allmänningens dilemma.

      Huvuddelen av studenterna skulle välja utbildning för att få avkastning på gjord investering och utbildningsplatser skulle öka där efterfrågan på dessa ökade. Givetvis skulle det innebära att vi skulle få släppa på likalöns ivern. Annars skulle väldigt få välja att göra investeringen.

      Planekonomi är lika ineffektivt här som över allt annars.

      Radera
    2. Det mest lönsamma här är inte att utbilda svenskar utan att importera billiga indier och kineser som redan är färdigutbildade. Det är vad man gör i USA, där man har upplägget mer efter ditt system. På kort sikt betyder det fina vinster för företagen, på lång sikt katastrof för samhället. Med andra ord "tragedy of the commons" igen.

      Radera
    3. Förstår faktiskt inte din kommentar. Om jag vill bedriva en skola för att utbilda t.ex Bergsingenjörer. Då struntar väl jag i färdigutbildade ingenjörer från Kina. De är inte mina "kunder". Jag är intresserad av en outbildad student som betalar för sin utbildning och dessutom gör bra ifrån sig både under studierna och efteråt av den anledningen att det ger mig bra marknadsföring. Jag har all anledning att ge studenten ifråga så bra förutsättningar som möjligt för att lyckas.

      Givetvis konkurrerar denna denna student sedan som färdigutbildad ingenjör med andra ingenjörer från hela världen.

      Radera
    4. Patrick: vi har haft ditt system förr i världen. Då var man tvungen att ha någon sorts sponsor för att kunna studera. Det betydde att högre studier var något för rika barn, som därmed kunde cementera sin position i samhället.

      Sen verkar du inte riktigt förstå konsekvenserna av vad du själv skriver. De här kinesiska och indiska ingenjörerna jag talade om tidigare har inte alls samma ekonomiska bagage som dina studenter.

      Det betyder att de kan ta samma jobb till lägre lön. Därmed konkurrerar de ut dina studenter, som finner att det här med att studera vidare var det dummaste de någonsin gjort sett ur ett ekonomiskt perspektiv.

      Förresten, var inte du en ENFP?

      Radera
    5. Frågan är hur de skall kunna konkurrera med kineserna över huvudtaget? Fortsätta som nu med subventioner och låna av dem till konsumtion eller vad?

      Hur vill du hantera det enorma resursslöseri som är idag med problematiken runt allmänningens dilemma? Det om något gröper ur vårt välstånd. Studenter som går en massa skitutbildningar för att ha något att göra och som väljer utbildning utifrån att någon annan betalar och inte behöver ta konsekvenserna av sitt handlande.

      Så varför skulle det vara bättre att att vi slösar med utbildningsresurser och att studenter upplever att någon annan betalar vilket självklart gör att man inte är lika noga med vad man gör. Senare i livet i sann solidarisk anda får de gödsla med sina resurser för att betala andra som gör likadant.

      Misshushållar vi kostar det och vi klarar oss ännu sämre. Verkligheten är sådan att någon måste betala för det hur du än vänder på det.

      Vad gäller finansieringen går det att lösa genom lån istället för sponsorer. För övrigt så är det terminsavgifter i de flesta länder runt om i världen även i Kina och Indien, förmodligen mer eller mindre subventionerade men ändå.

      Hur exakt systemet skall organiseras vet jag inte men att dagens system och det gäller inte endast utbildningssystemet gröper ur vårt välstånd , vi kommer inte att ha råd med det. Vi måste reducera problemen kring allmänningens dilemma och öka ansvarstagandet på individnivå för valda handlingar. Vill man reducera någon risk i samband med sina val får man ta försäkringar och inte förvänta sig att grannarna skall ta den smällen åt en varje gång.

      Nu är ju inte Kinas utbildningssystem känt för att utbilda superkreativa studenter så vi lär stå oss ett litet tag till på vissa områden i vilket fall.

      Vi lever i den epok där den ekonomiska skillnaden kommer att minska mellan olika delar av världen. Vi kommer att närma oss de mindre bemedlade genom urholkad ekonomi och arbetslöshet och de oss genom ökad produktivitet. Vi möts någonstans mitt emellan.

      Radera
  17. Skulle inte det innebära högutbildade (eller misslyckat högutbildade) skuldslavar? Alternativt att begåvade valde åkern/skogen/"verket" istället för att skuldsätta sig (alltså förslösade resurser, som det var förr).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur menar du att det fungerar nu? Perfekt? Inga förslösade resurser? Du menar att det är bättre med statsträlar i stället för skuldslavar? I dagens system blir vi både och.

      Jag föreställer mig att den som lånar ut pengar för att finansiera någons studier precis som idag försöker säkerställa studieförmågan genom dokumentation från tidigare studier. Försäkringspremier kan tas ut för olika fall av svårigheter med återbetalningen osv.

      Vad är det för skillnad på att ta risken med att investera i en utbildning jämfört med att ta risken att investera i att starta ett företag? Du förväntar dig att det skall ge utdelning på något sätt. Förmodligen ekonomiskt.

      Radera
    2. Nej utbildar sig gör man för att förädla själen. Snöd ekonomisk vinning hör inte hemma i utbildningssammanhang och det finns ingen anledning att minska utbudet.

      Mer utbildning åt folket!

      Radera
    3. Själv anser jag att just de studier jag tror du syftar på är oerhört viktiga och försöker ägna några timmar varje dag till det men jag skulle aldrig kräva att du skulle betala för det. Speciellt inte under hot om fängelse.

      Radera
  18. Vilket svammel. Så du menar att vi ska bli grottmänniskor? Allt annat är ju onödigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se dig omkring så kanske du ser att världen inte är svart/vit. Kanske kan du skönja någon gråton här och var. Menar du på fullaste allvar att det enda alternativet till dagens system med gratis "terapi"utbildningar och gigantiskt resursslöseri är ett grottsamhälle?

      Radera
  19. Angående idrottsutövares höga "löner".
    De flesta idrottsmän och kvinnor har de facto inga höga löner. De lever oftast på bidrag och allmosor.
    De som tjänar bra är proffs i de sporter där det finns stora intressen från publik, media och företag. Men då pratar vi inte om löner utan avtal. Då får man betrakta dessa idrottsmän som varor i lukrativa brancher. De får helt enkelt betalt efter vad marknaden anser att de är värda. Sedan har de en väldigt begränsad livslängd där kontraktslängden är i snitt 2 år. De är dessutom ofta utslitna redan innan de är 40 år.
    Att betrakta det som "löner" är felaktigt.

    När det gäller IQ tror jag att de som besöker din blogg, med relativt abstrakt information, helt enkelt har ett intresse och kunskapsnivå på en annan nivå än gemene man. De mindre begåvade nöjer sig med att surfa efter enklare information. Typ på Aftonbladet, Expressen, modebloggar och andra krimskrams-sajter.
    Därav blir snittet inte det normala.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :D Gick en fack-kurs (det GW Persson kallar fu*k-kurs) en gång i min gröna ungdom som ordnades av "Svenska Metallindustriarbetareförbundet".
      Där betonade ombudsmannen som höll kursen vikten av att förkovra sig på
      fritiden genom att läsa ledarsidor och se på Historychannel t.ex.
      Ingen förtroendevald var intresserad, jag minns att alla tjejer och hälften av killarna tyckte att BAYWATCH var det bästa programmet. PÅ ALLVAR!
      Kul då man minns tillbaka, om än lite skrämmande att jag själv gick en fackutbildning, då jag idag räknar in facket till de icke-produktiva byråkraternas skara.

      Radera
  20. Riktigt underhållande inlägg med riktigt underhållande kommentarer! Tack allihop! :)

    SvaraRadera
  21. Jag tycker Cornu hårddrar men det ligger ändå mycket i det han säger. Fast jag tycker att problemet gäller "alla ska forska". Har själv forskarutbildning och det har nog hjälpt mig att vara noga med research när jag ger mig in på något nytt samt tänka logiskt. Har handlett många studenter och upplever att de i alla fall lärt sig skriva bättre och lägga upp en text på ett logiskt sätt. Då har de redan fått basen i sin akademiska grundutbildning. Men att som nu låta alla "forska" ger ytligt snack och låg kvalitet på rapporterna. Det blir ett karriärsteg för många som låter fint och sedan kan de svänga sig med termer de inte förstår på djupet. Så där går det nog att spara en hel del. Däremot tror jag "utbildning" är bra för alla grupper om det innebär en möjlighet att reflektera över sitt jobb och få nya idéer under en kortare kurs. /Moventia

    SvaraRadera
  22. Cornu, det är inte en chans att dina läsare snittar > 125 IQ. Det du har att göra med här är ett så kallat självselekterat urval av de som besöker eller läser bloggen. Samma gäller MBTI-frågan.

    För övrigt så är ett (riktigt) IQ-test komponerat av flera deltester, varifrån resultaten sedan vägs ihop till ett nummer. Det betyder att två personer som har en vitt skild IQ-profil kan få samma siffror, trots att de skiljer sig rätt så rejält åt i praktiska sammanhang.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har hänvisats till en annan artikel som visade på fenomenet att på internet har alla IQ 147. Det finns flera faktorer som gör att man får högre värde på en sådan enket. En faktor är att folk gärna kryddar sin förträfflighet (en undersökning visade ju att en stor majoritet av manliga bilförare svarar att de kör bättre än genomsnittet), en annan är att det kanske inte är ett representativt urval som följer bloggen en tredje snarlik är att det inte är ett representativt urval av blogläsarna som svarar på enketen. MBTI-frågan innebär att man får lite mer information - den är inte på samma sätt graderad så att man rangordnar personligheterna (på samma sätt som IQ där högt är bra och lågt är dåligt) och därför kan man gissa att det inte finns samma tendens att krydda på sin förträfflighet. Dessutom finns en viss korrelation mellan vissa MBTI-klasser och IQ; om man antar att det är i stort sett samma grupp som svarar på enketerna kan man nog dra slutsatsen att högt IQ är överrepresenterat iaf bland de som svarar på dessa två enkäter.

      Att snittet ligger över 125 är inte så orealistiskt även om jag tror det i verkligheten är lägre än så - dels på grund av att man överdriver sin förträfflighet, men även pga av en annan faktor - nämligen att de som svarar vet inte troligen inte har testat sin IQ och det är rimligen så att de som har testat sig i större omfattning har högre IQ. Om man antar att de som svarar vet ej snittar 100 så hamnar snittet på runt 119 - vilket inte alls är någon vidare märkvärdig siffra (även utan att ta hänsyn till att de som svarar har kryddat på sitt IQ endel).

      Radera
  23. Jag tror absolut att läsarna av denna blogg har högre iq än snittet. Många här har ju sökt sig utanför de gängse medierna för att vi inte är nöjda med de svar vi får från dem. Vi har ändå förstått det ohållbara i finanssystemet, peak-oil osv.
    Håller fullständigt med om dina analys av akademiker med. Uppfann och utvecklade gjorde samma människor även tidigare....nu måste de ha högre utbildning på pappret för att få chansen.

    SvaraRadera
  24. "Hög IQ gör dig inte till en bättre människa. Det gör bara att du presterar bättre på IQ-test."

    Märkligt påstående. Här är ett citat ur Mainstream Science on Intelligence som publicerades i WSJ 1994 av en grupp forskare, som en reaktion på de missuppfattningar och felaktigheter gällande intelligens som man ansåg spridas av media.

    "IQ is strongly related, probably more so than any other single measurable human trait, to many important educational, occupational, economic, and social outcomes ... Whatever IQ tests measure, it is of great practical and social importance"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu visar du upp omnämnda människoförakt och menar att utbildning och inkomst eller socialt status är definitionen på en bra människa. Så himla ytligt måste jag säga.

      Radera
    2. Ställer mig vid din sida. Se dig omkring så ser du hur mycket högIQ folk som helst som inte gör mycket mer än försöker parasitera på omgivningen. IQ är definitivt en resurs men är inte mycket värt allena.

      Radera
    3. Du skrev att hög IQ _bara_ gör att man presterar bättre på IQ-test, vilket så klart inte stämmer. Definitionen du tillskriver mig håller jag inte alls med om.

      Radera
    4. Eftersom det är så man mäter IQ så är det helt korrekt definition. Det må finnas korrelation och samband med andra egenskaper, men det gör inte att de ingår i definitionen. Det finns troligen folk med lågt IQ som är tämligen framgångsrika och folk med högt IQ som inte är det.

      Radera
  25. bra analys!
    Håller med Cornu om att det råder utbildningshysteri i Sverige.
    Beror antagligen på att det inte finns tillräckligt med jobb och därför försöker man lägga skulden på individen ("fel utbildning/kunskaper").
    Dessutom tror makthavarna att det enbart är akademiker som kan kläcka affärsidéer och få fart på näringslivet :-))

    Signerat av
    ENTJ + IQ 126 som läst(och jobbat)väldigt mycket utan formell examen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns obegränsat med jobb i Sverige. Dock inte till de kostnader som är förknippat med dem i form av löner och regleringar.

      Nej det är tydligen bättre att vi tar det välstånd vi har och mal ner det i Fas 3 och "terapi"utbildningar. Snacka om felanvändning av resurser i ett planekonomiskt system.

      Radera
  26. Generellt sett är utbildning något som är bra. De utbildningar jag har läst har varit till glädje för mig. Jag har fått en vidare kunskapshorisont. Eftersom jag är vetgirig och nyfiken har jag med mina utbildningar förmodligen lättare att sätta allt i sitt rätta sammanhang.

    Jag föraktar inte personer som inte har någon formell utbildning, men ändå uträttar storartat arbete för sina medmänniskor eller som en del i en större verksamhet.
    Det jag kan tycka vara stötande är när personer, som har väldigt "grunda" kunskaper i något mer komplext område, ska tala om för mig hur saker och ting ligger till. Jag tänker då i första hand på politiker eller testuggande journalister som egentligen inte är mycket mera än budskapmegafoner.

    Enligt författaren till boken "Knapptryckarkompaniet" så har endast ca 10 % av våra riksdagsmän relevant utbildning för riksdagsarbetet. Hon syftar på akademisk examen i juridik, nationalekonomi eller statsvetenskap.

    Kunskap är makt! Därför blir många av riksdagsledamöterna åsiktsfångar hos dem som sitter inne med kunskapen. Detta är ett demokratiskt underskott enligt henne och jag håller delvis med henne.

    Jag önskar att det fanns fler ifrågasättande riksdagsmän med gedigna civilingenjörsutbildningar i bagaget. Dessa kan sannolikt lättare förstå och bearbeta komplexa riksdagsfrågor, till gagn för demokratin.

    Även svenska regeringar utmärker sig negativt i EU-jämförelser över andelen ministrar med akademiska examina. Detta är till nackdel för Sverige vid förhandlingsborden i EU-sammanhang. På kontinenten får en person av manligt kön, som är väl förankrad i sitt land, bildad och med en fin akademisk titel en extra auktoritet av sin omgivning, och har lättare för att driva sin linje. Av denna anledning är det troligen inte bra för Sverige om Birgitta Ohlsson ska sköta långtidsbudgetförhandlingarna för svensk räkning.

    Enligt Hans Rosling (han med bubbeldiagrammen) finns det bland den högsta politiska ledningen i Kina en stor andel teknologie doktorer. Men så satsar Kina på att bli ett högteknologiskt land, medan Sverige satsar på tjänstesektorn.

    Jag tycker att om man har påbörjat en utbildning så ska man också slutföra den med en examen. Om man hoppar av i förtid och inte tar examen för att t.ex. ägna sig åt politiken, säger det enligt mig en hel om denna människa. Antingen är hen/hin för dum, lat eller har bristande ansvars- och pliktkänsla. Har man gett sig in på något ska man också slutföra det!

    I och med överutbildningen eller akademiseringen så har den svenska utbildningsstandarden sjunkit markant. Numera måste man läsa ett tekniskt basår för att klara av de svårare civilingenjörsutbildningarna. Så var det inte på min tid. Vi gick igenom gymnasiematten på en vecka i samband med nollningen innan de verkliga högskolestudierna började.

    Genom akademiseringen försenas också inträdet på arbetsmarknaden, vilket är till nackdel för Sverige, eftersom tiden för statens inkomstskatteuttag förkortas, om man inte ska höja pensionsåldern.

    SvaraRadera
  27. När jag själv gick i skolan frågade jag min mor och far varför i herrans namn de inte fortsatte utbilda sig efter sin 7 åriga grundskola. De hade alla möjligheter i världen att bygga karriär utan att det kostade en sekin.
    Jag fick svaret att det behövdes inte. Det fanns hur mycket jobb som helst att välja på. Bra betalda jobb också. Utan att göra karriär. Men det var andra tider då. Mannen kunde ensam försörja ett helt hushåll med bibehållen hög status. Byggde man hus så betalade staten i form av kraftiga subventioner. Någon som kan gissa nivån?

    I dag finns det inte tillräckligt många bra betalda jobb. Så vi väljer att utbilda oss i förhoppningen att kunna göra en tillräckligt bra karriär och få ett bra betalt jobb i slutändan. Dessutom räcker det inte, i en medelklassfamilj, att en person jobbar om man ska ha ett hyfsat liv enligt nuvarande statuskrav.

    Vi fick uppleva en kraftig ekonomisk boom när kvinnan skulle frigöra sig ur den sociala fällan och börja jobba. Denna strävan anser jag är en frukt av samhällellig social hypnos. Kvinnorna var en ekonomisk tillgång som behövde exploateras. Så lättlurade kollektivet är ibland.

    Den lågräntepolitik vi har upplevt och vi börjar se slutet på, är också i stort kostgjord för att ekonomin ska hålla farten. Hur många har inte tagit lån på sitt övervärderade hus för att köpa en finare BMW än grannen?
    Nu är det slut på "tillgångarna"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Googla gärna på Elisabeth Warren...hon har forskat och skrivit om "The two income trap". Enligt hennes forskning har medborgarna bara förlorat på att båda i hushållet arbetar.
      Försök att få forskninganslag i sverige för att undersöka saken...

      Radera
    2. Att få ett forskningsanslag i ämnet är förmodligen att begå karriärsjälvmord.

      Radera
    3. Politikerna konfiskerar minst 75% av våra inkomster när vi använt dem. De gör det under hot om fängelse eller värre.

      Det senaste kvartsseklet har vi trots detta fått se 100 000 vårdplatser försvinna. Vi har minst platser/1000 inv av alla jämförbara länder med marginal. Infrastrukturen förfaller i stora delar av landet. Försvaret är i princip utraderat. Skolan är i utförslöpa, rättsväsende och polis likaså. Pensionerna är till stora delar förskingrade och socialförsäkringssystemen urholkas kontinuerligt. Faktum är att vi inte ens klarar av att upprätthålla det vi byggt upp tidigare.

      En hel befolkning som arbetat ett kvartssekel och detta är resultatet.

      Skall ni verkligen gå till valurnorna och ge legitimitet åt detta?

      Radera
    4. Näe, jag tänker inte göra det. Skall bara rösta kommunalt.

      Radera
    5. Och varför tror du att det är så Patrik? Tror du att det går att åtgärda med ett nytt parti eller är det fel på systemet?

      Radera
    6. Staten är drömmen om att få leva på någon annans bekostnad allt politiker gör är att genom manipulationer och "stimulanser" gynna någon på någon annans bekostnad.

      “A democracy cannot exist as a permanent form of government. It can only exist until the voters discover that they can vote themselves largesse from the public treasury. From that moment on, the majority always votes for the candidates promising the most benefits from the public treasury with the result that a democracy always collapses over loose fiscal policy, always followed by a dictatorship. The average age of the world’s greatest civilizations has been 200 years.”

      av Alexis de Toucqueville

      Själva grundtanken att försöka bilda en majoritet och sedan använda statens hela våldsapparat för att med hot om våld och våld råna och tvinga på resten av befolkningen mina åsikter tycker jag är absurd.
      Att sedan mala ner välståndet i ett planekonomiskt system gör inte saken mer intressant. Planekonomi är oftast en överdrift då besluten ofta verkar grundas på allmänt tyckande snarare än plan.

      Att detta anses självklart och bra istället för ett helt absurt och extremt styrelseskick säger snarare något om styrkan i normaliseringsprocesser.

      Jag föredrar fria individer som ingår frivilliga avtal till ömsesidig nytta och lever i fredligt samförstånd.

      Jag har gett upp drömmen om staten som befriare och problemlösare åt alla och det definitivt. Vi trodde vi byggde ett slott men det var ett fängelse. Tyvärr.

      Radera
    7. Ett kortare och enklare svar på din fråga är att de västliga länderna lämnat synen att det är sparande som allokerar resurser till produktivitetshöjande investeringar och istället tror att vi bygger välstånd genom att köpa en tredje plattTV från Kina på krita.

      BNP måttet och dess formel är en av mänsklighetens stora tragedier.

      En debatt mellan Paul Krugman och Pedro Schwartz, professor emeritus vid San Pablo CEU i Madrid som jag tror du kan ha glädje av om du är genuint intresserad av dessa frågor. Inledning är på spanska men 09:20 håller Paul Krugman sitt tal och ca 35:30 kommer Schwartz med sin kritik därefter följer debatten. Håll till godo.

      http://www.youtube.com/watch?v=EX55BH97quk

      Radera
  28. Även Badlands Hyena har i dag en notis i samma tema och konstaterar att 13–14 procent av befolkningen är dum och att den egenskapen ska tas tillvara:

    "De teoretiskt svaga kan ofta utveckla stora kroppskrafter som kompensation, och dessa måste vi givetvis ta vara på. Vi behöver folk som exempelvis bär tunga matkassar åt oss som skriver teoretiska PM och ledarartiklar. Annars är risken att de blir både teoretiskt obegåvade, fysiskt svaga och oförmögna att slå i spikar och dyl."

    -------------
    Hitlers IQ får vi inte veta men vi vet det hos dem han omgav sig med:

    1 Hjalmar Schacht 143
    2 Arthur Seyss-Inquart 141
    3 Hermann Goering 138
    4 Karl Doenitz 138
    5 Franz von Papen 134
    6 Eric Raeder 134
    7 Dr. Hans Frank 130
    8 Hans Fritsche 130
    9 Baldur von Schirach 130
    10 Joachim von Ribbentrop 129
    11 Wilhelm Keitel 129
    12 Albert Speer 128
    13 Alfred Jodl 127
    14 Alfred Rosenberg 127
    15 Constantin von Neurath 125
    16 Walther Funk 124
    17 Wilhelm Frick 124
    18 Rudolf Hess 120
    19 Fritz Sauckel 118
    20 Ernst Kaltenbrunner 113
    21 Julius Streicher 106

    SvaraRadera
  29. Civilingenjörsutbildningar hör till de som genererar minst avkastning för Sverige. De utbildningar som ger mest ligger tveklöst i genren Genus.

    (Med viss ironisk underton)

    SvaraRadera
  30. Ja, det finns en "överakademisering" på gång i samhället. Detta på grund av många politiska skäl som kanske inte ger ett relevant ROI för akademikerna. Så i princip så håller jag med Cornu om slutsatserna, att vi har skapat ett system där "huvudet" är för stort i förhållande till kroppen. Trots allt är samhället en pyramid som bör vara balanserad. Och med för stort huvud och för liten kropp så faller man förr eller senare.

    Vad gäller IQ-testet, så har jag haft resultat på 131-139 i olika tester genom åren. Och när alla förfasar sig över ett snitt på kring 125, så ska man ha i åtanke att beroende på skala, så täcker det faktiskt ca. 8-9% av befolkningen. Dvs. hyfsat många människor ändå. Plus att bloggens inriktning är sådan att den är inte i alla lägen "populärvetenskaplig" till sin karaktär, så det utesluter säkert en del i den lägre delen av skalan.

    Problemet är att IQ inte talar om VAD en människa är lämplig att göra, bara att man har en mental potential att lösa komplexa problem. Resten beror på intressen och läggning, som Myers-Brigg är en bättre indikator för.

    Som jag ser det så har överakademiseringen av samhället ett stort problem, och det är att vi skapar pseudo-akademiska utbildningar där den akademiska relevansen är högst tveksam. Det är enkelt att värdera ämnen som fysik, matematik, hållfasthetslära, ellära osv, medan ämnen som är tveksama ur många akademiska perspektiv är t.ex. teologi, genusvetenskap, statskunskap (political science) eller vissa ekonomiska utbildningar.

    Kort och gott så finns det akademiska ämnen där den teoretiska/vetenskapliga basen är ganska klar och väldefinierad och enkel att härleda. Och andra där man svårligen kan hävda att det är egentligen ett akademiskt ämne. För vem kan på fullt allvar påstå att religion eller politik är vetenskap?

    Bara min brandfackla i debatten.

    SvaraRadera
  31. Bra inlägg! Sossarna tror att vi ska få full sysselsättning genom bättre utbildning. Helt fel eftersom folk inte har för låg utbildning. Man skulle kunna göra följande experiment. Sparka alla som har för hög utbildning för det jobb dom utför och anställ någon med rätt utbildning för jobbet. Vi skulle då få stor brist på folk med bara grundskola och en massa arbetslösa med högskoleutbildning.

    På mitt jobb springer högskoleingenjörerna och frågar montörerna hur problemen ska lösas..........

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av egen erfarenhet kan jag konstatera att även nyutexaminerade civilingenjörer oftast inte kan utföra något som helst arbete som kräver praktiska kunskaper eller erfarenhet av äldre typer av tekniker.
      Visst är de bra på matematiska beräkningar och cad m.m. men det är oftast inte det som behövs.
      Det är en sak att ha teoretiska kunskaper men det skall överföras till praktik också. Att lära sig något utantill för att klara en tenta är totalt värdelöst vetande när man kommer ut i arbetslivet. Dessutom tynar den tillfälliga kunskapen fort bort.

      Radera
    2. @Ante: När högskoleingenjören frågar montören så är det ett tecken på att ingenjören har fattat vad det handlar om. Denne har förstått att om alla inblandade i tillverkningsprocessen får en chans att göra sin röst hörd så blir slutresultatet bättre.
      När du tycker att det är konstigt eller ett bevis för ingenjörens brist på kompetens visar du bara att du är en av alla dessa bildningsföraktande bromsklossar som gör sitt allra bästa för att se till att svensk industri sakta men säkert förfaller.

      Radera
  32. Värt att kolla upp vad medel-iq är i sverige nuförtiden... Tror det är nära 110... datorspel ökar spatial förmågan är förklaringsvariabeln om jag inte missminner mig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Medel-IQ i Sverige bör ligga i häradet 99-101. Spatial förmåga är inte tillräckligt för att klara proven. Man prövar även andra delar, som logisk förmåga, och där hjälper inga dataspel i världen. Dock kan man med intensiva övningar med IQ-test höja sitt IQ-testresultat med kanske 10 poäng. Men inte mer.

      mvh
      Statsmannen

      Radera
    2. Logisk förmåga går utmärkt att träna upp den också. Inte så hemma på dataspel nu för tiden men nog borde det finnas de spel som tränar den förmågan.

      Fast jag tror nog dataspelandet snarare leder till D-vitaminbrist och sömnstörningar(förstått att de bryter sönder sömnen)och därmed förknippad felutveckling snarare än speciellt utökad intelligens. :-)

      Radera
    3. @statsmannen

      "...IQ test scores have been rising at an average rate of around three IQ points per decade. This phenomenon was named the Flynn effect in the....."

      http://en.wikipedia.org/wiki/Intelligence_quotient

      Radera
    4. Per definition är det fel - IQ definieras ju så att snittet skall vara 100 och standardavvikelsen 15. Flynn-effekten ses ifall man inte kalibrerar om testerna utifrån denna definition utan använder gamla data för att mäta IQ.

      Som exempel om man tar ett test så kanske man på 50-talet fick en median på 50 rätt utav 100 frågor medan man nu kanske får en median på 55 rätt utav 100 frågor. Medianen på korrekta svar har ökat, men inte IQ eftersom det på 50-talet räckte med 50 rätt för att få IQ på 100 medan det nu krävs 55 rätt om man skall följa definitionen.

      Radera
  33. Borde inte inlägget heta "Föraktet för oUTbildade"?

    Dikotomin Obildad - Utbildad existerar inte; man kan ju t.ex. vara Obildad Utbildad (som jag misstänker många läsare här är).

    Motsatsparen är Bildad - Outbildad, samt Utbildad - Outbildad.

    SvaraRadera
  34. Många är det som gillar att ha en mobiltelefon. Eller smartphone som de idag kallas.
    Men hur många timmar av högutbildade människors arbete tror ni ligger bakom en sådan.
    Jag kan säga så mycket som att det är väldig, väldigt många timmar.

    Den som fnyser åt civilingenjörers och tekniska doktorers arbete bör lämpligen sluta använda mobiltelefon omgående.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle tro att det inte är just den gruppen högutbildade som åsyftas i första hand.

      Radera
    2. Möjligen är inte intentionen dessa, men om man ser till vad bloggaren skriver så står det:

      "De flesta högutbildade skulle kunna dra täcket över huvudet på morgonen och landet skulle fortsätta fungera alldeles utmärkt."

      Och det gäller kanske någon dag, men sedan är det bara en tidsfråga innan våra stora företag är borta. Jag har så pass mycket industriell erfarenhet att jag kan säga det med säkerhet.

      Radera
  35. Någon skrev att vi utbildar för mycket civilingenjörer i Sverige. Och pekade på att de flyttar och jobbar utomlands.

    Det kanske ligger något i det. Men då beror det på att vi har inte fler företag som behöver den typen av arbetskraft. Och då är det ett bekymmer.

    Vad ska vi leva på i Sverige?
    Om vi inte kan konkurrera med Kina vad gäller kunnande och utbildade människor.
    Hur mycket import kan vi köpa för några exporterade timmerstockar?

    Ska vi återgå till utedass och skrapa av oss där bak med en gren för att kunna exportera dasspapperet så vi kan importera det nödvändigaste?

    Lite slantar kan vi väl få när vi putsar skorna på turistande kineser.

    Den som menar att vi inte hamnar där utan utbildning får gärna förklara det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Återigen så tror jag du tolkar inlägget fel. Det är inte frågan om alternativet ingen utbildning. Problemet är att vi lägger enorma resurser på en massa skitutbildningar som unga människor går för de har få andra alternativ.

      Radera
    2. Så här skriver i alla fall bloggaren:

      "Vi behöver mindre formell utbildning och lägre utbildningskrav i Sverige"

      Och det innebär i praktiken en kompetenssänkning av Svenskarna.

      För egen del skulle jag snarare efterfråga en generell kompetenshöjning.

      Men visst kan jag gå med på en omprioritering av vilken utbildning vi talar om. Jag vill gärna se mer matematik. Helt enkelt för att det tränar upp förmåga till rationellt tänkande. Framförallt textuppgifter där det ingår att formulera problemet.

      Det är med visst bekymmer jag ser att mattekunskaperna faller. Både i status och nivå.
      Tonåringarna erkänner förvisso att matematik och naturvetenskap är det som driver upp välfärden men menar att det får någon annan jobba med. (Möjligen är det en konsekvens av 'jag ska ha, men inte behöva leverera' kulturen som (S)+(V) infört under många år).

      Radera
  36. Det är större chans att en inteligent person tillför ett mer värde oaktat allt annat vid dom flesta arbetsuppgifter på samma sätt som att en stark person gör större nytta än en svag person vid trädgårdsarbete oaktat allt utom styrkan.

    Inteligens ger kort och gott ett generelt överläge även om det väldigt lätt kan utraderas av generel kunskap och i synnerhet specialkunskap

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väl den missuppfattningen som skulle belysas med artikeln. De flesta arbetsuppgifter är nog sådana där intelligensen inte är av så stor betydelse. Intelligensen är bara en egenskap av många och vid olika arbetsuppgifter är olika egenskaper fördelaktiga - det innebär att en stor majoritet har fördelaktiga egenskaper och kan ligga över snittet i något avseende.

      Det är när man lägger krav på ovidkommande och ofta samma egenskap som skall vara måttstock för lämpligheten för de flesta jobb som vi gör det besvärligt för de som har mindre av denna egenskap. Det blir än mer illa ifall man undervärderar de egenskaperna som är viktiga för arbetsuppgifterna ifråga.

      Radera
  37. Alla som provat på någon form av akademisk utbildning vet väl hur mycket "trams" de bakar in i de flesta program och kurser? Dessutom är antagningskraven så utformade till många högre utbildningar att både bloggare (IQ 80) och bloggläsare (IQ 130) ska kunna ta del av dem. Resultatet blir att nivån (och därigenom kvalitén) på utbildningen läggs på en ganska låg nivå, och att läroverken lyckas fylla utbildningsplatserna på alla sina hittepåutbildningar.

    Har dessutom tyckt mig märka att en förvånansvärt stor andel högre utbildningar (2 st som jag själv deltagit i under senaste halvåret) är extremt efter sin tid. Exemplen var inom programmering samt biobränslen, och kurserna hade där sett likadana ut från sisådär 2003 till 2012...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det flesta koncepten inom programmering är gamla. En kurs från 2003 borde vara alldeles tillräcklig för att lära ut de grundläggande koncepten.

      Det som hänt efter 2003 är nog inom typteori men är knappast sådant man går in på en programmeringskurs.

      Radera
  38. Håller med om att det tyvärr finns ett förakt för, eller iaf mindervärdeskänslor kopplade till, påtagliga mentala prestationsförmågor (exvis IQ, verbal förmåga, bildning eller utbildning) i samhället. Detta är mycket synd, eftersom en persons värde för sig själv och för andra (sk människovärde?) sällan behöver vara särskilt nära kopplat till sådana egenskaper. Jag önskar verkligen att denna övervärdering av IQ kunde minska, och jag försöker då och då sedan många år också minimera den i mitt sociala umgänge.

    Sedan angående nyttan av en hög utbildningsnivå i samhället i allmänhet så gör du (Cornu) flera vettiga poänger - om än något extrema - men jag tycker att nyttan av utbildning framställs lite för endimensionellt. Nämligen enbart ur ett investeringsperspektiv. Alltså att nyttan av utbildning är att den ska betala sig (för någon) vid ett senare tillfälle.

    Det finns även andra sorters tänkbara nyttor med utbildning. Det kanske mest uppenbara är utbildning som konsumption. Många människor talar om sin studenttid som en speciellt rolig tid i livet. Och många verkar i allmänhet tycka att "det är roligt att lära sig", vilket man trots allt får chansen till att göra rätt så mycket på en utbildning. Så att det offentliga tillhandahåller gratis utbildning kan delvis jämföras med att det tillhandahåller parker eller rekreationsområden. Sedan uppstår förstås följdfrågan hur många tjänster i samhället som ska betalas via skattesedeln och hur många som ska betalas med privat behållna pengar. Men det är en mestadels annan sorts fråga, tycker jag.

    Ytterligare en sorts nytta för individen att skaffa sig en formell utbildning är att man kan använda det som en signalvärde vis-a-vis arbetsgivare att man är hjälpligt begåvad, disciplinerad m.m. (eller t.ex. delar en viss önskad syn på arbete/samhället). Med detta synsätt så är nyttan med utbildningen inte nödvändigtvis kopplad till kunskapsförmedlingen från kurserna (som alltså kan vara obefintlig). Istället blir utbildningen ett sätt att positionera sig relativt sina konkurrenter på arbetsmarknaden, genom att man använder ett intyg från en oberoende tredje part (universitetet). Då blir en relevant fråga kopplad till terminsavgifter odyl om det är önskvärt ur ett rättviseperspektiv att tillhandahålla utbildning på ett sätt som gör att begåvade/disciplinerade etc ungdomar kan tävla med övriga ungdomar om jobben trots att deras föräldrar inte är så rika.

    Kanske kan nämna att själv är jag doktorand på Chalmers, jag har hjälpligt hög sk IQ men träffar många mycket smartare personer varje vecka (inklusive en del studenter!). Jag är involverad i en utbildning där studenterna oftast har jobb innan de tar examen. Men jag är samtidigt övertygad om att minst hälften av det som ingår i utbildningen är tämligen irrelevant för deras arbetsliv. (Tyvärr! Tyvärr!) Och jag misstänker att det ofta kan vara än värre på många andra utbildningar. Men pga ovanstående nyttor (utöver investeringsperspektivet) så är det i alla fall inte självklart för mig att en stor del av alla utbildningar skulle vara onödiga/oönskade.

    SvaraRadera
  39. Intelligens, IQ....

    Första terminen på en beteendevetenskaplig utbildning av klass så kommer man att tjata om att ”definierar dom centrala begreppen” , det vill säga att; redogör i grund vad du egentligen pratar om.

    Vad gällande IQ så råder en någotsånär konsensus inom beteendevetenskapen, som följamde: IQ-testtagarens mentala ålder, härledd av test, dividerad med den kronologiska åldern multiplicerat med hundra som i sin tur ger intelligenskvoten (IQ).

    Vad gäller begreppet intelligens så råder mycket litet konsensus men generellt så kan man sammanfatta det hela som ”en multifacetterad kapacitet som manifesterar sig på olika sätt genom olika åldrar men generellt inkluderar abiliteten och kapaciteten att tillgodogjöra och applicera kunskap, att kunna resonera logiskt och effektivt, att kunna uppvisa ett sunt omdöme, att vara inutiutiv och perceptiv, att vara mentalt vaken samt ha förmågan till rätt ord och rätt tankar vid rätt tillfällen, att visa abilitet och förändringsförmåga i nya situationer och inför nya typer av problem”. Detta är en ungefärlig översättning från Psychlogical testing and assessment, Cohen, Swerdlik. Ingen definition av intelligens enligt min mening, blott en förklaring. En definition är en grundläggande förklaring av ett enskilt begrepp, intelligens är många begrepp och kan bara vara en lång förklaring av många enskilda begrepp. Förklaringen ovan är i stort sett en innehållsförteckning till ett halvt universitetsbibliotek och på så sätt meningslöst begreppsvärdigt.

    SvaraRadera
  40. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...