Svara som vanligt här ute till höger och ditt svar är anonymt då jag inte kan se vem du är eller var du sitter när du svarar.
Naturligtvis kan man problematisera, men inte i en enkät. T ex kan man ju anse att vetenskapen är korrekt (enkätsvar 4.), men att den missbrukas i politiska syften (enkätsvar 1.). Vilket blev uppenbart under Köpenhamnsmötet, där klimatförändringar användes som ursäkt för att västvärlden skulle ge enorma summor pengar till tredje världen. Och det hela slutade förstås i att frågan är helt död internationellt när alla de politiska korten landade på bordet.
Problematisering ägnar man sig lämpligen åt i kommentarsfältet, fast jag misstänker att det mest blir väderkvarnsviftande. Men vem vet, med frånvaron av anonyma kommentarer kanske det faktiskt kan gå att diskutera ämnet?
Att vi redan har och kommer få markant påverkan på klimatet är fullständigt självklart, vi trycker ut så mycket CO2 i atmosfären nu så det är löjligt. Däremot är det tydligt för oss som förstått sammanhangen med utvinning av fossila bränslen att IPCCs senarior till allt för stor del är överdrivna, men att temperaturen ökar ett par tre grader under mina barns livstid är tillräckligt illa och kommer leda till allt för mycket problem, tror jag.
SvaraRaderaDet blev en 4:a lutade åt en femma. Men som jag tjatar om tror jag mer på Globala Energisystem´s forskning om att det inte finns tillräckligt med fossila bränslen för att klimatscenarierna IPCC utmålar skall kunna bli verklighet. Och i konsekvensens namn står jag alltså fast vid att peak oil är vårt största problem dock är klimatproblemen mycket allvarliga och har IPCC rätt är klimatförändringar ett mycket allvarligare problem än peak oil då ett kollapsat sammhälle går att överleva men inte ett kollapsar klimatsystem.
SvaraRaderaPersonligen bryr jag mig om miljön och det finns mycket att göra för den. Jag anser däremot att CO2 hotet är en bluff. Om temperaturen stiger 3 grader, kan vi påverka sådant? Har det inte varit både kallare och varmare under historien? Kolla gärna "The great global warming swindle" på Youtube.
SvaraRaderaFör tio tusen år sedan så fanns det tre kilometer is på platsen jag sitter på just nu. Vem släppte ut all koldioxid som fick den att smälta bort? Det har uppenbarligen skett rätt så stora klimatförändringar utan någon som helst mänsklig påverkan och det relativt nyligen. Människor som tror på klimatsvindeln har helt glömt bort istiden.
SvaraRaderaBakom klimatsvindeln ligger av allt att döma amerikanska finansföretag som hoppas på att göra enorma inkomster från olika former av handel med utsläppsrättigheter, som i princip är en privatiserad form av skatteuppbörd, ungefär som elcertifikat. Den bästa businessen i den här världen verkar tyvärr vara att svindla folk.
Klimatförändringarna består av två delar, mänsklig påverkan och en av naturen / ekologisk påverkan. Helt klart är att CO2 påverkar klimatet. Eller som fysikprofessor David MacKay (författare av boken Susatianable Energy without the hot Air, finns som nätbok) torrt konstaterar. Har man lite kunskap om CO2-molekylen så råder ingen tvekan om den påverkar klimatet. Däremot vet vi inte hur mycket. Är det 20, 30 eller 60 %. Därför menar David att vi bör tillämpa försiktighetsprincipen och begränsa utsläppen av CO2.
SvaraRaderaFinns det egentligen någon som tror att klimatet INTE förändras...hela tiden?
SvaraRaderaDet finns utmärkta studier och föreläsningar som utan större åthävor visar (på nivå som folk med gymnasienaturvetenskap kan förstå) att förändringarna varken är större eller snabbare nu än den varit många gånger tidigare och att det historiskt varit varmare och funnits mer koldioxid i atmosfären...
Klimateriet är en av politiker och finansmarknad uppblåst gökunge som tränger bort nästan alla riktiga miljöproblem ur budgetarna och därmed är ett direkt HOT mot riktigt miljöskydd och riktiga miljöåtgärder. Alla riktiga miljövänner borde därför kämpa MOT klimatprogrammen och deras slutsatser som bygger på "fuzzy-algorithm"-datormodeller!
En varm rekommendation: läs grundforskningen (alltså den som granskar de konkreta ursprungsobservationerna) själva - den är inte oöverkomlig eller hyperkomplex - gymnasiematte räcker långt! Då slipper ni någonsin hetsa upp er över mänsklig påverkan på klimatet igen och kan spendera er energi på att rädda miljön på riktigt.
En herre från SMHI visade på statistik i ämnet och det är fullständigt uppenbart att vi påverkat koldioxidhalten och klimatet de senaste hundra åren. Så förbluffande uppenbart så att det nästan blev komiskt, men ett skratt som fastnar i halsen när man läser en del kommentarer här och annorstädes. Jag uppmuntrar er att studera lite statistik... och om inte annat så är det väl för en gångs skull tämligen motiverat att tillämpa försiktighetsprincipen?
RaderaDäremot stämmer säkert Alekletts kritik och peak oil är väl bara att tacka och ta emot som räddaren i nöden. Överhuvudtaget våldför vi oss på jordens naturresurser vilket kommer att knäcka både vårt ekonomiska system och, än värre, sannolikt viktiga ekosystem. Lägg därtill all kemi vi förgiftar miljön (och oss själva) med och vi har en ganska läskig framtid.
Så det är svårt att säga vilket som är värst. Förhoppningsvis kan peak oil leda till nytänkande på flera plan och inte bara krig, svält och elände.
Jag hoppas att peak oil kan leda til
Stryk sista raden...
RaderaMbuhre be din SMHIare att visa data för de senaste tiotusen åren istället för de senaste hundra. Då blir bilden plötsligt en annan. De flesta svenskar har ingen läggning för vetenskap och det syns tydligt så fort man debatterar något som kräver kritiskt och analytiskt tänkande, något som faktiskt endast en minoritet av svenskarna har en naturlig läggning för. Majoriteten är konform och vill bara ha något att tro på.
Raderahttp://4.bp.blogspot.com/_C5VMt0Sqis0/TR5KfItHnmI/AAAAAAAAGCo/rTZUWkAX1Jo/s1600/10000%2Byear%2Btemp%2Bchart.JPG
Svenskar tycks älska vetenskap, och i synnerhet att slå varandra i huvudet med vetenskapliga "rön". Ofta handlar det dock om missförstådda och förenklade sanningar. Tyvärr är jantelagen stenhård i detta land och det får bara finnas ett "rätt". Extra vanligt bland ingenjörer som i sin "vetenskapliga" besatthet blir mer än måttligt trångsynta...
RaderaFöreläsare från SMHI var Sten Bergström som studerat frågan i decennier.
Din graf är intressant, om än lösryckt ur sitt sammanhang. Det stämmer att temperaturgraferna i föreläsningen bara sträckte sig från 1800-talet och framåt. Klart är i vilket fall att koldioxidhalten pendlat mellan drygt 200 och 300 ppm de senaste fyra istiderna. De senaste hundra åren har den rusat upp emot 400 ppm. Vad gäller växthuseffekten hos koldioxid är jag "konform", helt sant, vilket känns både ovant och lätt olustigt men vetenskapligt oundvikligt... :-)
Det är klarlagt att vi påverkar ekosystemen på ett negativt sätt, alldeles oavsett om koloxidutsläppen leder till avisning eller inte. Har svårt att bedöma forskningsläget alldeles på egen hand, men det känns skumt minst sagt att 98% av alla ämnesspecialister anser att växthuseffekten är ett säkerställt faktum, medan "scam"-sidans företrädare har i stort sett alla möjliga yrken representerade - utom just meteorologer. Då spelar det ingen roll hur många youtube-klipp dom producerar..
SvaraRaderaTouché! Snyggt formulerat :)
RaderaSå sant!
RaderaJag är ledsen men detta har alla kännetecken på en svindel. En del människor är mer mottagliga för sådant här än andra.
RaderaOm jag ska ta och vända dina ord mot dig själv, så tror du förstås fullt ut på vad en kristpräst säger om himmelriket, gud, satan och jesus, eftersom alla de som säger att det är blaj inte är präster själva? Analogin är relevant för det föreligger en rent religös väckelsementalitet hos de som tror på klimatsvindlandet.
Jag är inte ledsen, men skulle kunna vända dina ord mot dig själv genom att påstå att en del människor är mer mottagliga för mer eller mindre fantasifulla konspirationsteorier än andra.
RaderaSom frågan är ställd handlar det inte om koloxidutsläpp utan om klimatförändring existerar eller inte. Ja, det beror ju på vilket tidsperspektiv man anlägger, de data som SMHI sammanställt visar ju entydigt att det blivit varmare i Sverige de senaste decennierna. Det är ju entydigt och inte särskilt svårt ens för en lekman att kontinuerligt avläsa en termometer, mäta nederbörd, vindar etc.
Klimat är inte bara väder, det innefattar också haven, marken och kryosfären, dvs inlandsisar, havsisar och snö, och givetvis är mänsklig aktivitet som resulterar i eroderande jordar, skövlad regnskog mm faktorer som måste beaktas, det handlar inte bara om koloxidutsläpp.
Att isarna i Arktis smälter är ett faktum, att försurning i havet ökas likaså, sen spelar det väl ingen roll vad orsaken är. Frågan var - existerar klimatförändring, ja, den existerar.
Sen är det inget omedelbart problem för dig och mig, men mina och dina barn och barnbarn lär säkert få större anledning att bekymra sig. Samma där, när dom blir blöta om fötterna spelar det troligen liten roll för dom ifall det beror på ökade halter av växthusgas i atmosfären, eller helt naturliga svängningar i klimatet.. dom blir ändå blöta.
Det som skrämmer mig är det närmast religiösa följelsen av politiskt styrd och finansierad forskning. Klimatologin är en religion lika mycket som en ideologi.
SvaraRaderaDe forskare som vågat ifrågasätta har bannlysts likt kättare på medeltiden, allt detta skrämmer mig. Samt att politiker inte var sena med att införa skatter i klimatets namn.
Jag är född ifrågasättande, jag litar inte på andras ord, jag måste få läsa, räkna och studera alla källor innan jag "tror" på något. Svenskar är av tradition lydande sina översåtar, vare sig kungar, baroner, präster eller politiker. Att så många köper detta rakt av är inte så förvånande, men det är sorgligt med all utveckling vi har idag.
Att cornu ber i samma kyrka är lite av en besvikelse. Men även solen har sina fläckar. Från istid på 70-talet till träddöd på 80-talet till klimatkris på 2000-talet.. Det skiftar snabbt må jag säga.
Öh, va? Jag skriver om och om igen att klimatfrågan kapats i politiska syften. Skärp dig.
Radera@entrophia Jag förstod inte riktigt vad din åsikt var i detta. Finns det något som heter klimatförändring? Är det till stordel styrd av koldioxid? Och har våra utsläpp av koldioxid någon effekt på klimatet?
RaderaSen att folk tar mycket förgivet är självfallet. Men någon typ av tillit till andra får man ha, om än en mycket kritisk sådan. Alla kan, och är inte vetenskapsmän. Men kan säga att jag har en stor tillit till min lokal pizzabagare. Förstår inte varför folk inte har samma tillit till forskare.
En enkel förklaring till varför folk litar mer på pizzabagaren kan vara att de är kunder där och pizzabagaren är i beroendeställning till dem. Forskaren däremot sitter i knät på politikerna för att få anslag och vem litar på en politiker?
RaderaVad jag kommit fram till är att visst har CO2 påverkan på klimatet men inte tillnärmelsevis i den grad politiker vill framhärda. Peak oil kommer att slå långt mycket hårdare än växthuseffekten. Att klimatfrågan är så på tapeten tror jag beror till stor del på att den är ett bra verktyg för politiker att skaffa sig mer makt på internationell nivå, långt ovanför de enskilda medborgarnas möjlighet att påverka. Här är f ö utdrag ur en färsk studie som baseras på empirisk data i form av borrkärnor på Arktis:
SvaraRadera"Simuleringar i en klimatmodell visar att den höga temperaturen och nederbördsmängden inte enbart kan förklaras av hur jorden påverkas av orbitala parametrar eller variationer i atmosfäriska växthusgaser, vilket geologer brukar se som de viktigaste drivande faktorerna för istid- och värmetidsmönstren. Det finns ytterligare klimatfaktorer att räkna med."
http://www.umu.se/ViewPage.action?siteNodeId=4432&languageId=3&contentId=193453
/Matte Matik
Hur orkar alla klimathaverister harva på med sitt domedagsgagg?
SvaraRaderaJag önskar att vi kunde påverka klimatet, då kanske vi kunde mildra nästa istid något, tyvärr är inte fallet så. Våra små kemkaliepuffar är en piss i havet. All den koldioxid vi släpper ut på ett helt år, är samma mängd som naturen själv omsätter på en vecka... All olja som vi hittills har bränt i hela världen överstiger inte ens volymen vatten som finns i Vänern (visst Vänern är stor men utsmetat på 100 år och hela världen är det som sagt en piss i havet). Så skärp till er och fokusera på verkliga problem. Att koldioxidhalten ökar i atmosfären hänger ihop med att haven har blivit något varmare pga naturliga klimatväxlingar. Enkla fysikaliska samband (Henrys lag) resulterar i att haven inte kan lösa lika mycket gas (haven innehåller 50 gånger mer koldioxid än atmosfären)och denna koldioxid hamnar i atmosfären. Detta är anledningen till att inga fysiker tror på klimattramset. Puckade klimatkommunister däremot har väl inte ens klarat av högstadiefysik.
Menar du att den stora majoriteten av forskare som säger att vi bidrar till klimatförändringarna inte klarar högstadiefysik? Det är ett väldigt modigt påstående. Och att Stephen Hawking tror på detta hjälper inte dig heller, eller för den delen att resten av de stora fysikerna också tror på detta. Problemet är snarare att vi tillför en droppe till systemet varje år, till ett system som är extremt känsligt för minsta förändring, en förändring som vi bidrar till.
RaderaFörresten vad har kommunister med klimatet att göra? De enda kommunisterna i världen, Kina och Nordkorea, har förnekat klimatförändringarna som konsekvens av oss, tills nyligen, när bevisen helt enkelt blev överväldigande.
Slutligen så är klimatförändringen inget "klimathaveri" eller "domedagsgagg" utan utan bara just det, klimatförändringar. Om hundra år så är våra somrar varmare och våtare. I andra delar av världen så är konsekvenserna annorlunda, och ibland mer allvarliga. Men det är inget haveri av vårt klimat, eller domedagen. Så sluta kasta skit på vetenskap och gå och köp ett par stövlar istället.
Systemet är inte extremt känsligt. Systemet är självstabiliserande. Annars skulle vi inte kunnat ha haft liv i hundratals miljoner år här på Jorden. Om koldioxidmängden är 50-70 miljondelar högre än vad den skulle ha varit utan olja och kol spelar ytterst liten roll.
RaderaDe flesta klimatalarmisterna har ingen examen i de grundläggande naturvetenskaperna (fysik, kemi och matematik). Oftast är de meteoreloger, dvs väderspåmän, och de vet vi ju hur bra de är på att förutspå... Kommunister för att de tror att man kan lösa ett problem (i detta fallet ett ickeproblem)med centralplanering. Centralplanering vet vi sen tidigare hur bra det fungerar (Sovjetunionen, EU, mm).
RaderaFler och fler inser det löjliga i att förklara förändringar med en gas som mäts i promillehalter. Vattenånga däremot mäts i procent och är en potent växthusgas. Sen har vi molnbildning. Skillnaden mellan sol och sol bakom moln är brutal. Bara någon procent mer eller mindre moln runt vår jord överstiger vida effekten av några promille mer koldioxid i atmosfären.
Markus, du vet kan inte så mycket om meteorologernas utbildning.
RaderaTill en början så krävs matte E från gymnasiet, vilket väl innebär högsta krav på matte.
Historiskt har meteorologernas utbildning utgått från den sk matematikerlinjen, sedermera matematisk-naturvetenskaplig linje (likt den jag gått). Idag är kopplingen meteorologi och fysikutbildningen på universitetet det som ligger närmast varandra.
Uppsala Universitet har mer aktuell information http://www.geo.uu.se/luva/default.aspx?pageid=1411&lan=0 men historiskt som sagt, dvs många av de idag aktiva, har gått en inriktning av matematiker- eller fysikerlinjen.
"ingen examen i de grundläggande naturvetenskaperna (fysik, kemi och matematik). Oftast är de meteoreloger" är alltså inte ett korrekt uttalande. Tvärt om är det helt fel om du menade att meteorologer saknar kunskaper i fysik, kemi och matematik, vilket i princip exakt är deras utbildning.
Här är en beskrivning av vad man läser:
Radera"Vad innehåller kandidatprogrammet i fysik, inriktning meteorologi 180 hp?
Under första året på kandidatprogrammet i fysik läser du ett basblock i matematik och datavetenskap med verktyg för dina fortsatta studier. Samtidigt läser du inledande fysikkurser som presenterar allt från fysikens grundläggande begrepp och modeller till dagsaktuell forskning. Du får också läsa en introduktionskurs i meteorologi. Andra året fördjupar du dina kunskaper inom fysiken och bygger på med mer matematik och datavetenskap. Här läser du även kursen fluidmekanik, som är speciellt viktig för en blivande meteorolog / klimatotlog. Under tredje året väljer du förutom fysikkurser kurser med inriktning mot meteorologi . I dessa kurser kommer du få användninga av de tidigare kurserna i matematik, datavetenskap och fysik. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete.
Är du nyfiken på vilka kurser som ingår så klicka här för studieplanen. Klickar du sedan på en kurs så kommer dess kursplan med mål och innehåll upp.
Vad innehåller Masterprogrammet i fysik meteorologi 180 hp?
På masterprogrammet i fysik, inriktning meteorologi kommer du enbart att läsa meteorologikurser och programmet avslutas med ett examensarbete under sista terminen. När du läser masterprogrammet i fysik, inriktning meteorologi får du fördjupad kunskap om atmosfären och hur den fungerar. Goda kunskaper om jordens klimat och dess variationer. Inom många kurser ingår praktiska moment, där du t.ex. själv får planera och utföra mätningar. Resultaten används sedan för att förstå teorin bättre. Är du nyfiken på vilka kurser som ingår så klicka här för studieplanen."
Det ser helt enkelt ut som en utbildning i meteorologi innehåller exakt de ämnen och kurser som behövs, med tyngdpunkt på matte, datavetenskap (för man kör väldigt mycket datorsimuleringar, som bekant) och fysik.
RaderaTyvärr är länkarna till studieplanerna sönder på UU:s hemsida, så jag listar inte exakta kurser. De har nog ändå rätt komplicerade namn. Skulle jag t ex ur mitt eget datalogperspektiv skriva ut kursnamnet "Beräkningsbarhet och lambdakalkyl" (sannolikt ej valbar kurs för meteorologer) så skulle det inte säga de flesta dugg utan att de skulle behöva använda Google.
Bara för att spåra ut så klistrar jag in förklaringen av vad lambdakalkyl är från Wikipedia, om inte annat av rena nostalgiskäl. Universitetet, det var tider det. http://en.wikipedia.org/wiki/Lambda_calculus. Har som sagt ingen relevans för meteorologernas utbildning, men är ett bra exempel på universitetsutbildning, var dock ej någon doktorandkurs och alltså inte speciellt komplicerad.
Radera"Lambda calculus (also written as λ-calculus or called "the lambda calculus") is a formal system in mathematical logic for expressing computation by way of variable binding and substitution. It was first formulated by Alonzo Church as a way to formalize mathematics through the notion of functions, in contrast to the field of set theory. Although not very successful in that respect, the lambda calculus found early successes in the area of computability theory, such as a negative answer to Hilbert's Entscheidungsproblem.
Because of the importance of the notion of variable binding and substitution, there is not just one system of lambda calculus. Historically, the most important system was the untyped lambda calculus. In the untyped lambda calculus, function application has no restrictions (so the notion of the domain of a function is not built into the system). In the Church–Turing Thesis, the untyped lambda calculus is claimed to be capable of computing all effectively calculable functions. The typed lambda calculus is a variety that restricts function application, so that functions can only be applied if they are capable of accepting the given input's "type" of data.
Today, the lambda calculus has applications in many different areas in mathematics, philosophy, and computer science. It is still used in the area of computability theory, although Turing machines are arguably the preferred model for computation. Lambda calculus has played an important role in the development of the theory of programming languages. The most prominent counterparts to lambda calculus in computer science are functional programming languages, which essentially implement the calculus (augmented with some constants and datatypes). Beyond programming languages, the lambda calculus also has many applications in proof theory. A major example of this is the Curry–Howard correspondence, which gives a correspondence between different systems of typed lambda calculus and systems of formal logic."
Ja,du har rätt meteorologer läser en hel del matte. Problemet verkar vara att de snöar in på datorsimuleringar som hela tiden visar sig vara totalt värdelösa. Det är inte så konstigt eftersom komplexa system inte låter sig beräknas ens med de mest avancerade datormodellerna. Eftersom vi inte känner till allt som påverkar klimatet är det lönlöst att försöka bygga modeller.
RaderaJämför med det automatiska styrsystemet i ett stridsflygplan. Här har vi ett begränsat antal parametrar som vi väl känner till, men inte ens det fungerar för att styra ett plan någon längre sträcka utan att hela tiden ta ny utgångspunkt, dvs systemet måste räkna om konstant hela tiden, annars hade planet störtat pronto.
Men jordens klimat kan man simulera fram flera år in i framtiden utan en enda omräkning på resans gång. Hallå eller....
Vad man gör är levererar flera (ett dussintal) scenarier utifrån olika parametrar. De säger alltså inte att det blir som i scenarierna, utan dessa simulerar som sagt bara möjliga utfall utifrån förutsättningarna. Så är det alltid med simuleringar.
RaderaSedan räknar man ju successivt om scenarierna i takt med utvecklingen i verkligheten.
Besitter du någon bättre prognosförmåga så är du väl välkommen att göra egna, bättre simuleringar?
En simulering är en gissnign, inte en absolut sanning. Som jag skrev i inlägget om jordbruk och skogsbruk och klimatförändringar:
Radera"DN har idag en artikel om nya gissningar om klimatförändringarna som riskerar drabba Sverige."
Sedan har man försiktighetsprincipen. Är gissningarna kvalificerade bör man förstås anpassa sig till dessa.
Nej, jag har ingen bättre modell, för som jag skriver är det lönlöst att försöka räkna fram klimatet.
RaderaJag arbetade tidigare på ett läkemedelsföretag där vi la ner otaliga miljoner kronor på att skapa en datormodell för att räkna fram molekylers vattenlöslighet, för att slippa mäta det manuellt på labbet.
Med endast några få kol och väte atomer plus något syre eller kväve fungerade det hyfsat med lite god vilja. Med bara ytterligare några fler atomer räknade denna dyrgrip helt åt helvete fel. Alltså vi visste vad var och en av atomerna bidrog med, beroende på hur de satt i en molekyl men tillsammans i en ny konstellation, gick programmet bet.
Vad jag däremot vet är att vi har haft både varmare och kallare klimat förut.
Man har odlat vin i England och vi har haft kärrsköldpaddor i Sverige.
Man har också haft vintermarknader på Themsens is och skridskoåkning som folksport i Holland.
Istiderna har kommit och gått med skrämmande periodicitet och det blir nog riktigt kallt inom sinom tid. Synd att vi inte har någon olja kvar då...
Ah, fast ni försökte modellera något exakt.
RaderaKlimatsimuleringar är per definition statistiska simuleringar, inte exakta simuleringar. Inte ens vid väderprognoser jobbar man med mindre beståndsdelar än hela kubikkilometer med luft. Klimatsimuleringarna är ändå grövre.
Finns ingen anledning att försöka simulera eller modellera exakt. Därav uppstår dock fjärilseffekten, men det är också en anledning till att man producerar många olika scenarier.
Klimat är inte väderprognoser. Man bör skilja på dessa åt, då väderprognoser försöker prognosticera något exakt på exakta platser och det går numera hyfsat att göra för högst 10 dagar framåt. Det är en enorm skillnad mot att simulera stora skeenden som jordens klimat, som faktiskt är "enklare" att modellera.
RaderaEtt exempel på en klimatförutsägelse är följande, som jag tror stenhårt på:
Radera"I januari kommer medeltemperaturen vara lägre än i nuvarande juni".
Det är en klimatprognos. En väderprognos är dock omöjlig att göra.
"I Sverige i januari 2013 kommer medeltemperaturen vara lägre än i nuvarande juni 2012" bör det väl stå för att inte någon ska bli förvirrad.
RaderaKlimatet är bara skenbart enklare att simulera bara för att det är ett stabilare system än "väder", men det är inte mindre komplext.
RaderaStabiliteten gör att det blir enklara att gissa, för det är just precis vad det handlar om: gissningar.
Ja. Men de flestas gissningar verkar vara någorlunda lika.
RaderaFast vi känner till en del fel, t ex så gissar man ju på oändlig förekomst av fossila bränslen.
Koldioxidens bidrag till växthuseffekten är logaritmiskt avtagande, just det, logaritmiskt avtagande!
SvaraRaderaVisst, sen kan man ju anta positiva förstärkningseffekter, men detta är just det, antaganden, inget annat.
Så det fick bli en tvåa, koldioxid påverkar klimatet, men med stor sannolikhet är hotet gravt överskattat. Och tur är det eftersom Kina och USA aldrig skulle kunna enas om några drastiska minskningar av fossilförbränning.
Väljer en fyra i detta ämne. Att koldioxid är en viktig växthusgas har bevisats bortom tvivel. Ingen vettig person inom vetenskapen förnekar detta.
SvaraRaderaDet som förnekas är att det är vi som orsakar den nuvarande klimatförändring. Argumentet är ofta att vi släpper ut så lite, så hur kan det ha effekt? Problemet med detta argument är att det bara behövs lite för att stjälpa vågen. Mängden koldioxid i atmosfären är bara 0.039% och den mängd vi släpper ut varje år är en bråkdel av det. Men det räcker för att balansen ska stjälpa. När vågen väl har stjälpts åt en sida, så kommer de så kallas "runaway effects".
Det innebär att den lilla uppvärmning som vi har orsakat med våra minimala utsläpp får lite mer is att smälta i polerna vilket leder till att mindre solljus reflekteras och andra mer potenta växhusgaser som metan släpps ut i större mängder när permafrosten smälter lite mer. Detta gör att det blir ytterligare varmare med tiden, och effekterna förvärras. Jag tror detta kan sammanfattas bra som "the snowball-effect".
Och att vi sedan släpper ut mer koldioxid varje år gör inte saken bättre.
Det lustiga i det hela är att alla är med om att minskad mängd koldioxid i atmosfären ger oss en istid. Men av någon anledning så vill inte vissa människor hålla med om att mer koldioxid ger global uppvärmning.
Faktumet att endast en minoritet av forskarna förnekar att människan har ett finger i klimatförändringarna borde vara nog för att indikera att det är riktigt.
Dock så är klimatförändring endast ett symptom av överbefolkningen och överexploateringen av resurser. Därför är klimatförändringarna inte vårt allvarligaste problem, men det är korrekt vetenskap.
Vad jag frågar mig är om det långsiktigt spelar någon större roll för klimatet hur mycket CO2 vi släpper ut idag. Det finns en viss mängd utvinningsbara fossila kolatomer, och dessa kommer förr eller senare att utvinnas och bli CO2 i atmosfären. Blir klimatet år 2100 annorlunda om vi utvinner all olja fram till pår 2070, eller om vi snålar oss fram till 2090 innan oljan är slut? De ackumulerade CO2-utsläppen torde vara desamma.
SvaraRaderaSedan finns det naturligtvis andra skäl att spara på oljan; t.ex. att den riktigt obehagliga bristen inte infinner sig innan jag har dött av andra orsaker. Men det är ju inte en klimatfråga.
Frågan är fel ställd och svaren verkar också ganska snurriga. Det ingår i människans natur att förbruka alla naturresurser och då ingår att släppa ut tillhörande mängd koldioxid. Att människan skulle lämna kvar något i backen, fossilt eller inte, är en fullständigt absurd tanke. Även om det skulle ske klimatförändringar som minskar jordbruksproduktionen (den ökar genom koldioxiden) och ger stora problem för att inte säga massvält i delar av världen så ändrar det inget. Människans mest aktiva fas kan bara stoppas av det finns rester kvar. Frågan om det är relevant att minska koldioxutsläppen vore mer relevant och svaret på det är att det är det inte. Man kan i och för sig ”spara” på olika sätt. Men det fungerar inte så i praktiken. Att moralisera om detta är trams. Men det är så politiken och religionen fungerar. Dock inte vetenskapen, om den inte är populistisk förstås.
SvaraRadera"Det ingår i människans natur att förbruka alla naturresurser" - Kan du ge en vetenskaplig referens för detta påstående? Det kan du helt säkert inte, men varför skall man bry sig om att underbygga sina påståenden med vetenskap?
RaderaHur kommer det sig att vi i Sverige och väldigt många andra länder har naturreservat och massor med miljörelaterade lagar som står i vägen för folk som vill profitera på naturresurser av olika slag? Det verkar inte riktigt passa in i din världsbild.
"Att moralisera om detta är trams" - Du är helt uppenbart en värdenihilist. Inte precis den typ av människor jag brukar ta vägledning av. Nihilister och psykopater/sociopater är svårskiljbara företeelser.
Kuckeliku, tror du natureservat och miljörelaterade lagar har någon betydelse för naturresursenas varaktighet? Är du så dum? Om alla hade en hög skatt på allt fossilt som på svensk bensin (mer än hundra procent) så kanske det fossila skulle räcka 30 procent längre. Då är det ett väldigt stort politiskt ingrepp. Jag förstår att du föredrar din låtsasvärld med tomtar och troll av olika slag.
RaderaMånga olika forskare har pekat på att höjning av koldioxidhalten i atmosfären alltid har FÖREGÅTTS av en temperaturhöjning - inte tvärtom.
SvaraRaderaDärför kan inte koldioxidutsläpp vara det som orsakar uppvärmning.
Det måste vara något annat, och därom tviste de lärde :-)
Troligtvis har det något med haven, vulkanisk aktivitet, solens aktivitet, jordaxelns lutning osv. att göra och är sammantaget en komplicerad historia.
Dessvärre vill inte klimatalarmisterna diskutera vad som historiskt sett har orsakat klimatförändringar - vilket borde vara mycket intressant för att vi ska kunna förstå vår samtid och framtid.
Resultatet av undersökningen såhär långt visar att hela 88% av svenska folket är klimatskeptiker! Iallafall om man använder sig av DN's analysmetoder...
SvaraRaderaVärst vilket tjöt det var bland kommentarerna om att "träddöden på 80-talet" skulle varit ett alarmistiskt påhitt för att man aldrig hör talas om det längre. Håll i er nu alla überskeptiker - anledningen till att man inte hör talas om träddöden längre är förstås att vi gjorde något åt problemet. Och vad gjorde vi då? Jo - håll i er igen - vi införde bl.a. utsläppsrätter på svaveldioxid och kväveoxid. Nej, utsläppsrätter är inget nytt "klimathittepå" om ni nu trodde det.
Träddöden hade inte med luftföroreningar att göra.
SvaraRaderaTorra somrar och-eller milda vintrar var sannolikt den utlösande faktorn.
Anlagda monokulturer av snabbväxande gran som krävde riklig vattentillgång drabbades främst.
http://www.slu.se/PageFiles/33707/1995/4S95-01.pdf
Klimatförändringarna är redan här, de är enkelt mätbara, och det blir snabbt varmare och varmare. Detta är det ingen som ifrågasätter. Frågan är om det är orsakat av människans utsläpp av CO2 eller om det är orsakat av naturliga orsaker. Oavsett vilket så kommer utsläppen av CO2 att stagnera och börja minska inom kort. Den minskningen kommer ske på ett sätt som vi väljer själva eller på ett sätt som omständigheterna tvingar oss till.
SvaraRaderaAll industriell aktivitet producerar delvis värme som biprodukt, under det senaste århundradet har vi haft en exponentiell tillväxt och någonstans måste den värme som producerar från vår produktion ta vägen och det är rimligt att anta att värmen finns kvar inom atmosfären i alla fall en kortare tid innan det strålas ut i rymden.
SvaraRaderaJag lutar mina tanker mot Tom Murphy nedan, och antar att basen (CO2->varmare) i det hela är korrekt vetenskap men att förutsägelserna för påverkan på regional nivå kan vara behäftade med fler fel, samt att antaganderna om återkoppling är också osäkra.
SvaraRaderahttp://physics.ucsd.edu/do-the-math/2011/08/recipe-for-climate-change/
Kan vi enas om en sak. Ingen motsäger att klimatet förändras. Sedanatt problemet handlar om huruvida klimatets förändring kan härröras till mänsklig aktivitet. Punkt.
SvaraRaderaSå för att göra ett experiment och definitivt avgöra frågan behöver vi:
1. Tidsmaskin. Så vi kan åka tillbaka i tiden 200 år eller så.
2. Två st jorden. En där mänsklig aktivitet får fortgå och ett referensklot där mänsklig aktivitet inte finns överhuvudtaget.
Sedan kan vi jämföra data och först då kan någon med säkerhet säga någonting om huruvida människan påverkat/påverkar jordens klimat.
Det är inte forskarnas briljans och förstånd eller antal som är problemet. Det är vilka värderingar som de har, å till viss del vilken forskiningsdiciplin de tillhör, som styr de resultat de får och de tolkningar de gör av desamma. För en klimatforskningsskeptiker ter det sig absurt att studera de sista 100 årens data, eftersom det är det vi har tillgängligt, då jorden är miljoner år gammal. För en meteorolog, som får forskningsmedel mycket enklare om forskningen görs angelägen (jorden dör!) så ter sig samma utgångspunkt helt och hållet rimlig. Hur skulle forskning överhuvud taget kunna bedrivas utan relevanta data att mata de matematiska modellerna med? Man får ta det som finns.
Det finns de som tror på att människan står över andra varelser på jordklotet och därför kan avhändas ett moraliskt ansvar för jordens utveckling. Andra tycker att människans betydelse i jordens perspektiv är som en pissmyras. Bäst att sprattla så mycket som möjligt medan man finns till. Snart nog har moder jord löst det problemet för oss alla. Ytterligare desto mer finns det somliga som tror på gud och att jorden skapats på ett antal dagar av densamme.
Slutligen är det normalt att klimatextremisterna är i majoritet i forskarvärlden just nu. Vi lever under deras paradigm. Ett paradigm frågar inte efter ny kunskap. Det tenderar att bekräfta rådande konsensus och reproducera sig själv. Paradigmskiften uppstår när människor i först mindre antal börjar ifrågasätta det rådande. Då uppstår intressanta brytningar och nya revolutionerande teorier ser dagens ljus. Till exempel trodde en stor majoritet av jordens lärda på att jorden var platt. Sedan vet vi alla hur det gick. Därför säger antalet lärda just nu som stödjer klimatextremisternas teorier ingenting om sannolikheten att de har rätt. Det enda det säger någonting om är att vi lever under deras paradigm och att detta snart ska bytas mot något annat. Det är bara en tidsfråga. Som att klimatet ändras över tid oavsett detta inlägg.
Du talar alldeles omotiverat om ett "paradigm". Det är väldigt mycket mer motiverat att tala om två "skolor", varav den klimatskeptiska helt uppenbart har svårt att hävda sig. Du tror att det beror på att vetenskapen är korrupt, medan andra tror att det beror på att klimatskeptikerna har dåliga argument.
RaderaDu missförstår antingen medvetet eller omedvetet. Jag antar det senare för jag vill smickra dig och din intelligens.
RaderaSå här är det. Vi lever hela tiden under ett paradigm. Under det kan existera olika skolor men den skola som bäst överensstämmer med det rådande paradigmet anses alltid vara mer rätt. Inte förrän paradigmet ersatts av ett annat, vilket alltid händer och måste hända, kommer andra skolor att accepteras. Dvs de som då överensstämmer bäst med det då rådande paradigmet. Så min poäng är inte att det ena är mer sant eller det andra överlägset det andra. Min poäng är att vi inte kan säga att något är mer sant än något annat utifrån tanken att majoriteten av väderforskarna slutit sig samman och "kommit överens" i en fråga. Det enda vi med säkerhet kan säga att de har åsikter som överensstämmer bättre med det rådande paradigmet. Annars skulle de ju inte tillhöra majoriteten , eller hur? Därför faller argumentet att fler forskare måste ha rätt gentemot färre forskare? Eller hur? Nu kan vi återgå till att tala om sakfrågan huruvida vi påverkar/påverkat jordens klimat. Tack för ordet.
1. Klimatet förändras, så fort med historiska mått, att vi faktiskt kan mäta det utan större problem
SvaraRadera2. Människans påverkan på miljön hon verkar i kan knappast jämföras med andra djur, som inte industrialiserat och skapat samhällen
3. Vårt avtryck på jorden beror till stor del på antalet människor och industrialiseringen, vilka båda skenat under de senaste århundradet
4. Att vi nu påverkar vår miljö så mycket att klimatet påverkas av oss? Jag det tycker jag att flera forskare visat
Slutsats: Klimatet ändras, vi påverkar klimatet, men huruvida de mätbara förändringarna i klimatet är ett svar på vår påverkan, det tror jag inte vi får reda på det närmaste århundradet heller...
Precis:
SvaraRadera1. Klimatet färändras...
2. Människan kan inte jämföras med andra djur...
3. Vårt avtryck på jorden är mycket större än andra arters...
4. Vi påverkar vår miljö så pass mycket att vi påverkar oss själva...
Jag tycker det visar på problemet. Vi utgår från oss själva när vi egentligen är en parantes som dansar förbi. Vi är sååå mycket större än allt annat på jorden. Snacka om hybris. Egentligen är vi bara en fas i jordens utveckling. Frågan om vi kommer att överleva oss själva är överflödig. Myrorna kommer att fortsätta pissa på moder jord när vi alla, klimatskeptiker och klimatextremister, gått ur tiden. I vilket fall så brinner klotet upp till slut oavsett. Bäst att sprattla medan vi kan anser jag. Snart nog blir det vargavinter eller evig sommar oavsett om jag skaffar gasbil eller åker kommunalt. Sålde bilen 1999. Åker dock gärna taxi. Let´s dance!