Om du som privatperson inte klarar av att betala räntan på dina lån, då räntan helt enkelt äter upp mer än de pengar du har kvar när grundläggande levnadskostnader är betalda, så kan du knappast gå till banken och kräva att du skall få låna ännu mer pengar. Nej, då är det dags att spara på levnadskostnaderna, sälja eventuella tillgångar eller rent av gå i konkurs. Eller söka skuldsanering.
Men för euroländer som BIGPIS-länderna gäller inte detta. När dessa inte har råd med sina lån för att räntorna på nya lån blir för höga, då skall de minsann ändå få nya lån betalade av andra. BIGPIS-ländenra är helt enkelt låneberoende och kan inte sluta. Det innebär också att det inte hjälper att ge dem nödlån, de fortsätter att behöva lån.
Har man inte råd med räntorna så ska man inte låna ännu mer!
I Sverige kan inte privatpersoner gå i personlig konkurs. Däremot kan de beviljas skuldsanering om det finns en rimlig möjlighet att betala tillbaka sin skuld på skuldsaneringens fem år (eller vad det nu är). Det innebär förenklat att man får behålla inkomster till grundläggande levnadskostnader, men att alla andra pengar går till fordringsägare som godkänt skuldsanering. Efter skuldsaneringen är över skrivs resterande skulder av och blir en kreditförlust för fordringsägarna, medan privatpersonen fått leva på vatten och bröd i fem år. Men under skuldsaneringen får inte den skuldsatte några nya lån av förklarliga skäl.
När nu BIGPIS-länderna ett efter ett får nödlån finansierade av övriga EU-länders skattebetalare (inklusive svenska skattebetalare) så får alltså länderna fortsätta leva på lånade pengar. Man löser inte problemet, utan ger låneknarkaren nya lån. Fast det är inte för låneknarkarens egen skull, utan för att de privata aktörer som varit korkade nog att låna ut pengar till en början inte skall gå i konkurs eller bli av med vinster och bonusar. EU bryr sig alltså inte om låneknarkaren utan lånelangaren.
Ni är välkomna att prova att säga till banken “jag har inte råd med räntorna, ge mig lägre räntor tack och låna mig mer pengar”. Det fungerar ju för BIGPIS-länderna.
Nej, i slutändan måste det till skuldavskrivningar.
Man löser inte problem orsakade av för låga räntor och för mycket krediter genom ännu lägre räntor och ännu mer krediter. Det vet alla som sysslar med skuldsanering.
I dagarna är det EU-toppmöte som återigen ska försöka lösa skuldproblematiken med ännu mer lån (Schibsted/SvD, Bonnier/DN). Det kommer förstås likt alla andra toppmöten bara dra ut på plågan, medan Cypern sökt nödlån motsvarande 50% av BNP och Slovenien är på väg att vandra samma väg.
Det finns dock två krisande EU-länder som det aldrig är tal om nödlån för. Nämligen Storbritannien och Ungern. Dessa länder har nämligen en egen valuta och behöver alltså inga nödlån. Vilket är den enkla lösningen på problemet. Släpp prestigen och sparka som sig bör ut de syndande BIGPIS-länderna ur euron!
Tillägg: För övrigt har Rasmus Fleischer på Copyriot gjort följande analys av varför ni läser den här bloggen (mina ** för att inte bli av med reklamen):
“Att följa ekonominyheter via Zerohedge eller Cornucopia skiljer sig inte jättemycket från att p**rsurfa. En njutning ges av att de sanningar som avslöjas är förbjudna i den städade offentligheten.”
23 kommentarer
Privatpersoner kan visst gå i konkurs.
Skuldsanering sker över en femårsperiod.
Det vara bara det:)
Tillägg
En privatperson som försätts i konkurs förlorar temporärt rådigheten över sin egendom och kan inte under konkursperioden sluta några som helst avtal. Dock avslutas konkursen så småningom och personen återfår sin status. Däremot finns eventuella restskulder kvar, konkursen raderar inte ut skuldbördan som en skuldsanering gör.
Låter mer som att man blir ekonomiskt omyndigförklarad medan fogden utmäter det man har.
Ja du Cornu…nu trampade du i klaveret..du kanske borde gå en kurs i vardagsjuridik ??
Är problemet att dessa länder inte kan betala räntan eller är det att de har för höga utgifter i förhållande till intäckterna?
Jag tror på det senare.
Jag tror att runt 15% av Greklands skatteintäkter går till att betala räntan på statsskulden.
Problemet verkar inte vara att Grekland inte har råd att betala räntan utan vägrar att höja intäkterna eller sänka utgifterna nog.
Ja och nej. Problemet är att Grekland mfl inte har råd att betala räntan på den nya emitteringar av statsobligationer som behövs för att dels finansiera underskotten och dels för att lösa gamla statsobligationer som löpt ut. De gamla kanske hade en ränta på 2%, medan nyemitteringar till marknadsmässiga räntor ger kraftigt högre räntor. Vilket ytterligare ökar underskotten.
Angående ord som gör att du förlorar reklamen: du har säkert sett texter där alla ord varit felstavade, och du har ändå kunnat läsa texten utan problem. Bara första och sista bokstaven har stämt. Det är vår fantastiska hjärna som sorterar in övriga bokstäver och lägger dem på rätt plats.
Borde alltså gå finfint att skriva prorsurfning, trerorsit och annat skojigt utan att gogoles krokade srevrar ftatar vad du skriver.
" Däremot kan de beviljas skuldsanering om det finns en rimlig möjlighet att betala tillbaka sin skuld på skuldsaneringens fem år "
Det stämmer inte riktigt. Personen beviljas självklart skuldsanering även om han inte kan betala tillbaka sina skulder på fem år (som gäller nu, frågan diskuteras). Efter 5 år avskrivs skulderna. KAN man betala av dem själv på fem år är sannolikheten att man beviljas sanering mindre, finns ju ingen vits med det hela då.
Tack för en tänkvärd blogg. Har själv just börjat dela tankarna här: http://massanollor.wordpress.com/
Som Robsten redan påpekat har du inte angivit villkoren för att få skuldsanering korrekt. Det handlar absolut inte om att man kan betala sina skulder under de fem år som skuldsaneringen varar, snarare tvärtom. Man ska tvärtom vara så oerhört skuldsatt att man inte kan förväntas kunna betala skulderna under överskådlig tid. Se http://www.kronofogden.se/Vemkanfaskuldsanering.html .
Din blogg är mycket läst, och det du skriver tas av många som något som du har forskat i ordentligt och du har därför hög trovärdighet. Tråkigt att se att du undergräver den på detta sätt.
För övrigt har en nära släkting till mig genomgått skuldsanering (det är nu rätt länge sedan) så jag vet själv en del om hur det går till.
I övriga delar håller jag förstås helt med om det du skriver. Grekland har ju faktiskt redan fått en hel del skulder efterskänkta, det kan vara värt att påminna om det. Tanken var att det skulle räcka med det, och att det därefter skulle vara möjligt att hantera resterande skuldberg.
Gammalt ordspråk: Låna 100,000 och det är ditt problem…låna 1 milliard och det är bankens problem. Men vad är det för idioter som lånat ut dessa summor? Man måste helt enkelt låta dessa idioter ta ansvar för sina handlingar och gå i konkurs.Annars får vi aldrig slut på det. Måste skattepengar gå in i systemet får de va efter det att samhället tagit över aktierna.
För invånarna i landet är det mycket bättre om landet går i konkurs. Då kan staten i det landet inte låna några pengar och sålunda inte förstöra ekonomin.
Jag har aldrig förstått varför staten måste kunna låna pengar. Men det kan hänga ihop med att jag inte förstår varför man måste ha en stat överhuvudtaget 🙂
Corru sa
"Man löser inte problem orsakade av för låga räntor och för mycket krediter genom ännu lägre räntor och ännu mer krediter. Det vet alla som sysslar med skuldsanering."
Ett fel är att man höjer räntan för ett land som har ekonomiska problem det kan omöjliggöra en sanering av ekonomin då räntekostnaden blir för stor.
Tänk om banken skulle höja räntan till 15% för en familj som har ekonomiska problem, det skulle innebära konkurs.
Om bankerna inte tog ut några räntemarginaler på Greklands statsskuld så skulle Grekerna kanske kunna betala skulden.
Marknaden försätter Grekerna i en konkurs och då förlorar dom sitt kapital.
Om du nu så önskar kan du ju köpa PIGS-ländernas emitterade obligationer till att pris som ger dem låg ränta…
Det som gör att räntan för en stat ökar är att intresset för att köpa de emitterade obligationerna minskar. Tillgång och efterfrågan gör att priset sjunker och staten får in mindre pengar för de obligationerna de emitterar och eftersom de har fast nominellt värde innebär detta att räntan stiger. Det är så det funkar i en marknadsekonomi – man säljer obligationerna till köpare som köper av egen fri vilja (nu ger sig iofs stater in och köper för folks pengar och då liknar det mer planekonomi, men då gör man det genom det tvång som skatteuttaget innebär)
Corru
"Man löser inte problem orsakade av för låga räntor och för mycket krediter"
Om Krediterna inte hadde gets så hadde penningmängden inte ökat och då hadde det varit fullständigt omöjligt att öka lönerna.
Exponentiell löneökning och oförändrad penningmängd är en omöjlighet rent matematisk.
Ökar lönerna så måste penningmängden öka.
Du påstår att krediterna ska bort penningmängden ska vara oförändrad,tillåter du löneökningar så inträffar en matematisk omöjlighet.
En matematisk omöjlighet.
Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.
Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.
Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.
Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
"Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det
@Greyshark
Ja, ett litet misstag, man orkar inte kolla ett fakta, så förstör det helhetsintrycket. Ibland orättvist mycket. Jag har jobbat med proppar och motioner om skuldsanering. Det finns en jättelik utredning om insolvens av Jan Ertsborn (om jag minns rätt). Han lade nog ner ett års jobb på utredningen som till slut kom att omfatta flera hundra sidor. Finns på riksdagsbiblioteket Gamla Stan. När han var klar så dumpade och sågade hans parti hela utredningen. Det kan gå brutalt till i politiken. Bl.a. så föreslog Ertsborn en saneringstid på tre år, i stället för fem. Detta är något som föreningen "Insolvens" också förespråkar, naturligt nog. Men det är en mycket svår fråga. Finns massvis med både för o nackdelar.
Hur fan ska man tolka det där:
"Att följa ekonominyheter via Zerohedge eller Cornucopia skiljer sig inte jättemycket från att p**rsurfa. En njutning ges av att de sanningar som avslöjas är förbjudna i den städade offentligheten."
Jag vet inte om jag njuter av att läsa det mesta som skrivs. Snarare är det mer av en självplåga i stil med ris på egen rygg. Men eftersom jag vet om att ris kommer kan jag förhoppningsvis lyckat klä på mig en tröja eller nått.
Mer åt sanningen är det väl att jag inte läser den städade offentlighetens ekonominyheter för att den snarast påminner om brasiliansk fjärtp**r. Helt ointressant i sammanhanget och dessutom på grund av de lögnaktiga skit som trycks ut får det mig att må illa.
Jag är övertygad om att EU så småningom lyckas få ordning på torpet. Tyvärr krävs det att EU-ledarna knuffas ännu lite närmare stupet och att folk får det ännu lite sämre ställt innan politikerna slutgiltigt får stöd på hemmaplan att fatta nödvändiga beslut. Det som styr människans handlande är egen-nyttan och inte solidariteten med andra nämligen. Merkels undersåtar är ovilliga att dra sitt strå till stacken eftersom att man lever i chimären att "vi är så mycket bättre än övriga Europa". Samma sak i Sverige. Men när alla har fått det lika jävligt som i Grekland så kommer maskineriet igång med full kraft.
Problemet (som Cornu missar) är att stater MÅSTE "låna" privatbankernas krediter, dvs skulder på pengar (inte pengar) för att finansiera sin verksamhet. Uttrycket "låneknarkare" är inte helt adekvat, saken är ju den att alla stater, såväl som enskilda individer, är prisgivna åt maffian som lyckats tvinga alla i samhället att "låna" deras skulder. För om vi inte "lånar" dessa skulder (ickepengar) så finns det inga "pengar" i samhället, eftersom bankerna har satt upp reglerna som alla i fårskocken, aka "politiker", "journalister" och "bloggare" följer utan att tänka efter.
Cornu tycker att man ska betala av sina skulder, och det kan han ju tycka. Det är dock en omöjlighet. Det kan vara några få besuttnas privilegium, men samhällsekonomin bygger på skuldslaveriet; utan skulder, inga sk "pengar".
Det är detta system som måste rivas upp med rötterna innan hela världen störtar ner i avgrunden.
Ni penningssystemshaverister blandar som vanligt ihop pengar med tillgångar och krediter.
Motsatsen till en skuld är inte pengar, motsatsen till en skuld är en tillgång.
Corru
Pengarna skapas av RIKSBANKEN, har bankerna säkerheter så får dom låna nytryckta pengar av riksbanken, det vet alla, Din kompis Cervenka säger det i radion, han besökte det hemliga rummet hos riksbanken.
12 min in
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=5138789
Om ingen lånade mer pengar så skulle penningmängden inte öka als för staterna för inte ut några pengar i ekonomin längre.
Betalar vi tillbaka lånen så förintas stora delar av penningmängden.
"Ni penningssystemshaverister…"
Vad go du är, kan inte diskutera med någon som påpekar något utan att slänga iväg något som du tycker känns lagom förklenande. Please, lämna dina ad hominem när du pratar med mig. (Jo jag vet att jag är besökare hos dig, men tycker ändå att du kan bete dig).
Jag skrev inte att pengar och skulder är varandras motsats, du försöker bara dribbla. Tvärtom. Bankens skuld på pengar används som pengar i samhället, och dessa "pengar" ÄR, i så motto, skulder. Jag skrev att "det är detta system som måste rivas upp med rötterna innan hela världen störtar ner i avgrunden" när du lite äppelkäckt tycker att alla ska betala av sina skulder, vilket är omöjligt. Det är DET som är skiljelinjen här.
Har några enkla frågor:
Anser du att penningsystemet är ett pyramidspel?
Om ja; anser du att vi ska finna oss i det, spela spelet och låtsas som inget, eller försöka göra något åt saken innan allt går åt helvete (som med alla pyramidspel)?
Om ja; vem är i så fall YTTERST ansvarig för pyramidspelet, den som skapat det eller den som blir lurad av det?
Om ja; varför insisterar du på att kalla folk saker när de påpekar detta?
Om nej, hur motiverar du det svaret?