2012-05-08

Skuldkrislösningar: Lathund

Med tanke på att sk "tunga ekonomer" sägs börja vackla kring hur den europeiska skuldkrisen skall hanteras (Schibsted/SvD), så kanske det är på sin plats med en kort lathund med olika lösningar.


Åtstramningar, restriktiv finanspolitik. Att helt enkelt spara sig ur krisen genom att få en budget i balans och sedan successivt minska skuldsättning när staten visar överskott och/eller tillväxt återvänder. Detta är vad man har provat än så länge. Kombineras med lånefinansiering till icke marknadsmässiga priser, aka "stödpaket".

Omstrukturering av statsskuld, statskonkurs. Man tar helt enkelt och förklarar sina skulder som ogiltliga och tar bort dem. Fordringsägare har inte så mycket att säga till om, även om juridiska processer kan dra ut i årtionden. Nedsidan är att det kan vara svårt att få nya lån, men utan räntebetalningar på tidigare statsskuld skulle även länder som Grekland kunna ha en budget i balans. Fungerar bäst om man har en rik befolkning som efter omstruktureringen solidariskt kan låna ut pengar till staten om externa finansiärer inte längre vill vara med.

Satsningar, expansiv finanspolitik. Detta är vad "tunga ekonomer" börjat tala om. Man skall gasa sig ur krisen, mer skulder och mer konsumtion skall dra igång evig ekonomisk tillväxt igen och på så sätt med en sk multiplikatoreffekt (i teorin - i USA har multiplikatoreffekten visat sig vara <1, dvs en satsad statlig USD leder till mindre än 1 USD i ökad BNP) öka BNP snabbare än statsskulden. Fungerar sällan. Och när det inte fungerar så leder det till en ännu värre skuldkris och ännu mer indignation hos befolkningen som fått ännu mer lånebaserade allmosor.

Sedelpressen, expansiv penningpolitik. En klassisk "lösning", där centralbanken helt enkelt trycker nya (idag digitala) pengar och köper nyemitterade statsobligationer av staten för att finansiera expansiv finanspolitik eller fortsatt status quo. Detta leder oftast till hyperinflation, vilket inte löser ett dugg, då man på köpet får höga räntor. Inte heller tillgängligt för euro-zonen eftersom länderna inte har egna centralbanker. Däremot tillgängligt för Ungern som också minskat sin centralbanks oberoende i strid med EU-regler. Har prövats i Weimarrepubliken i Tyskland, Israel, USA, Zimbabwe mfl länder. Här är debatten huruvida deflationstrycket är så starkt att det inte går att sedelpressa sig ur skuldkriserna. Japan har försökt i årtionden, men lyckas ändå inte få fart på sin ekonomi pga att deflationstrycket håller emot.

Statistikmanipulation. Den enklaste metoden. Man definierar om hur man räknar ut BNP och kan på så sätt låtsas om att det inte existerar några problem. Kombineras gärna med expansiv penningpolitik, då man på så sätt kan trycka pengar utan att få någon inflation officiellt. Fungerar bäst om man har en sk kärnvapenmyntfot och heter USA. 

Det finns även ett antal kombinationer och andra metoder, exempelvis att hitta någon grupp i samhället man kan skylla problemen på, varpå dessa koncentreras i särskilda läger för hantering (Tyskland) eller förföljs och bringas om livet utan internering (Zimbabwe, Ryska revolutionen 1918 mfl).

I slutändan blir inte sällan lösningen statskonkurs, även om det finns många goda exempel där restriktiv finanspolitik fungerat, t ex Island, Sverige mfl. Befolkningen i landet kan ofta vara avgörande, exempelvis har ju svenska folket solidariskt tagit på sig enorma personliga skulder pga bostadsbubblan och Sverige har därför en stark sk Pippi Långstrump-ekonomi om man inte låtsas om att den bygger på privat skuldsättning. Men privat skuldsättning är privatpersonernas problem, inte statens.

Olika politiska ideologier föredrar olika lösningar. Åt vänster gillar man t ex expansiv finanspolitik, även känt som Tobleronepolitik, dvs ta det på kortet och låt någon annan betala.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

72 kommentarer:

  1. Kom igen nu, jag kan inte undgå att tappa ett uns respekt för skribenter som hänfaller till kommentarer om "Tobleronepolitik". Antingen har du inte gjort din hemläxa angående Tobleroneaffären eller så vet du vad som hände men väljer att plocka billiga poäng ändå. Jag lutar åt det senare, men för säkerhets skull länkar jag till P3-dokumentären så att du snabbt kan komma ikapp kunskapsmässigt: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=4781010

    /Fredrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det med "Tobleronepolitik" menas att NÅGON ANNAN ska betala notan så stämmer begreppet exakt på vänsterpolitik. Lyssna 30 sekunder på Sjöstedt som lovar runt alla möjliga kostsamma reformer utan att ha dessa finansierade. Tilltalar säkert lågutbildade nysvenskar mfl. som utgör stommen i deres röstboskap.

      Radera
    2. Vad snackar du om? Hon gjorde privata inköp på sitt företagskort, även kontantuttag. Helt oförlåtligt. Jag hade fått stora problem att förklara det för min arbetsgivare kan jag meddela... Går iofs att lösa om man snabbt gör rätt för sig, vilket hon inte gjorde förrän media var henne på spåren..

      Radera
    3. Toblerone-grejen var hennes egen formulering, men de stora pengarna var till annat. Sedan var det väl riksdagens kort och inte företagskortet. "Ett förskott på lönen, det kan ju alla få", eller hur det nu lät.

      Tycker Toblerone-politik med byline "ta det på kortet och låt någon annan betala" (ursprung Mats Odell har jag för mig) är ett utmärkt begrepp.

      Radera
    4. Fredrik, inte mitt problem om du tappar respekt för mig. Jag har inte bett om din respekt från första början. Har aldrig varit mitt problem och kommer aldrig bli mitt problem. Gnälliga läsare finns det alltid och jag kör vidare som jag vill oavsett "nu tappade jag respekten", "jag tappar mer och mer respekten för...", "nej, nu slutar jag läsa om du skriver mer om ...".

      Radera
    5. http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/kd-tal-om-toblerone-fick-rodgrona-att-ilskna-till

      Radera
    6. Dumheter, det finns olika regler för företagskort, jag har också ett. Det är tänkt att användas i tjänsten men jag ansvarar för räkningen, privata inköp står jag själv för medan jag skriver reseräkning för utlägg i tjänsten. Hon(och flera övriga i riksdagen, däribland borgare) hade använt kortet ungefär på det sätt jag beskriver.

      Affären handlade om att hon var slarvig och hade dålig koll på sin privatekonomi och framför allt hade dålig media-träning. Det handlade INTE om att hon försökte försnilla statens pengar. Tyvärr har oärliga journalister, politiker och bloggare försökt blanda bort korten och få det till att hon försökte handla saker på skattebetalarnas bekostnad.

      Hur kan du vara så tvärsäker när du bevisligen har endast ett vagt begrepp om vad det handlade om? Lyssna på P3-dokumentären. Jag betalar gärna TV-avgift för att utbilda er.

      /Fredrik

      Radera
    7. Fredrik, hahaha
      Låt mig le, tror du man blir "utbildad" av att titta på TV?

      Radera
    8. Cornu, var är ödmjukheten? Ett uns respekt var allt jag sade. Jag kunde säkert uttryckt mig mer diplomatiskt men att avfärda feedback/kritik som "gnälliga läsare" är inget bra sätt att utvecklas som skribent.

      Jag är väl bekant med Odells kommentar, den är mycket pinsam för honom själv. Ett personangrepp baserat på felaktigheter à la USA-valcirkus.

      /Fredrik

      Radera
    9. Mona Sahlin köpte väl saker privat för över 50000 på jobbkortet, eller? Det är möjligt att det sedan användes som hävstång för att tvinga bort henne trots att andra gjort lika dumma saker, men det förändrar inte saken.

      Radera
    10. Hon hade använt kontokortet för privata utlägg i avsikt att betala räkningen själv. I likhet med många andra. På grund av otydliga regler/missförstånd/oförstånd visste ingen av dem om att det inte var OK, eller påstod i alla fall det.

      Det är stor skillnad på att kortsiktigt låna pengar av staten i strid med reglerna(otydliga eller ej), och att försöka stjäla samma pengar. Det första är slarvigt/dumt/omoraliskt medan det senare är brottsligt.

      Hon tvingades bort eftersom media och politiska motståndare fick det att verka som att det andra hade hänt medan det i själva verket var det första.

      Som sagt, hon var slarvig med sin privatekonomi men försökte inte "ta det på kortet och låt någon annan betala". Jag är inte sosse själv, bara en besserwisser som är trött på historieförvanskning från personer som borde veta bättre.

      /Fredrik

      Radera
    11. Fredrik! Det finns en liten hake i ditt resonemang. Reglerna för dåvarande Riksdagens kort innebar att den totala räkningen för kortanvändningen betalades av Riksdagakansliet varefter användaren skrev reseräkning och fick betala tillbaka för privat användning. De företagskort jag använt har istället haft regelverket att jag betalar hela kortskulden och får ersättning från företaget för tjänsteutlägg. Det gällde att skriva reseräkning kvickt som f*n för att inte ligga ute med pengar privat. Skilnaden mellabn desa två varianter är mycket stor. Jag tror att Riksdagen har ändrat till den senare varianten.
      /tremor

      Radera
    12. Fredrik här är lite utbildning:
      http://www.youtube.com/watch?v=87MVH7YHz2g

      baske mig..

      Radera
    13. Man kan uttrycka det som att Mona Sahlin gjorde i alla fall inget olagligt. Det har testats och ingen tycker att hon har gjort fel juridiskt sett. Sedan kanske man kan ta populistiska poäng på det, men i så fall kan man faktiskt se det som att dom flesta politiker inte kan hantera pengar (inkl. Borg). Borg har bara haft tur med att dom svenska bankerna inte havererade som dom gjort i alla andra länder. Hade dom gjort det i Sverige så hade vi också haft en skenande statskuld.

      Radera
    14. Daniel, med den lön Mona och Bosse hade på 90talet så är det hela helt obegripligt. Vad hände egentligen, var bosse spelmissbrukare, var mona shoppaholic? Varför 98 parkeringsböter, (som hon visserligen kunde betala på en halv månadslön)?

      Vet att Ingvar Carlsson t.o.m frågade Mona om hon var utpressad.

      Hon var inte lämplig som statsråd eller partiledare.

      Radera
    15. Ja, det kan vara så att hon inte är lämplig, men det finns ju idag statsråd som inte klarar av sin egna privatekonomi och håller på att torska. Och så kommer det alltid att förbli då man inte kan få perfekta människor. Eller ska man ställa kravet på att socialdemokrater måste vara perfekta, men av andra så är det nästan naturligt att dom fifflar och torskar så att det inte är något att höja ögonbryna över?

      Radera
    16. Nä, vill toppstyrda sossarna ha en Mona eller en Juholt så är det fritt fram, vi har ju facit hur det går.

      Däremot håller jag med om att många är odugliga och det gäller även riksdagsledarmöter. Och där blir man mörkrädd när man hör bla sossekäringar och många andra. Dra ner antalet till 149 st är mitt förslag.

      Radera
    17. Visst, men vad skiljer en sossekärring från en borgarkärring?

      Radera
    18. Inte mycket, är kanske bara snäppet värre pga ofta usel utbildning och intern indoktrinering, men de är pratkvarnar allihop som vi borde ta pensionerna för dem och ge till hemlösa.

      Radera
    19. Låg nivå på kommentarerna. Håll er till essensen av ämnet i inlägget som var mycket underhållande och tänkvärt.

      Radera
    20. Dom flesta inlägg här håller ganska låg nivå. Dock inte lika låg nivå som diverse tidningar.

      Radera
  2. Kärnvapenmyntfot :-D
    Faktiskt sant. Skulle vilket annat land som helst köra motsvarande QE1 , QE2 skulle "marknaden" få slaganfall.
    Dock förvånad att institut som Moodys, Standard&Poors m.fl. fortfarande åtnjuter förtroende och betydelse

    SvaraRadera
  3. Kärnvapenmyntfot haha:D

    SvaraRadera
  4. Saken är att vi inte kommer kunna växa igen skuldberget - precis som denna blogg konstaterat så kommer tillväxten i västvärlden nu minska mot ett långsiktigt ekvilibrium (dock tror jag inte kina kommer ta över, alla världens länder håller snarare på att successivt konvergera). Expansiv finanspolitik är helt enkelt förbrukad ammunition.

    SvaraRadera
  5. Om man är ett barn förstår man att det är bättre att vuxna gör något nyttigt för samhället än går hemma och drar för ungefär samma kostnad.

    Om man är vuxen inser man att man råkat tänka en kommunistisk tanke, och tiger still.

    SvaraRadera
  6. Cornu, bäst som vanligt!!!

    SvaraRadera
  7. Detta är en förenkling av verkligheten.
    Att Grekland försöker svälta sig ur krisen är väl bara halva sanningen.
    Alla döda som nu inte får sina pensioner och alla dubbelt belönade stadstjänstemän som ärver sina ämbeten , alla 50 åringar som fått se sina förmånliga pensioner krympa kan väl vittna om att det sker ändringar på andra plan också!
    Vad är det som sker i Italien-allt är så tyst om detta land som tydligen inte krisar så akut längre?

    SvaraRadera
  8. Finanspolitik funkar inte i Sverige då vi har rörlig växelkurs (i teorin)

    SvaraRadera
  9. Det Keynesianska (=socialdemokratiska) receptet, här kallat expansiv finanspoltik har ju bevisligen inte fungerat på länge, någonstans. Grekerna, och snart vi också, får nu känna på vad det innebär att leva i Keynes "långa lopp". När Keynes formulerade sina idéer på 1920-1930 tal så var allmänheten lågt skuldsatt och nya krediter gick till produktiva investeringar i jordbruk/industri. Idag är det bobubblan som är motorn i bankernas pengatryckande. Keynes: "In the long run we're all dead". Rothbard: "Keynes is dead, and we're all living in his long run...". Jag är övertygad om att om vi vill hantera peak oil på ngn ordnat sätt, så behöver vi ett annorlunda penningsystem, där "pegnar" representerar ett redan existerande värde i någon bemärkelse, istället för räntebärande skuld. Skuld som intecknar framtida tillväxt; framtida värden som inte existerar idag. Det finns bara ett jordklot, och det växer inte.

    SvaraRadera
  10. Hade inte Argentina en intressant variant av punkt "sedelpress" strax efter att Carlos Menem tillträdde i början av 1990-talet? Vill minnas att det skrattades gott åt det hela när jag jobbade i Argentina i slutet av 1990-talet i alla fall. Själva grejen skulle ha varit att den argentinska centralbanken tryckte upp, inte bara den vanliga peson utan även US-dollar..... Sedlar som lär ha godkänts som äkta eftersom de inte gick att skilja från USA-tryckta sedlar.

    Nu vet jag givetvis inte om detta är helt sant eller om det var en slags nationalistisk självhävdelse från ett ekonomiskt oroligt land som jag märkte av.... Dvs en modern myt som spreds i landet.

    Mer på temat Argentinas sedelpressar: Sedan lär Menem ha ordnat så att nya sedlar året före ett val var försedda med hans nuna och inte den vanliga gubben. Men inte heller detta vet jag om det är sant eller ett illasinnat rykte i syfte att smutskasta Menem som inte var helt uppskattad inom de akademikerkretsar som jag umgicks i.

    SvaraRadera
  11. Mikael Jordnära2012-05-08 08:57

    Trixande med statistik... Det är det som fungerar bäst och som än idag, inte bara i USA utan även i paltighetslandet Sverige, kontinuerligt fått en hel befolkning att tro att de blivit rikare reellt så länge dess löneökning legat över "inflationen".

    Inflation/KPI... värre myglande får man leta efter.

    SvaraRadera
  12. Ett land som tar Leif "soros springpojke" Pagrotsky som rådgivare i ekonomisk politik inför ett val kan inte annat är hamna i ett läge där Grekland nu befinner sig. Man gapar om nyval redan men detta kommer att utplåna Pasok och det vet man.

    Statistik manipulation och USA:s som lögnernas hemvist idag är helt sant. Som verklig vän till USA:s folk kan man skriva och säga det. De har en överhet i USA som inte bryr sig ett dugg om sitt eget folk. De kör sitt eget race och blir allt rikare.

    När ett land får förfalla för att berika ett fåtal då slutar det illa, och detta sker nu i flera länder inom EU. För sent kommer överheten att vakna upp och lyssna på sina folk, och då trampar stövlarna redan på gatorna.

    Att kritisera sin överhet, och att peka på deras ynklighet är den enda metod som står till buds inom demokratin. Tas den bort vilket tydligen mannen som kritiserade liknelsen med Toblerone vill då återstår för folken bara ett uppror, och det vet ni hur det slutar.

    Gerald Celente har för flera år sedan förklarat att det som nu sker kommer att sluta med att madame Giljotin plockas fram, och att de feta nackarna återigen får göra hennes bekanskap. Så blir resultatet om man inte lyssnar och låter folkens vilja gälla.

    All politisk manipulation uppifrån slutar alltid med deras egen undergång - läs historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, några rikingar som har skott sig kommer att få betala priset men de flesta klarar sig som vanligt. Däremot kommer väldigt många oskyldiga få sätta livet till, som vanligt.

      Radera
  13. Det är intressant att alla världens ekonomer har nu arbetat i 5 års tid för höga löner, och ingen ser något slut på lågkonjunkturen.

    Kunde likaväl haft ett gäng medicinmän som försökt att regndansa sig ur den ekonomiska krisen, för ingen vill ta itu med grundproblemet vilket är banksystemet vi har i världen. Bankerna suger ju åt sig all produktivitet i världen som ett svart hål, utan att själva egentligen producera något.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket är ungefär lika omöjligt som att Fegrik och populäre borg skulle börja klämma åt dom alliansröstande bostadskollektivisterna i stockholm med pålagor som tex amorteringskrav när det bara är några år kvar till nästa val. Amortering kallas även för tvångssparande bland "nyrika" bostadskollektivister på högerkanten allt för att få ett unket drag av förlegad sossekomunisim över det hela, nu när vi lever i den Nya ekonomin
      är det någon som kommer ihåg Ronald reagans Reaganomics som skule vara för evigt?

      Radera
  14. Svagheten ligger i det politiska drivkrafterna. Det är viktigare att bli vald och få sitta en period till vid köttgrytorna än att göra rätt.
    Det finns goda poänger med Keyne. Vår familj har drivit vårt företag lite efter de principerna i många årtionden. dvs att när konjunkturen är svag och utbud av tjänster och varor vi vill köpa är stort, ja då köper vi varor tjänster och fastigheter för att vår förhandlingssits är ypperlig.

    Sen när tiderna är goda då spar vi och lägger upp olika buffertar. Detta intresserar inte politikerna eller media ett enda dyft för då vill man köpa sig en ny mandatperiod istället.

    Men långsiktigt företagsekonomiskt är det helt rätt att investera i lågkonjunktur och spara i hög dito.

    Problemet med politikerna är som vanligt att man ska både äta kakan och ha den kvar samtidigt som man skickar räkningen på någon annan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta politiker skulle inte klara av att ens driva en korvkiosk.
      Ändå är det dom som rattar våran ekonomi.

      Radera
    2. Mötte i veckan en politiker på väg med flyg till "sju kommuners nätverk"
      i Lund där man träffas för prata om hur man gör i varandras kommuner.
      Sånt kan man ju ha tid med om man får både flygbiljett + konferenshotell + arvode betald av skattebetalarna.
      Vi som driver företag och därmed skapar skattebasen, borde kanske kräva att vi några gånger per år, på skattebetalarnas bekostnad, kan träffas på trevliga konferenshotell och utbyta erfarenheter.
      "Tretton brasvedfabrikanters nätverk" , "Fem landsbygdsrörmokares nätverk" , "Sjutton däckverkstäders nätverk" o.s.v.

      Radera
  15. När det gäller att rädda bankerna från förlusterna i deras egna riggade kasionspel så ser politikerna inget problem i att låta tryckpressen gå glödhet. Triljoner euro och dollar kastas ner i bankernas avgrundsdjupa skuldhål, men när det kommer till att rädda europas befolkning från överskuldsättning och arbetslöshet då är det tvärt stopp. Det finns inga pengar och om vi skulle trycka pengar blir det som i Zimbabwe eller Weimarrepubliken.Vilken jävla dubbelmoral.

    SvaraRadera
  16. "Men privat skuldsättning är privatpersonernas problem, inte statens."

    Inte om den privata skuldsättningen blir för stor för att kunna hanteras på individnivå, då blir det först bankernas och snart statens problem (att rädda bankerna, dvs.).

    Är vi där än?


    En annan lösning skulle man kunna kalla Mexico lösningen.

    Det är när befolkningen, som har gett upp hoppet om hemlandet åtminstone tillfälligt, emigrerar en mass till länder som har bättre fungerande ekonomier och fram för allt högre löner. Emmigranterna understödjer sina gamla hemländer, kanske omedvetet, genom att t.ex. skicka hem pengar till gamla släktingar, behålla och rusta upp sina bostäder där osv.

    Detta sker f.n. i stora delar av östeuropa. I Lettland är det näst intill omöjligt att hitta kvalificerad arbetskraft - till lettiska lönenivåer, eftersom dessa har redan flyttat eller pendlar till Norge, Tyskland osv.

    Detta slutar med att europa delas upp i arbetsländer, där det löner sig att satsa och jobba, och bostadsländer där det är bra och billigt att bo.

    Jämför med sverige internt, där alla måste jobba i Stockholm, men alla vill bo på landet.

    SvaraRadera
  17. Hyperinflationen i Zimbabwe ägde rum för att produktionsapparaten av mat slogs i spillror samtidigt som efterfrågan var lika stark som tidigare. Att trycka upp pengar är inte tillräckligt för hyperinflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och i Weimarrepubliken ockuperade Frankrike och Belgien tror jag det var hela Ruhr-området för att konfiskera krigsskadeståndspengar från ww1 och de tyska arbetarna strejakade i protest, varpå tyska staten tryckte pengar och betalade arbetarna som inte arbetade.

      Inflation kommer av att för mycket köpkraft jagar för få varor och tjänster.

      Att använda expansiv penningpolitik för att finansiera produktion av varor och tjänster som aktiverar arbetslösa borde inte leda till inflation eftersom den "nya" köpkraften motsvaras av nya varor och tjänster.

      Radera
    2. Om man har ett krigsskadestånd att betala så kan man lösa det med att trycka oändligt med pengar och betala skulden med.
      Det var nog ett medveten handling från tyska politiker.

      Märkligt att Weimarrepubliken används som exempel på vad en liten ökning av penningmängden nu skulle leda till.

      Vi är på väg mot deflation, varför kan man inte då trycka så mycket pengar att inflationen blir 2%?

      Man hör ofta argumentet att mer pengar jagar samma varor men nu räcker inte pengarna till alla varor, då kan vi nu öka pengarna så dom räcker till alla befintliga varor.

      Radera
  18. Hyper händer när folk övergår från att vara rädda att pengarna ska ta slut till att vara rädda för att maten ska ta slut.

    SvaraRadera
  19. "Simma lugnt" - för det löser sig i slutet av 2012 - tror och hoppas jag på.

    SvaraRadera
  20. "Skuldkrislösningar"
    Corru Har inte med en ökning av kvoten p/m (penningmängden / medeltimlönen)

    Penningmängdens värde kan bara mätas i kvoten p/m, det har dagens ekonomiteorier missat.

    Om vi tar M0 (sedlar och mynt) ca 100miljarder, det låter som en stor penningmängd men om timlönen var 1 miljard så räcker pengarna bara till 100 arbetstimmar.

    Med en timlön på 150kr så räcker det till 666 miljoner timlöner.
    Varför är det så svårt att inse det uppenbara felet i dagens ekonomiteorier.

    Hur någon kan mäta penningmängden i kr utan att ta hänsyn till timlönen är en gåta, med matte från grundskolan så ser man felet.



    p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  21. Corru
    "Sedelpressen, expansiv penningpolitik"

    Nämn ett enda exempel på en sedelpress där man samtidigt har stoppat löneökningarna.

    Du hittar en del historiska exempel på sedelpressar och en samtidig löneökning, vilket inte fungerar, det har du rätt i.

    Om du inte kan ta fram ett enda exempel på en sedelpress och samtidigt stopp för löneökningar så har min lösning aldrig testats och kan därför vara rätt lösning nu.



    p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  22. Sen 2008 så har såväl högerledda som vänsterledda länder misslyckats.
    Ekonomimodellerna har misslyckats det är uppenbart.
    "Åtstramningar, restriktiv finanspolitik"
    Är ett totalt misslyckande, det blir mer och mer uppenbart.


    Men ändå så tror alla att modellerna är riktiga och att det bara behövs mer vänster eller högerpolitik.


    Varför går det inte att ens tänka tanken på att det är fel i våra ekonomimodeller?
    Om ingen kan hitta ett enda fel i min ekvation så kan den vara riktig, varför går det inte att ens diskutera modellen?

    Det vi behöver göra nu är att öka lite på penningmängden med sedelpressen och frysa lönerna i några år så får vi fart på ekonomin.

    p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  23. Corru Tror du på matematiken eller tror du på omöjliga ekonomiska modeller?


    En matematisk omöjlighet.
    Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.

    Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
    Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
    Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
    Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
    150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
    Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
    Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
    Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
    Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.


    Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
    Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
    Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
    Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
    Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.



    Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
    "Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
    Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
    Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det

    SvaraRadera
  24. Om vi ökar timlönen med 100% per år hur stor är timlönen om 64 år? vi utgår från 150 kr i timlön, läs först om schackbrädet.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det


    Svar 2767011611056432742400kr i timlön

    Vi ökar timlönen med 50% i 64 år då blir timlönen 27921055931921kr
    Grundskolans matte 150*1,5^64 = 27921055931921


    Slutsats
    Om vi inte ökar penningmängden som en del vill men vi ökar lönerna med 50% per år så är timlönen större än hela den nuvarande penningmängden M3 om 64 år.

    SvaraRadera
  25. En lite mer realistisk löneökning på 5% i 64 år ger en timlön på 3405kr, det blir en månadslön på 544912kr
    Hur många månadslöner kan betalas ut i kontanter M0 ?

    svar 183515 månadslöner (100 miljarder / 544912= 183515)
    183515 personer har ett jobb, pengarna räcker inte till fler jobb.

    Hela penningmängden M3 2600miljarder räcker bara till 4771412 jobb (4,7 miljoner)

    Det är fullständigt obegripligt att det finns personer som tror att man kan öka lönerna med en oförändrad penningmängd.

    p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  26. Det tycks inte finnas någon som frågar sig varför självständiga suveräna stater går till utländska bankirer för att låna pengar. Självständiga suveräna stater skall naturligtvis tillverka sin egen valuta utan skuld och räntebelastning. Vem eller vilka tjänar på att låna lufttillverkade pengar åt stater? Detta är ett fullständigt vansinningt system som vi nu ser ända på med hela västvärlden i skitgropen. Skuldsystemet måste alltid expandera för att fungera, detta säger sig självt att inte går.

    SvaraRadera
  27. Dom som gapar om att sedelpressen förstör deras pengar kan inte grundskolans matematik.

    Joakim von anka har politiskt infört ett stopp för all ökning av penningmängden och nu tror han att hans förmögenhet på 0,5 miljoner är säker och stoppar därför pengarna i sin madrass.

    Han har en ankhjärna så han stoppar inte löneökningarna på 5% per år.
    efter 64 år så tar han fram sina pengar ur madrassen men då upptäcker han att en timmes jobb ger lika mycket i plånboken som hans besparing är värd.

    "En lite mer realistisk löneökning på 5% i 64 år ger en timlön på 3405kr, det blir en månadslön på 544912kr"



    p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  28. Wikström - apropå: "Det tycks inte finnas någon som frågar sig varför självständiga suveräna stater går till utländska bankirer för att låna pengar. Självständiga suveräna stater skall naturligtvis tillverka sin egen valuta utan skuld och räntebelastning. Vem eller vilka tjänar på att låna lufttillverkade pengar åt stater? Detta är ett fullständigt vansinningt system som vi nu ser ända på med hela västvärlden i skitgropen. Skuldsystemet måste alltid expandera för att fungera, detta säger sig självt att inte går."

    Väl talat !

    "Apropå MORGONDAGENS NATIONALEKONOMI (= pdf-skiss) - så tog jag mig för att den 16 april 2012 skriva ett postbrev till finansminister Anders Borg om den saken. Följebrevstexten blev den följande:

    ”Hej Anders Borg,

    Som finansminister
    (sevärd video om ca 2 min) så har Du ju huvudansvaret för landet Sveriges nationalekonomi. För att komma ur den privatekonomiska kräftgång - som Wi av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna - kontinuerligt har drabbats av sedan ca 30 år tillbaka (= hushållens soliditet = betalningsförmåga = självkänsla har under de senaste 30 åren reducerats med ca 50 % - enligt tillgänglig statistik bl a här http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-inkomster - klicka där i vänstermarginalen på hushållens skulder) - så krävs ju NU ”lite nya tag” - som jag ser det.

    För att stimulera Din kreativitet på detta så FramtidsViktiga ämne - så finns på andra sidan av detta blad en enkel skiss - på hur morgondagens nationalekonomi skulle kunna fungera MYCKET bättre för oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna = även för landet Sverige som helhet sedd - eller ?

    Jag hoppas på att Du kan bidra till något åt det hållet.

    LYCKA TILL !

    Med bästa hälsning
    Josef Boberg”
    - slut citat härifrån.

    Tror Du att Anders Borg kommer att ge sig tid att svara på mitt brev ?

    SvaraRadera
  29. Till alla läsare:

    Läs Paul Krugmans blog om ni vill få bra kommentarer och förståelse kring läget.
    Jag har respekt för Cornus intresse och förmåga kring många saker, men nationalekonomi kan han ärligt talat inte.

    http://krugman.blogs.nytimes.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Paul Krugman är i första hand politiker, inte ekonom. Allt han skriver (även i utrikesfrågor) bör läsas främst som opinionsbildning till förmån för demokraterna i deras ständiga kamp mot republikanerna. Därmed inte sagt att han inte är skicklig och övertygande i att föra fram sina (mycket vinklade) tolkningar av läget.

      Dessutom får jag medge att jag gillar hans språkbruk. Han är klart underhållande!

      Radera
  30. Lösningen finns framför ögonen. PENNINGMÄNGDEN.
    Men många diskuterar om pengarna ska vara skuldfria eller skuldsatta. (se wikstrom 17:57)

    Corru tar upp problemet med dom stora bolånen.
    Skuldproblemet tas ofta upp.
    Flera olika debatter pågår men den viktigaste frågan är om penningmängdens storlek och det tas nästan aldrig upp.

    Ska M3 (hela penningmängden) vara 2000 eller 4000 miljarder?
    Var finns den debatten?


    Alla tar för givet att bankkrediterna har skapat prisbubblan på bostäder.
    Tänk om det är precis motsatsen, en för liten kredit till bostadsbyggande leder till brist på bostäder som sen trissar upp priset.
    Att minska på bankkrediterna gör inte att fler bostäder byggs.

    Bostadsbristen är största orsaken till överpriser, inte penningmängden.
    Att minska penningmängden löser inte problemet med bostadsbristen.


    p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Penningmängden kan vara skuldbelagd men inte räntebelagd. Sköter staten valutaproduktionen behövs inte räntebelastningen. Räntebelastningen i vårt nuvarande system driver på skuldexpansionen per nödvändighet då inte räntan skapas.

      Radera
    2. Du tar upp en viktig fråga men varför blundar du för hur stor penningmängden ska vara?

      Om jag har en hundralapp i min plånbok som kommer från bankkrediter eller från riksbanken, skuldsatt eller skuldfri, jag märker ingen skillnad, men om hundralappen tas bort så märker jag det eller om en extra hundralapp finns i plånboken.

      primärt är storleken på penningmängden sekundärt är hur pengarna skapas.


      En ekonomi som bara har skuldfria pengar men en för liten penningmängd får stora ekonomiska problem, exempelvis hög arbetslöshet.


      Pengar är betalningsmedel, en ekonomi som har för lite betalningsmedel kan inte köpa sälja varor och tjänster.

      mvh ekvationsteorin

      Radera
    3. Varför är det så svårt att förstå att penningmängden är det viktigaste som finns i en betalningsmedelsbaserad ekonomi?

      Alla varor och tjänster kräver betalningsmedel för att bytas, det går inte om vi har för lite betalningsmedel.

      Det krävs mycket betalningsmedel i ekonomin.
      Säg att vi vill att 4 miljoner svenskar ska ha ett jobb och att deras månadslön ska vara 25000kr
      Bara till lönerna krävs det 100miljarder, sen så måste det finnas pengar till annat i ekonomin.

      Om det bara finns 90 miljarder till löner hur ska då alla kunna få ett jobb?


      Säg att vi ökar månadslönen till 50000kr på några år då räcker 100miljarder bara till 2 miljoner månadslöner.

      Hypotetiskt ta en ekonomi som har en lagom stor penningmängd och inga överpriser på bostäder, sen flyttar en stor årskull barn ut i egna bostäder, det leder till en brist på bostäder vilket driver upp priserna.
      Det är inte penningmängdens fel och en minskning av penningmängden skapar bara arbetslöshet och inga fler bostäder byggs.

      mvh ekvationsteorin

      Radera
    4. I en suverän stat regleras penningmängden av staten och ingen annan. Balanserad ekonomi med statligt tillförd valuta skapar den balans som behövs. Finns det för lite valuta så skapar staten den, märk väl, man behöver inte gå till utländska finansiärer. När man förstår hur systemet fungerar förstår man att den nuvarande skuldkrisen har varit oundviklig.

      Radera
    5. wikstrom
      Skuldsatt eller skuldfri valuta kan inte lösa problemen som upp står av en för liten penningmängd.
      Varför kan du inte förstå att en för liten penningmängd bromsar upp ekonomin.

      Pengar är betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi,
      utan tillräckligt med betalningsmedel så kan inte ekonomin fungera.

      Om vi samlade in 90% av alla pengar och förstörde dom då går ekonomin in i en jättekris, varför går inte det uppenbara in.



      Hypotetiskt vi inför din skuldfria valuta, förklara nu hur stor den skuldfria penningmängden då ska vara.

      Jag har en matematisk beskrivning a*m=p
      Storleken på betalningsmedlet kan bara mätas i kvoten p/m.

      p/a=m, Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
      mvh ekvationsteorin

      Radera
    6. wikstrom
      Du utgår från att skuldkrisen är hela orsaken till vår kris,
      hur vet du att det inte råder en liten brist i penningmängden?


      Alla skyller på vänstern eller högern, socialismen eller kapitalismen, bankernas pengaskapande eller staternas pengaskapande.
      Det finns alltid något man kan skylla alt på.


      Men ingen ställer fråga är penningmängden lagom stor?

      Storleken på penningmängden kan bara mätas i kvoten p/m.
      Att öka penningmängden mer 2% och samtidigt öka lönerna med 2% ökar inte kvoten och betalningsmedlet ökar därför inte.

      Att man inte kan mäta penningmängden i bara kr är uppenbart, bara man tänker efter.
      En penninmängd på 100miljarer och en timlön på 1miljard, ger en kvot på 100, 100 miljarder räcker bara till 100 timlöner om timlönen är 1 miljard.

      100 miljarder och en timlön på 150kr ger en kvot på 666miljoner, då räcker pengarna till 666miljoner timlöner.

      Kvotens storlek anger hur stor penningmängdens värde är.
      p/a=m, Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
      mvh ekvationsteorin

      Radera
    7. Penningmängden ökar när skuldvolymen ökar och minskar när skuldvolymen minskar, det kan väl inte vara så svårt för er att förstå? Varför tror ni att vi har så låga räntor idag? Desperat söker man efter individer som är beredda att öka vår penningmängd genom att sätta sig i skuld. I ett läge där ekonomin går i stå så minskar penningmängden, svårare än så är det inte. Skulle vi överlåta åt staten att skapa vår penningmängd utan räntebelastning vore det ett steg mot en fungerande ekonomi. Staten skall reglera penningmängden och inte bankerna.

      Radera
    8. wikstrom

      "Penningmängden ökar när skuldvolymen ökar och minskar när skuldvolymen minskar, det kan väl inte vara så svårt för er att förstå?"

      Jag ifrågasätter inte att det blir så med bankernas krediter,
      det jag säger är att ekonomin inte kan fungera med en för liten penningmängd.
      Antingen så får du öka penningmängden med krediter eller så får du öka den med statligt utgivna pengar eller båda delarna.

      När penningmängden blir för liten då går ekonomin dåligt, varför är det så svårt att förstå?

      Hypotetiskt Ta bort alla bankkrediter och minska penningmängden till 9 miljon kr
      fungerar ekonomin då?
      Fördela pengarna på 9 miljoner personer broderligt då har alla en krona i plånboken, hur ska vi då kunna köpa och sälja varor och tjänster?

      Minskar bankerna sina krediter så minskar penningmängden, och då går ekonomin dåligt på grund av en brist på pengar.

      Penningmängden får inte minska för då stryps ekonomin, varför går det inte att inse det?

      En betalningsmedelsbaserad ekonomi kan inte fungera utan betalningsmedel, en bil fungerar inte om den saknar bensin.

      Storleken på penningmängden ska stå i proportion till hur många som ska ha ett jobb, hur mycket bensin vi tankar bilen med måste stå i proportion till hur långt vi ska köra.

      Radera
    9. Penningmängden får inte minska för då stryps ekonomin, varför går det inte att inse det?

      Penningmängden är som en motor i ett flygplan, minskar man en aning på motorstorleken så kan inte planet flyga lika fort, minskar man motorstorleken ytterligare så kan planet knappt flyga, ännu mindre motor innebär en krasch.

      Hela ekonomin bygger på att vi har pengar betalningsmedel för att byta varor och tjänster, man kan inte minska på penningmängden för då krymper ekonomin, minskar man för mycket på penningmängden så kraschar ekonomin.


      En penningmängdsökning kan misslyckas om vi tillåter orealistiska löneökningar, för då ökar inte kvoten p/m och då får vi bara inflation.

      Att öka motorstorleken i ett flygplan ger det bättre prestanda men om man samtidigt ökar planets storlek så ökar inte prestandan.
      Flygförmågan hänger på att motorn är tillräckligt stor i förhållande till planets storlek.
      Penningmängden förmåga att driva ekonomin hänger på kvoten p/m

      p/a=m, Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
      mvh ekvationsteorin

      Radera
    10. Ge upp det finns inga argument kvar mot ekvationen p/a=m.

      Penningmängdens storlek bestämmer farten i ekonomin, det alla har missat är att storleken på penningmängden bara kan mätas med kvoten p/m.

      En ökning av penningmängden där man samtidigt ökar lönerna lika mycket ökar inte penningmängdens värde kvoten p/m blir oförändrad.
      Därför misslyckades Keynes med sin stimulanspolitik.

      Alla från vänstern till högern och planekonomier till marknadsekonomier har misslyckats på grund av samma matematiska fel, en för liten kvot p/m.

      p/a=m, Penningmängden / arbetstimmar = medeltimlön
      mvh ekvationsteorin

      Radera
  31. Det finns en metod till, Rattvisemetoden:

    Ta ett land som Sverige med sag 10 miljoner invanare. Ge varje invanare 100 000kr att anvandas i forsta hand till att betala av bostadslan, i andra hand studielan, och i tredje hand ovriga lan. Det som blir over kvittas mot bidragstagande av olika slag tills summan ar slut eller bidragen inte langre behovs eller om man sa vill kan man skanka sin andel till vanner eller slaktingar for att amortera deras lan. Om nagon fortfarande star med pengar over kan man lata dem konsumera inhemska produkter eller investera i svenska bolag med verksamhet i landet.

    Da kan vi sanka skuldbelaggningen hos vanligt folk, utan att blanda in bankerna och alla, aven de som varit duktiga och forsiktiga kan fa en del av kakan. Eftersom pengarna nastan bara anvands for att minska skulder kommer det inte att leda till nagon inflation.

    Samtidigt satts mycket hardare regler for nya lan, tidsbestamda amorteringskrav etc for att forhindra att nya bubblor blases upp.

    Detta kan goras om vart 20 ar som en sorts debt jubilee i hundra ar, for att fa lite stabilitet och forutsagbarhet i systemet.

    Enkelt, och genialt, tycker jag.

    SvaraRadera
  32. Angående Island (som exemplifierar "restriktiv finanspolitik" ovan): rätta mig om jag har fel men var det inte också så att man där förstatligade flera av de banker man blev tvungna att rädda, samt "vägrade" betala delar av sina skulder då islänningarna i två folkomröstningar sa nej till att betala? Dåligt insatt, men visst verkar detta vara ett intressant exempel att jämföra med t.ex. Grekland?

    SvaraRadera
  33. Vi har målat in oss i ett hörn, började söka lösningar för sent och dör står vi just nu.
    Den offentliga skulden måste reduceras i många länder men för att göra detta krävs det ökade skatteintäkter alternativt utgifts reduktioner. I båda fallen kräver detta en ekonomi som växer inte en som kontraherar.

    Utan reduktioner så kan dessa länder inte låna på den öppna marknaden då räntekostnaderna blir oöverkompliga korts sagt det finns bara en lösning. Vi måste se till att ekonomin börjar att växa, acceptera lite inflation och så måste sedelpressarna köra för att finansiera dessa länder i den period som skall till.

    Alternativet är statskonkurser och det är dit vi driver Grekland just nu - frågan är bara vem som är nästa i tur och hur marknaden skall hantera detta.

    Problemen är inte lösta 2012 detta tar kanske 5-7 år att komma ur men lösningen heter tillväxt inte motsatsen!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...