2012-05-07

Alternativt skogsbruk

Många läsare har uppmärksammat Maceij Zarembas utmärkta artikelserie Skogen vi ärvde hos Bonnier/DN om det svenska trakthyggesbruket (=kalhyggesskogsbruket), men jag har inte kommenterat det hela då jag inväntat det praktiska. Tidigare artiklar hittar om Lagen en rökridå och Sveriges nya miljonprogram.

En första kommentar kring naturromantiken och upprörda människor som plötsligt blivit granne med ett hygge. Vi lever inte i Astrid Lindgrens värld. Svenska skogar är industrier. Väntar man sig något annat har man tyvärr bara sig själv att skylla om man flyttar ut på landet.

Men nu tar Zaremba upp det väsentliga som är relevant att kommentera och diskutera vidare. Nämligen alternativa skogsbruksmetoder. För den som tjänar på skog i Sverige idag är inte skogsägaren. Det är entreprenörerna, skogsindustrins anställda och skogsindustrierna som tjänar pengarna. Och förstås staten som tar procent på allt via skatten


Låt mig ta ett anekdotiskt exempel som jag fick höra från en åhörare vid min föreläsning om jordbruket (och skogsbruket) och slutet på oljesamhället, nu senast i Rångedala. Han hade sålt flis för X ggr 100 000 kronor till ett kommunalt värmeverk. Säg att det handlade om en intäkt på (ur minnet) 500 000 kronor. Efter att entreprenörerna hade tagit sitt så stod han med 17 000 kronor kvar i resultat. Före skatt. Han stod för skogsmark för miljontals kronor i kapitalrisk, men det var entreprenörerna som tog pengarna och fjärrvärmen för kommunen sparade samhället miljontals kronor relativt uppvärmning med el eller olja. Men som skogsägare blev han ********* med mössan i hand.

"Modernt" svenskt skövelbruk av skogen är slutavverkning(aka kalhygge)-plantering(1)-röjning(2)-förröjning(3)-förstagallring(4)-förröjning(5)-gallring(6)-förröjning(7)-slutavverkning(8).
Röjd skog. Jag ser i avdelningen
kostnader för ca 5000:- kronor
och prima ved till 2-3 villors  årsbehov
av värme (via ved eller fjärrvärme)
som nu får ruttna bort i skogen

1), 2), 3), 4), 5) och 7) ger uteslutande pengar till entreprenörer och är oavsett vem som gör det kostnader (även din egen tid kostar när du inte får någon betalning för den). 4) kan ge ett litet överskott för skogsägaren, men oftast försvinner 80-100% av intäkterna iväg till entreprenörerna, iofs medräknat förröjningen. 6) kanske kan ge 50-50, att skogsägaren kan få behålla hälften av pengarna och först 8) blir lönsamt med 75-80% av pengarna till skogsägaren. Är man självverksam så kan man dock behålla det mesta av pengarna även i 4) och 6), men då måste man antagligen ha väldigt mycket skog för att ha råd med maskinparken. Eller väldigt lite, så det hela kan hanteras motormanuellt (motorsåg). Men även för den självverksamme så innebär 1), 2), 3), 5) och 7) bara kostnader.

Däremot är det "moderna" skogsbruksexperimentet (experiment därför att vi har bara hållit på med det drygt 100 år, en generation skog, och vet inte de långsiktiga följderna, medan traditionellt kontinuitetsskogsbruk utövats i hundratals år) väldigt lönsamt för skogsindustrierna, speciellt massa- och pappersindustrin. Svenska monokulturella granskogsplantage är optimerade för att producera största möjliga volym massaved som är av så usel timmerkvalitet att den inte duger till det som man som skogsägare kan tjäna pengar på, dvs timmer. Det blir snabbväxande gran med tjocka årsringar. Poröst virke som går sönder om man slår en spik genom det. 

Gammaldags skogsbruk ger kärnvirke med täta årsringar, virke av hög kvalitet. Inte konstigt att man idag måste byta en träfasad var 20- till 30:e år. Har du ett gammalt hus med originalfasad som kan vara 100 år gammal byt den inte. Måla om, lappa och laga, men sådant virke kan man helt enkelt inte köpa idag. Samma med gamla fönster, också gjorda på långsamtväxande kärnvirke. Detta hårda, tunga, kompakta och hållbara trä är vad man hittar i gamla hus stommar. Hur dagens trähus mår om 50 år återstår att se, kanske måste hela huset rivas?

Gamla skogsägare med hundratusentals kronor i insatskapital hos Södra (=massaindustri) och obelånade ärvda fastigheter skrattar förstås hela vägen till banken, men för en ny generation så är det bara att dricka sin Kool-Aid, dra ner byxorna och böja sig fram. Du är en vinstmaskin åt andra, samtidigt som du får stå för den ekonomiska risken.

Så vad finns det för alternativ för skogsägaren som inte vill vara en vinstmaskin åt massabruken och entreprenörerna? 

Jo alternativt kontinuitetsskogsbruk.

Den dominerande metoden i Sverige kallas naturkulturmetoden, som är en aktiv metod där man hela tiden tar aktiva åtgärder för att säkerställa att det finns en korrekt fördelning av ålder på träden i en skogsavdelning, inklusive plantering. Det kostar alltså fortfarande pengar. Och det leder till de problem med lagstiftningen som beskrivs i Zarembas senaste artikel hos Bonnier/DN. När man har en så spridd åldersfördelning i skogen och tar ner de största träden så avverkar man mer än 50% av virket och då är man enligt lag skyldig att ta ner resten också.

Alternativet är den passiva metoden Lübeckmodellen, som baserat på namnet kommer från Tyskland. Och tvärt emot vad vi själva tror om oss i Sverige så var det Tyskland som var pionjärer på hållbart skogsbruk redan under de småtyska furstendömena för hundratals år sedan. På tal om "modernt" skogsbruk så kommer svenska lagstiftade metoder från 50- och 60-talet, men Lübeckmodellen formaliserades 1994 och är alltså modernare.

Lübeckmodellen erbjuds än så länge enbart av Kungsbackabaserade Silvaskog, vars i Zarembas artikel omnämnda Martin Jentzen faktiskt varit och tittat på vår egna skog under ett "förutsättningslöst samtal" i vintras.

Kontinuitetsskog ungefär enligt Lübeckmodellen.
Får växa vidare till en ännu ståtligare
olikåldrad tallpelarsal, samtidigt som
yngre ek, björk och tall får växa till sig.
I grunden handlar metoden om att inte göra något som kostar dig pengar, utan bara göra sådant som direkt ger pengar i näven och bara när du faktiskt behöver pengar i näven. Ingen plantering. Ingen röjning. Ingen förröjning. Ingen tidig förstagallring. En stämplad precisionsgallring vid kanske 40 års ålder istället för brutal massavedsgallring vid 25 år. Och bara om du behöver pengarna. Skogen förräntar sig bäst på rot och behöver man inte ta ut pengar för lön eller investeringar så kan den alltså lika gärna stå.

Att man inte heller röjer alls gör att man får senvuxen kärnved och alltså mycket hög kvalitet på det timmer man tar ut - i princip tar man bara ut timmer. Massaindustrin (och därmed de anställda - facket - LO - sossarna - lagstiftning - förbud) kan drömma om sin massaved.

Naturen hanterar plantering och röjning bäst själv, med rätt träd på rätt plats, och undertryckta stammar blommar upp kraftigt när dominerande träd tas ut, samtidigt som de tidigare undertryckta stammarna alltså som senvuxna får prima senvuxen kärnved.

Målet med Lübeckskogen blir till skillnad mot naturkulturmetoden (som jag kanske felaktigt uppfattat det) att primärt ha en superskog med fullvuxna träd, stora pelarsalar av gammelskog, där man vid ekonomiskt behov plockar ut en del träd. Man åker aldrig under 50% av virket och tvingas alltså aldrig till slutavverkning utan kanske istället gallrar en avdelning på tio års tillväxt vart tionde år. Om man nu behövde pengarna och marknadspriserna är attraktiva. 

Alla åtgärder, utom initiala skogsbruksplaner, blir i Lübeckmodellen lönsamma för skogsägaren. Dessutom lämpar sig metoden utmärkt för den självverksamme, då man i så fall kan välja att göra mindre omfattande gallringar av utvalda träd. Och det behövs ingen förbannad röjsåg.
Det är lönsamt för Södra och
Södras entreprenörer 
att
skicka ut röjningsreklam så
de kan gallra massaved
enklare framöver. Underlag
av björkparkett.

Under tiden har jag fått årets tredje brev från Södra som uppmanar att man skall beställa röjning av sin skog. Vilket de säger är lönsamt. Men för vem? Röj tio hektar, hosta upp 50 000:- kronor. Grattis, du har vunnit ett leende från Södra. Står ingenstans i reklambladet att det är lönsammast för skogsägaren, bara att det är lönsamt. Pga konjunkturen gick Södra rent av back under Q1 och man kan misstänka att man har entreprenörer som är i desperat behov av uppdrag. Och när de pratar lönsamt så är jag väldigt tveksam till om de räknar med 40 års ränta på de där 50 000 kronorna. Ja, du kanske får tillbaka 75 000 kronor före skatt på röjningsåtgärden efter 40 år, men det är en ränta på 1.01% före skatt. Då är det bättre om pengarna stannar på banken. Och får vi ett framtida högre ränteläge inom 40 år (vilket är sannolikt åtminstone periodvis) så blir röjning ännu mindre lönsamt relativt ingen åtgärd alls.

För er som går i skogstankar, kan ni komma över oröjd eftersatt skog i 15 - 20 årsåldern, eller lite äldre skog i 25 - 30 årsåldern som ännu inte blivit förröjd (=man röjer bort de där elaka unga träden som letat sig upp mellan de äldre och är ivägen för entreprenörernas skogsmaskiner), så har ni ett mycket bra läge för att gå över till Lübeckmodellen.

En graf säget mer än det här
blogginlägget. Från Lilla Skogspraktikan.
Notera att administrationskostnaderna
dock är något högre pga stämpling av träd,
men skogsvårdskostnaderna är 80% lägre
på sikt.
Rekommenderar en omfattande läsning av Silvaskogs websajt. Martin Jentzen och Silvaskog har också anpassat metoden efter svenska ekologiska förutsättningar. Deras PDF Lilla Skogspraktikan rekommenderas.

Ingen form av ersättning har utgått till mig eller till mig anhörig för detta inlägg, utan produktplaceringen för Silvaskog och Lübeckmodellen bjuder jag på, då den känns så väldigt rätt och relevant för nyare skogsägare som upptäckt vem det är som profiterar på dina miljoninvesteringar i skog. De gamla drakar som sitter cementerade med 100 000-tals kronor i insatskapital hos Södra har förstås en annan åsikt. Och sågverk som ägs av massaindustrin vägrar förstås ta emot allt för grova stockar eller vill inte betala extra för senvuxen kärnved.

Vill du ha Vacker Lönsam Skog Utan Arbetsinsats (tm) eller vill du vara en vinstmaskin åt massaindustrin och entreprenörerna?

Eller så är man solidarisk med stat, entreprenörer och skogsindustrins anställda och driver sin skog enligt "modernt skogsbruk" och låter miljoner i kapital stå inne i skog med 1.01% i nettoavkastning bara för att gynna svensk ekonomi.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

44 kommentarer:

  1. Intressant. Kul med gedigen kunskap i ämnet. Tycker f.ö. att du borde skriva ett inlägg ang. utökning av hampaodling (industrihampa that is, inget som går att röka mao) i Sverige. Varför detta inte görs i större utsträckning då hampan visat sig vara mycket lämplig för bl.a. pappers-, tyg- och repframtställning. Utifrån ett lekmannaperspektiv känns det även mycket enklare att ha ett hampaplantage (mindre plantor och snabbväxande) än skog, men jag kanske tänker fel. Några funderingar/reflektioner kring detta vore intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hört att en i JÄMTLAND fick 20 ton ts/ha och att det går att odla upp till tornedalen. Hampan är så snabbväxande att det inte finns ett ogräs som hänger med, villket gör det till en fantastisk "ogräsrensare" i växtföljden.

      Anders R.

      Radera
  2. Det är just detta att i sverige kan det vara ett brott om man bara tar mogna träd. Märkligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Fel länk, länken går till ert redigeringsverktyg. Här klickbar länk:

      http://www.silvaskog.se/hur-vill-du-att-din-skog-ser-ut-754

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Hej! Det du tar upp är ett stort problem - att folk tror att det kan vara brottsligt. Sakläget är att rätt utfört är det både lagligt och lönsamt. Det är där vår kompetens kommer in.

      Välkommen till förändringen :)

      Mvh Mikael Karlsson, Silvaskog Lästipps: http://www.silvaskog.se/hur-vill-du-att-din-skog-ser-ut-754

      Radera
  3. Bra inlägg. Man ska inte glömma "skogsforsk" som gör allt för att framställa alla metoder bortett från trakthyggesbruk som ovetenskapliga

    SvaraRadera
  4. Och jag som har en sådan där "eftersatt" skog och lurat på detta i flera år men kapitulerade i våras och skrev på för gallring av Moelven. Nu gäller det att läsa in sig på pdf:en och få dem att gallra rätt. Min skog växer på lera så den har en tendens att välta om det blir fel, som nu.

    SvaraRadera
  5. Det finns ett stort problem med mer försiktigt skogsbruk (t.ex. Lübeckmodellen), och det är att skogen blir "för" bra.

    Grannen (med ca 100 hektar blandskog) råkade efter många år av skonsamt skogsbruk få in en sällsynt skalbagge (som bara trivs i skogar som mår bra). Det ledde till att skogen blev skyddad av myndigheterna, och nu inte får brukas alls, dvs all inkomst är borta. Och detta utan ersättning från staten.

    Så se upp alla skogsägare, om ni sköter skogen FÖR bra kommer ni förlora rätten till den. Då tar staten över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, risken är alltid att staten förklarar den för "Vacker Skog (tm)" och gör ett reservat av den. Snacka om att bli **********.

      Radera
    2. Drev min skog ungefär så dock även lite gallring. Och visst Länstyrelsen ville göra natura 2000 område av det. Tog för att "hävda skogen" dit ett bolag som gallrade, snabbt som ögat.

      Radera
    3. Ett till exempel är grannen på andra sidan; på 80-talet skulle skogen endast bestå av tall och gran. Dock ville han behålla några gamla ekar som står mitt ute i skogen, för att de var så fina. Dock såg Skogsvårdsstyrelsen detta (flygfoton) och beordrade honom att hugga ned dem. Han svarade att de stod så illa till att det var svårt att få ut virket, och att det inte var någon mening med det, och att marken inte lämpade sig så bra för tall ändå (han hittade på lite för att få behålla sin fina ekar). Han fick dock en ny uppmaning om att hugga ned ekarna, om timret kom ut spelade ingen roll, huvudsaken var att ekarna skulle dödas. Kopplat till uppmaningen var ett ganska saftigt hot om vite också. Så det är en av anledningarna till att många ekar har huggits ned i de sörmländska skogarna genom åren. Svensk ek och alm duger inte. Rysk tall ska det vara!

      Radera
    4. Sorgligt - klart sorgligt....

      Jag lobbar för att skogsstyrelsen och naturvårdsverket skall börja med att säga "vad bra - vad fint du skött din skog! Fortsätt så, men kalhugg för alltivärlden inte... men fortsätt att bruka och sköt om den.

      Det skulle vara ett framsteg! Vi kan ju inte ha det så att folk drar sig för att sköta skogen "för bra" - De e ju för j-vligt för att tala rensvenska!

      Radera
  6. När domänverket bolagiserades och deras skogsbolag blev Sveaskog så ökade averkningstakten rejält.
    Allt som går att hugga tas ned, biologisk mångfald skiter man fullständigt i, att vänta 5-6 år med att slutaverka för att ge nyligen averkade områden en chans att bebuskas gör man inte heller.
    Inget kul att se.

    SvaraRadera
  7. Min gode vän fick in 48 vildsvin. Nu slipper han gallra och tillväxten är 7,8% per år. Mycket tack vare gödsel från svinen. Givetsvis utfodrar han svinen med diverse överblivna kadaver från mjölkproduktionen. Förhoppningsvis ska stammen öka med 100 % årligen. Ett litet tips bara !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att din vän skulle vara nöjd med att vildsvinen vänder på gräset på betena och vallarna där man då även riskerar att få jord i fodret när man slår gräset. Dessutom är inte vildsvin elefanter som gallrar och det är olagligt att lägga ut kadaver så du skämtar nog med oss.

      Radera
  8. Suveränt bra att läsa din blogg och få ta del av kunskaper och information som jag inte hade en aning om.Toppen.
    // Hans

    SvaraRadera
  9. Intressant inlägg och vi tackar för uppmärksamheten.

    Det finns många saker man kan skjuta in sig på när det gäller dagens moderna skogsbruk. En av de centrala punkterna är ekonomin där kostsamma åtgärder idag skall generera pengar i framtiden. Beroende på vilken kalkylränta du använder i beräkningen av värdet på investeringen kommer du att få olika svar på om den är lönsam eller inte. Räknar du med väldigt låga räntor som skogsbranschen föreslår går det att komma fram till att man skall kalhugga och återplantera. Men dessa låga räntor, som Cornucopia också konstaterar, är knappast ekonomiskt motiverade. Har du pengarna är det lönsammare att exempelvis amortera lån och om du måste låna pengarna kommer ränta på ränta att äta upp en enormt stor del av de framtida intäkterna.

    Det finns flera internationella rapporter som jämför det moderna trakthyggesbruket (kalhuggning) med kontinuitetsskogsbruk och som just visar att bara lite högre kalkylräntor gör att ekonomin väger över till kontinuitetsskogsbrukets fördel. Jag skall se till att lägga ut några av dessa rapporter på Silvaskogs hemsida senare idag. De är på engelska och är inte alltför lättlästa.

    När vi sedan har kostaterat att kontinuitetsskogsbruket är ett ekonomiskt lönsamt alternativ kan vi gå vidare och kostatera alla övriga föredelar; bättre ekologi, lägre risker för exempelvis stormskador, högre rekreationsvärde, bättre jakt osv.

    Fokusera på egen värdetillväxt och inte på skogsbranschens intresse för hög volym till låga kostnader.

    Jag återkommer med länkar till de internationella rapporterna lite senare i dag.

    SvaraRadera
  10. http://www.studieframjandet.se/Documents/Väst%20-%20Mittälvsborg/hyggesfrittsamlat.jpg
    Hyggesfritt skogsbruk - för den som vill lära sig något nytt.

    SvaraRadera
  11. http://di.se/Artiklar/2012/5/7/266610/Prisrallyt-pa-skog-over/?sr=23&tr=303639&rlt=0

    SvaraRadera
  12. För ca 40 år sedan höll jag på med en vedgallring. Då dök det upp en man från Skogsvårdsstyrelsen som det hette då. Han började omgående gorma om att all björk skulle utrotas, och att de björkar som jag lämnat kvar skulle huggas ner. Jag svarade att i och med att det inte fanns varken tall eller gran på den ytan fick björkarna stå kvar. När han fortsatte, blev jag irriterad och bad honom att dra år helvete. Sedan dess har dessa typer haft besöksförbud.

    Samtidigt gick skogsarbetarna på Domänverket, nuvarande Sveaskog, omkring med ryggsprutor och sprutade Hormosly på alla björkar, för de skulle utrotas. Jag känner flera som blev sjuka och dog i canser, men det är något som varken facket, sossarna eller skogsindustrin vill höra talas om.

    Vad är det för skillnad på Svensks skogsmetoder och Rovdrift i tropikskogarna...

    SvaraRadera
  13. Naturkultur är en metod för att optimera varje insats i skogen.
    Blir i huvudsak kontinuitetsskogsbruk men där man går in för maximal avkastning i pengar.

    Två bra sidor för den som vill veta mer.

    http://naturskogsbruk.se/
    http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida6.html

    SvaraRadera
  14. Jag är uppvuxen i klassisk skogsbrukartrakt och har sett hur metoder för skogsbruk har förändrats under min livstid, även om jag varken är skogsägare eller jättegammal.

    Stordriften är betydligt mer närvarande idag.

    Hur påverkas boniteten med de olika skogsbruksmetoderna du talar om?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med monokultur och grot-uttag utarmar boniteten - med en blandskog så byggs boniteten upp - det är så våra brunjordarna har skapats. Genom att naturliga skogar i årmiljoner har växt upp, tappat löv som har förmultnat osv. (eller nåja -10 000 år i Sverige, sen sista istiden)

      Nu tar vi ju ut en del näring när vi hugger timmer - men 2/3 delar av näringsämnena sitter i toppen och grenarna. Det är därför som dessa skall lämnas kvar i skogen. Flis får vi i stället göra av lågkvalitativt timmer.

      Radera
  15. En fråga som jag har funderat på är om fokuseringen på massaved är särskilt hållbar i längden. Ett troligt scenario inom 10-15 år borde vara att läsplattor till stor del konkurrerat ut tidningar, böcker och magasin. Elektroniskt toalettpapper får vi nog vänta på men den marknaden borde vara betydligt mindre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det håller på att utvecklas nya cellulosaprodukter, efterfrågan på energived ökar och det borde börja förgasas i stor skala för att få råmaterial till bränslen och kemikalier när oljan sinar och naturgasen och kolet blir dyrt.

      Radera
    2. So what. Så länge inte skogsägaren får betalt så tycker jag att man som skogsägare skall bojkotta massa- och energivedinköparna.

      Det är ju nobelt att låta andra ta 80-100% av dina intäkter i primärproduktionen och sedan dessutom göra vinster på förädlingen.

      Radera
    3. Massabruken som är så snälla att de importerar ved till höga priser för att hålla nere priserna på hemmamarkanden där de köper bulk?

      Jag har ingen annan lösning på detta än att det är bra när folk hittar sätt att förädla själva, exportera till grannländer, startar kooperativ förädling eller på andra sätt investera i nya industrier. Sådan är marknaden, man behöver vara en aktiv del av den.

      Radera
    4. Som sagt så är det 4-5x så lönsamt för mig att förädla massaved till eldningsved istället. Så får det förbli.

      Radera
  16. "Elektroniskt toalettpapper"
    Toalett som spolar och torkar rumpan är vanligt i japan och sydkorea. Går inte åt mer vatten än en vanlig toalett spolning. Har funnits länge men inte slagit igenom här.

    SvaraRadera
  17. I norrland brukar man tala om ’blädning’ när man plockar virke ur skogen.
    Sedan kan tilläggas att träd som växer på norrsluttningar är ännu tätare i sina årsringar.
    Dessutom förekom att man skalade av bark i en ring på stammen men lämmnade en bit, allt för att tallen skulle börja producera tjära. Sådana träd blev naturligt impregnerade och användes till fönsterbågar och trädgårdsmöbler.
    Avverkning skedde på vintern med tjäle i marken, små markskador när man körde fram timret. Finns små maskiner som är en mordern verison av gamla nordsvenska hästar.
    ’Hård på tömmen’ är ett ett uttryck som kom från att nordsvenska timmer-hästar drog stora timmerlass hela veckan, och lärde sig att satsa när det låg en snödriva ivägen så att lasset inte fastnade. Sedan när man skulle till kyrkan på söndag för högmässa, gjorde hästen samma attack på snödrivor, nu med bara familjen som släp. Det blev oftast en racer-resa till kyrkan.Även om hästkarn höll hårt i tömmen (selen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Impregnerade tallar kallas "fetved". Finns en del idealister som fortfarande producerar sådan, mest för eget bruk vid eget bygge.

      Har själv haft fetved, dock till energibruk efter att tidigare hästgårdsägare i sin desperation haft hästar på bete i prima tallskog vintertid och dessa då ringbarkat stammarna under två meters höjd. Vilket man för övrigt ser hos betesdesperata hästgårdsägare på fler platser.

      Radera
    2. Låta hästarna beta v i n t e r t i d? I tallskog? Är det något speciellt för västkusten? Låter desperat i mina öron. Själv ger man ju hästarna några höknippen om dagen vintertid men det kanske inte alla gör...

      Radera
    3. http://www.fetvedensvanner.com
      Skala gärna ett par träd till om du ändå har dem stående. Fetved är efterfrågat och ger mer inkomst än brännved - även om marknaden kanske mättas ganska snabbt så du ska kanske inte lägga ned alltför stor investering i den...

      Radera
    4. Hästar äter inte rabarber och lupiner, så odla dessa - nästan allt annat styrker med.

      Radera
  18. Håller helt med om att spara/renovera är ofta ett bra sätt att värna om miljön. Men om man nu skall köpa nytt - försök alltid att ta reda på så mycket som möjligt. Eller välj från en certifierad källa. Även om dessa kan vara kritiserade, så är det bättre än att gissa eller lita på reklamen.

    SvaraRadera
  19. En av anledningarna till att trakthyggesbruket är vanligt borde vara att många betesmarker och åkrar har planterats igen och då får man en skog med likformig ålder.

    En annan faktor som påverkar är att lönerna har stigit och den som gör jobbet behöver få ut fler träd per timme. Det här blir ännu värre när träden tas ut med en maskin som har kostat miljoner och vars kapacitet gör att den kan amorteras och ge en bra lön. Maskinell huggning konkurerade ut manuell huggning, folk ville helt enklet inte jobba stenhårt och ganska farligt för låg lön.

    Sedan är trakthyggesbrukets åtgärder lätta att planera, upphandla, instruera och kontrollera. Skall man plocka enstaka träd behöver man en mycket djupare kunskap om sin skog och andelen skogsägare som bor i sin skog minskar. Det kan redan vara knepigt att göra en röjning som ägaren har tänkt sig, det är lätt att missuppfatta eller felinstruera.

    Även röjningen formar skogen och plantering är en tillfredställande om än långsam odling, när man röjer blir det synliga och tydliga resultat av arbetet. Jag är tveksam till om suddar av hårt nedtryckta träd har någon lönsamhet, mitt intryck är att de mera stör plantorna än blir något bra. Sedan är röjning kul arbete, jag är dock inte lika förtjust i plantering.

    Trakthyggesbruk är en form av långsamt åkerbruk och sköts det riktigt effektivt är frågan om man egentligen skall kalla det för skog, det ser ut som en skog på avstånd men det är monokulturer.

    Att vartefter plocka träd och genom undertryckning få fram kvalitetsvirke är ett tänkande som påminner om ekodling. Jag är helt med på att det ger större biologiska värden och det borde passa riktigt bra för den som så att säga bor i skogen. Skall man komma igång med det utgånde från en granåker planterad på för 60 år sedan övergiven åkermark skulle det kunna fungera att blanda björk och gran och sedan se vad man kan göra med det vartefter björken plockas ur och det blir luckor. Själv skulle jag nog vara frestad att då göra granskog av det. Det är spännande att prova olika träd och blanda men det kräver mycket kunskap, iofs är min brist på kunnande inget hinder för andra.

    Om man går vidare på temat peak oil borde lägre lönenivåer och dyrare bränsle göra det fördelaktigare med manuell röjning och huggning. Dyrare skotning och lastbilsfrakt gör det viktigare att höja kubikmetervärdet på specialsortimenten. Å andra sidan lär det bli oändlig efterfrågan med kort räckvidd från samhällen och järnvägsterminaler på allt som kan brinna.

    Så det kan nog bli en nisch för att bo ute i skogen och bruka den med mera avancerade metoder för att få råd att glassa in till staden i en bil (fin bil om man är skogsägare) en gång i veckan för att festa, sova över och veckohandla.

    SvaraRadera
  20. En annan sak som ställer till det för kontinuerligt skogsbruk är att skogsfastigheterna är så högt värderade. Lyckas man köpa en fastighet gäller det att raka av så mycket som möjligt så fort som möjligt för att amortera ner lånen. Framförallt i södra Sverige värderas skogen över nuvärdet på normal avkastning så pressen att få ut snabba pengar är stor.

    Avverkar man mycket på en gång blir det även lättare att förhanda pris på både entreprenad och försäljning.

    De som inte köper skogen med sådan press är de som köper skog med en befintlig förmögenhet, iofs är det nog dessa pengar plus hård belång inför förväntad prisökning som driver upp priserna.

    Skall skogen bli tillgänglig för Svensson med skogsöga och en idé om att bo på landet och köra motorsåg halva dagarna och planera den andra halvan behövs det nog en rejäl priskrasch, men då lär det å andra sidan bli svårt för Svensson att låna.

    SvaraRadera
  21. Trots att jag är amatör och har svårt att hålla reda på alla parametrar så kan jag hålla med om de ekonomiska fördelarna med ett kontinuerligt skogsbruk, åtminstone för skogsbönder.

    Något som jag inte såg på Silvaskogs hemsida är att omhändertagade av vindfällen och döda träd underlättas med mindre beståndsgående maskiner och metoder och organisationer för sådant. Vidare så minskar behovet av så kallad skyddsdikning med grävmaskin av den försumpning som ibland uppstår på hyggen när träden försvinner och avdunstningen minskar.

    Det kan vara svårt att hugga rätt träd bland de större. Men trakthyggesbruk kräver också mycket kunskap och där går det nog att göra bort sig mer.

    SvaraRadera
  22. Håller med om det mesta i inlägget, med reservationen att de som har skördare och skotare inte lever i något ekonomiskt himmelrike.
    Entreprenörerna är ekonomiskt hårt nerkörda i skoskaften av de skogsbolag de jobbar åt och som har gått i borgen för deras maskiner.
    Också en form av slaveri.

    SvaraRadera
  23. Ajdå Lars, du brukar ju hålla på formerna. Denna gång slank dock hus stommar med. Hoppas på en blogginlägg om vad som händer när 40 talister slutar arbeta ;)

    SvaraRadera
  24. Jag håller med om mycket, men det är viktigt att poängtera att Naturkultur inte alls är det enda eller ens det mest etablerade sättet att bedriva konintuitetsskogsbruk (se t.ex. http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUBLIKATIONER/Skogsskotselserien/PDF/11-Bladningsbruk.pdf). För övrigt är det ju ett problem i skogsbruket att alla förändringar tar så lång tid med tanke på rotationstiden här i Norden. Nu när vi har levt under ett ganska hårt trakthyggesparadigm under efterkrigstiden så innebär det ju att de flesta skogar är likåldrig barrskog. Det har också gjort att i princip all skogsforskning handlar om trakthyggesbruk, vilket i sin tur leder till en brist på kontinuitetsskogsbruk som bygger på etablerad forskning eller praktisk erfarenhet. Naturkultur t.ex. har ju inte alls provats i praktiken i den utsträckning som krävs för att den ska betraktas som väl beprövad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är i princip inga problem att börja arbeta med Lübeckmodellen i en likriktad barrskog. Skogsägaren i samråd med exempelvis Silvaskog gör de uttag som är ekonomiskt och ekologiskt motiverade. Återstående träd får fortsätta att växa till sig (inte ens i en likriktad barrskog är alla träd lika stora)och delar av tillväxten fortsätts att skördas med jämna tillfällen. Då skogen får återplantera sig utan mänsklig påverkan kommer en naturlik skog att växa fram.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...