2012-04-10

Teori och verklighet

Som påtalats här på bloggen de senaste veckorna så har anläggningar vanlig enkel solenergi i form av solcellspaneler fallit så pass mycket i pris att det redan idag kan vara lönsamt med solceller för privatpersoner, även utan subventioner. Med skatter och moms kan priset landa på 92 öre per kWh, dock inte medräknat installationskostnader. Och med den subvention som elcertifikaten ger i Sverige kan solceller snart även vara lönsamt för den som vill uppföra rent kommersiella anläggningar även på svenska breddgrader.


Samtidigt lär priserna på solcellsmarknaden fortsätta att falla.

Professor Christian Azar vid Chalmers fick idag en debattartikel om solenergi publicerad hos Bonnier/DN, där han helt korrekt påpekar att mänskligheten genom att uppföra solenergiparker på några procent av världens öknar i teorin kan få tillräckligt med energi för att driva dagens samhälle.

Helt korrekt. I teorin. Invändningar om överföringsförluster kan vi också bortse från, det handlar bara om att bygga lite större parker, även om folk har en tendens att inte bo i öknen.

Men så återvänder vi till verkligheten.

För Europas del hittar vi dessa öknar i Nordafrika. Det finns en utrikespolitisk och säkerhetspolitisk aspekt här. Om Europa gör sig beroende av Nordafrika för sin elproduktion så kan också makterna i Nordafrika närhelst de vill släcka ljuset för Europa. Och distribuerad infrastruktur i otillgängliga trakter är i praktiken omöjliga att säkra. Inte ens dagens fossilgasledningar eller oljepipelines går säkra, utan utsätts enkelt och ofta för sabotage i Nordafrika och Mellanöstern. 

Den andra aspekten är att vi faktiskt inte kör våra fordonsparker, inklusive tunga transporter, på el. Vare sig idag eller i framtiden. Bilbranschens egna optimistiska prognoser, såväl som de eviga tokoptimisterna hos IEA, pratar om några procent elbilar på vägarna till 2030. Och bilar som kör på flytande bränsle går inte att tanka med el.

Ser vi till Sverige är nästan all elproduktion icke-fossil. Även till den totala energibalansen är Sverige ett av västvärldens minst fossila länder idag, men vi är till 95-99% beroende av fossila bränslen för våra vägtransporter. Fordonsparken byts ut på 19 år i nuvarande takt, men antagligen ännu långsammare framöver när Europas kreditutrymmen ätits upp. Om 100% av alla fordon som såldes idag var elbilar skulle 100% av alla fordon vara elbilar år 2031. Men i år har det sålts i storleksordningen 50 st elbilar i Sverige. Inte 50%. 50 stycken. Övriga 99.9% av bilarna sålda i år kommer fortfarande vara i bruk år 2031 och kräva sina flytande bränslen. Sådan är verkligheten.

Det är också därför Azar bara pratar om klimatförändringar (och naturligtvis ropar efter högre skatter på fossila bränslen) och inte om peak oil. Man kanske kan minska beroendet av fossilgas och kol i elproduktionen via solenergi, men man kan inte få bort oljeberoendet inom transporterna. Solcellerna löser inte peak oil, men uppfyller en del krav inom klimatpolitiken. Men inte helt. Solen lyser inte hela året och inte hela dygnet. Det behövs alltid något sätt att lagra upp energi. För Sveriges del är det enkelt, då vi har vår vattenkraft. Varje timme solen lyser på en 100W-panel så kan man låta några tusen liter vatten stanna kvar i vattenkraftsreservoarerna, om det nu inte vore för att vi exporterar el till kontinenten istället.

Men samtidigt råkar öknarna runt Europa befinna sig i de länder som exporterar olja och fossilgas till Europa, t ex Algeriet och Libyen. De är knappast intresserade av att slå bort en intäktskälla i förtid. Men det hade varit lämpligt att dessa länder använde just sina oljeintäkter till att bygga en industri för produktion av förnyelsebar energi. För deras olja och gas kommer sina och med det intäkterna. 

 Och det finns andra flaskhalsar, t ex inom råvaror som koppar, aluminium och silver som alla behövs för solceller.

I slutändan ger solen jordklotet nog med energi för att kunna ställa om hela det mänskliga samhället till att leva på flöden istället för på lager.

Problemet är att nå dit, speciellt som vare sig politiker eller befolkning har modet eller kunskapen att se nödvändigheten. Man har inga problem att hosta upp 100 miljarder SEK för att rädda tyska och franska banker (aka "stödja Grekland"), men att hosta upp 100 miljarder för ett uthålligt svenskt energisystem kan vi ju drömma om. Trots att det hade gett avsevärt högre ränta än de 0.5% man krävde för 100 miljarder till IMF. Vilket visar var fokus ligger. I verkligheten.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

50 kommentarer:

  1. Men det handlar ju som du säger i slutklämmen om vilja. Ur ett klimatologiskt hänseende kommer Iberiska halvön att vara en del av Nordafrika, av Sahara i vilket fall, inom ett par decennium och det är ju synd att säga att solen inte lyser där.

    Förvisso är acceptansen för solkraft ganska låg i Spanien just nu efter en subventionsskandal som la 7% på elräkningen för spanjorerna men om man lockar med jobb och export skulle det säkert gå.

    SvaraRadera
  2. Solenergi i detta mörka land ?? Skulle inte tro det !! / Sigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det visar ju hur lite du har på fötterna. Kontrollerar du inte saker utan bygger allt på förutfattade meningar?

      Radera
    2. Vi har inte ett mörkt land, vi har gott om soltimmar för att klara av både produktion av flytande bränsle och elförsörjning i Skandinavien. Speciellt på sommaren då vi har mer soltimmar än många andra ställen. Längre söderut är det ännu soltimmar totalt och utspridda över hela året så det är väll bara en fördel för dem som lever längre söderut.

      Men jag antar att man kan vara en effektivitetssnobb och kräva 100% effektivitet för att något ska genomföras, för annars kan det lika gärna kvitta.

      Radera
  3. Om man genom solpaneler eller annat har i stort sett obegränsat med elektrisk energi, skulle man då kunna använda detta för annat än att ladda batterier? Idag ser det svårt ut att driva fordonsparken på el, men kan man använda elen till att producera vätgas aller flytande bränsle av något slag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vätgas går att producera, problemet med det är att de är just vätgas, även kallad knallgas, så lagring av detta är väldigt problematiskt man behöver en behåller med flera hundra bar, så tänkt dig en olycka så smäller hela bilen. Alternativ som jag sett ser vettiga ut är tex som bilbanan man lekte med när man var liten, det skulle funka, men kostar naturligtvis mycket att lägga ut på alla vägar, men tekniken är redan utvecklad och testad.

      Radera
    2. Läs på lite innan du sprider din info. Vätgas och knallgas är INTE samma sak. Vätgas kan lagras under lågt tryck, exempelvis med metallhydrider.

      Radera
    3. Man kan även producera flytande bränsle i form av etanol från vatten och koldioxid.

      Radera
  4. Bilar går ju att köra på metanol annars, någon som vet vad det kostar att framställa detta i stor skala?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enligt värmlandsmetanol så ligger priset långt under etanolkostnaderna, jag tror jag läst ca 60%.

      Radera
    2. Kopierar en relevant och intressant kommentar jag hittade i DN:s kommentarsfält: "Vi har en global infrastruktur för distribution av flytande drvm. Metanol är en utmärkt bensinersättare och dess nära släkting DME den bästa dieselersättare vi känner. Vi kan producera metanol genom att hydrera infångad koldioxid (förena CO2 med väte). Detta väte kan vi få ur vatten med solens hjälp. Dessutom är DMFC mogen för marknad. Vi kan alltså med metanol både fasa ut de motorer vi har i tpsektorn och fasa in dess elektrifiering. Vi kan även göra kolväten av metanol"

      Radera
  5. håller med. samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att http://www.desertec.org/en/ är ett grymt initiativ.

    med spelare som ABB, Munich Re, E.On, Deutsche Bank m.fl. i ryggen (http://www.dii-eumena.com/home/shareholders.html) kan man iaf hålla tummarna för att det blir drag under galoscherna och fler solceller i Nordafrika.

    SvaraRadera
  6. Tyskland har ju börjat en omställning som du skrev. Ett steg i rätt riktning.
    Dock kan det vara intressant att se hur många gasbilar det säljs i Sverige+etanolbilar.

    SvaraRadera
  7. Bra funderingar, men jag undrar om inte det där resonemanget om att det tar 19 år att byta hela fordonsparken något hämmar analysen. Ett medvetet politiskt beslut om t ex subvention av el-fordon, alternativt kombinerat med förbud av försäljning av fossilfordon efter, säg, 2023. Då har alla 10 år på sig för anpassning. Borde räcka väl. Skulle i vart fall få fart på saker och ting.
    /Grönvita

    SvaraRadera
  8. Europa, framför allt länder som tyskland, är idag helt beroende av en leverantör för sin gas - ryssland. Det vore ingen större förändring att vara helt beroende av något ökenland för sin el. Oljeberoendet gör oss redan idag väldigt sårbara.
    Det finns ingen möjlighet att få del av islands varma källor om det nu känns tryggare?

    SvaraRadera
  9. Länder med mycket sol har lite vattenkraftsmagasin. Någon annan kostnadseffektiv lagring lär knappast uppstå. Med en fungerande kraftmarknad och någon solkraftsvolym av betydelse blir den och speciellt den fotovoltaiska (inte termiska) en ren skräpkraft. Lite kan installeras och sedan faller produktionsvärdet raskt och det finns ingen anledning att göra detta med subventioner. Om solceller monteras söder om medelhavet så räcker det inte om solcellerna är gratis för det är så mycket andra kostnader. Alla pengar till den så kallade förnybara energin bör dras in. Den här typen av populistiska politiska manipulerande inslag i ekonomin gör bara att kollapsen kommer tidigare. Azar är en första klassens flumprofessor.

    SvaraRadera
  10. Något man oftast glömmer när man diskuterar solceller i Sahara är de enorma mängder vatten som krävs för att hålla panelerna rena. Förutom överföringsförluster och politisk risk så är vattentillgången även för solceller ett stort hinder från praktiskt genomförande.

    SvaraRadera
  11. # Urban Persson

    Har du missat att man kan lagra energin i saltmagasin under marken?

    # Björn

    Jag brukar undra hur tåliga solpanelerna är för sandstormar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det för underjordiska saltmagasin? Det har byggt solkraftverk med torntyp med värmelagring i ett nitratsalt, som smälter vad cirka 220 grader C och tål cirka 600 grader C. Saltet är i stora isolerade cisterner och den varma är i rostfritt. Det liknar vanlig salpeter handelsgödsel från sydamerika och kostar någon USD/kg. Det finns sådant i Spanien (Gemasolar) och det byggs större sådana kraftverk i sydvästra USA. Den här tekniken i dessa soliga områden med lasten som störst på sommaren är nog den minst olönsamma. Kapacitetsfaktorn kan vara upp till 70 procent. Mängden stål eller annat material per producerad kWh är här liksom inom andra soltekniker ännu högre än i vindkraften. I takt med att materialen blir dyrare så blir teknikerna än mer olönsamma. I Europa är förutsättningarna för solkraft sämre än i USA.
      http://www.solarreserve.com/
      http://social.csptoday.com/
      http://www.youtube.com/watch?v=GhV2LT8KVgA

      Radera
  12. Solceller tror jag kommer att vara ett bra komplement till andra energikällor. Vi värmer vårt varmvatten med solpaneler på taket, funkar bra även på vintern när solen skiner, åtminstone runt Medelhavet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solvärme för varmvatten på taket på husen runt medelhavet har funnits där i minst 50 år redan. Det är ju solel som är det nya, där det finns intressanta nya saker att göra.

      Radera
  13. En alternativ lösning...låna ut triljarder euro till södra Europa som du vet att du inte får igen. Sedan när dessa länder är bankrutta så tvingar man deras arbetskraft att utvandra norrut...för att arbeta billigt i drift i solcellsfabriker. Sedan installeras cellerna på de nya folktomma ytorna i södra Europa...klart! ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar inte som någon behöver tvingas :-)

      http://www.nytimes.com/2012/04/29/world/europe/germany-looks-to-southern-europe-to-fill-jobs.html?_r=1&hpw

      Radera
    2. Självklart inte :) Det är nog ganska smart att jobba i Tyskland ett tag och samla på sig tyskpräglade euro-sedlar och mynt. Om några år växlar man dessa via D-mark till ett lastbilsflak med pesetas :)

      http://www.zerohedge.com/news/hugh-hendry-europe-you-cant-make-how-bad-it

      Radera
  14. Dygnsvariationer i produktionen från solceller och vindkraft kan nog pareras med vindkraft. El från solceller i Sverige blir ju starkt säsongberoende. Möjligheten att reglera säsongsvariationer från solcellsbaserad el begränsas av vattendomar som styr damnivåer och vattenföring för att miljöskadorna inte skall bli allt för stora

    SvaraRadera
  15. Bra att Cornucopia nämner den stora bromsklossen för positiva satsningar, bankerna

    SvaraRadera
  16. Påpekas bör att det inte är säkert att Sydeuropa går mot ökenklimat.
    Klimatförändringar är ett naturligt skeende och vi kan likafullt vara på väg mot en ny istid vilket får svåra konsekvenser för Europa. Historiskt sett bildades Saharaöknen samtidigt som stora delar av Europa låg under ett istäcke. Nedkylning av klimatet över 40N breddgraden medför torka söder om Sahara.
    Solceller kan i och för sig fungera bättre mot en bakgrund av snö och is som reflekterar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såvitt jag förstått så uppstod Sahara när isen över Norden smälte. Sahara och istid brukar inte vara samtida fenomen. Istället blomstrar Sahara när vi har istid.

      Radera
    2. Sahara kommer sig av dess plats på jorden som ligger alldeles under den torra vind som kommer ifrån regnskogarna. Anledningen till att det är öken är för att det inte är tillräckligt varmt för att skapa ett lågtryck och monsunregn ifrån medelhavet. För 10 tusen år sedan var jordens lutning en aning annordlunda(den vobblar med 50 tusen års intevall) och då var det varmare i Sahara och jungel likt indien.

      Radera
  17. 10 kilo flytande väte ger lika mycket energi som 38 liter bensin. En Toyota kunde redan för 5 år sedan köras mellan 88 0ch 105 mil på en tank och flytande väte är betydligt mindre farligt att handskas med än komprimerad vätgas under högt tryck samtidigt som gasläckaget är betydligt mindre.
    http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article254223.ece

    Enl tyska forskare täcks elbehovet för hela Europa på en yta av 50 kvadratkilometer i MENA-länderna och ryska forskare testar nu en supraledare för elöverföring utan förluster bestående av en Magnesium diboride (MgB2)-kabel som kyls ned av just flytande väte till 40K och då får förlustfria överföringsegenskaper.
    http://www.pravda.ru/science/eureka/inventions/21-03-2012/1111934-sverhprovodimost-0/

    Här kan man alltså tänka sig att vi får se pipelines innehållande flytande väte som omger en MgB2-elkabel. Dvs levererar både lagrat och miljövänligt fordonsbränsle samt el i samma ledning.

    Dii fixar att marknaden blir intresserad för ingen politiker bryr sig innan de kan beskatta något som bevisligen fungerar.
    http://www.dii-eumena.com/work-areas/rollout-plan.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. 10 kg flytande H2 har en volym på 140 liter o är 252 grader kallt. Oanvädbart som bilbränsle de närmaste 50+ åren

      Radera
  18. Heliostater+turbindrift, så får man ut mycket mer effektivitet ur solen än de 10-15% av en kvm solcellspanel.

    Tänk att kunna producera vätgas utan några andra tillsatser än hög temperatur. Vet ej effektiviteten, men vid 1000C får man ut runt 60% av tillförd energi. Har aldrig sett siffror på vätgasprod vid 2500C, men det borde ligga över 70% skulle jag tro. Syntetiska kolväten är fullt rimliga, skulle även spara infrastruktur kostnader för samhället. Enklaste formen är metanol, vätgas+co2. Men ammoniak och en massa andra ämnen skulle lätt kunna produceras via solvärme.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är enklare att förgasa biobränske med koncentrerad solenergi och få något flytande bränsle. Temperaturen är långt lägre än vid produktion av vätgas, men ändå nog så hög, vilket gör att verkningsgraden blir låg. Utstrålningsförlusterna från mottagaren blir stora. Solenergin ersätter ved och måste vara billigare. Eftersom anläggningen bara fungerar när det är sol så blir kapacitetsfaktorn låg. Och eftersom det inte finns mycket biobränsle där det är mycket sol så kan det bli långa transporter. Sundrop fuels i Colorado hade stora planer inom detta och byggde prototyper men de är lagda på hyllan. Uppenbart blev det för dyrt. Som inom solkraft kommer denna typ av solenergi med ”solbränslen” nog aldrig att fungera. Men det är svårare att bedöma.
      http://biomassmagazine.com/articles/1674/solar-powered-biomass-gasification/

      Nu ska de använda samma reaktorprincip med värmetåliga grafitrör med värme från vätgas från naturgas istället för koncentrerad solenergi. Det är säkert bättre. Det blir något halvbiobränsle.
      http://www.sundropfuels.com/pressreleases/2011/SundropFuelsCP1siteselectionannouncement.pdf

      Radera
    2. http://en.wikipedia.org/wiki/Solar_thermal_energy

      Jag tror på CSP, vatten är ingen omöjlighet i en öken heller. Energi är billigare att lagra som värme eller i flytande kolväten.Att lagra i batterier är en dum och dyr omväg. Men för att lagra i kolväten krävs att vätgasen produceras supereffektivt. Nog har vi områden med många soldagar även inom EU? På sommaren när det är lägre behov av uppvärmning kunde man producera vätgas för kolväten och på vintern elkraft för uppvärmning.

      Speglar och linser är inte high tech, men de material som krävs för en solugn/reaktor är high tech.

      När du snackar biobränsle, tänker du lokalt eller globalt? Jag är ingen småskaleivrare, jag tänker stort och globalt nu. Jag bryr mig inte om Sverige eller att vi ska vara med, jag bryr mig om rimligheten.

      Radera
    3. Jag propagerar inte för något utan försöker bara rangordna saker efter hur oekonomiska och omöjliga de är. Och jag är varken en småskaleivrare eller storskaleivrare. Ivrarna på solområdet är många och de måste man ta med en nypa salt. Ibland verkar det inte finnas någon övre gräns för vad som är möjligt. Det är bara lyssna på professor Azar.

      EU ligger ganska långt norrut jämfört med USA, med Madrid på samma höjd som New York. Södra USA har cirka 20 procent mer direkt strålning mot en solföljande yta än södra Spanien. Grekland och Italien är mycket sämre än Spanien.

      Det vore dessutom bra om de misslyckades söderut och det här landet naturliga handelsfördelar. Vattenfallchefen Josefsson avfärdade allt det där med elöverföring från öknar i Afrika och det var klokt. Om vattenkraften byggdes ut inom allt från små vattendrag i söder till alla älvarna i Norrland så skulle det nog bli lite bättre. Men kanske inte för Vattenfall, som vill hålla elpriset uppe på alla sätt.

      Radera
  19. Gehrlicher Solar plans 250MW of subsidy-free PV in Spain
    http://www.rechargenews.com/energy/solar/article310375.ece

    SvaraRadera
  20. 92 öre bygger ju på ett pris på två dollar för solceller/W. Nu när priset från fabrik är på mindre än en halv dollar så kan vi isf ta 92/4 = 23 öre.

    23 öre idag per kwh, inte någon framtidsvision. Just nu. Vem organiserar upp detta? Miljöpartiet? Detta är ju en jättegrej för svenska folket, varför helt tyst?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solcellspriset i bulk vid fabriksporten i Kina är en liten del av totalpriset för en solcellsinstallation.

      Om solcellselen kostade 23 öre per kWh skulle ingen politiker behöva "organisera upp detta". Marknaden klarar av att tjäna pengar på egen hand, liksom. Istället krävs 2 kr/kWh i feed-in-tariff i Tyskland för att få solceller byggda där. Därnånstans har du det verkliga priset - långt ifrån amatörmässiga hobby-kalkyler.

      Radera
  21. Därför att igår var elpriset 22 öre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är snarare politisk, om det finns en genuin vilja att göra svenska folket till sina egna herrar eller om de ska fortsätta vara slavar under el/skatte-maffian. Tror på alternativ två, så någon form av nya skatter är att vänta på solceller vid privat bruk. Säkert något EU påbud pågång.

      Radera
    2. I den här frågan krävs ingen hjälp från EU, det räcker gott med den svenska kärnkraftslobbyn.

      Radera
    3. 24.5 öre på spotten igår. På det tillkommer avgifter som elcertifikat skatt och moms - samt elbolagets påslag. Och så naturligtvis även överföringskostnaderna.
      Spotpriset har varit högre än 21 öre sedan 2002, och högre än 14.5 öre 2001-2002 det är lägsta priser alltså.

      Om vi tror på en utveckling som det varit de senaste åren innebär det att om 18-24 månader så kommer kapaciteten ha fördubblats, eller om ni så vill priset för samma effekt ha halverats. Innebär alltså 11 öre/kWh om två år på egna solceller.
      Och sannolikt 6 öre/kWh år 2016.

      Finns det någon som tror att dessa låga priser kommer att ignoreras av villaägare? Själv tror jag att vi kommer att få en ny "parabolantennsdiskussion" dvs liksom som parabolantenner diskuteras om de får sättas upp på balkongen på hyresrätter och bostadsrätter kommer det att diskuteras om solceller får sättas upp på balkonger - och det är väl ungefär samma balkonger då söderläge är nödvändigt i för både solceller som för paraboler.

      Radera
  22. Kanske dags att konvertera sin bil till biogas samt börja odla vall på villatomten. En yta på 30 X 30 m skulle räcka till 1 200 mil/år. Bara att åka till kommunens biogasverk med skörden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1200 mil pa biogas av 900kvm vall pa ett ar? Kan man fa lite bakgrund till denna utrakning?

      Radera
    2. sidan 26.
      http://www.h2euro.org/wp-content/uploads/2009/01/eha_h2production_brochure_eng_0407.pdf

      Radera
  23. "Den andra aspekten är att vi faktiskt inte kör våra fordonsparker, inklusive tunga transporter, på el. Vare sig idag eller i framtiden"

    FEL.

    I alla fall om i framtiden, du uttalar dig väldigt självsäkert om den... Hört talas om elektrifierade vägar?

    Kolla från 81.30 här: http://www.riksdagen.se/sv/Utskott-EU-namnd/Trafikutskottet/Oppna-utfragningar/Oppe/?did=GZC220120329ou1&doctype=ou

    Och kolla in denna sida med nyheter om bla Norhtland i Pajala som ev kommer bli ett pilotprojekt för tunga el transporter på elektrifierad väg i Sveriege. http://www.elvag.se/

    Sådär! Nu har du ett bra material till ett mer positivt lösningsinriktat inlägg, du skulle ju ha mer sådana :)

    SvaraRadera
  24. Jag kan inte låta bli att längta till framtiden, vi har kommit långt på några få år och jag tror absolut att vi kan lyckas leva på den energi som vi får av förnybara energikällor i framtiden! Frågan är mest politisk då man behöver vidareutveckla t.ex. de solceller och vindkraftverk som vi har idag för att göra dem effektiva. Det ska bli intressant att se var den här utvecklingen leder oss!

    SvaraRadera
  25. # Thove

    Jag tror, jag tror på sommaren... jag tror, jag tror på sol igen...

    Du verkar lite naiv... I vilka avseenden har vi kommit så långt? Du tror visst att det är politikerna som utvecklar ny teknik?

    Intressant kan det nog bli, men allt annat än behagligt.

    SvaraRadera
  26. Konstigt att det krävs fem gånger så höga subventioner för sol-el som för vind-el i Tyskland, trots att det blåser sämre i Tyskland medan de har bättre sol.

    Glöm solceller. Det kommer aldrig någonsin bli konkurrenskraftigt i Tyskland, och än mindre i Sverige. Det är för dyrt tillochmed om tunnfilmscellen är gratis vid fabriksporten - totala systemkostnaden blir ändå för hög.

    SvaraRadera
  27. Jeppen - ja då får Wi väl producera lite mera CO2 - eller ?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...