2012-04-19

Seabased går vidare - tar in riskkapital

Mitt onoterade portföljbolag Seabased AB, som jag haft aktier i sedan sommaren 2005, har som bekant nu fått godkänt för Fortums vågkraftpark utanför Smögen och går nu vidare mot riktig produktionslina. Se artikel i Ny Teknik.


Det handlar om världens mest beprövade och utvecklade teknik för vågkraft, då man i allt större utsträckning har haft verk i utvärdering, test och produktion sedan 2005. Tekniken har vidareutvecklats och min åsikt är att det inte existerar någon teknisk risk här. Man vet vad man håller på med. Risken ligger snarare i huruvida man säljer bra i framtiden eller ej. 

Däremot tar man nu in 200 MSEK i riskkapital för att finansiera en permanent fabrik. Man kommer i den ursprungliga mini-linan ha att göra fram till 2015, men kommer också kunna bygga ut kraftigt och ge upp till 600 arbetstillfällen om ytterligare beställningar börjar rinna in. Det är mycket för Lysekil kommun med mindre än 15 000 invånare.

Finns alltså en möjlighet för riskkapital att komma in här. Förra året gick japanska Mitsubishi in i bolaget och kommer rimligtvis vara en global kanal för marknadsföring och försäljning av kraftverksparker. Det ter sig tämligen självklart att Japan kan vara en marknad, varandes en ögrupp i Stilla Havet. Verken lär vara jordbävnings- och tsunamisäkra också.

Rimligtvis söker man smart riskkapital som kan tillföra något mer än bara pengar, men vem vet, de kanske tar emot mindre privata investerare med bara någon miljon i näven i det här läget också.

De onoterade aktierna i Seabased har senast handlats för 120:- SEK om jag är korrekt underrättad, vilket ger ett marknadsvärde på bolaget om ca 700 MSEK i dagsläget. Och de ligger kvar djupt i den mentala byrålådan. Jag äger även aktier i Seabased via holdingbolaget Energy Potential.

Seabased söker även seniora ingenjörer mm.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

22 kommentarer:

  1. Både Seabased och Energy Potential verkar vara spännande investeringar. Men hur bär man sig egentligen åt för att handla med onoterade bolag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle gärna vilja veta det med, har länge haft funderingar på att investera i en "grönare" energi

      Radera
    2. Det finns information samt köp-/säljannonser för aktier i onoterade bolag på denna site:

      http://www.inoff.nu/

      Radera
  2. Cornu, ös in mer pengar, belåna gården-bli en BLT.Denna investering kan ju bara lyckas..köp även in dej i vindkraft och solceller. Stackars

    SvaraRadera
  3. Man kan undra varför det har gått så enormt långsamt för företaget. Och varför så lite tekniskt har publiceras. På You-Tube finns inget. Att stora företag går in med pengar eller skriver köpkontrakt imponerar inte på mig. Och inte heller professorstitlar.

    Något av första jag undrade över när jag hörde detta, kommer jag ihåg, var hur de håller stången tät mot vattnet. Eller går allt i vatten? Det måste vara bättre med en hydraulisk kolv istället och pumpa runt vatten. Då får ju vikten och ”repet” upp till ytan oavsett hur det drar en bra styrning. Många parallellkopplade pumpkolvar ger ett konstant flöde, som relativt billigt, på land, på ett torn ute i vattnet, eller vid en central enhet på botten, ger lågspännd trefasström. Det behövs bara backventiler till kolven. Jag har svårt att se hur deras hitech-lösning skulle kunna vara billigare. Det här kommer aldrig att bli något. Sälj aktierna Cornu innan det går i konkurs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser att Seabased på sin hemsida inte har smack om praktiska och ekonomiska detaljer, vilket är otroligt efter mer än 10 år. Vad kostar grejerna per kW? Eventuella patent går snart ut. Bara animationer och påhittade bilder. Bojen påstås röra sig med 15 slag per minut. Med en användbar slaglängd i linjärgeneratorn 2 m fås 60 m/minut, eller 1 m/sek. Direktdrivna generatorer i vindkraftverk, som går långsamt jämfört med vanliga generatorer, går många gånger snabbare. Kostnaderna för generatorn ökar av detta. Allt blir kraftigare och tyngre. Magneterna är av neodymtyp, vilket har blivit dyra saker av en extrem sällsynthet i jordskorpan. Om man tittar bara på mängden stål i bojen och den 10 m höga generatorhuset så är det säkert 6 ton, vilket ger 240 kg/kW, vilket är betydligt mer än i ett landbaserat vindkraftverk. Varför har de inte uppgiften på hemsidan? Det här liknar en bluff. Kapacitetsfaktorn är nog inte motsvarande högre. Allt måste vara maximalt rostskyddat i saltvattnet och här blir det lätt fel och dyrt att fixa efteråt. Den konstiga elektriska energin från generatorn måste omvandlas. Underhållet blir dyrt av många små enheter och platsen som de är på. Det här ger allt för dyr energi och kan aldrig konkurrera. Det blir konkurs och de suger på karamellen så länge de kan.

      Radera
  4. Inlägget har samma upplägg som många av kommentarerna på aktieforum där man diskuterar diverse förhoppningsbolag. Men kul att Herr Dysterquist är lite positiv för en gång skull ;) Lätt att prata om att starta en fabrik med 600 personer och en helt annan sak att göra det i praktiken. 50 öre per kWh låter inte illa, men det är lätt att slänga ur sig en siffra.

    "Risken ligger snarare i huruvida man säljer bra i framtiden eller ej". Det var ett vågat uttalande. Trodde det gällde för alla bolag!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. " vågat uttalande "
      Ja, det rör sig om vågkraft.
      Rädd 08:45 har rätt
      Allt för många osäkerheter
      Tyvärr.

      Skepparn

      Radera
  5. Jag skulle vara försiktig med investeringar i Energy Potentials då bolaget och dess grundare kan komma att revision över ägar- och jävsförhållande.

    SvaraRadera
  6. Hoppas inga läsare här går på detta lurendrejeri..../ Sigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det sjuka är ju hur många Seabased har lurat. Man har lurat i elnätet att man producerat el i testanläggningarna i flera år. Man har lurat Energimyndigheten att investera några hundra miljoner. Man har lurat Fortum att investera 200 miljoner i en kraftverkspark och sålt enskilda kraftverk till andra kraftbolag. Och man lurade till och med förra USA-ambassadören så väl att man hamnade högst upp på hans lista över svenska bolag inom ny energiteknik. Och inte en enda gång har man publikt gått ut och begärt pengar heller på sju år. Helt klart skumt.

      Radera
    2. Det slutar ju inte där. Man har lurat i folk att de fått lön i flera år. Man har lurat kommunen att få hyra mark för sin fabrik. Man har även lurat av 50 miljoner kronor från sjätte AP-fonden. Och ett tiotal miljoner har man lurat i sig från Uppsala Universitet också. Och detta utan att varit i media eller ens ha en snygg hemsida.

      Radera
    3. Va, harom inte ens en blogg?
      Men man kan ju occupera andras bloggar Se på mig!

      " anonym "

      Radera
  7. Härligt att man "toppar" med att lova 500 st nya jobb, vilket kommunalråd går inte i spinn över dylika löften. Visst vore det underbart om teknologin och affärsidén fungerar.
    Men magkänslan säger något annat.

    SvaraRadera
  8. Seabased hitech kan även jämföras med den historiska och väl kända tekniken med vattenhjul. En likhet är att anordningen rör sig långsamt och kräver mycket material för en given effekt, vilket gör det typiskt ekonomiskt. Vattenhjulet var under många ra år nästan helt av trä, men på slutet var de mer av stål. I den senare delen av 1800-talet uppfann Schweizaren Zuppinger ett förbättrat underfallshjul med 70-80 procent hydraulisk verkningsgrad. Sådana finns kvar och tillverkas fortfarande i stort sett samma som då. Idag är det andra transmissioner och de driver oftast en nätansluten generator, som består av en vanlig trefasmotor.
    http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=PL8f0E57i88&NR=1
    http://runeberg.org/nfap/0481.html

    Ett hjul med en diameter 5-6 m och en bredd 2 m och som sväljer 3 kubikmeter i sekunden med en fallhöjd 1,5 m producerar ungefär 25 kW, lika mycket som en anordning från Seabased. Kapacitetsfaktorn är minst lika hög. Anordningen från Seabased använder mer material inom betong, stål, koppar, neodym, rostskydd med mera och kostar naturligtvis mer, där den sitter 1 mil ute i havet på botten. Vattenhjulet använder dock mer träplank. Som många har förstått går den nya anordningen ut på att lura folk. Koldioxiden ska bort och då fungerar allt möjligt hokus pokus. Om man bara förpackar det med stora visioner, utlovade arbetstillfällen, flotta tekniska formuleringar och få ekonomiska detaljer så går det flesta på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Typiskt oekonomiskt, ska det förstås vara. Här är en annan länk om vattenhjul.
      http://en.wikipedia.org/wiki/Water_wheel

      Radera
  9. Hade det inte varit bättre att i detta skede använda sig aven kontraktstillverkare ist för att starta egen tillverkning?

    SvaraRadera
  10. @10:36

    Nja han har inte lurat 6:e Apan. En från 6:e Apan ingår i styrelsen på Energy Potentials (och äger också aktier). Uppsala Universitet och Mats Leijon och Energy Potentials är en och samma entitet. Mats Leijon och Berndtsson fixar pengar åt sig själva via Uppsala Universitet som täckmantel så att Energimyndigheten kan investera. Mats Leijon har många gamla polare från ABB som nu via egenskap som ordförande i en av IVAs avdelningar sitter i styrgruppen för bidrag på Energimyndigheten.

    SvaraRadera
  11. http://www.el.angstrom.uu.se/Meny/mpub.html

    Vill man veta om det finns någon substans bakom är det väl bara att börja plöja litteraturen?

    Sedan ifall det förekommer sådan massiv jäv, varför gräver ingen i det då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har kollat de vetenskapliga publiceringarna lite och förstår nu bättre vilket flum Seabased är. Det påminner om koncentrerand solenergi som jag har fördjupat mig i många år och sett något av i Tyskland och Spanien. Det är väldigt teoretiskt.

      En rapport från förra året av Lejon och Lindroth handlar om mätteknik inom vågkraft under mer 200 år. Jag förstår att de mäter saker till förbannelse så att de har har något att räkna på med sina datorer. Det är samma inom solenergin. Praktiska lösningar som syftar till tillverkning är avlägna och det är dessutom i grunden fysiskt omöjligt att lösa. Det finns förvisso företag inom vissa saker och då är det en försäljning med stora subventioner
      http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032111003704

      Det vore mer intressant att höra varför deras vågkraftverk är bättre än alla andra vågkraftverk och även liknande tekniker typ vindkraft. Materialanvändning och kostnadsredovisningar är en bra start. Men om sådant tiger de för det är inte artigt att kritisera andra forsklare. Och de vill inte avslösa vad dåligt de har på fötterna för då får de inga mer pengar. Seabased kan inte ens konkurrera med ett vattenhjul från 1800-talet, som i och för sig inte är så uppåt väggarna fel. De åker på konferenser och alla applåderar åt alla. Det finns enormt mycket trams inom miljö och energi och sådant som ska rädda världen. Kom och köp konserverad gröt.

      Radera
  12. Det enda jag är skeptisk till är att man vill ha tillverkningen i Lysekil. Efter att ha jobbat som underleverantör till nästan samtliga större företag i kommunen så kan jag konstatera att det finns en utbredd misstänksamhet mot allt som kommer utifrån, för i lychechil där gör man allting bäst. Varför inte lägga tillverkningen i trollhättan, uddevalla eller något annat ställe där det finns ett kluster av produktionserfarenhet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att grundkonceptet får svårt att producera el till en vettig peng per kilowatt är tydligen inget problem??

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...