Cornucopia?

2012-02-13 12:03

Svenska nya villor större än amerikanska McMansions

En läsare uppmärksammade mig på en artikel hos NRDC (Natural Resources Defense Council) om den amerikanska bostadsmarknaden där storleken på nyproducerade villor har börjat falla på väg mot rimliga nivåer. Det finns ett begrepp, McMansions, som beskriver många nya amerikanska villor - stora vräkiga hus, men med begränsad kvalitet och livslängd.


Men även livslängden på svenska nya villor är högst begränsad, vilket är en viktig anledning till att amortera i hög takt - under loppet av 30 - 50 år måste nästan hela huset successivt bytas ut om det inte istället skall rivas. Ingen större skillnad mot amerikanska McMansions egentligen, även om vi har tjockare väggar och kraftigare dörrar och fönster pga kylan.

Fast är amerikanska hus egentligen så stora? I artikeln framgår det att nybyggda amerikanska villor i snitt har en golvyta (nettoarea, NTA på svenska) på 214 m2. I SCB:s svenska statistik finns tyvärr bara bruttoarea, BTA, dvs ytan inklusive ytterväggar. Ett snabbt stickprov hos våra husleverantörer ger vid handen att golvytan ser ut att vara 85% av BTA och därmed kan vi ta fram siffror även för Sverige.
Nettoarea nya villor 2003 - 2010

Intressant nog sammanfaller nettoarean på en genomsnittlig nybyggd villa rätt väl med utvecklingen på bostadsmarknaden. När bostadspriserna stiger, vilket de gjorde 2003 - 2007 så ökade ytan på nybyggda villor. 2007 började priserna falla och de bottnade 2009. 2007 - 2009 föll också ytan på den genomsnittliga nybyggda villan. Priserna steg igen 2010 och då började man återigen bygga större villor.
Valueguard-KTH villaprisindex
för hela Sverige 2005 - 2012

Detta baserat på KTH-Valueguards villaprisindex för hela landet, se graf ute till vänster.

Att marknaden för villaleverantörerna har dykt kraftigt under 2011 har jag skrivit om här på bloggen. Bland annat har det synts på varslen och konkurser i branschen.

Rimligtvis har även de hus som väl byggs nu återigen börjat få mindre bostadsarea, men den statistiken släpar alltså efter något år.

Men bor då svensken trångt? Nej, naturligtvis inte. Det visar sig nämligen att en vanlig svensk nybyggd villa är större än en amerikansk McMansion. Den nybyggda genomsnittsvillan hade en nettoarea på ca 225 kvadratmeter år 2010.

Storleken på nybyggda villor
i några olika länder i västvärlden.
Jag har skapat en graf motsvarande den som finns hos NRDC, men lagt till Sverige till grafen för att illustrera hur stora villor man byggt i Sverige. Inte bara har priserna stigit extremt och svenskarna är bland de mest skuldsatta privatpersonerna i världen, vi har också byggt bland de största privatbostäderna i genomsnitt.

Så något har vi fått för skulderna. Men tydligen går det att i länder som Danmark, Frankrike, Spanien, Irland och Storbritannien att bo i betydligt mindre villor än i landet med lånta fjädrar. Att vi byggt villor större än amerikanska McMansions är ju passande i och med att svenskarna som privatpersoner också har större skulder än amerikanarna, trots Sveriges lägre BNP och lägre inkomster.

Nu måste man förstås bo på så här stora ytor i Sverige. Något annat är ju inte ståndsmässigt. Men det visar att det knappast är "vanligt folk" som byggt nya villor, utan folk med alldeles för stor kreditlina hos banken. Medelklass.

Samtidigt skall man komma ihåg att bostadsbubblorna har spruckit i länder som Irland, Storbritannien, Spanien, USA och Danmark. Sannolikt byggde man på toppen av respektive bostadsbubbla större hus än enligt grafen ovan. Att Sverige var bäst i klassen 2010 berodde nog snarare på att vår bubbla inte spruckit än. Hade man tittat på siffran från 2009 så hade både USA och Australien byggt större villor än svenskt storhetsvansinne. Australiens bostadsbubbla har inte spruckit än på allvar bör tilläggas.

Tillägg: En störande faktor kan vara att garage räknas in i nybyggnadsarean. I USA är ofta garagen sambyggda med villorna och gärna dubbelgarage, vilket lär dra upp arean. Även i Sverige bygger vi ofta garage, men garage kanske är betydligt mindre vanligt i andra länder, vilket kan förklara den stora skillnaden. En möjlig slutsats är att man i Sverige, USA och Australien i stor utsträckning bygger garage, medan man inte gör det i de övriga länderna i exemplet. Siffran 225 m2 för Sverige är fullt realistisk. 180 m2 bostad + 45 m2 garage.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

42 kommentarer:

  1. Kan det vara möjligt att snittvillan i Sverige är på 214 kvm vid nyproducerat?

    Jag byggde nytt för tre år sedan och har 215 kvm men då är min villa störst i hela nybyggnadsområdet. När jag tittar på husleverantörernas hemsida så har många inte ett enda hus i den storleken, de flesta ligger på under 180 kvm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag redovisar SCB:s bygglovsstatistik. Möjligt att man medräknar fristående garage etc i ytan, men det gör man även i USA där garagen ofta är sambyggda med bostaden, och dessutom gärna är dubbelgarage.

      Radera
    2. Jag tror du har blandat ihop begreppen Cornu.

      Bruttoarean (BTA) begränsas som sagt av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. Men i bruttoarean inräknas även bl.a. mellanvåningar. Det betyder att t.ex. ett radhus i två våningar med byggnadsarea (BYA, den area som en byggnad upptar på mark) om 80 kvm således har BTA om 160 kvm.

      /Arkitekten

      Radera
    3. Stämmer bra det och ingår i statistiken. Annars hade det inte blivit några 225 m2.

      Jag har inte blandat ihop begreppen, bara uttryckt mig otydligt och inte förklarat att bruttoarean blir större med fler våningar.

      Radera
  2. "Men det visar att det knappast är "vanligt folk" som byggt nya villor, utan folk med alldeles för stor kreditlina hos banken."

    Kanske, men också folk som helt enkelt har gott om pengar. Det finns så många i dag som har det betydligt bättre ställt än medianen och det är de med stora plånböcker som sätter normen och styr prisutvecklingen för de andra.

    SvaraRadera
  3. Kan det vara så att det är bara de som är missnöjda med begagnatmarknaden som bygger nytt nuförtiden?

    SvaraRadera
  4. Jo men vanligt folk med dålig koll kan jag tänka mig.

    SvaraRadera
  5. Nä Cornu, nu har du druckit för mycket hembränt. 214 kvm i genomsnitt; det stämmer inte rent empiriskt. Det är bara att åka omkring lite.

    Det är säkerligen någon/några enstaka idrotts-stjärnor eller liknande som byggt stort.

    Räkna ut medianen i stället och räkna bort garage & förråd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stämmer nog tvärt om rätt bra. 180 m2 + 45 m2 garage blir 225 m2.

      Jag har inte rådatat och kan alltså inte räkna ut medianen, ej heller finns det separata siffror för garage.

      Radera
  6. Nu förstår jag inte ditt resonemang om att ett hus skulle vara så utslitet att dess livslängd inte är längre än 30 - 50 år. Jag kan inte tro att hus byggda i början av 1970-talet har en markant högra byggstandard än dagens villor. Vårt hus från 1974 har inte genomgått annan förändring än att badrummet har renoverats. Grannarna runtomkring bor i hus som är mellan 30 - 60 år utan radikala renoveringar. Dina teorier är nog inte verklighetsförankrade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte ens taket lagts om eller fasaden målats om? Tegelhus?

      Inga grannar som heller målat om eller lagt om taket? Mkt bra kvalitet på era hus får jag säga, bara att gratulera. Vad för målarfärg använder ni och grannarna om den håller i 30 - 60 år?

      Radera
    2. Måla om/ lägga om taket kostar ju inte som å bygga upp en helt ny villa...

      /Oraklet

      Radera
    3. Tegeltak, sopar av taket från barr en gång per år. Liggande stockpanel, målad några ggr. Tilläggsisolerat taket. Bytt några rostiga hängrännor. Som du ser, lite vanligt underhåll, samma för mina grannar. Ni har förmodligen samma standard i Sverige som vi har här. Är man tvungen att riva en villa efter x antal år beror det förmodligen på mögelproblem men det är en annan sak

      Radera
  7. Halvt orelaterat - Tycker ordet "bobubbla" dyker upp allt oftare i etablerad media: http://www.dn.se/ekonomi/bolanetaket-stanger-de-unga-ute

    SvaraRadera
  8. 225 kvm låter som andra påpekat orimligt stort.

    "Småhus" inkluderar rad- och kedjehus, så ett bygglov (som jag antar är den statistik du tittat på) kan vara flera faktiska bostäder. Snittarean per bostad är alltså troligen lägre än 225 kvm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, bygglov söks per fastighet, rad- och kedjehus står på separata fastigheter per lägenhet. Undantaget är bostadsrättsföreningar men då räknas inte radhusen som småhus.

      Radera
    2. Källa till det hittade jag för övrigt på http://www.scb.se/statistik/_publikationer/NR9999_2010A01_BR_73_NRFT1002.pdf sektion 4.2, där det står: "småhus för permanentboende (friliggande villor, rad- och kedjehus)"

      Verkar vara besvärligt att hitta definitioner som används av SCB, finns de listade någonstans?

      Radera
    3. Och som sagt 180 + 45 garage är fullt rimligt.

      Radera
    4. En enkel sökning på hemnet på "nyproduktion" och villor/radhus ger 195 träffar <180 kvm och 21 träffar >180 kvm.

      Inte så vetenskapligt, men ger ju en fingervisning om att medianen inte är i närheten av några 180 kvm...

      Radera
  9. Nog för att husen idag knappast byggs för att hålla över generationerna - men att måla fasaden är väl ändå inte samma sak som att "nästan hela huset successivt måste bytas under loppet av 30 - 50 år"….? Däremot kan jag tänka mig att t.ex. fasadbyten kommer att behöva göras oftare för nybyggda hus än för sådan byggda på 70-talet med tanke på att virket ö.h.t inte sorteras efter kvalitet längre. På vårt 30-tals hus är fasaden av kärnvirke och kommer aldrig att behöva bytas om man oljar ändträt ngn gång per decennium.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns inget kärnvirke längre, som du påtalar får man vilken skit som helst idag. Dessutom odlas granen i plantageskogen för att maximera tillväxten för massaindustrin, dvs hastig tillväxt under kärnåren så vi får allt glesare kärnor. Inte gamla tiders kvalitet.

      Radera
    2. Framför allt måste man undvika virke som har bevattnats på sågverken, det bör inte användas utvändigt eftersom färgen inte sitter kvar länge. Det mesta av stormvirket som bevattnades är visserligen borta nu, men sommartid bevattnas alltid det grantimmer som finns i lager på sågverken. När det gäller hållbarhet på träfasader är det nog inte heller alla hemmafixare som vet hur virket ska monteras, kärnsidan utåt, stickorna vända neråt o.s.v. För lång hållbarhet är nog äkta linoljefärg bäst.

      Skogsägare

      Radera
  10. Cornu skriver många bra inlägg, men ibland undrar man vilken planet han lever på :)

    225m2 nybyggt i genomsnitt och att husen förbrukas på 30-50 år, jovisst :)

    SvaraRadera
  11. Apropå fallhöjden i kommande bostadsdipp. Såg att en av Donald Trump bästa klipp var när har 1995 köpte ett 35 våningshus för 1 miljon dollar. Idag värderat till 600 miljoner dollar. Och anledningen var att ingen kunde få fram pengar när det var som värst.

    SvaraRadera
  12. Att sardinburken Storbritannien har så små hus beror sannolikt på att deras överbefolkade land skapat så höga fastighetspriser. En anledning till att vi inte bör lyssna på Centerpartiet och Fores som vill förvandla Sverige till ett nybyggarland á la Kanada. Sverige skulle inte må bra av 40 miljoner invånare som de talar om i sitt "Nybyggarprogram".

    SvaraRadera
  13. Min föräldrars hus byggt 1977:
    Stor vattenskada på nedervåningen
    två nya badrum
    bytt värmesystem från takvärme till värmepump
    många nya fönster
    Bytt en del bräder på fasaden

    Jag tror nog inte 50 år ligger alltför långt bort från sanningen om livslängd. Hur är elen efter 5o år tex?

    SvaraRadera
  14. Jag måste verkligen dra ner på genomsnittet med mina kommande villa på 96kvm bruttoarea.

    Vad man ska behöva större till är för mig oförståeligt, helst skulle jag vilja haft ett ännu mindre hus på sisådär 70kvm bruttoarea. Men det var inte lönsamt att bygga en sådan modell då priset i stort sett är samma men får ett mindra andrahandsvärde samt den extra arean ger möjligheter för ett mycket rymligare familjeboende och framtidsplanering.

    SvaraRadera
  15. En anekdot i sammanhanget:

    Två höginkomsttagare (läkare) med varsin miljon i bruttoinkomst, 50 och 65 år gamla. Huslån på 10 miljoner+, belåning på 110 % (köpte på toppen till 100 % belåning, nedgång med 10 % sedan dess, inga amorteringar) ena personens inkomst täcker i princip boendekostnaderna, den andres de övriga levnadsomkostnaderna. De har aldrig haft så få barn hemmaboendes som nu, men de har samtidigt aldrig bott i större hus än nu...

    ...De har en mängd barn och skilsmässor bakom sig (vilker säkerligen kan förklara varför de inte lyckats få ihop mer boendekapital - pressade köp o sälj leder väl inte till de bästa affärerna antar jag...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en gång en liten flicka som bodde på landet och som var så söt att ingen kunde bli sötare. Hennes mor var innerligt förtjust i henne och hennes mormor ännu mer. Mormor hade sytt en liten röd luva till henne, och den klädde henne så bra, att alla kallade henne Lilla Rödluvan.

      En dag när Rödluvans mor hade bakat bröd och gjort pannkakor, sa hon til Rödluvan:

      - Jag har hört at mormor lär vara sjuk; gå du till henne och se hur hon har det och ta med dig pannkakor och en liten kruka med smör.

      ...

      Radera
  16. Planerar att investera ett antal millar i ett eller flera hus i Florida..Bra investering tror jag / Sigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske, kanske inte...
      http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=120498442

      Min morfar köpte tomt i Florida för 50 år sedan. Inte så mycket för investering utan snarare för ryss-skräcken. Marken är fortfarande obebyggd och inte mycket värt... Hade det varit ett hus på tomten hade detta hus antagligen inte funnits längre. Hus är ingen investering, det är en kostnad. Bor man i huset eller vet att man kan hyra ut huset till vinst efter skatter, avgifter, försäkringar, ränteförlust och renoveringar så är det lite mindre osäkert. Ska man inte bo där och är osäker om man kan hyra ut det bör fastigheten istället värderas som tomtmark utan hus.

      Radera
    2. Köpte han kanske på fel sida av vägen, den sida där alligatorerna bor?

      Alligatorer är bra på två saker; att smyga och att äta :-)

      Radera
    3. Tänk dig floridas klimat när det gäller att odla själv, lite säkrare odlingsklimat än Sätila :) Alligatorer kan man äta eller stängsla ute.

      De länder som har varmt klimat och vatten har en fördel i Cornus domedags scenario. Vi svenskar förstår nog inte hur bördig jorden är söderut..

      Radera
    4. Alla platser har för- och nackdelar. Det kan blåsa rätt friskt i Florida av och till.

      Radera
    5. Värmen och sumpmarkerna(hela florida är en sumpmark enligt min kompis som bott där ett tag) kan man lägga till på listan av dåliga egenskaper för platsen.

      Radera
    6. Vet inte var tomten ligger men mycket sumpmark är det runt om vad jag har fattat det som. Mindre lär det väl inte bli i och med höjda vattennivåer. Har mitt bug out-ställe i nordöstra Thailand. Problemet med det är väl hur man skall ta sig hit om en 10-20 år... Hoppas att Kineserna får igenom sina byggplaner på järnvägen så borde det problemet minska.

      Gillar man inte värme är Thailand inte heller så bra. 40-45 grader under varmaste perioden. Jag hade dock inga större problem att ligga under plåttak på övervåningen när det var 40 grader utomhus, varmare under plåttaket. Förutsatte dock en fläkt som kräver el. Thailand är mycket beroende av gas och olja även ifall planer på kärnkraft finns.

      Radera
  17. Något som lär öka i nära framtid är att ha någon inneboende.

    *Boytan för att kunna ha någon inneboende finns.
    *Många har skuldsatt sig så att de är tvingade till att söka nya inkomster. (Har man större skulder än vad huset kan säljas för så är försäljning inget roligt alternativ...)
    *Att ta nya lån lär bli svårare och bostadsbyggandet lär minska och gå på sparlåga ett antal år framöver.

    Har man inte kapital, vill bo billigt eller har svårt att hitta hyreslägenhet i områden som man vill bo i lär det alltså finnas en bra marknad att bo som inneboende snart.

    Att öka antalet boende per kvadratmeter lär vara både miljövänligt och ekonomiskt bra val. Det som blir lidande är prestigen och bekvämligheten då man måste anpassa sig efter andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Köp ett boende i någon av universitets städerna tex Lund så är det enkelt att hitta fattiga studenter att pumpa på pengar. Man kan hyra ut vilken skit som helst i rätt läge. Det är en strid ström år ut och in.

      Radera
    2. Ja och därför kommer hyrorna också att falla på 2a hand.

      Radera
    3. Köpte ett litet slitet hyreshus som varit villa från början, tre lägenheter, bor på 100 kvm och hyr ut två små lägenheter. Hyran täcker räntor, värme vatten och en smula amortering, men dryga renoveringar har kostat en hel del, som vi bara får tillbaka om vi äger huset tillräckligt länge. Har kunnat jobba deltid med småbarn och ändå bo i hyggligt villaområde. Bytt i princip allting invändigt. Vet inte hur det är med 50 års omloppstid på en vanlig villa, följande är gjort i detta hus sedan 1945 av oss och tidigare ägare. Samtliga badrum minst en gång. Två kök en gång, ett kök två gånger. Ett kök utrivet för att få stor lägenhet på bottenplan. Koks till olja till fjärrvärme, stambyte en gång, all el bytt, taket "fixat" men inte helt omlagt, tilläggsisolering. Bod byggd, riven och ersatt med lekstuga. Diverse tryckad trall, grus, staket, färg, tapeter, golv mm. Kvar är taket, fönster och på sikt dränering. Och ja, vi betalade dryga miljonen för 5 år sedan så med olika omräkningar på penningvärde till respektive period har renoveringar och mer eller mindre försenat underhåll kostat väl så mycket som vi betalade. Om vi räknar på vad förra ägaren betalade 1979 hade renoveringarna kostat honom mångdubbelt mot köpesumman.

      Radera
  18. När det gäller nya hus kvalitet så har ju en del blivit mkt bättre tex
    Badrummens tätskickt, alufönster ,takpappen håller längre..
    Alla nya hus är ju inte funkis mes enstegsputs, eller hur?

    SvaraRadera
  19. På tal om bo ytor så visade statistik i början av 90 att i Tyskland så var lägenheterna mindra än i Sverige, på hemaplan fanns det dom som sa att man hade byggt med alldeles för hög standard, högre än vad folk hade råd med. Kom ihåg när krisen började på 90-talet så ville Bildt regeringen införa en fastighetsskatt på bostadsrätter för att höja bostadsbidragen för folk som bodde i fastigheter byggda i slutet på 80-talet som hade på tok för hög standard o hyra.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...