Det finns en strömning bland lÀttlurade mÀnniskor, sÄdana som svÀljer vadhelst de lÀser pÄ Internet utan kritik, som jag kallar penningssystemhaverister. Dessas svenske sjÀlvpÄtagne ledare Àr bloggaren Lincoln, som ni hittar pÄ dennes blogg.
NÀstan varje inlÀgg handlar nu mera om i princip rent rakt hat mot mig som person och jag fÄr alltsÄ bÀra skulden och vara syndabocken för allt haveristerna anser vara fel i dagens vÀrld. LÀs t ex om att jag har mental hjÀrndöd att vÀnta, pga min debattartikel hos SVT Debatt, en artikel som inte nÀmnde ett ord om hur pengar uppstÄr eller vad som Àr pengar.
För om man inte redogör komplett för vad pengar Àr, hur pengar uppstÄr och vad som inte Àr pengar varje gÄng man yttrar sig sÄ Àr man en fiende till haveristerna. Inte bankerna, utan jag, bloggaren Cornucopia?, eftersom jag inte har lust att förstöra en fullt relevant debattartikel genom att framstÄ som en fullkomlig mupp.
För det handlar om vad som Àr relevant.
Det handlar om hur verkligheten fungerar.
Det kvittar vad som Ă€r pengar eller vad som Ă€r “icke-pengar”. Bankerna har kostnader för inlĂ„ning och tjĂ€nar bara pĂ„ rĂ€ntenettot, oavsett om de lĂ„nar ut “icke-pengar” eller “pengar”. Faktum Ă€r att penningssystemhaveristerna gladeligen tar emot dessa “icke-pengar” nĂ€r de fĂ„r mĂ„nadens sjukpenning, förtidspension, FAS-3-utbetalning eller socialbidrag. Dessa “icke-pengar” köper de sedan mat för, de betalar sina rĂ€kningar för dessa “icke-pengar”. Ingen av dem krĂ€ver sina transferereringar frĂ„n vĂ€lfĂ€rdssystemen i form av guld. Ingen av dem krĂ€ver att arbetsgivaren skall betala ut lönen i guld eller silver. Och lĂ„ngt ifrĂ„n alla av dem tar omedelbart ut sin lön i papperskontanter. En del av dem tĂ€nker inte betala sina skulder för de menar att de inte har nĂ„gra skulder, för de Ă€r bara skyldiga “icke-pengar” och alltsĂ„ Ă€r de inte skyldiga nĂ„got alls.
Fast ni vet vad resultatet blir nĂ€r Kronofogden kommer och med tanke pĂ„ hysterin hos haveristerna antagligen fĂ„r begĂ€ra handrĂ€ckningshjĂ€lp ifrĂ„n polisen. Haveristerna kan skrika bĂ€st de vill att de inte Ă€r skyldiga nĂ„got dĂ„ det handlar om “icke-pengar”.
Under tiden hatar de mig, dĂ€rför att jag vet vad som Ă€r meningslöst att lĂ€gga sin tid pĂ„. Och de fortsĂ€tter att ta emot vad de menar Ă€r “icke-pengar” som de sedan köper sin sprit för pĂ„ Systembolaget.
TyvĂ€rr finns det en risk att hatet mot mig som person eskalerar över till handgripligheter. Retoriken Ă€r sĂ„dan, ordet “död” har nu börjar figurera. Ett tecken pĂ„ eskalering Ă€r att de anvĂ€nder mitt personnamn istĂ€llet för min pseudonym, dvs “vi vet var du bor”. Allt för att jag inte bryr mig om att ta denna icke-debatt.
Haverister och konspirationsteorier lÀgger tid och sjÀl pÄ meningslösheter. Man skall ha respekt för att den svenska psykvÄrden ser ut som den gör idag, sÄ det finns mÄnga mycket förvirrade och faktiskt farliga mÀnniskor som hÀnger pÄ Internet. Man hittar dem pÄ sajter som Lincolns blogg och de kÀnns igen pÄ hur de uttrycker sig. Dit rÀknas antagligen Àven Lincoln sjÀlv, en person fylld av hat. Mot mig.
185 kommentarer
Vad den andre bloggaren inte tar upp Àr m1, m2, m3 osv. Krediter Àr ju giltligt betalningsmedel i dagens samhÀlle. Bara sedlar och mynt Àr betyder att du ha en fodring pÄ riksbanken. Dvs att pengar Àr krediter som riksbanken ger ut. Dock Àr din fodring vÀrdelös för att vad ska riksbanken betala ut till dig nÀr fodringen inte Àr knuten till nÄgot. Annat var det nÀr vi hade guldmyntfot eller nÀr vi knöt den svenska kronan till nÄgon annan tillgÄng. Dock sÄ sÄg vi hur det gick med det.
Ett exempel kan belysa vad kapitaltĂ€ckningsreglerna tillĂ€t och fortfarande tillĂ„ter. Antag att vi har en husköpare som lĂ„nar 1 miljon kronor och belĂ„nar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolĂ„n kan vi uppskatta till 10 procent. I sĂ„ fall blir de riskvĂ€gda tillgĂ„ngarna för lĂ„net 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet Ă€r pĂ„ 8 procent, vilket innebĂ€r att banken mĂ„ste hĂ„lla kapital pĂ„ 8 000 kronor. Det mer relevanta primĂ€rkapitalkravet Ă€r 4 procent, sĂ„ primĂ€rkapitalet mĂ„ste motsvara 4 000 kronor. Av primĂ€rkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebĂ€r att en bank kan komma undan med ett eget kapital â riktigt aktiekapital och upparbetade vinster pĂ„ 2 800 kronor för en utlĂ„ning pĂ„ 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillrĂ€cklig motstĂ„ndskraft vid utlĂ„ning pĂ„ 1 miljon kronor? Mitt svar Ă€r nej, detta ger inte tillrĂ€cklig motstĂ„ndskraft.
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf
Troll livnÀr sig pÄ uppmÀrksamhet, du spelar dem i hÀnderna genom att skriva sÄna hÀr inlÀgg.
En eloge Cornu! Lincoln ligger pĂ„ samma nivĂ„ som de som tror att nationalisering av bankerna löser alla vĂ€rldens ekonomiska problem. En svartvit vĂ€rldsbild Ă€r tyvĂ€rr vad förenklarna gjort till sitt signum. I normala tider Ă€r dom helt ofarliga.Men dom kan bli direkt livsfarliga vid kriser. Det Ă€r sĂ„dana mĂ€nniskor som vill ha starka ledare. Robespierre, Mao, Stalin, Hitler, Pol Pot… Ingen av dom hade blivit nĂ„nting, utan Lincolnarna.
Mvh
Sten
Leg. psykolog
Lincoln vill nog inte nationalisera bankerna, dÀremot vill han nationalisera förmÄgan att skapa pengar, nÄgot som idag sköts av privata banker. Varför ska penningmÀngden styras av privata företag, nÀr makten att styra mÀngden hÀrstammar frÄn staten?
Kan det bli mer fel? Nej, dagens penningsystem Àr sÀmsta tÀnkbara för alla utom bankerna.
Skapa pengar hÀrstammar inte frÄn staten.Ingen har en rÀttighet att förfalska produktion.
"Skapa pengar hÀrstammar inte frÄn staten"
Alla pengar du Àger Àr bara betalningsmedel som "staten" det vill sÀga riksbanken har skapat.
Om du har ett bankkonto sÄ finns det bara riksbankens betalningsmedel dÀr (pengar)
"produktion" produktion skapar inte nÄgra betalningsmedel.
ekvationsteorin
Hörrudu Sten din kvacksalvare, gick du inte lite vÀl lÄngt dÀr? AngÄende ledarna du nÀmner, du kan kanske sjÀlv lÀsa pÄ och komma fram till vilka som finansierade och möjliggjorde för Ätminstonde en del av dom att komma till makten?
Vidare, pÄ vilket sÀtt gör "leg. Psykopat" dig lÀmpad att yttra dig om penningsystemet eller nÄgot annat? Du kanske borde lÀsa ner psykologi tills du kommer fram till vad det ger dig att skriva ut Leg. Psykolog pÄ ett anonymt forum?
ekvationsteorin:Troll,sluta rapa upp hur dagens ohÄllbara system ser ut som svar jÀmnt,det Àr ju just en konstruktion som Àr bÄde omoralisk och utlÀmnad Ät politikers godtycke och felande. Med avskaffande av fiat-valuta ingÄr att ingen har monopol pÄ valuta,betalningsmedlet bestÀms av marknaden,vilket över tid kommer resultera i hÄllbara system. Planekonomin ska ut ur penningmarknaden!
Tig ihjÀl idioten (lincoln)
Jag gillar din blogg.
Ah, krig i bloggvÀrlden! Det nÀrmaste en normal medelsvensk man i sina bÀsta Är, fjÀttrad vid sin dator, kommer lite hederlig "action" nu för tiden.
Vore ju dock lite mer intressant och konstruktivt om inte Lincoln kÀnde behovet av att uttrycka sig nedlÄtande och förlöjligande. BloggvÀrlden Àr intressant och viktig, ja, men det Àr, likt i mÄnga sammanhang, dumt att tro att man kan ta sig sjÀlv pÄ för stort allvar. Jag skulle hellre se en givande diskussion (nÀsta webinar kanske?) mellan Cornu och Lincoln som inte mynnar ut i digital pajkastning.
/EDK
För jÀvligt om detta stÀmmer. Har bara varit inne pÄ denne Lincolns blogg en enda gÄng men fick redan dÄ dÄliga vibbar av tonlÀget pÄ framför allt kommentatorsfÀltet.
Lincolns blogg verkar vara en samlingsplats för Sveriges vÀrsta rÀttshaverister och konspirationsfanatiker.
Du kan inte ha lÀst vÀrst mycket pÄ Lincolns blogg.
Skit i tramsarna, de blir bara uppmuntrade nÀr de nÀmns i ett helt inlÀgg pÄ Sveriges största ekonomiblogg.
Hedrar dig att du tar den hÀr fighten.
Det hade sĂ€kert varit lĂ€tt att falla in i populistspĂ„ret (haveristspĂ„ret). Och möjligen fĂ„tt Ă€nnu fler lĂ€sare…
Brottas aldrig med en gris. Du blir bara skitig och han gillar det!
Argumentera aldrig med en idiot. Han drar bara ner dig till sin nivÄ och vinner pga erfarenhet!
Gillar din blogg skarpt Cornu!
Lysande.
Det fĂ„r bli veckans ordsprĂ„k pĂ„ jobbet…
Ja, helt enormt skarptÀnkt. Fantastiskt.
InstÀmmer helt, ignorera idioten.
Fem anonyma tuffingar pÄ rad som alla skulle vilja vara Corny.
Jag hÄller bara med i ordsprÄksfabrikörens i sista mening.
Att grisar skulle vara skitigare Àn andra djur Àr inte sant. Grisar Àr fysiologiskt dÄligt anpassade till direkt solljus och höga temperaturer. De kan inte svettas och dÀrmed försvÄras griskroppens temperaturreglering. För att svalka sig mÄste grisarna anvÀnda sig av yttre fuktighet, t.ex. rulla sig i blöt lera. NÀr vattnet, i den blöta leran som Àr i kontakt med grisen hud, avdunstar sÄ kyls huden ned. Detta Àr anledningen till att grisen rullar sig i blöt lera, och har gett upphov till grisens skitiga attribut.
"Argumentera aldrig med en idiot."
Eftersom jag tror pÄ de goda sakargumentens princip, sÄ mÄste man Ätminstone en gÄng argumentera med en "idiot". För hur vet man att den som man utmÄlar som en idiot Àr en idiot, och inte att en sjÀlv Àr en idiot. Idioten avslöjar sig genom bristen pÄ sakliga argument samt ibland pÄ oviljan att bemöta motargument.
Alla âidioterâ Ă€r inte idioter. Men mĂ„nga Ă€r det. Det finns emellertid âidioterâ som bryter mot invanda normer och tankegĂ„ngar, vilket kan vara ett tecken pĂ„ genialitet. Faran hĂ€r Ă€r att mĂ„nga normalbegĂ„vade, med alltför stort sjĂ€lvförtroende och inte anser sig tillhöra klassen idioter, anvĂ€nder sina snĂ€va referensramar och inte inser det geniala, och dömer ut vederbörande som idiot.
OvanstÄende citat Àr flitigt anvÀnt av tankelata personer och mÄnga ur pk-maffian som inte vill fÄ sina stÄndpunkter och sin mödosamt ihopsnickrade vÀrldsbild utsatt för kritik. För dÄ Àr risken att stÄndpunkterna rÀmnar och vÀrldsbilden rasar ihop, med förmodligen stor prestigeförlust som följd.
gruelse
"Alla âidioterâ Ă€r inte idioter. Men mĂ„nga Ă€r det. Det finns emellertid âidioterâ som bryter mot invanda normer och tankegĂ„ngar, vilket kan vara ett tecken pĂ„ genialitet. Faran hĂ€r Ă€r att mĂ„nga normalbegĂ„vade, med alltför stort sjĂ€lvförtroende och inte anser sig tillhöra klassen idioter, anvĂ€nder sina snĂ€va referensramar och inte inser det geniala, och dömer ut vederbörande som idiot."
TÀnkte du pÄ ekvationen p/a=m nÀr du skrev det?
NÀr jag sÀger att 10/5=2 och att det Àr en ekvation sÄ sÀger dom att jag har fel, hur förklarar man matematik för dom som inte vill förstÄ?
Att kvoten av penningmÀngden och medeltimlönen inte kan vara 1 gÄr inte in (M1 100 miljarder/timlön 100 miljarder)
mvh ekvationsteorin p/a=m
Cornu kan du förklara hur fractional reserve banking funkar?
Fractional Reserve Banking – FRB Ă€r en sĂ„ enkel princip att tankarna svindlar, vem som helst borde kunna förstĂ„ och tillĂ€mpa den hĂ€r idĂ©n.
SjÀlva verksamheten Àr urgammal och bygger pÄ in- och utlÄning av pengar mot löfte om ersÀttning (rÀnta).
Gör sÄ hÀr:
1. Börja med att sjÀlv lÄna 1000 kr. För det betalar du 3% i rÀnta.
2. Pengarna lÄnar du sen vidare men du tar en ocker-rÀnta pÄ 30%. (Under medeltiden kallades lÄn mot rÀnta för ocker.)
Ditt rÀntenetto blir 27%, alltsÄ 270 kr/Är per tusen kr.
SÀg att du gör detta i en skala x1000 och du gör en fantastisk vinst pÄ 270.000/Är minus kostnader för din verksamhet.
Risken du tar Àr att dina lÄntagare stÀller in sina betalningar. Denna risk fÄr du leva med genom att gardera din utlÄning mot utstÀllda sÀkerheter. LÄntagaren pantsÀtter alltsÄ nÄgot som du sen kan lÀgga beslag pÄ om lÄnet fallerar. Förr var det vanligt att lÄntagaren blev lÄngivarens slav och fick arbeta av skulden.
Men det finns en annan risk, nÀmligen att dina lÄngivare krÀver tillbaka sina pengar samtidigt. Detta Àr en osannolik risk och i vanliga fall rÀcker det med att du garderar din inlÄning med att hÄlla 10% i likvida medel i kassan för att tÀcka kunduttagen. Ditt rÀntenetto minskar dÄ med nÄgra procent men du inser att det Àr en kostnad som Àr nödvÀndig.
Sen intrÀffar nÄgot mÀrkligt, dina lÄntagare har ju lÄnat med ett syfte att betala för nÄgonting och dessa mottagare har i sin tur ett behov av att förvara sina pengar tryggt och sÀkert. Varför inte gÄ till dig som lockar med rÀnta pÄ insatta pengar.
Du inser att de pengar som du har lÄnat ut kommer tillbaka till dig och kan lÄnas ut gÄng pÄ gÄng. Pengarna multipliceras alltsÄ flera gÄnger om i en fallande skala vars faktor bestÀms av den brÄkdel som du sÀtter av som kassareserv.
Voila! – Du har uppfunnit FRB.
Pandoras ask öppnar sig…
Ekonomin blomstrar…Goda tider…den ökande penningmĂ€ngden leder till att företag fĂ„r finansiering…ökad produktion och gott om pengar ger att allt fler har rĂ„d att köpa det de behöver…Staten expanderar via krigslĂ„n som finansieras av skatteplikten…Priset pĂ„ Ă„trĂ„vĂ€rda tillgĂ„ngar som hus och mark börjar stiga.
Inflationen
Priserna ökar. Problemet med detta Àr att vÀrdet pÄ arbete faller och arbetarna gÄr ut i storstrejk. Lönerna pressas upp i nominella tal samtidigt som det reella vÀrdet pÄ pengar ÀndÄ fortsÀtter att falla. Masskonkurser bryter ut och dina skuldsatta lÄntagare fÄr betalningsproblem. Ett tu tre sÄ hÀnder det osannolika och alla dina lÄngivare stÄr i kö för att ta ut sina pengar!
Om ingen nu stÀller upp med nödlÄn sÄ hotas din bank av konkurs. Problemet Àr bara att dina bankirkompisar inser att du har förlorat spelet och du att du Àr en fara att lÄna pengar till. NÀr konkursen leder till att dina sÀkerheter sÀljs börjar vÀrdet pÄ alla uppblÄsta tillgÄngar att kollapsa.
Nu har goda rÄd blivit dyra.
TĂ€nk om man en dag kunde fĂ„ vanligt tryckt papper att bli till pengar pĂ„ nĂ„got vis dĂ„ skulle alla problem kunna lösas…
"I den grekiska mytologin, fick Pandora en ask som hemgift. NÀr hennes man Epimetheus öppnade asken flög farsoter, plÄgor och hemsökelser ut över vÀrlden. Det enda han lyckades stÀnga inne var hoppet."
HĂ€lsningar Bullion
Cornucopia, om du vill kan du publicera mitt FRB-inlÀgg som en gÀstkommentar för att fÄ en bredare förstÄelse bland dina lÀsare.
HĂ€lsningar Bullion
Fint Buljong. Problemet Àr ju bara att du skriver trams. Lögner. Antingen medvetet eller för att du druckit för mycket buljong. Lite mindre king world news för dig kanske, det Àr en hensk konspirationssajt du borde hÄlla dig borta ifrÄn. Pengar Àr vad vi konmer överrens om att det Àr. Vi har trots allt hittat pÄ konceptet sÄ det Àr upp till oss om det Àr snÀckskal, jade eller papperslappar. Det Àr en social överrenskommelse. Eller har kanske gud i himmelen viskat till dig att du bara fÄr anvÀnda guld?
SjÀlvförtroende har buljongen iallafall. Om Cornys lÀsare vill ha en bredare förstÄelse skulle jag tipsa om att frÄga Lincoln istÀllet, hans förklaring Àr mer rÀttvis och sann.
Kan vara vÀrt att nÀmna att Sverige inte har haft nÄgot reservkrav pÄ 20 Är. SÄ Sverige har inte riktigt FRB. Möjligen nÄgot som skulle kunna kallas Zero Reserve Banking.
Max kreditgivning i Sverige regleras istÀllet med Basel II. Och det stipulerar att riskviktad "utlÄning" högst fÄr vara en viss multipel av bankens primÀrkapital.
Vissa lÀnder sÄ som Kina och USA har dÀremot reservkrav.
Det kan vara vÀrt att nÀmna att kreditgivning i bank inte innebÀr nÄgot pengaskapande i strikt mening. Iom att det som skapas Àr tvÄ ömsesidiga fordringar pÄ banken och lÄntagaren. Och fordringar Àr inte riktigt pengar.
Men folk brukar ju kalla den ena av dessa tvÄ fordringar pengar sÄ det Àr begripligt att det uppstÄr förvirring. (Fordringar som skapas nÀr man anvÀnder sitt VISA-kort brukar dock folk inte kalla pengar. Men det Àr samma sorts fordringar).
Zeke Varg
Bullion, du beskriver hur FRB uppstĂ„tt, inte hur nya pengar faktiskt skapas. Det behövs ingen serie in-och utlĂ„ningar! Beskrivningen Ă€r tilltalande pĂ„ sitt sĂ€tt, men Ă€ndĂ„ direkt lögnaktig. Den beskriver en ĂVERGĂ NG, och Ă€r inte tillĂ€mpbar pĂ„ verkligheten. Det Ă€r som att beskriva mĂ€nniskans tillblivelse genom att varje gĂ„ng beskriva utvecklingslĂ€rans kvastfening, dĂ€ggdjur, apa, mĂ€nniskoapa etc – i stĂ€llet för attt sĂ€ga att en ny mĂ€nniska helt enkelt blir till i en kvinnas livmoder…!
I verkligheten Àr skapandet av pengar mycket enkel. En ren bokföringsprocess. Det börjar med att banken rÀknar ett nytt undertecknat lÄnekontrakt som en bokföringsmÀssig tillgÄng, och vid kreditgivning skrivs sÄledes en lÄnesumma in under tillgÄngsposten "utlÄning". Samma belopp kan emellertid exakt samtidigt skrivas in under skuldposten "inlÄning", eftersom lÄntagaren alltid primÀrt fÄr lÄnebeloppet insatt pÄ sitt inlÄningskonto.
BalansrÀkningen har nu ökat med lÄnebeloppet, och det Àr alltihop. Hey presto. SÄ enkelt att "the mind is repelled".
Pengar – i betydelsen inlĂ„ning eller fordring pĂ„ privatbank, dvs vĂ„ra vanligaste betalningsmedel – har skapats ur tomma intet. Vare sig insĂ€ttarnas existerande pengar eller bankens egna pengar, eller för den delen centralbankens pengar, har anvĂ€nts vid skapandet.
Banken har pga avtalsfrihet rĂ€tt att pĂ„ detta sĂ€tt skapa sina egna "skuldpengar" (inlĂ„ning) – och naturligtvis möjlighet att göra detta pga sitt KONTOSYSTEM. Utan kontosystemet skulle inte nĂ„gra privata bankvalutor (för det Ă€r vad det handlar om) kunna skapas.
Lars-Erik Thunholm (under lÄng tid styrelseordförande i SEB) har i sin bok Svenskt KreditvÀsen beskrivit processen pÄ ett liknande sÀtt. I punkt 2 kommenterar han, ytligt, behovet av likviditet i centralbanksvaluta:
1. "NÀr en bank ger ett lÄn sker likviden normalt pÄ sÄ sÀtt att lÄnebeloppet krediteras pÄ ett inlÄningskonto. PrimÀrt skapar alltsÄ utlÄningen inlÄning.
(…)
2. En kreditexpansion i banksystemet – vare sig den tar formen av utlĂ„ning till allmĂ€nheten eller av vĂ€rdepappersplaceringar – skapar alltsĂ„ sin egen monetĂ€ra tĂ€ckning genom en ökad inlĂ„ning. InlĂ„ningstillflödet kan vara ojĂ€mnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet stĂ€ller kreditexpansionen inga andra ansprĂ„k pĂ„ kassa Ă€n vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp.
(…)
3. Det bör observeras att det endast Àr bankinstituten som bedriver inlÄningsrörelse, som pÄ detta sÀtt vi hÀr beskrivit kan skapa inlÄning. Det finns ju andra finansiella intermediÀrer som bedriver kreditgivning, t ex finansbolagen eller bostadsinstituten. NÀr dessa ger en kredit, mÄste de dra pÄ ett inlÄningskonto i en bank och kreditera lÄntagarens bankkonto. UtlÄningen motsvaras alltsÄ i detta fall inte av en inlÄningsökning i banksystemet, bara i en överföring mellan olika konton".
Corny, kanske kodexkodex:s kommentar som gÀstinlÀgg? Det Àr ju iallafall sanning.
ZRB och att det finns en parasit i systemet Àr vÀll rÀtt uppenbart, folk jobbar och blir mer skuldsatta borde ju vara bevis för det, av med deras huvuden. fanns det inte i stockholm nÄtt torg dÀr dom brukade hÄlla dessa festiviter
Om kodexkodex hade haft rÀtt hade alla banker pÄ ett ögonblick kunnat skapa oÀndliga mÀngder pengar genom att skapa pengar som de lÄnar ut till sig sjÀlv för att skapa Ànnu mer pengar.
Hade det varit möjligt hade det naturligtvis skett och systemet hade kollapsat minuter efter att det skapats.
Problemet Ă€r att det Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ kunder som tar ett lĂ„n för att lĂ„ta pengarna sitta och vila pĂ„ lönekontot…
Kodexkodex, jag vill inte sÀga emot dig pÄ nÄgot sÀtt men jag tycker du ocksÄ missar en faktor i skapandet av pengar, Riksbankens roll.
Vad jag beskrev Àr hur ett FRB-system utvecklas. Jag nÀmnde dock bara den sista viktiga pusselbiten, hur nya nödvÀndiga pengar kan skapas:
"TĂ€nk om man en dag kunde fĂ„ vanligt tryckt papper att bli till pengar pĂ„ nĂ„got vis dĂ„ skulle alla problem kunna lösas…"
Det Àr i det sammanhanget (att undvika en skuldkollaps) som Riksbanken kommer in som garanten i systemet som kan köpa loss en banks tillgÄngar, helst vÀrdepapper av det bÀsta slaget = statsobligationer, och tillföra nya ÄtrÄvÀrda pengar. Detta ger att det alltid kan skapas nytt utrymme för bankerna att expandera penningmÀngden via utlÄningsprocessen trots bankernas kapital- och kassakrav. HÀr hittar vi förklaringen till att Riksbanken har ett uttalat inflationsmÄl. I FRB-systemet ingÄr det att se till att inflationsprocessen stÀndigt fortskapas. Deflation om det bryter ut Àr ett dödligt gift för systemet som vi inte ska förvÀnta oss att myndigheterna kan tillÄta.
Jag kÀnner mycket vÀl till punkterna 1 och 2 som du nÀmner. D.v.s att bankerna samtidigt som de skapar utlÄningskontot ocksÄ skapar pengarna Ät lÄntagaren pÄ hans inlÄningskonto. Det Àr genialt enkelt.
I praktiken betyder det att lÄntagarna lÄnar av sig sjÀlva mot löfte att betala rÀnta och amortera pÄ sina lÄn. Vad banken tjÀnar pÄ detta Àr rÀntenettot eftersom varje utlÄnad krona ÀndÄ alltid motsvaras av att det finns en inlÄnad krona, (i en balansrÀkning tar ju ALLTID skulder och tillgÄngar ut varann. Jag undrar ibland om alla förstÄr hur en balansrÀkning fungerar och vad den visar, kanske skulle jag skriva en artikel om det sÄ att Lincolns falsarier punkteras).
Betr. punkt 3 sÄ Àr det vÀrt att upprepa att det bara Àr banker med ett giltigt banktillstÄnd som har tillstÄnd att bedriva inlÄning frÄn allmÀnheten. Det Àr just den rÀtten som möjliggör för banken att expandera sin balansrÀkning genom att lÄnekunderna sjÀlva finansierar sina egna skulder. Fascinerande om man tÀnker efter!
Alla andra, finansbolag och investmentbanker, utan tillstÄnd att bedriva nÄgon inlÄning frÄn allmÀnheten mÄste ta pengar nÄgonstans ifrÄn nÀr de beviljar lÄn.
P.S. Har du lĂ€st mitt GĂ€stinlĂ€gg: Banksystemet – kassakrav eller kapitalkrav? som Cornucopia lĂ€nkar till ovan?
HĂ€lsningar Bullion
Bullion:
Jag har inte missat Riksbankens roll, bara medvetet utelÀmnat den. SjÀlva skapelseprocessen av kontopengar innefattar inte andra banker.
Andra banker inklusive RB spelar dÀremot en stor roll vid betalningar "ut" och "in" frÄn banken. Om detta har jag skrivit ett par A4-sidor som kommentar till Cornus inlÀgg i hÀromdagen. NÀstan lÀngst ner i kommentarsfÀltet i det hÀr blogginlÀgget:
http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/bkn-slut-pa-billiga-rorliga-bolan.html
I korthet: Betalningsavvecklingar mellan banker görs i RIX dÀr det sker en nettoclearing i centralbanksvaluta, varför inlÄning frÄn allmÀnheten betraktas som en extremt billig finansieringsform. Systemet bygger pÄ att alla banker expanderar sin kreditgivning ungefÀr lika mycket. Vid en perfekt balansering behöver en kreditexpansion för banksystemet inte innebÀra nÄgon extra kostnad i centralbanksvaluta, Àven om bankerna naturligtvis inte slipper kostnaden för kontanthanteringen.
Kort ocksÄ om de tvÄ modellerna för penningskapande: De Àr inte kompatibla, man mÄste vÀlja vilken man tror pÄ. Försöker man kombinera dem hamnar man i olösbara problem, vilket bl a illustreras av det anonyma inlÀgget ovanför ditt. Eller Cornucopias felaktiga slutsatser, tex att banksystemet kan skapa pengar, enskilda banker kan det inte, samt att banker skulle behöva "finansiera" hela det nya kreditbeloppet.
Din steg för steg-modell illustrerar som sagt en tillfÀllig övergÄng, dvs vad som hÀnder första gÄngen en bank inför konton. Försöker man dÀremot tillÀmpa modellen direkt pÄ verkligheten hamnar man i en grÄzon av orimligheter och motsÀgelser: Var nÄgonstans i kedjan befinner sig mitt lÄn egentligen, gÄr det att synkronisera utstÀllandet av krediter med nytillkomna insÀttningar, mÄste banken invÀnta nya överföringar frÄn andra banker innan den kan stÀlla ut en kredit, hur kan det skapas nya pengar om banker enbart lÄnar ut existerande pengar, kan banken dra av sitt (i Sverige obefintliga) procentuella kassakrav pÄ alla insÀttningar, eller kan den pÄ nÄgot magiskt sÀtt skilja pÄ nya och gamla kreditpengar, osv.
TyvÀrr verkar det som Cornucopia tagit till sig den felaktiga beskrivningen. Man fÄr hoppas att det Àr tillfÀlligt och att han Àndrar sig.
Bullion
"(i en balansrÀkning tar ju ALLTID skulder och tillgÄngar ut varann. Jag undrar ibland om alla förstÄr hur en balansrÀkning fungerar och vad den visar, kanske skulle jag skriva en artikel om det sÄ att Lincolns falsarier punkteras). "
Det vore bra om du skrev om det.
Kodexkodex, jo jag har lĂ€st dina inlĂ€gg om betalningssystemet RIX. Vad jag inte kan förstĂ„ Ă€r varför du Ă€gnar sĂ„ mycket möda Ă„t att förklara fackmannamĂ€ssiga teknikaliteter. Du gör bara nĂ„got som redan Ă€r komplext Ă€nnu mer krĂ„ngligt. Fast pĂ„ plus-sidan bidrar du till att jag fĂ„r lĂ€gga pannan i djupa veck och tĂ€nka igenom alla aspekter av systemet. đ
Jag har Ä min sida förklarar uppkomsten av FRB frÄn grunden. Du mÄste vÀl hÄlla med om att det Àr en nödvÀndig del i förstÄelsen om man ska fördjupa sig i alla teknikaliteter.
Du har en rad frÄgor kring bankens skapande av krediter som i möte med verkligheten hamnar i en grÄzon av orimligheter och motsÀgelser. Jag förstÄr nu vad du menar.
Men innan vi ska fördjupa oss i detaljerna sÄ krÀvs det först en bra förstÄelse av hur en balansrÀkning fungerar. Syftet med en balansrÀkning Àr ju att visa hur finanstillgÄngarna har finansierats.
Som alla kanske vet sĂ„ har tillgĂ„ngssidan alltid en motsvarande lika stor skuldsida = balans. Om vi tar plusvĂ€rdena (tillgĂ„ngar) och minusvĂ€rdena (skulder+EgetKapital) sĂ„ blir summan alltid lika med noll. I det sammanhanget utgör EK den variabel som krymper eller vĂ€xer beronde pĂ„ hur tillgĂ„ngarna ökar eller sjunker i vĂ€rde och hur vinster/förluster utvecklas över tiden och bidrar till kapitalbildning eller kapitalförstöring. Som du sĂ€kert vet sĂ„ finns EK pĂ„ skuldsidan och inte pĂ„ tillgĂ„ngssidan. Hur kan det komma sig kan man frĂ„ga sig? Ăr inte kapital en tillgĂ„ng? Svar; Nej.
Man kan se det som att EK Àr en skuld till balansrÀkningens Àgare. Ibland sÄ lÀser jag i nÄgon kommentar att det lilla kapital som en bank behöver i kapitaltÀckning kan lÄnas in. Nej, herregud, det Àr ju ett typiskt Lincoln-misstag att inte veta innebörden av de begrepp som man svÀnger sig med.
Nu ska vi ta en titt pĂ„ vad som sker i bankens balansrĂ€kning nĂ€r banken lĂ„nar ut tvĂ„ milj kr. Jag börjar med att konstatera att om du och jag skulle lĂ„na ut tvĂ„ milj kr sĂ„ drar vi det frĂ„n vĂ„r balalsrĂ€knings tillgĂ„ngar – d.v.s frĂ„n likvida medel. Men det behöver inte banken göra!!!
Vad banken kan vÀlja att göra Àr att expandera sin balansrÀkning. Kreditexpansionen innebÀr att banken löser finansieringen pÄ sin skuldsida med en insÀttning pÄ tvÄ milj kr till lÄntagarens insÀttningskonto. Detta Àr pengar ur tomma intet.
Men det Àr hÀr som du hakar upp dig, det uppstÄr ju ett besvÀrligt krux; Bankens insÀttning kan inte skapa bÄde likviditet och ett lÄn, det skulle ju bli 4 milj kr i nya tillgÄngar och dÀrmed en brist pÄ tvÄ milj kr pÄ balansrÀkningens skuldsida!!!
Om dÀremot en bankkund gör en insÀttning av pengar sÄ ökar bankens skuld samtidigt som det pÄ bankens tillgÄngssidan ökar likviditeten.
Om banken vill stÀrka likviditeten sÄ mÄste pengarna komma utifrÄn i form av en kundinsÀttning, ett lÄn av annan banks överskottslikviditet, ett utfÀrdande av obligationer eller att Àgarna tillför nytt kapital.
Men sÄ lÀnge som lÄntagaren begÀr att hans tvÄ miljoner ska flyttas inom bankens balansrÀkning och pengarna fortsÀtter att cirkulera inom bankens balansrÀkning sÄ pÄverkas inte likviditeten, (dÀremot krymper kapitaltÀckningen nÀr balansrÀkningen expanderar. DÀr har du ett tak för expansion.)
Om nu pengarna ska överföras till konto utanför bankens balansrÀkning sÄ hÀnder följande:
Bankens skuldsida krymper med tvÄ milj dÄ insÀttarkontot töms, pÄ tillgÄngssidan krymper likviditeten med lika mycket dÄ tvÄ milj kr mÄste lÀmna bankens balansrÀkning.
I ett FRB-system dÀr bankernas balansrÀkningar expanderar sÄ uppstÄr pÄ sikt likviditetsbrist eftersom bankernas expansion stryps av att likviditeten inte rÀcker till. Kreditexpansionen slÄr s.a.s i taket och om inte centralbanker funnits sÄ skulle denna brist leda till att bankerna tvingas konkurrera (höja inlÄnings-rÀntorna) i jakt pÄ att fÄ lÄna in likviditet. Men marknadens fria prissÀttning av pengar har pÄ gott och ont satts ur spel av centralbankernas interventioner i marknaden.
HĂ€lsningar Bullion
TillÀgg till stycket "Om banken vill stÀrka likviditeten sÄ mÄste pengarna komma utifrÄn i form av en kundinsÀttning, ett lÄn av annan banks överskottslikviditet, ett utfÀrdande av obligationer eller att Àgarna tillför nytt kapital."
: Glömde nÀmna att ytterligare likviditetstillskott kan banken skapa genom att belÄna sina tillgÄngar. Det Àr hÀr som Riksbankens likviditsstödjande ÄtgÀrder trÀder in.
Varför jag skriver om teknikaliteter? DÀrför att jag mött sÄ mÄnga debattörer i mina dar, jag har varit tvungen att vÀssa argumenten i sakfrÄgorna. Debattörer som t ex sagt att banker inte skapar pengar, att banker enbart skapar krediter och bara Riksbanken skapar pengar, att "sÄ fort lÄntagaren anvÀnder sitt lÄn behövs centralbanksvaluta", att banker mÄste lÄna in innan de kan lÄna "ut", att banker mÄste ha en överskottslikviditet i centralbanksvaluta för att öht kunna stÀlla ut krediter, att all kreditgivning mÄste finansieras till 100% genom upplÄning, att skatteinbetalning mÄste ske i centralbanksvaluta etc etc etc.
NÀstan all denna missuppfattning hÀrrör sig frÄn den felaktiga steg för steg-version som du tutade i Cornu. Din beskrivning Àr ju inte ny direkt, det Àr "FRB" som den lÀrts ut pÄ ekonomihögskolorna. MÄnga ekonomer har genom diverse egna feltolkningar plus allmÀn konformism hamnat i grÄzonen, LikasÄ ekonomijournalister. Akademikereliten tror att de vet hur FRB fungerar och avfÀrdar dÀrför alla försök till debatt. Detta kan man tycka Àr komiskt, men en sÄdan kompakt okunskap Àr snarare farlig Àn komisk.
Din grundlÀggande beskrivning av FRB Àr falsk helt enkelt, banksystemet fungerar inte som du beskrev det. PÄ plussidan kan noteras att du förtjÀnstfullt skiljde pÄ likviditet och kapitaltÀckning, men trots all din text vet jag t ex fortfarande inte om du förstÄr att "likviditeten" Àr i en helt annan valuta Àn den banken kan skapa. Exempelvis.
F ö vet jag exakt hur en balansrÀkning fungerar.
Kodexkodex.
Jag redogjorde klart och tydligt att nÀr banken skapar krediten sÄ sker ingen likviditetspÄverkan. Jag konstaterar att inget hÀnder med bankens likviditet förrÀn lÄntagaren begÀr att pengarna pÄ insÀttningskontot ska föras ut ur banken.
Du avslutar ditt svar med en fundering som mynnar ut i ett vÀldigt mÀrkligt pÄstÄende.
Du undrar om jag förstĂ„tt att -"…"likviditeten" Ă€r i en helt annan valuta Ă€n den banken kan skapa."
Var god och förklara vilken typ av likviditet i annan valuta antyder du att banken kan skapa?
Vad jag kan se sÄ finns det ingen bank som skapar nÄgon form av likviditet what-so-ever? Vad banken skapar Àr en skuld i form av kredit samtidigt med en insÀttning pÄ ett bankkonto. Pengar som inte tas nÄgonstans ifrÄn skapas alltsÄ av en expansion av bankens balansrÀkning. Denna kreditexpansion stannar pÄ bankens balansrÀkning och flyter inte omkring som nÄgon valuta.
Att systemet fungerar trots att ingen ny likviditet skapas beror pÄ att endast banker med banktillstÄnd har privilegiet att öppna insÀttningskonton gentemot allmÀnheten. DÀrför cirkulerar all likviditet runt, runt som i ett slutet kÀrlsystem, förutom den likviditet som vÀxlas ut i kontanter eller förs ut ur landet.
Den enda bank som kan skapa ny likviditet i systemet Àr bankernas bank, alltsÄ Riksbanken som försörjer bankerna med likviditet via köp eller belÄning av bankernas tillgÄngar.
Du sÀger att du vet exakt hur en balansrÀkning fungerar.
DÄ antar jag att du förstÄr att bankerna med tiden riskerar att fÄ likviditetsproblem eftersom deras kreditskapande modell bygger pÄ inflation dÄ balansrÀkningarna stÀndigt mÄste expandera. Med tiden kan kreditexpansionen strypas om ingen ny likviditet förs in i ett FRB-system.
Anser du att min beskrivning av FRB-modellen fortfarande skulle vara felaktig? RÀtta mig dÄ pÄ vilken punkt jag tÀnkt fel.
HĂ€lsningar Bullion
Nej, jag anser inte att din nuvarande beskrivning Àr fel. Du har ju Àndrat dig, eller hur? Detaljer kan visserligen fortfarande diskuteras, men det verkar som att du förstÄtt att steg för steg-modellen enbart beskriver varför ett privat kontosystem mÄste utmynna i FRB, men att modellen absolut inte fungerar som beskrivning av hur banksystemet fungerar i verkligheten. Du gjorde ett misstag, har snabbt insett detta, och försöker nu rÀtta till det, och det verkar som Cornu gör detsamma. Fine.
Kodexkodex, trevligt att vi har uppnÄtt samförstÄnd.
LÄt oss sÀga att jag Àndrar mig och blir mer tydlig nÀr vi kommer ner pÄ detaljnivÄ i balansrÀkningen. Men att kreditgivning möjliggörs av att banken rÀknar utifrÄn kommande insÀttningar som en likvid tillgÄng Àr ocksÄ ett villkor som du kan skriva under pÄ, eller hur?
Villkoret för kreditgivning Àr ju att bankens inlÄnade pengar (skulder) flyttas över till likvida medel pÄ bankens tillgÄngssida.
Utan insÀttningar = ingen likviditet = ingen kredit.
Slarvigt uttryckt sÄ lÄnar bankens lÄntagare insÀttarnas pengar.
Korrekt uttryckt Àr det banken som lÄnar sina insÀttares pengar för att skapa kredit till sina lÄntagare.
Nu till en annan vĂ€ldigt intressant frĂ„ga. NĂ€r jag gĂ„r igenom gamla kommentarer frĂ„n mitt gĂ€stinlĂ€gg Banker: Kassakrav eller Kapitalkrav – hittade jag en frĂ„ga frĂ„n dig som jag tycker var vĂ€ldigt klurig:
Feb 12, 2012 03:23 PM
– "Till er som tror att bankerna "lĂ„nar ut insatta pengar": Vad hĂ€nder egentligen vid amortering? LĂ€mnas pengarna tillbaka till insĂ€ttarna dĂ„…?"
Fantastiskt bra frĂ„ga, det sjĂ€lvklara svaret Ă€r ju att nej, inga pengar lĂ€mnas tillbaka till insĂ€ttarna. Men vad hĂ€nder egentligen dĂ„ i balansrĂ€kningen om alla bankens krediter amorteras? Vid amortering sĂ„ minskar ju bankens tillgĂ„ngssida, …eller gör den det?…i sĂ„ fall mĂ„ste ju ocksĂ„ bankens externa skulder pĂ„ skuldsidan minskas och insĂ€ttarna fĂ„ tillbaka sina pengar? Vilken paradox!
Svaret gÄr att bena ut pÄ samma vis som nÀr man benar ut vad som sker nÀr krediter skapas.
Eftersom ett villkor för en balansrÀkning Àr att skuldsida och tillgÄngssida alltid Àr lika stora sÄ kan man komma pÄ svaret den vÀgen.
TÀnk dig följande problemuppstÀllning:
LÄt sÀga att vi har en bank med en enda lÄntagare vars kreditlÄn uppgÄr till 9 miljarder.
PÄ bankens skuldsida finns skulder pÄ 10 miljarder varav EK (skuld till Àgarna) Àr 0,5 miljard. Det ger att skulden till externa lÄngivare uppgÄr till 9,5 miljarder.
PÄ tillgÄngssidan finns likviditet som uppgÄr till 1 miljard och kreditlÄnet pÄ 9 miljarder.
TÀnk dig nu att följande hÀnder: hela lÄnet pÄ 9 miljarder kr amorteras bort i ett svep!
Hur stor blir balansomslutningen efter amorteringen?
Vad sker strax före och efter amortering pÄ balansrÀkningens tillgÄngssida?
Vad sker strax före och efter amortering pÄ balansrÀkningens skuldsida?
Jag kan beskriva vad som sker, kan du ocksÄ göra det?
HĂ€lsningar Bullion
P.S. Balansomslutning Àr en teknisk term som anger summan pÄ skuldsidan eller summan pÄ tillgÄngssidan.
TrÄkigt med denna typ av aggresivitet. Tyder pÄ dÄlig respekt för andras Äsikter och andra mÀnniskor. Liknande egenskaper som man kan finna hos spÄdana politiker som blivit maktfullkomliga och sjÀlviska.
SÄ till diskussionen och dÀr har naturligtvis skapande av pengar och inflation en sjÀlvklar plats. Om bostadsbubblan Àr ett problem eller inte beror ju pÄ hur inflationen ser ut framöver, och kanske framför allt löneutvecklingen i Sverige.
Riksbanken har ett mĂ„l om att inflationen ska vara 2% – varför ska den vara det.
Vill man ha bort en bolÄnebubbla sÄ Àr det bara att lÄta inflationen tugga pÄ nÄgra Är (och man kan ju lÄta inflationen vara högre under en period) sÄ kommer pengarna att vara mindre vÀrda och dÄ kan lÄnet betalas tillbaka och huset (om det under tiden har stÄtt still i pris) Àr inte lÀngre överprisat. Alla som arbetat och sparat pengar istÀllet för att överbelÄna sig har dock förlorat eftersom deras pengar blivit mindre vÀrda. Sen fÄr man ju rÀkna pÄ hur mÄnga Är det tar vid olika scenarior.
Men Àr det verkligen system vi vill ha? Tja, vi deltar ju i alla fall dagligen i detta system. Vi borde krÀva att inflationsmÄlet var 0%, för det Àr dÀr hela bedrÀgeriet börjar.
LĂ€ste i veckan att prognosen för Sveriges tillvĂ€xt för 2012 nu var +0,7%, lĂ„ter ju skönt att den Ă€r positiv. Men eftersom inflationen Ă€r 2% sĂ„ Ă€r pengarna vĂ€rda 2% mindre om ett Ă„r, sĂ„ egentligen har vi en tillvĂ€xt pĂ„ -1,3%, lĂ„ter inte lika bra….
Inflation Àr bara ett sÀtt för politikerna att lura folk att tro att det rÄder tillvÀxt och ett sÀtt att beskatta folk eftersom det Àr staten som har sedelpressen.
FrĂ„gan om hurvida "bostadsbubblan" Ă€r ett problem eller inte för lĂ„ntagarna mĂ„ste stĂ€llas i relation till löneutveckling och inflation under de kommande Ă„ren. Bubblan kanske bara Ă€r ett problem för de som arbetat och sparat – de sk spartorskarna.
Eftersom ingen krĂ€ver ett inflationsmĂ„l pĂ„ 0% sĂ„ kanske man ska kapitulera och ta alla sparpengar och köpa fastigheter. Kanske Ă€ven ta en del lĂ„n som spartorskarna sen fĂ„r betala Ă„t mig….
Fast "inflatione"n pÄ 2% Àr ju ocksÄ bluff, enda anledningen till att den nu Àr 1,9% Àr ju att man Àndrade vilka varor man tittar pÄ. Lever man i verkligheten sÄ ökar priserna betydligt mer Àn 2%.
Lustigast Ă€r aktiemupparna och lĂ„netorskarna pĂ„ DI som yrar om deflation…
Hej MR Ăng,
Du kan aldrig vinna mot en sÄdan sjuk person. LÄt hen vara sÄ grÀver hen snart klart sin egen grop. Eller sÄ blir det vÄrdintyg inom kort.
LÀgg tid och kraft pÄ att göra det som du Àr bra pÄ.
MVH
FD Bokhandlare
Vilken nolla. Kan inte mÀta sig med dig.
AlltsÄ saken Àr sÄ hÀr va. HÄller med om att den hÀr Lincoln bitvis verkar vara en galen j-vl men mycket av det har skriver har faktiskt en viss vikt och jag har en slags hatkÀrlek till hans blogg (det lilla jag har lÀst). Mycket av den information om bansksystemet som finns pÄ hans blogg Àr god och framförs bitvis i ett format som Àr grafiskt tilltalande och pedagogiskt. Han hÀnvisar Àven till en del trovÀrdiga kÀllor som professor Richard Werner och Steven Keen (Steven Keen som Cornu sjÀlv har lÀnkat till videoklipp). Men- hans arroganta och skoningslösa stil gör tyvÀrr att mycket av denna goda information inte nÄr mÀnniskor som borde fÄ ta del av den. Penningsystemet Àr nÄgot som det uppenbarligen rÄder mycket förvirring kring och som vÀdligt fÄ förstÄr och Àn fÀrre kan förklara pÄ ett förstÄeligt sÀtt. Det verkar finnas mÄnga olika förklaringar och ingen verkar riktigt sitta pÄ hela sanningen. Kanske finns det ingen given sanning, eller ocksÄ finns det det men den gÄr oss förbi pga. de olika definitioner som vi anvÀnder för att beskriva saker.
"-Det hÀr Àr pengar och det dÀr Àr krediter! Pengar Àr krediter."
"-Nej! Krediter Ă€r inte pengar, det Ă€r bara centralbankspengar som Ă€r pengar – svenskakronor. Pillutta dig!"
Börjar man försöka debattera pÄ Licolns blogg sÄ bankar han "bultbrÀda" med en (som han sjÀlv utrrycker det) och man blir anklagad för att vara ett troll vilket inte ger ett sÀrskilt bra debattklimat.
Det skulle nog behövas ett annat forum för dessa frÄgor.
à terigen. Jag kan roas av det han skriver ganska mycket och jag roades/chockades av han senaste inlÀgg:
"Teknisk analys: Dödskors pĂ„ Cornucopias IQ â mental hjĂ€rndöd nĂ€ra förestĂ„ende!"
En ganska kul parodi pÄ det du (cornu) brukar skriva om ang. börsernas dödkors.
Att du (cornu) sedan mÄlar ut, inte bara Licoln, som rÀttshaverist (vilket han kanske Àr) men Àven han och hans lÀsare, som fyllerister, socilabidragstagare och fas3 jobbare, innebÀr att du sjÀlv Àr med och sÀtter nivÄn. Att du sedan menar pÄ att anvÀndandet av död har börjat figurera, och dessutom i din text insinuerar att detta skulle syfta pÄ nÄgot hotfullt Àr ju bara löjligt. De enda stÀllet som jag kan se ordet "död" Àr ju i den sarkasm/satir han anvÀnder sig av i titeln pÄ inlÀgget.
Du insinuerar att han och hans lĂ€sare dĂ€rmed tillhör nĂ„gon slags farlig skara mĂ€nniskor pĂ„ nĂ€tet. Om du ska kĂ€nna dig hotad varje gĂ„ng nĂ„gon kritiserar dig pĂ„ ett sarkastiskt sĂ€tt kanske du ska övervĂ€ga en annan syssla. Du har blivit vĂ€ldigt stor inom bloggvĂ€rlden dĂ€rför att du skriver bitvis vĂ€ldigt iniktsfullt om ett stort antal Ă€mnen och vĂ€ldigt diversifierat. Du har uppnĂ„tt din framgĂ„ng tackvare den öppenhet och frihet som internet innebĂ€r. Har man en idĂ© kan man nĂ„ ut – tack vare internet. Man behöver inte vara rik eller ha kontakter.
Man fÄr nog dÄ tyvÀrr vara beredd pÄ att folk kan komma att kritisera en i ganska hÄrda ordlag.
SĂ„ Ă€rligt talat – lĂ€gg av!
Du har i övrigt en mycket bra blogg som jag har lÀrt mig oerhört mycket ifrÄn, men man kan inte kunna allt, inte bli profet i varje by, och kanske kan Lincoln mer om banksystemet Àn du kan. Inte vet jag?
Amen eller vad det heter. Lincoln Ă€r generellt otroligt tillmötesgĂ„ende men… om man Ă€r en dryg arrogant besserwisser dĂ„ kan man fĂ„ det jobbigt med Lincoln eftersom han inte drar sig frĂ„n att anvĂ€nda samma ton.
HÄller med. Försökte sjÀlv ta en diskussion med denne Lincoln för nÄgra dagar sedan, blev kallad troll och fick mina inlÀgg raderade. Detta trots att jag hade en ödmjuk ton och bara stÀllde relevanta frÄgor och försökte fÄ honom att förklara för mig hur han menar.
Jag Àr Martin Àven i detta inlÀggs kommenterer;
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/02/19/skit-i-att-betala-sprider-sig/
Vad Àr skillnaden pÄ en bolÄnetorsk och en boskuldsslav? För en vanlig mÀnniska utan nÄgon sofistikerad moralisk uppfattning Àr det omöjligt att se den. För vissa Àr skillnaden sÄ stor att inget kan vara större. Torsken fÄr skylla sig sjÀlv att denne har lurats. Slaven Àr ett offer för nÄgon annans handling. Det som ett möte mellan varelser frÄn olika planeter.
Nu tror jag varken torskarna eller slavarna blir sÄ mÄnga för en stor inflation kommer snart. Innan dess hinner inte de svenska bostÀderna falla sÄ mycket i vÀrde. Men inflationen ger inte bara vinnare. PensionÀrerna och andra som har sparat gör stora förluster nÀr instrument som det stÄr kronor eller annat pÄ förlorar sitt vÀrde. Det blir nÄgot att moralisera om senare.
Don't feed the trolls Cornu. LÄt Lincoln hata för sig sjÀlv.
Ingen kommer att flyga pÄ dig i hemmet dÄ du dels inte bor sjÀlv (enligt din förmedlade bild) och Àven Àr bevÀpnad. Alla offentliga personer blir hotade pÄ ett eller annat sÀtt sÄ försök att inte ta hoten pÄ allvar.
Victor, kan du peka ut var Lincoln har hotat Cornucopia? Corny har kÀnnt sig hotad tidigare av mystiska bilar med tonade rutor som Äkt pÄ vÀgarna kring honom.
Var har jag skrivit att Lincoln hotat Cornu? Lincoln fÄr hata och trolla för sig sjÀlv.
Sen nÀmnde Cornu mer generella hot och jag pÄpekade att det inte finns nÄgot att oroa sig för. I alla fall sÄ lÀnge hoten inte kommer frÄn myndigheter eller MC-klubbar.
Har jag missat nÄt? Vilka hot Àr det ni talar om?
Cornu,
Dessa personer, ex Lincoln, gÄr inte att resonera med. De Àr besatta av sina agendor och sin ilska mot samhÀllskonstruktionen etc. Den som hyser en annan Äsikt ska socialt brÀnnmÀrkas (om vi stannar vid de mindre lÄngtgÄende konsekvenserna frÄn deras beteende). DÀrmed bör man se dessa som politiska extremister.
Min poÀng Àr dock denna. Dessa personer och deras intolerans Àr en del i en samhÀllstrend som vuxit sig starkare senaste Ären. Inte sÀllan stÄr dessa haverister och extremister lÄngt till vÀnster, dÀr man naturligtvis inte respekterar individers fri- och rÀttigheter. (Till skillnad frÄn de du kallar tok- och nyliberaler. Dessa skulle naturligtvis aldrig med hot och vÄld krÀnka andra mÀnniskors rÀttigheter för att tvinga pÄ andra sina politiska Äsikter.)
De flesta inom det politiska etablissemanget och massmedia har tyvÀrr sett mellan fingrarna nÀr det gÀller denna intolerans och hat, sÄ lÀnge som det drabbat politiska motstÄndare som utgör legitima mÄl (tex Sverigedemokraterna).
Man har, av opportunistiska skÀl, helt enkelt valt att inte stÄ upp för yttrandefrihet nÀr denna hotas (tex nÀr det gÀller krav frÄn radikala islamister) eller att tydligt kommunicera vilka regler som gÀller nÀr det gÀller det politiska samtalet.
NÀr intoleransen nu börjar riktas mot dom sjÀlva sÄ stÄr de förvÄnande och undrar vad som hÀnt.
http://blogg.liberalapartiet.se/2012/01/12/liberala-partiet-utsatt-for-politiskt-vald/
Vi fÄr nu skörda det som sÄtts frÄn etablissemangets sida i form av ett fullstÀndigt urspÄrat politiskt samtal och en intolerans mot oliktÀnkande. Detta Àr, sorgligt nog, bara början pÄ extremisternas decennium.
Ăh…. intolerans? Vem Ă€r det som kallar vem haverist?
LÀs och begrunda tonlÀget i Lincolns inlÀgg om Cornus debattartikel.
Intolerans och infantil aggressiv retorik Àr bara förnamnet. TyvÀrr alltför vanligt hos extremister nuförtiden.
LÀs och begrunda Cornucopias normala översitteri, arrogans och faktiskt relativt ofta förekommande, förolÀmpande av andra baserat pÄ begÄvning och sÄ vidare. Buhu sÄ hemsk han Àr den dÀr Lincoln.
Cornu har sina debattsvagheter, dom Àr han nog medveten om vid det hÀr laget. Har sjÀlv poÀngterat dom hÀr.
Men Lincoln Àr av en annan mer hatisk typ.
Lincoln, Superzeke, HelenaPalema, Hemimamma, Mavera, etc.
Alla Àr det helt rabiata galna rÀttshaverister som endast har en enda agenda, nÀmligen att i avundsjukans namn girigt trÄna efter anda mÀnniskors pengar.
Menar du allvar? Sten, psykopat eeh psykologen har kanske en diagnos till dig?
đ
Hej igen mr Ăng,
Var innne och tittade pÄ hans "pedagogiska" förklaringar. Skrattade sÄ jag kiknade! Han har tydligen aldrig hört talas om dubbel Italiensk bokföring.
Jisses vilken tomte.
MVH
FD Bokhandlare
Jag hÄller med i mycket av det Realist Feb 26, 2012 04:16
AM skriver. Jag fattar vidare inte varför L. mÄste skriva sÄ nedlÄtande. Du har vÀl t o m skrivit nÄgot om att du Àr i stort sett enig med honom om sjÀlva huvudragen? Eller? Ni har helt enkelt delvis olika vÀrldbilder. Men jag hÄller med om att L Àr vÀrst i att kasta pajer.
Jag Àr evigt tacksam för den hÀr bloggen. Orkade inte lÀsa hela Lincoln, brutalt lÄg debattnivÄ med vÀldigt lite substans. Andreas Cervenka hade en vÀldigt bra grafik pÄ hur pengar skapas, det verkar Lincoln Àven missat.
"Punk Econmics" videona var ju helt fantastiskt pedagogisk. Jag kan vĂ€l inte pĂ„stĂ„ att jag förstĂ„r allt men för mig var det tydligt. Dock kan jag konstatera att det Ă€r ju VĂLDIGT fĂ„ som inser hur det fungerar. Occuopy Wall Strett-rörelsen kan ju inte förklara för allmĂ€nheten och de absolut allra flesta varken förstĂ„r eller bryr sig. KĂ€nner mig som en mupp nĂ€r jag försöker diskutera det med kolleger, arbetskamrater m.m. I svt's nyhetsbyrĂ„n diskuterade dem ekonomin i EU v5, man insĂ„g vĂ€ldigt fort att ingen av dem fattat nĂ„nting av det som förmedlas i "Punk Economics". Den hĂ€r problematiken att banker,centralbanker och politiker har skapat ett fett gigantiskt pyramidspel dĂ€r vi ALLA ingĂ„r Ă€r alldeles för komplext att förstĂ„. VĂ€ljare inser inte problemet och vĂ€nster och höger fundamentalister kommer bara öka i Europa och vi löser inget.
Corru
Vad Àr pengar, mÄnga förstÄr inte vad pengar Àr dÄ skapas fantasier om vad pengar Àr.
Pengar Àr bara betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi.
(enda lagliga utgivare av betalningsmedlet Àr riksbanken)
Hus och guld Àr inte pengar, pengar Àr betalningsmedel, hus kan vÀrderas till en viss mÀngd betalningsmedel.
Vi tÀnker oss ett land dÀr penningmÀngden Àr 100 miljarder och det finns bara sedlar för enkelhetens skull.
Om ett hus stiger i vÀrde frÄn 1 miljon till en miljard sÄ ökar inte penningmÀngden inga nya pengar har skapats, mÀngden sedlar har inte ökat betalningsmedlet Àr oförÀndrat.
En ökad vÀrdering pÄ en tillgÄng ökar inte mÀngden av fysiska sedlar.
Om börsen stiger sÄ ökar inte penningmÀngden, mÀngden fysiska sedlar kan inte öka av en börsuppgÄng.
Först sÄ mÄste man reda ut vad pengar Àr.
Pengar Àr betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi.
mvh ekvationsteorin
@Cornucopia
Om du nu tycker att det som Lincoln skriver Àr fel varför kan du dÄ inte gÄ ner pÄ DETALJNIVà och förklara EXAKT vad det Àr som Lincoln har fel i.
Lincoln gÄr ju ner pÄ detaljnivÄ och förklarar pÄ ett enkelt och lÀttfattligt sÄ hur hela penningsystemet fungerar. Men det gör inte du.
Det man kan kan utlÀsa av det du skriver Àr i princip att "gemene man skall inte bry sig om nÄgra detaljer". Men det Àr ju "detaljerna som gör det", eller hur.
Jag skulle sjÀlv vara intresserad vad det Àr i Lincolns skriverier som Àr fel. Och det skulle vara mycket intressant om du förklarade EXAKT vad som Àr fel i Lincolns förklaringar. Och hur du anser att det Àr i verkligheten.
Nu menar jag alltsÄ en riktig förklaring pÄ DETALJNIVà och ingen allmÀn Äsikt ifrÄn din sida att "gemene man inte behöver veta detaljer" utan "bara tro pÄ vad du skriver" och sluta fundera över hur det egentligen fungerar. Du har liksom aldrig nÄgon endaste gÄng bemött det Lincoln skriver om i sak sÄ det vore vÀl pÄ tiden att du gjorde det nu.
Lincoln utmÄlar konspiratoriskt banker som samhÀllets ondska, medan det snarare Àr politiker (som skapat och upprÀtthÄller systemet) och folk (och företag) som frivilligt belÄnar sig som bÀr direkt eller indirekt ansvar för hur det ser ut och fungerar.
Och pÄ sÀtt och vis Àr detta inget konstigt, för de allra flesta (bÄde belÄnade och politiker) sÄ kommer dagens system att fungera till deras fördel. Det Àr vissa överbelÄnade som kommer hamna i knipa.
Detta har Cornu förstÄtt, men uppenbarligen kan varken Lincoln eller du se skogen för alla trÀden.
Tack Sigvard för din kommentar, jag ser ocksÄ framemot ett klarlÀggande frÄn Cornys sida vad Lincoln har missuppfattat. Jag har sjÀlv lÀst Ellen Hodgson Brown`s bok "Bankerna och skuldnÀtet" och vill hÄlla pÄ att Lincoln inte Àr helt fel ute.
Problemet med Lincoln Àr att han vill ha ETT svar, en silver bullet som förklarar alla samband. SÄ enkelt Àr det inte. Det Àr inte bankerna som tvingar folk att ta lÄn de inte förstÄr, att folk hellre tittar pÄ Idol Àn lÀr sig hur systemet fungerar etc. Lincoln verkar inte alls föresprÄka PERSONLIGT ANSVAR. Det finns en hög grad dekadens i samhÀllet och det Àr inte bankerna som tvingar gemene man att delta i detta.
Personligt ansvar Àn en gÄng.
Ja Corny, skulle du kunna det? Det var faktiskt du som började med förolĂ€mpningar och galet omoget beteende. Det Ă€r inte Lincolns fel att han till och med klĂ„r dig i det đ
Ska nÄgon kallas haverist förresten, sÄ Àr det killarna som önskar ge bankerna helt fria hÀnder och lÀgga ner staten helt. Bankir som statsminister. Haveri nÄgon?
Jag hÄller med i mycket av det Realist Feb 26, 2012 04:16
AM skriver. Jag fattar vidare inte varför L. mÄste skriva sÄ nedlÄtande. Du har vÀl t o m skrivit nÄgot om att du Àr i stort sett enig med honom om sjÀlva huvudragen? Eller? Ni har helt enkelt delvis olika vÀrldbilder. Men jag hÄller med om att L Àr vÀrst i att kasta pajer.
Sen "finanskrisen" 2008 har jag försökt fÄ hur det funkar. Cornucopia, Cervenka, ZeroHedge, Nicole Foss m.m. har bl.a. hjÀlp till med detta. Lincoln tillför inget, bara extremt lÄg debattnivÄ och info som inte stÀmmer. Försökte hitta en fantastisk grafik pÄ hur pengar skapas pÄ SVD men lyckades inte. Har verkligen Johan Nordberg, Cornucopia, ZeroHedge,Nicole Foss, filmen "Inside Job" m.m. som hitintills bara fÄr "vatten pÄ sin kvarn", helt fel? Hitintills Àr dem som levererar en korrekt bild.
JassÄ, du kan kanske vara vÀnlig att peka ut Lincolns felaktiga info sÄ den kan rÀttas till?
MÄnga rÀttshaverister som kommenterar pÄ denna bloggen ocksÄ. Anders Lööf
Peka ut dom dÄ? Vad Àr en rÀttshaverist enligt dig om du kan hitta sÄdana hÀr?
Jag tycker det Àr trÄkigt att Lincoln hÄller sÄ lÄg debattnivÄ, annars har han vÀldigt stor kunskap i frÄgan och kan besvara delar som ingen annan tar upp. Men bultslÄendet och nedsÀttande ton mot de som argumenterar emot gör att han aldrig kommer att nÄ fram. Du har bÀttre debattnivÄ Cornu och om du avser att fördjupa dig mer i frÄgan sÄ kanske vi till slut kan fÄ svar pÄ hela pengaskaparfrÄgan (dÀr jag trots allt fortfarande ser att Lincoln har viktiga poÀnger som inte bemötts hÀr).
Ser fram emot fortsatt grÀvande och sÄ smÄningom komplett förstÄelse hos mig, dig och dina lÀsare. Den dagen du kan besvara Lincolns fakta med motfakta sÄ raderar jag hans blogg frÄn mina favoriter!
Pengar Àr bara betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi.
(enda lagliga utgivare av betalningsmedlet Àr riksbanken)
mvh ekvationsteorin
Man bemöter inte idioter. Jag har i flera Är tagit upp frÄgan om hur pengar blir till, men nÀr man inte fÄr skriva ordet "pengar" utan att definiera det som Lincoln vill Àr allt annat meningslöst. Och jag tÀnker inte gynna en haverist och uppenbart psykfall med en debatt. Lincoln behöver inte debatt, han behöver fÄ ut ett nytt recept frÄn sin lÀkare.
"Jag har i flera Är tagit upp frÄgan om hur pengar blir till"
LĂ€nka till det du har skrivit.
Den enda som kan skapa pengar Àr riksbanken, resten Àr sagor.
mvh ekvationsteorin
pengar Àr ett betalningsmedel, det Àr nÄgot Àr godtas som betalning av mÀnniskor, man anvÀnde t.ex pinnar att betala skatten med i england under medeltiden.
Du Corny… den dĂ€r stilen Ă€r vad som föranleder Lincoln att reta dig. Om du inte Ă€r medveten om det sĂ„ Ă€r du en oerhört arrogant besserwisser och du förolĂ€mpar folk pĂ„ löpande band. Speciellt om nĂ„gon överbevisar dig eller inte ger dig den enorma respekt du tror att du förtjĂ€nar. Om jag ska vara helt Ă€rlig sĂ„ har du en personlighet som den dĂ€r Psykologsten nog skulle kunna ha en field day med.
Cornu skriver:
"Man bemöter inte idioter. Jag har i flera Är tagit upp frÄgan om hur pengar blir till, men nÀr man inte fÄr skriva ordet "pengar" utan att definiera det som Lincoln vill Àr allt annat meningslöst. Och jag tÀnker inte gynna en haverist och uppenbart psykfall med en debatt. Lincoln behöver inte debatt, han behöver fÄ ut ett nytt recept frÄn sin lÀkare."
Detta ditt svar var vÀl inte precis nÄgot bemötande i sak om vad som EXAKT Àr fel i Lincolns teorier.
Du mÄste vÀl förstÄ att det inte Àr Lincoln som du skall övertyga om att han har fel. Det Àr naturligtvis helt lönlöst.
Det Ă€r VI SOM LĂSER DIN blogg som vill veta EXAKT och pĂ„ DETALJNIVĂ vad det Ă€r som du tycker Ă€r fel i det som Lincoln skriver.
SĂ„ skit i Lincoln, men förklara för oss som lĂ€ser bĂ„de din och hans blogg vad det Ă€r i Lincolns teorier som Ă€r sĂ„ fullstĂ€ndigt fel. Det skulle vara OERHĂRT VĂRDEFULLT att fĂ„ veta vad det Ă€r i det som Lincoln skriver som Ă€r sĂ„dana FAKTAFEL. Och att du sedan förklarar för oss hur det egentligen ligger till.
Jag tycker det kÀnns tryggt att vi har psykologen Sten med oss nÀr vi har med sÄdana brÄklÄs som Cornu och Lincoln att göra.
Cornu: Jag vet inte om du saknar sjÀlvinsikt eller helt enkelt har en plan med den dÀr attityden men frÄ hÀr dÀr jag sitter sÄ Àr det vÀdigt lÀtt att se hur folk kan bli irriterade pÄ dig. Du har ett arrogant och elitistiskt tonlÀge och nÀr du stöter pÄ patrull sÄ krÀver du att folk ska tolka dig rÀtt och om dom inte gör det sÄ Àr det fel pÄ dem.
Problemet Àr ju bara att du inte har befogenhet att bestÀmma hur folk ska tolka och förstÄ dig. Du mÄ ha sÄvÀl högt IQ som en fallenhet för att skriva, men mÀnsklig kommunikation gÄr bara till ca. 10% ut pÄ vad man sÀger, 90% Àr hur man sÀger det och dÀr har man inte mycket fördel av ett logiskt sinne.
Att du kÀnner dig hotad Àr sÄ klart inte bra, men om det beror pÄ Lincons överskrift sÄ fÄr jag intrycket av att du har haft en vÀldigt skyddad uppvÀxt. Jag skulle vÄga mig pÄ gissningen att Lincoln pÄ intet sÀtt menar att hota dig med den överskriften, vad hans kommentatorer skriver vet jag dock inte. Hur som helst sÄ kan du nog sitta lugnt i bÄten och köra pÄ med ditt race utan fara för liv och lem.
FörstÄr att det inte Àr roligt nÀr virrpannor kommunicerar med hotfull och aggressiv retorik, men som mÄnga redan pÄpekat Àr returkritik bensin pÄ lÄgorna för folk stöpta i denna form. Man kÀnner igen meningsuppbyggnader, förvrÀngd logik, missbruket av versaler och retoriska rondeller frÄn andra sammanhang, d.v.s. allehanda kommentarsfÀlt.
Att hÄna och förlöjliga dessa personer och deras argument Àr förvisso bÄde enkelt och roligt, men bidrar till att göra ont vÀrre och driva dessa lÀngre nerÄt i haveristspiralen. I den bÀsta av vÀrldar skulle det argumenteras sakligt och sansat mot dem och det skulle stanna dÀr, men tyvÀrr har det ganska dÄlig effekt.
HÄll huvudet högt och fortsÀtt med det du gör, ta dessa personer för vad de Àr och lÄt dig inte skrÀmmas. SÄ som kommunikationsspridning fungerar idag Àr det tyvÀrr en del i ekvationen att bli kritiserad av ljusskygga personer som tappat all reson, vilket man kan se i allt frÄn matlagningsbloggar till nyhetstidningarnas kommentarsfÀlt.
Jaha. Jag har följt Lincols blogg lĂ€nge vilket du inte verkar ha gjort. INGEN som försökt har hittils lyckats förlöjliga Lincolns argument eller hans person. Om du tror att du kan sĂ„ föreslĂ„r jag att du provar pĂ„ hans blogg? Dryg uppkĂ€ftig och anonym, tar inte upp sakfrĂ„gor och kritiserar ljusskygga personer… Modigt.
Som jag skriver i blogginlÀgget sÄ behandlas dessa "icke-pengar" som betalningsmedel av alla inblandade, inklusive Lincolns lÀsare. SÄdan Àr verkligheten. Resten Àr trams.
Det betyder vĂ€l inte att det Ă€r bra för det utan bara att dom/vi Ă€r tvingade till det? Kanske Ă€r det dĂ€rför frĂ„gan ĂR viktig.
Det stora problemet, eller felet, Àr att dessa "icke pengar" som anvÀnds som betalningsmedel skapas av privatbanker och inte av staten , alltsÄ vi. Det Àr staten, och enbart staten, som skall ha rÀtten till att skapa dessa "icke pengar" . RÀntan, som dÄ flyter in, anvÀnds av staten till infrastruktuella satsingar till förmÄn för alla medborgare i landet. Vi Àr nu i klorna pÄ de internationella centralbankerna som styr detta destruktiva system. Det Àr dÀr som stöten mÄste sÀttas in om vi skall fÄ det sjunkande skeppet reparerat.
Nej, Wikström. Pengar skapas inte av bankerna, pengar skapas av att du lÄnar pengar av bankerna. Det Àr du som skapar pengar nÀr du lÄnar till ditt hus eller handlar pÄ kreditkort. Bankerna mÄste alltid lÄna in pengar och skapar alltsÄ inte pengarna.
Wow. Om bankerna nÄste lÄna in pengar hur kan dÄ Wikström skapa dom?
Givetvis 09:37 uttryckte mig lite fel dÀr. Pengarna skapas nÀr banken beviljar mig ett lÄn. Utan lÄntagare, inget skapande av pengar.
Cornucopia?
"Som jag skriver i blogginlÀgget sÄ behandlas dessa "icke-pengar" som betalningsmedel av alla inblandade, inklusive Lincolns lÀsare. SÄdan Àr verkligheten. Resten Àr trams."
Denna kommentar visar att du inte förstÄr vad det handlar om. Nej, dessa "icke-pengar" behandlas inte som betalningsmedel av "alla inblandade". Har du inte förstÄtt nÄnting ö h? De mÄ ses som betalningsmedel av dig och mig, men poÀngen Àr ju att de som skapat dom, BANKERNA, inte behandlar dom som betalningsmedel utan just enbart som ickegiltiga skuld-krediter. Det Àr dÀrför alla överföringar clearas i RIX, dÀr de enda pengar finns som BANKERNA accepterar som betalningsmedel. AlltsÄ; för SEB kan en kreditkrona frÄn Swedbank ALDRIG vara ett betalningsmedel, SEB tar bara emot SEK via RIX. Sà nÀr du skriver om "alla inblandade" glömmer du bekvÀmt nog den part som tjÀnar ofantliga summor pÄ konstruktionen.
Gillar inte din stil att undvika sakfrÄgan och attackera personer. Det Àr lÄgt. Men jag har sett det förr hos dig. Lite Carl Bildt-arrogans över det hela. Dags att rÀta pÄ ryggen och ta fajten om du vill ha tillbaka mitt förtroende.
/MK
Wikström: _Ingen_ ska ha rÀtt att skapa pengar. Vi ska ha en fast penningmÀngd,dvs deflationsekonomi som uppmuntrar sparande framför konsumtion och dÀr _ingen_ fÄr förfalska pengar. Detta löser man genom att binda valutan till en viss mÀngd av en Àndlig resurs och likt idag byta ut valörer pÄ sedlar och mynt över tid fast i omvÀnd riktning.
Det Àr inte bara det mest effektiva systemet lÄngsiktigt det Àr Àven det enda moraliskt rÀtta dÄ alla endast fÄr tillgÄng till betalningsmedel genom byteshandel/samarbete/vÀrdeskapande.
Pengar Àr inte pengar det Àr ett betalningsmedel.
wiki
"Pengar Àr ett gemensamt vÀrderingssystem för varor och tjÀnster som Àr baserat pÄ utbytbara och lagringsbara enheter, och som anvÀnds som betalningsmedel. Vanligen bestÄr detta av mynt och sedlar vars vÀrde delvis garanteras av en stat. I vardagligt tal uppfattas pengar som kontanter, men till begreppet hör Àven andra godkÀnda betalningsmedel.
Pengar har flera funktioner: som vÀrderingssystem, betalningsmedel och vÀrdelagring."
lÀs mer pÄ wiki http://sv.wikipedia.org/wiki/Betalningsmedel
Betalningsmedel mÄste finnas för att vi ska kunna byta varor och tjÀnster med varandra.
mvh ekvationsteorin
Du kan titta under fliken Ămnen hos Cornucopia och dĂ€r söka upp Chris Martensson. Han har gjort filmen Crash Course som bla beskriver "fractional reserve banking". Han sĂ€tter detta i relation till andra problem som peak oil.
Pengaskapande i korthet (som jag uppfattat det):
1. Bankerna köper stadsobligationer hos staten. Med dessa som sÀkerhet kan de lÄna ut betydligt mer pengar Àn de sjÀlva lÄnade.
2. De utlÄnade pengarna hamnar pÄ pÄ ett inlÄningskonto hos samma eller nÄgon annan bank.
3. De inlÄnade pengarna i steg 2 utgör nu bas för ny utlÄning. PÄ detta sÀtt vÀxer mÀngden pengar genom de kommersiella bankernas utlÄning.
Förutom de pengar som uppstÄr genom den beskrivna processen sÄ ger riksbanken dessutom ut sedlar och mynt. Dessa stÄr dock för en ytterst liten del av alla pengar.
Pengar uppkommer alltsÄ till största delen genom lÄngivning. LÄngivaren skall som bekant ha rÀnta pÄ sina pengar. Dessutom skall lÄn betalas igen.
TvÄ saker kan nu intrÀffa a)deflation b)inflation.
a) Inflation: PeningmÀngden ökar i förhÄllande till mÀngden varor och tjÀnster som produceras. Detta kan dock intrÀffa ojÀmt dvs priset pÄ plattTV stiger ej pÄ samma sÀtt som tex bostÀder. Pengaran kan ocksÄ söka sig in pÄ börsen ed. Beror pÄ ökad utlÄning. Tex intrÀffade detta pÄ 80-talet nÀr kreditgivningen slÀpptes fri.
b) Deflation: PenningmÀngen minskar i förhÄllande till mÀngden varor och tjÀnster. Pengar ökar i vÀrde. Detta ger en stillastÄende ekonomi. Beror pÄ att ingen vill lÄna ut pengar alt ingen vill lÄna. JÀmför med Depressionen pÄ 30-talet. Detta Àr det naturliga lÀget i ekononmin om inte utlÄningen kan fÄs att dra igÄng i form av en ny bubbla ed.
Hoppas detta gav lite vÀgledning. Sök annars vidare pÄ "fractional reserv banking". Finns gott om sidor och filmer om detta Àmne.
/Puckad
"fractional reserv banking" FRB skapar inga pengar det sÀger bara att dom mÄste ha en del kvar dom fÄr inte lÄna ut alla pengarna.
Det som banken lÄnar ut mÄste dom i sin tur lÄnat av nÄgon, vÄra sparpengar, andra banker, pensionsfonder, eller riksbanken.
Pengar kan inte skapas ur luft. 2+2 kan inte bli 7.
"PÄ detta sÀtt vÀxer mÀngden pengar" Du missar att det hela tiden mÄste tillföras pengar för att FRB ska kunna öka mÀngden pengar,
det missar dom flesta.
Vitsen med en bank Àr att dom ska lÄna ut vÄra sparpengar till andra,
sÀtter jag in 100kr sÄ Àr det rimligt att banken spara 10kr i kassan och lÄnar ut 90kr FRB Àr inget fel i sig.
FRB videos bokför samma pengar pÄ flera konton samtidigt vilket matematisk inte gÄr, jag lÄnar ut 100kr till Per som sen lÄnar ut samma peng till Göran som lÄnar ut till Rolf, Rolf har nu pengarna 100kr.
En Fordran Àr inte pengar, kvÀver jag tillbaka fordran sÄ försvinner Rolfs lÄnade pengar. min fordran pÄ 100kr och Rolfs lÄnade 100kr kan inte bli 200kr.
mvh ekvationsteorin
Det Àr just detta som Àr magin med banksystemet. PenningmÀngden vÀxer och krymper med utlÄningen.
Bankerna kan göra just det du beskriver med Göran och Bengt.
Göran lĂ„nar 100kr hos bank A för att köpa en mp3-spelare. Han anvĂ€nder sitt kreditkort. Pengarna gĂ„r direkt in pĂ„ ett konto hos bank B. Hos Bank blir man superglada dĂ„ man kan lĂ„na ut ytterligare 100kr. Bengt köper en hörlur för 100kr med sitt kreditkort hos Bank B. Pengarna gĂ„r nu direkt till ett konto hos bank A. DĂ€r blir man nu superglada dĂ„…
osv. Detta Àr i princip vad som hÀnder vid "fractional reserv banking". PenningmÀngden har ökat genom dessa köp. I stort sett alla pengar har uppkommit pÄ liknande sÀtt. Banken har en fodran pÄ Göran och Bengt, men pengarna finns ute.
/Puckad
suck sÀger jag bara
Du kanske tÀnker pÄ att banken skall ha full tÀckning pÄ alla pengar som lÄnats in? DÄ fungerar inte det jag (Puckad) skrev tidigare. Banken klarar inte om alla skall ta ut sina pengar samtidigt. De Àr ju utlÄnade. Bankrun Àr en hemsk tanke för varje bankir.
/Puckad
Ordet magi kanske var malplacerat. Det Àr ett system som Àr pÄ vÀg att haverera. Det förutsÀtter tillvÀxt och att skuldnivÄn hela tiden ökar bara för att belala rÀntorna.
/Puckad
Jag brukar tycka att debattprogrammet "DEBATT" pÄ svt befinner sig pÄ en oseriöst lÄg nivÄ. Ett hetsigt program som skrapar pÄ ytan och ingen fÄr tala till punkt.
Lincoln verkar vara dess psykopatiska avart. Debatternas spya-avdelning.
Ăr Lincoln rolig?
Jag kanske saknar humor.
Sen spelar det ingen roll om Lincoln har mer rÀtt eller mer fel Àn Cornu.
Att han inte gillar banker mĂ„ vara, – so what?
Det Àr vÀl upp till var och en om man vill sÀtta sig i klorna pÄ dom.
Du har uppenbarligen inte ens förstÄtt vad debatten gÀller men Àr hejdlöst dryg ÀndÄ. Lite av ett kÀnnetecken för Cornu och hans crew.
Om inte annat sÄ inser man faran av det kontantfria samhÀllet, antingen man lyssnar pÄ Lincoln eller C. Och varför det ger bankerna en nÀstan obegrÀnsad makt.
Synd med Lincolns debattnivÄ, han skulle göra god nytta med lite mer sansat tonlÀge, han har nog trots allt öppnat ögonen pÄ mÄnga. Men ett frÄgetecken för hans motvilja mot guld,i Lincolns ideala penningvÀrld flyttar nog bara penningskojeriet frÄn bankerna till riksbank eller annan instans, har svÄrt att tro att de som har makt över penningskapandet kan hÄlla sig i skinnet om de inte Àr tvugna till det.
//GeCe
Att förstÄ att guldmyntfot Àr vÀrdelöst och bÀddar för enorma orÀttvisor Àr kanske steg tvÄ i den hÀr resan. TyvÀrr orkar de flesta inte ta sig dit utan gillar mest guld för att dom tror att dom kan tjÀna pengar pÄ det. En gyllene kÀtting Àr fortfarande en kÀtting.
StÀmmer bra det. Guldmyntfot inför man bara för att avskaffa nÀr det passar. Alla guldmyntfotpengar har avskaffats nÀr politikerna behöver det och alla framtida guldmyntfötter (eller energimyntfot eller vad som) kommer ocksÄ avskaffas nÀr politikerna behöver det. Guldmyntfot löser inga problem.
"Guldmyntfot inför man bara för att avskaffa nÀr det passar."
För mig lÄter det lite som "rÄnaren rÄnar bara nÀr pengarna tagit slut"
Och "kommer ocksĂ„ avskaffas nĂ€r politikerna behöver det". Tacka sjutton för det! NĂ€r man behöver pengar till krig eller lova mer Ă€n det finns tĂ€ckning för sĂ„ politikerna kan sitta kvar en stund till…dĂ„ Ă€r det dags att avskaffa begrĂ€nsningarna!
//GeCe
Gece, skĂ€rp dig. Var inte en dum guldbagge som alla andra, tĂ€nk sjĂ€lv. Politiker, ja sĂ„klart. Vem tjĂ€nar helvetiska mĂ€ngder pengar pĂ„ krig? Kanske genom att bland annat finansiera bĂ„da sidor sĂ„ kriget blir sĂ„ lĂ„ngt och dyrt som möjligt? Politikerna…?
bÀsta vore vÀll att avskaffa politikerna till att börja med, resten löser sig sjÀlvt
HAHA LINCOLN Àr en upprörd bolÄnetorsk.
Tycker man ska ta bort de "pengar" man har nu och gÄ tillbaka till ren byteshandel. Vara för vara.
DÀr kan man ha mynt ocksÄ. Men de behöver inte vara "pengar". Endast rÄmaterial med viss vikt.
Sedan kan de olika mynten i olika material och vikt flyta fritt med marknaden. Kan ha samma system jorden runt.
Lokalt kanske "kredit" kan utges för dÀr det Àr kÀnda parter emellan.
Mynten kan vem som helst utge bara de kan garantera vikt och innehÄll. Man vill ju inte fÄ falska mynt igen. (som upptÀcks dÄ de smÀlts för eventuell anvÀndning)
Jobbigt för myndigheterna om var och en börjar smÀlta sina egna mynt i garagen. Brandskyddet, arbetsmiljöverket, miljö och hÀlsoskyddskontoret (farliga utslÀpp i luften), miljökontoret/miljö/hÀlsoskydd (farliga utslÀpp i avloppet), elsÀkerhetsverket, och inte minst elverket.
De lÀr nog behöva sÀkra upp. MÄnga kraftigare servisledningar blir det.
Jag satsar mitt kapital pÄ Loomis-aktier i din vÀrld.
http://www.redicecreations.com/specialreports/2005/08aug/redshield.html
Detta Àr Lincolns och hans kommunistgÀngs bibel. Allt elÀnde pÄ jorden Àr i slutÀndan en enda familjs fel, nÀmligen Rotshilds.
LÀs gÀrna alla lÀnkar ocksÄ.
Kan du styrka det pĂ„stĂ„endet tack? Ăr Lincoln kommunist?
ja marx och engels som hittade pÄ kommunismen var ju judar, och rotshilds förverkligade idén praktiken , med centralbankerna och inflationsmÄlet sÄ att folket stÄr kollektivt för krigsnotan
Nu ska vi se vad det hÀr inlÀgget fÄr för tid.
Jag förstÄr Cs motvilja mot Lincoln men jag tycker det Àr lite trist att C hÄller sÄ lÄg nivÄ pÄ inlÀggen om Lincoln och hans vÀnner.
Jag trodde (enfaldigt?) att C höll sig för god för det.
I den hÀr skriften kan vi ana varför han kallar sig Lincoln.
http://www.lovethetruth.com/books/13_bloodlines/rothschild_02.htm
Jag vet inte vad idioterna pÄ Google hÄller pÄ med men tiden ligger nio timmar efter. Ja jag utgÄr frÄn att det Àr idioterna pÄ Google som har stÀllt till det men det kan ju naturligtvis vara nÄgon annan.
Men herre min ge vilket tramsande!!!
Jag har sjÀlv varit inne pÄ Lincolns blogg bara ett par gÄnger sedan jag fick nys om den för nÄgra mÄnader sedan. Redan vid första anhalt sÄ slog det mig att personen i frÄga hade problem med att uttrycka sig sjÀlv pÄ ett i ordalag vettigt sÀtt. I det senaste inlÀgget frÄn honom, och ordval sÄsom: "Dumheter", "skitnödig", "vallat bort sig", "fan!", "WilderhjÀrna", osv. Jag har trots C:s ibland besserwisser-toner aldrig sett tillstymmelse till ovannÀmnda uttryck, och dÄ har jag följt bloggen sedan förra sommaren.
Sen sĂ„ hittade jag bara nĂ„got vĂ€ldigt intressant uttryckt hos Lincoln… "Han tror pĂ„ multiplikatorteorin.". SjĂ€lvklart! Det stĂ€mmer att det finns en multiplikationseffekt vid skapandet av pengar frĂ„n riksbanken som första instans, det förstĂ„r man om man lĂ€st nationalekonomi eller finans att pengar lĂ„nas ut och lĂ„nas ut och lĂ„nas ut MĂ NGA gĂ„nger om innan man uppnĂ„tt maximal money supply.
Adressera Lincoln ditt pÄstÄende om multiplikatorteorin pÄ hans blogg sÄ han fÄr en chans att svara. Han förklarar gÀrna vad han menar om du hÄller en god ton. Gör du inte det fÄr du samma ton som Corny nu fÄr. (Ditt sÀtt att kasta in engelska termer bland svenska fÄr mig att tro att du överdriver din kompetens aningens lite.)
rensat frÄn hÄrda ord , har han lincoln nog rÀtt i sak . och det Àr vÀl det vi vill veta
Kul att du tar upp frÄgan om vad pengar Àr idag. SVD visade att Sverige tryckte upp krissedlar 1953 i den hÀndelse att en fientlig makt skulle ta över oss.
Pengar som förvarades ute i landet lÄngt frÄn bedömda invasionspunkter.
Fraktional banking Àr lite som monopol. Vad spelar det för roll att det inte finns guld nÄnstans som motsvarar mitt hus vÀrde för nÄn annan? Köparen fÄr lova banken betala en rÀnta och jag fÄr en rÀnta frÄn banken. Vi Àr överens om att banken skall svara för denna transaktion av rÀntor och att jag kan fÄ ta ut beloppet. Dessa pengar fanns inte innan transaktionen. Köparen hade inge skuld och jag ingen tillgÄng. Huset stod dÀr-inget guld!
Alternativet hade varit att jag fÄtt ett kontrakt i handen med IOU belopp av köparen.
Nu var jag inne pÄ Linolns blog och lÀste lite, visserligen tycker jag vÀl att du (cornucopia) övertolkar hans lite grova pÄhopp, men samtidigt Àr det lite fascinerande hur Lincoln och hans vÀnner Àr sÄ fokuserade pÄ allt du skriver och sÀger.
Det Àr eller var dom inte förrÀn Corny började förolÀmpa med ord som haverist och liknande.
Jo, Lincoln började kallar Cornu för namn först. Han skrev om Cornu bla "anal Àr den stjÀrnan som lyser starkast!" den 12:e februari och det var inte det första pÄhoppet med sexuella glÄpord och kiss-och-bajs-ord som Lincoln anvÀnde mot Cornu.
Ăööh… Nu tror jag du har missat ett halvĂ„r eller sĂ„. 12:e februari, geez. Du kanske Ă€r nytillkommen lĂ€sare hos bĂ„de Libcoln och Corny? Ofta funkar det sĂ„, Corny gillar man i början pĂ„ grund av hans vĂ€ltaliga stil, det tar ett tag att se igenom honom sĂ„ du Ă€r förlĂ„ten.
En nÄgorlunda komplett historik över angreppen pÄ Cornu av Lincoln. Sök pÄ Google med sökstrÀngen "site:parasitstopp.wordpress.com cornu"
Söker man sedan med motsvarande fast WilderÀng sÄ visar det sig mycket riktigt att det Àr de senaste dagarna som Lincoln börjat peka ut Cornu vid namn för att fÄ psykopaterna bland lÀsarna att ta till handgripligheter.
Protest. Hitta inte pÄ saker, det Àr Cornys roll. Eftersom Cornys lÀsekrets med jÀmna nellanrum byts ut dÄ de ser igenom honom sÄ kan jag berÀtta för er nya att Corny trodde att nÄgon var ute efter honom 2010 eller sÄ, för att det Äkte en bil med tonade rutor hos honom.
Pengar Àr en bluff, NWO Àr sanning.
Det Ă€r trist med sĂ„dana hĂ€r bloggbrĂ„k. Jag lĂ€ser inte Parasitstopp för jag orkar inte med den psykiskt sjuka stilen Ă€ven om jag och Licoln sĂ€kert hĂ„ller med varann pĂ„ massa punkter. DĂ€remot har jag kollat in hans inlĂ€gg dĂ€r Lars figurerar och kĂ€nner igen fenomenet, Kissie vs BlondinBella typ…
Vad jag funderar pÄ Àr om Licoln verkligen inte har nÄgon bÀttre att ge sig pÄ?
Herregud… golden showers och stjĂ€rgossar och fan och hans moster. Den mĂ€nniskan (Lincoln) verker inte helt frisk i huvudet. Bengt E skriver nĂ„gra tĂ€nkvĂ€rda rader i kommentarerna till hans blogginlĂ€gg, men han (Lincoln) Ă€r ju sĂ„ tokig och uppe i varv att han inte ens kan bemöta dessa pĂ„ ett vĂ€rdigt sĂ€tt. NĂ€, den bloggen hĂ„ller man sig borta frĂ„n. Hoppas mĂ€nniskan söker/fĂ„r vĂ„rd.
/Palle
"If you can't explain it simply, you don't know it well enough"
Att bÄda herrarna (och deras lÀrljungar) slÀnger sig med nedsÀttande kommentarer och namn å la sandlÄdenivÄ istÀllet för att hÄlla sig till Àmnet sÀger en hel del om deras kunnande i förhÄllande till deras osÀkerhet/ego.
Varför inte ta en fika tillsammans och skissa lite i ett anteckningsblock?
Eller bara ta ett djupt andetag, lÄngsamt andas ut, gÄ vidare och lÀmna varandra ifred med era olika Äsikter?
Eller Àr det för mycket begÀrt av tvÄ vuxna mÀn?
Vuxna?
Det Àr ingen tillfÀllighet att dessa tvÄ personligheter dras till varandra. BÄda framstÄr pÄ sÀtt och vis lika extrema och tigger om brÄk med sin provokativa framtoning i hopp om att skaka om etablissemanget.
à detta Àr nog bara början i bloggvÀrlden för dem som har valt denna form att uttrycka sina Äsikter pÄ.
Eftersom ord och deras definitioner ibland Ă€r sĂ„ viktigt vill jag nĂ€mna att jag tror att en rĂ€ttshaverist Ă€r en som har rĂ€tt men inte lyckad fĂ„ fram det, en rĂ€ttshavare jĂ€mför "gud som haver…"
Fin gammalsvenska med böjning av verb.
Det har alltsÄ inget med haveri ~krasch att göra.
Varför jag nu skriver detta i detta skruvade inlÀgg och debattklimat kan man ju undra.?
Knatade ivÀg till den sk Lincolnska bloggen.
Och visst var det pÄhopp och förolÀmpningar.
Men mitt intryck var iaf att bloggaren var mest sur över att det var Cornucopia som fick bre ut sig i media och inte han sjÀlv.
En avundsjuk barnunge mao. Inte sÄ mycket att hetsa upp sig över.
Corru
Red ut alt frÄn början mÄnga har inte en aning om vad pengar egentligen Àr.
Pengar Àr betalningsmedel i en betalningsmedelsbaserad ekonomi
En viss mÀngd pengar (penningmÀngd) mÄste finnas för att vi ska kunna byta varor och tjÀnster med varandra, dom pengarna ska bara finnas i ekonomin, pengarna ska fritt cirkulera i ekonomin.
För stor och för liten penningmÀngd Àr oerhört skadligt för ekonomin.
Kvoten av penningmÀngden och medeltimlönen (p/m)Àr avgörande för hur mÄnga som kan fÄ ett arbete, kvoten avgör vÀrdet pÄ betalningsmedlet, vÀrdet avgör hur mÄnga varor och tjÀnster vi kan byta i ekonomin.
För stor kvot överhettning i ekonomin.
För liten kvot massarbetslöshet.
Observera att kvoten inte ökar om man samtidigt ökar penningmÀngden och lönerna,
Kvoten kan bara öka om penningmÀngden ökar och lönerna blir oförÀndrade eller om vi lÄter penningmÀngden vara oförÀndrad men sÀnker lönerna.
DÀr Àr felet i dagens ekonomiteorier.
Kvoten har alla nationalekonomer missat, den finns inte beskriven i böckerna, lÀs sjÀlva sÄ ser ni att kvoten inte Àr beskriven.
Europa har en för liten kvot dÀrför har tillvÀxten stannat, dom misslyckas garanterat med att rÀdda Europa om dom inte ökar kvoten,
Dagens ekonomiteorier Àr felaktiga dÀrför uppstÄr en massa konstiga konspirationer pÄ nÀtet.
wiki
"Pengar Àr ett gemensamt vÀrderingssystem för varor och tjÀnster som Àr baserat pÄ utbytbara och lagringsbara enheter, och som anvÀnds som betalningsmedel. Vanligen bestÄr detta av mynt och sedlar vars vÀrde delvis garanteras av en stat. I vardagligt tal uppfattas pengar som kontanter, men till begreppet hör Àven andra godkÀnda betalningsmedel.
Pengar har flera funktioner: som vÀrderingssystem, betalningsmedel och vÀrdelagring."
lÀs mer pÄ wiki http://sv.wikipedia.org/wiki/Betalningsmedel
mvh ekvationsteorin (p/a=m)
Penningsystemhaverier? Vad Àr pengar?
VÀrldens Àldsta riksbank med tillika vÀrldens första halshuggna riksbankschef har en del intressant historisk info.
Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden: Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277-2008
http://www.riksbank.se/sv/Forskning/Historisk-monetar-statistik/Historical-Monetary-and-Financial-Statistics-for-Sweden-Exchange-Rates-Prices-and-Wages-1277-2008/
Under medeltiden anvĂ€ndes olika valutor i olika delar av landet, som en följd av den politiska decentraliseringen. PĂ„ 1600- och 1700-talet cirkulerade fem eller sex olika inhemska valutor med flytande vĂ€xelkurs gentemot varandra. Sverige var först i Europa med att introducera papperssedlar, vilket skedde Ă„r 1661. Det följdes av grundandet av Riksbanken, vĂ€rldens Ă€ldsta centralbank. De stora hanteringskostnaderna av kopparpengar â de tyngsta kopparmynten vĂ€gde 20 kilogram â bidrog till spridningen av sedlar som huvudsakligt betalningsmedel. Under 1700-talet var det ocksĂ„ erfarenheterna med sedelinflation som gav upphov till den första klart formulerade kvantitetsteorin under pappersmyntfot.
_________________________________________________________
Konsumentprisindex för Sverige 1290-2006
http://www.riksbank.se/sv/Forskning/Historisk-monetar-statistik/Priser/
Ett KPI 2 konstrueras emellertid ocksĂ„ för att ta hĂ€nsyn till perioder med mycket hög inflation, dĂ„ inflationspengar var i omlopp som senare ersattes med en mer stabil valuta. Detta intrĂ€ffade under fyra perioder: 1521â1524, 1561â1576, 1590â1593 och 1715â1719. I slutet av dessa inflationsperioder kunde inflationsmynten lösas in mot nya mynt, men till mycket lĂ€gre kurs Ă€n inflationsmyntens nominella vĂ€rde. KPI 2 tar hĂ€nsyn till att inflationsmynten devalverades med 1/3 Ă„r 1524, med 11/13 Ă„r 1576, med 75 procent Ă„r 1593 och med 50 procent Ă„r 1719
Intressant historia, men kvantitetsteorin var felaktig.
Inflation KPI fÄr vi om vi samtidigt ökar penningmÀngden och medeltimlönen lika mycket, kvoten p/m blir oförÀndrad men lönerna stiger och det ökar företagens kostnader vilket automatiskt leder till ökade priser, KPI inflation.
Kopparmynt gjorde att dom inte kunde öka penningmÀngden vilket leder till att lönerna stannar pÄ NAIRU jÀmviktsarbetslöshet.
DÀrifrÄn kommer den österrikiska sagoberÀttelsen om att penningmÀngden Àr orsaken till inflation.
Men inflationen Àr orsakad av löneökningar som ökar företagens kostnader, det förstod inte sagoberÀttaren.
Stoppar vi dom orealistiska löneökningarna sÄ kan vi minska pÄ NAIRU
mvh ekvationsteorin (p/a=m)
Jag har försökt förklara för dig förut, det spelar ingen roll om pengarna landar i lön eller vinst i företaget, det blir fortfarande inflation dÄ de oavsett kommer anvÀndas till konsumtion/investering.Detta skapar en artificiell efterfrÄgan pÄ bekostnad av faktisk produktion och dess efterfrÄgan.
Men det vÀrsta Àr att ditt system Àr moraliskt förkastligt eftersom det föresprÄkar omfördelning frÄn de som förtjÀnat sitt arbete till penningskaparnas godtycke,stöld.
Vi har en marknad dÀr företagen konkurrerar om kunderna dÄ kan dom inte ha för stor marginal för dÄ startas ett företag till.
Företagens vinstmarginal regleras av marknaden,marginalen Àr över lÄng tid konstant, vilket ger noll inflation. TÀnk efter sÄ inser du att ditt resonemang inte stÀmmer.
Det enda som ökar företagens kostnader Àr löneökningar.
Löneökningar orsakar inflation.
INGET ANNAT ĂN LĂNEĂKNINGAR KAN ORSAKA KPI INFLATION LĂPANDE.
(bortser frÄn rÄvarubrist som kan förÀndra priserna, men det har inget med penningmÀngden att göra)
mvh ekvationsteorin p/a=m
Med Felaktiga ekonomiteoerier sÄ uppstÄr det olika teoerier, tvÄ "Penningsysstemhaverister" diskuter dÀr den ena vill öka penningmÀngen och den andra vill minska penningmÀngden.
men ingen har rÀtt för kvoten Àr problemet,
p/m.
Dom diskuterar bankernas krediter, angÄende denna debatt.
Ellen Brown destroys Peter Schiff !!!(?) 1 of 2
http://www.youtube.com/watch?v=nJj6og-IJQI
http://www.youtube.com/watch?v=j9vJrsOQ2c4
Att dagens ekonomiteoreirer Àr felaktiga Àr lÀtt att bevisa titta pÄ hur det gÄr För europa.
Ekonomi Àr en ekvation
penningmÀngd / arbetstimmar = medeltimlön,
p/a=m
Lös ut a sÄ fÄr vi min kvot p/m
a = antalet jobb.
mvh ekvationsteorin (p/a=m)
Kvoten som alla nationalekonomer har missat, som inte finns i nÄgra skolböcker ?
Den kvoten som du har upptÀckt, som skönjer varför vi befinner oss i denna ekonomiska soppa. Som ska ge oss svaret pÄ hur vi tar oss ur den, Den kvoten ?
TillÄt mig le..
Jag sĂ€ger inte att du har fel, jag bara sĂ€ger.. đ
Visa att kvoten p/m Àr beskriven i ekonomiböckerna, sök du hittar inget.
Jag kan matematisk bevisa att kvoten pÄverkar ekonomin, ta M1 100 miljarder och en medeltimlön pÄ 150kr kvot 670miljoner.
Teoretiskt höj timlönen till 1 miljard kvoten blir 100.
Den som har jobbat 100 arbetstimmar har dÄ hela penningmÀngden i sin hand.
100* 1 miljard = 100 miljarder, M1 var 100 miljarder.
Slutsats penningmÀngden exempelvis M1 kan inte matas med endast M1,
Du mÄste mÀta M1/medeltimlönen, för att fÄ det riktiga vÀrdet av M1
Se vad Merkel har Ästadkommit hon vÀgrar att öka M1 men tillÄter löneökningar dÄ minskar kvoten och enligt enkel matematik sÄ blir fler arbetslösa, det Àr exakt vad som har hÀnt i Europa.
VÀrdet av penningmÀngden kan endast mÀtas med kvoten p/m.
DĂ€r har vi felet i dagens ekonomiteorier.
mvh ekvationsteorin p/a=m
Som sagt, jag har redan skrivit detaljerat om det hela, t ex Bullions gÀstartikel dÀr kapitalkraven finns med, liksom att man mÄste ha inlÄning för att lÄna ut (om det sÄ Àr de nyskapade "icke-pengarna", som dock generellt alltid omedelbart flyttas). Banken kan bara tjÀna rÀntenettot, dvs tjÀnar inte pengar pÄ ingenting. Och siffrorna pÄ konton gÄr oavsett vad man kallar dem att anvÀnda som betalningsmedel.
SĂ„ mycket okuknskap det finns… Mycket av osĂ€mjan beror pĂ„ begreppssammanblandning. NĂ„gra fakta:
1. Fordringar pĂ„ banker (i form av vanligt bankkonto) ĂR pengar. De uppfyller definitionen pĂ„ pengar: fungera som vĂ€rdelagring, fungera som betalningsmedel, fungera som vĂ€rdemĂ€tare. RĂ€knas in i mĂ„ttet M1 pĂ„ penningmĂ€ngd. Hos scb kan man se hur M1 utvecklas över tid.
2. Dessa pengar (kreditpengar) skapas nÀr banker utfÀrdar vad som kallas "lÄn", men som hellre borde kallas kredit. En "lÄntagare" ber om ett lÄn, banken beviljar detta och ökar beloppet pÄ "lÄntagarens" konto. TvÄ skulder skapas ur tomma intet: en frÄn bank till lÄntagare, och enfrÄn lÄntagare till bank. Den första av dessa klassas som "pengar".
3. För att banken skall fÄ rÀtt att pÄ detta sÀtt "skapa pengar" sÄ mÄste de ha finansinspektionens tillstÄnd och de mÄste uppfylla kraven i Basel II (snart III) med lÀmplig marginal. Det betyder i princip att banken mÄste ha ett minsta eget kapital i förhÄllande till storleken pÄ balansrÀknikngen. Som Stefan Ingves sagt i ett tal nyligen, ca 3000 kronor rÀcker för att skapa en ny kredit pÄ 1 miljon kronor, enligt gÀllande regler.
För er som fortfarande inte anser att "banker skapar pengar", hÀr Àr nÄgra citat ur konventionell litteratur i makroekonomi:
Jag citerar John Kenneth Galbraith (kÀnd kanadensisk ekonom, jobbat för flera amerikanska presidenter mm): "Processen varmed banker skapar pengar Àr sÄ enkel att det Àr frÄnstötande för sinnet" (ur hans bok "Pengar-varifrÄn de kommer och var de hamnar")
Jag gÄr vidare med professorerna Lars Jonung's/Klas Fregerts bok "Makro-ekonomi" (som anvÀnds vid unicersitet högskolor, i kapitlet som beskriver hur kreditexpansioncykeln gÄr till, sid 214) : "Vi har alltsÄ nÄtt en fundamental slutsats: banker kan skapa pengar."
Ett tredje citat frĂ„n boken "Economics" av Parkin/Powell/Matthews, sid 669:"Banks create money." … "Remeber, most money is deposits, not currency. What banks create is deposits, and they do so by making loans."
StÀmmer bra. Men det Àr inte gratis för bankerna att "skapa pengar". Man fÄr betala för inlÄningen det innebÀr i balansrÀkningen. Vad haveristerna missar Àr att man oavsett mÄste betala för inlÄningen. Sedan försvinner mycket i översÀttningar. Ett stort grundproblem med YouTube-haveristerna Àr att de ofta verkar ha dÄliga kunskaper i engelska.
De 3000 kronor du nÀmner Àr ytterligare en kostnad dÄ det handlar om primÀrkapital.
Hur som helst sÄ kostar det hela bankerna pengar bÄde i inlÄning och primÀrkapital och de kan inte skapa pengar fritt, utan det mÄste finnas nÄgon som vill lÄna dessa pengar. Det Àr vÄr önskan att lÄna pengar som skapar pengarna, inte bankerna för sig sjÀlva.
Nej, precis. Om lĂ„ntagaren lĂ„ter pengarna stanna pĂ„ vanliga lönekontot sĂ„ Ă€r ju kostnaden nĂ€ra noll, men sĂ„ snart dessa pengar spenderas sĂ„ mĂ„ste banken snart leta upp motsvarande inlĂ„ning pĂ„ marknanden, för att upprĂ€tthĂ„lla kapitaltĂ€ckningen. Och lĂ„n/lön-tagarnas inlĂ„ningspengar Ă€r ju begrĂ€nsade och dĂ„ kan man i sĂ€msta fall lĂ„na frĂ„n centralbanken eller stĂ€lla ut certifikat och obligationer som kostar rĂ€nta… Men hur man Ă€n vrider och vĂ€nder pĂ„ det, sĂ„ fungerar detta som ett pyramidspel som stĂ€ndigt mĂ„ste vĂ€xa för att inte kollapsa.
Det finns en teoretisk invÀndning mot det; om bankens rÀntevinst Äter spenderas i ekonomin sÄ finns en möjlighet för lÄntagare att tjÀna in dem och betala tillbaka dem till banken om och om igen. Mao. penningsystemet skulle kunna fungera utan tillvÀxt. Men detta Àr en teoretisk ytterlighet som i praktiken aldrig intrÀffar. Om en aldrig sÄ liten del av penningmÀngden parkeras och tas ur cirkulation, eller om de Äterinvesgteras i ny skuld, sÄ har vi ett pyramidpel som Àr dömt att vÀxa tills det kollapsar.
/Mats L
"men sÄ snart dessa pengar spenderas sÄ mÄste banken snart leta upp motsvarande inlÄning pÄ marknanden, för att upprÀtthÄlla kapitaltÀckningen"
Mats: InnebĂ€r detta alltsĂ„ att banken har mycket smĂ„ inlĂ„ningsrĂ€ntor i förhĂ„llande till utlĂ„ningsrĂ€ntor – dĂ„ de bara behöver lĂ„na in de fĂ„ procenten som hĂ„ller uppe kapitaltĂ€ckningen? Dvs det finns en kostnad för inlĂ„ning, men den Ă€r i praktiken sĂ„ liten att den inte har nĂ„gon större betydelse?
Och frÄga 2 till Mats:
Hur fungerar bostadsobligationer? Skapas dessa av bankerna sjÀlva och hur mycket sÀkerhet utgör de dÄ egentligen? HÀr verkar ingen ha koll?
Enklast Àr det om du glömmer kapitaltÀckningen och lÄtsas att den inte finns.
Banken mÄste lÄna in lika mycket som de lÄnar ut. Punkt. Debet och kredit skall vara lika stora, balansrÀkningen mÄste ha lika mycket inlÄning som utlÄning.
KapitaltÀckning Àr vad bankens aktieÀgare dessutom mÄste satsa. Det Àr en annan sak. Blanda inte ihop den med vad banken mÄste lÄna in.
Mja, grovt rÀknat Àr det sÄ. Det egna kapitalet Àr ju vad bank-företaget s.a.s. "lÄnat" av sina Àgare. Mynt och sedlar i valvet Àr ju tillgÄngar, men brukar ju inte rubriceras som "utlÄning". LÀgger man ihop skulder och eget kapital sÄ skall detta motsvara företagets tillgÄngar. (mynt, sedlar, innehav av reserver i centralbank + övriga tillgÄngar).
Hur fungerar bostadsobligationer? Jag antar att en bank skriver pÄ ett papper dÀr det stÄr att banken betalar dig tex. 100 miljoner om 5 Är. Banken sÀljer detta papper, och fÄr kanske 90 miljoner för det. Det motsvarar isÄfall ca 2% rÀnta. Vad som gör att detta papper kallas "bostadsobligation" och inte ett bankcertifikat Àr vÀl att det pÄ ngt sÀtt Àr knutet till bankens innehav av bostadskrediter. Det Àr en juridisk term som anger en juridisk status. Jag antar att det tex. finns regler för att en innehavare av en bostadsobligation hanteras annorlunda Àn en innehavare av ett bankcertifikat, om banken gÄr i konkurs el. dyl. Eftersom "bostadsobligationer" har annan risk, och antagligen annan juridisk status, sÄ blir det annat prislapp pÄ bostadsobligationen Àn pÄ tex. ett bankcertifikat. Det stÄr lite pÄ wikipedia om bankcertifikat och bostadsobligationer, men ganska sparsamt.
SÄ den sista frÄgan som jag behöver svar pÄ: VarifrÄn kommer "inlÄningen"?
Den kommer vÀl inte bara frÄn Riksbanken som jag förstÄtt det, utan frÄn andra banker som vill ha marknadsrÀntor pÄ detta beloppet (och skillnaden blir bankens vinst)? Men dÄ blir det vÀl ett nollsummespel dÀr banker skapar lÄn/sÀkerheter Ät varandra?
Att det finns inlĂ„ning resp utlĂ„ning pĂ„ balansrĂ€kningen Ă€r vĂ€l sjĂ€lvklart egentligen – sĂ„ mĂ„ste det ju se ut pĂ„ pappret. Men frĂ„gan Ă€r vĂ€l varifrĂ„n inlĂ„ningen kommer i praktiken och vad den bestĂ„r av?
"Banken mÄste lÄna in lika mycket som de lÄnar ut. Punkt."
Cornucopia har rÀtt
Varför det sprids sÄ mycket felaktigheter kan vara för att bankerna inte officiellt vill erkÀnna att dom ibland lÄnar pengar frÄn riksbankens sedelpress.
Det Àr billigare att lÄna frÄn riksbankens sedelpress Àn att lÄna frÄn oss sparare, Vill dom lÄna mer frÄn oss sÄ mÄste dom höja inlÄningsrÀntan.
Marknaden fÄr socialbidrag frÄn riksbanken, nÄgot dom försöker att dölja, dÀrför uppstÄr det Linkonbloggar men Linkon förstÄr inte hur det fungerar.
Det besvarade inte frĂ„gan. Ăverhuvudtaget.
TvÀrtom, det Àr dyrt för banken att lÄna frÄn centralbanken till styrrÀnta, billigare att söka finansiering pÄ marknaden. Billigast inlÄning torde bankerna fÄ frÄn alla lönekonton som i princip har negativ rÀnta. Jag betalar sjÀlv mer i kortavgift, internetbank Àn vad jag tjÀnar i rÀnta pÄ mitt lönekonto. Rena vinstaffÀren för banken, sjukt men sÄ Àr det.
Dock Ă€r det rĂ€tt smĂ„ medel som hittas pĂ„ de rĂ€ntefria lönekontona och det handlar oavsett om inlĂ„ning över natten och inte nĂ„got som kan anvĂ€ndas till majoriteten av lĂ„nen – de minst 3 mĂ„nader lĂ„nga bostadslĂ„nen.
Man kan dock vÀlja en annan bank, Àven om det Àr svÄrt att hitta en bank med rÀnta pÄ lönekontot.
FrĂ„gan var som sagt var huvuddelen av inlĂ„ningen kommer ifrĂ„n? "…billigare att söka finansiering pĂ„ marknaden" – menar du dĂ„ att lĂ„na in frĂ„n andra banker? VarifrĂ„n har de i sin tur fĂ„tt pengarna ifrĂ„n?
Banker lever pÄ socialbidrag, ingen i finansbranschen vill prata om det.
Som Cornucopia? pÄpekar sÄ rÀcker vÄra lönekonton inte pÄ lÀnga vÀgar.
I stÀllet för att slÄss om vÄra pengar och tvingas att betala rÀnta som gör att vi sparar sÄ gÄr bankerna till riksbanken och tigger efter billiga pengar.
Med en knapptryckning sÄ skapar riksbanken pengarna (sedelpress. Socialbidragstagarna (banken) kallar socialhjÀlpen för krediter, obligation med mera.
Det finns en anledning till att ingen vill prata om varifrÄn banker ibland lÄnar sina pengar.
Anonym 08:09
Pengar som lÄnas ut sÀtts troligtvis in pÄ en annan bank igen.
Bank 1 lÄnar pengar frÄn Bank 2 och kan i sin tur lÄna ut dessa pengar till person A som köper ett hus av person B som sÀtter in pengarna pÄ Bank 2.
Bank 2 tjÀnar pengar pÄ rÀntan Bank 1 mÄste betala. Bank 1 tjÀnar pengar pÄ person A:s arbete denna mÄste utföra för att betala rÀnta.
Det Àr dÀrför man ska hjÀlpas Ät och ge lÄn till varandra. GÄ med i JAK medlemsbank =)
I alla fall sÄ förklaras det hÀr utförligare av Salman Khan som Àr en fd. Hedgefondanalytiker
http://www.khanacademy.org Banking and Money
RÀttelse ovan: Om en bank skall skapa en ny kredit pÄ 1 miljon med ett eget kapital pÄ 3000 kr sÄ förutsÀtter det att det rör sig om en bostadskredit. Dessa klassas som "riskfria" av finansinspektion etc. och har dÀrmed lÄg riskvikt. Blanco-krediter kreditkortsskuld etc krÀver högre kapitaltÀckning.
Pengar skapas inte av nÄgon annan Àr riksbanken, pengar följer matematiska lagar.
miljonen du nÀmner har nÄgon lÄnat ut den uppstÄr inte ur tomma intet.
Den enda som kan skapa pengar ur tomma intet Àr riksbankens sedelpress, dÀrifrÄn kan banken fÄ sin miljon eller frÄn insÀttare eller andra banker pensionsfonder med mera.
mvh ekvationsteorin p/a=m
DÀr har du fel ekvationsteorin. SÀg att du startar en kommersiell bankverksamhet med sÀg, 1000 kr i eget kapital (ingÄende balans 1000:- Eget Kapital, 1000:- i kassa el. deponerat i CB). Debet och kredit lika i BR.
Om en lÄntagare stiger in pÄ din nystartade bank och ber om att fÄ skuldsÀtta sig, sÄ kan du med detta kapital skapa en ny kredit pÄ typisk 20 000:-. BÄda sidor i BR ökas med 20 000:-. Detta Àr nya pengar och skuld som inte fanns innan, och som inte kommer frÄn nÄgonstans. Det Àr först EFTER att lÄntagaren spenderat dessa 20 000:-, och de hamnar som inlÄning i annan bank, som du mÄste lÄna in dessa 20 000:-. Pengarna behöver inte lÄnas in INNAN krediten skapas, utan först iom. att de spenderas och försvinner frÄn din bank. Typiskt fÄr du lÄna in dem frÄn den bank som tar emot de 20 000:- som betalning för en bil eller vad det nu Àr som lÄntagaren köpt. Om du inte greppat detta rÄder jag dig att lÀsa pÄ en gÄng till istÀllet för att kasta bort din tid pÄ den hÀr bloggen.
Jag gÄr till banken och lÄnar 20000kr i sedlar, banken mÄste lÄna pengarna av nÄgon annan.
Eller menar du att en knapptryckning kan fÄ fram fysiska papperspengar?
Riksbankens elektoniska pengar Àr lika Àkta som fysiska sedlar.
NÀr jag lÄnar sÄ tar jag ut pengarna ur banken.
NĂ€r du blir ertappad med att ha fel sĂ„ vill du att jag ska försvinna đ
mvh ekvationsteorin p/a=m
Mats:
Den typen av betalningar sker det ju tusentals per dag, sÄ det ger lite fel bild att sÀga att banken "mÄste lÄna in" motsvarande sÄ fort lÄntagaren fört över beloppet till en annan bank. Betalningsströmmarna initieras ju av allmÀnheten sÄ det Àr ju inget banken kan styra direkt. Men betalningsströmmarna mellan banker tar normalt ut varandra vÀl under en dag.
NÀr lÄntagaren spenderar sina 20 000 och betalningsmottagaren har konto i en annan bank sker tvÄ parallella överföringar. Dels en vanlig kontoöverföring, vilket innebÀr att den mottagande banken accepterar en ökad skuld till en av sina kontoinnehavare. Dels en överföring av motsvarande belopp i centralbanksvaluta, som sker mellan bankernas konton i Riksbanken och som innebÀr att den mottagande banken ökar sin tillgÄngspost "kassa".
Eventuella obalanser i realtid regleras genom rÀntefria snabblÄn under dagen i clearinginstitutet RIX i Riksbanken. Kvarvarande obalanser vid stÀngningsdags regleras genom lÄn över natten, antingen via interbankmarknaden eller direkt via Riksbanken.
Ekvationsteorin, om en lÄntagare försöker ta ut sitt kontoinnehav sÄ kan banken betala ut mynt och sedlar. Men om mÄnga kontoinnehavare samtidigt försöker ta ut sina pengar sÄ kan banken inte betala alla. Googla bank run. /Mats L
Kodex, nej sjÀlvklart behöver banken inte omedelbart lÄna iFörhoppninsvis sÄ uppfyllr banken kraven med marginal, dÄ har de tid pÄ sig. I mitt exempel med ett enda konto sÄ försvann hela inÄningen direkt, sÄ sker ju inte i verkligheten. / Mats L
Men likvÀl mÄste man betala rÀnta för inlÄningen, sÄ banken tjÀnar inte pengar pÄ ingenting.
Som sagt sÄ balanseras allting vid dagens slut. BostadslÄn ligger dock pÄ lÄnga löptider och finansieras alltsÄ pÄ annat sÀtt via obligationsmarknaden.
Visst, alla insatta pengar förrÀntas hela tiden. PenningmÀngden vÀxer exponentiellt och det finansieras av lÄntagarna. Jag vet inte riktigt varför detta skulle behöva ifrÄgasÀttas och debatteras.
Vad gÀller bostadsobligationer sÄ vore det enormt underligt om banken frivilligt avstÄtt frÄn sin lönsamma roll som originator i vÀrdepapperiseringen, och överlÄtit hela bolÄnemarknaden pÄ nÄgot slags frikopplad obligationsmarknad utan att dra fördel av sin förmÄga att skapa pengar ur intet.
Lincoln tillhör förtrupperna. En Tsunami av bittra BLT pÄ jakt efter en syndabock Àr att vÀnta.
Eftersom det handlar om medelklasspersoner fÄr vi kanske inte sÄ mÄnga brÀnda bilar eller krossade skyltfönster, men mÄnga arga blogginlÀgg och tidningsartiklar (skriva av personer som anser att ordet "arg" Àr ett skÀllsord) kommer det att bli.
RĂ€ttelse: okunskap heter det. Inget annat. Lite för snabb pĂ„ tangenbortdet dĂ€r…
Mats verkar ha full koll pĂ„ hela processen och alla begrepp – kanske kan du göra ett gĂ€stinlĂ€gg för att reda ut allt en gĂ„ng för alla?!
HÄller med, Mats verkar ha koll pÄ grejjerna.
SĂ„ som jag har fattat det, banken kan skapa krediter/fordningar/pengar beroende pĂ„ hur man tolkar det. Dessa krediter mĂ„ste dock "vĂ€rdepapperiseras" och sĂ€ljas i form av obligationer till andra banker och penningmarknadsfonder dĂ„ man inte fĂ„r klassa innehav av egna obligationer som sĂ€kerhet i sin utlĂ„ning? DĂ€rav tillkommer det alltid en kostnad för banken för sina "skapade" krediter…
Kan nÄgon utveckla detta resonemang, Àr jag rÀtt ute?
LĂ„ter som du Ă€r rĂ€tt ute. För inlĂ„ningen kommer vĂ€l inte frĂ„n Riksbanken som jag förstĂ„tt det, utan frĂ„n andra banker som vill ha marknadsrĂ€ntor pĂ„ detta beloppet. Men dĂ„ blir det vĂ€l ett nollsummespel dĂ€r man skapar sĂ€kerheter Ă„t varandra? Enligt vissa sĂ„ Ă€r det bankernas egna hypotek som skapar bostadsobligationer som sedan anvĂ€nds som sĂ€kerhet – stĂ€mmer detta?
Att det finns inlÄning resp utlÄning pÄ balansrÀkningen Àr vÀl inte sÄ intressant och Àr vÀl sjÀlvklart att det ser ut sÄ pÄ pappret. Men frÄgan Àr vÀl varifrÄn inlÄningen kommer i praktiken?
Alla nöjer sig inte med den rÀnta man fÄr pÄ lönekontot. Du kan lÄna ut dina pengar till en bank med villkor att du inte rör pengarna, eller sÄ kan banker stÀlla ut bankcertifikat, bostadsobligationer etc. som Àr andra sÀtt för banken att fÄ inlÄning. DÄ fÄr man en annan rÀnta. Att ha all inlÄning i form av vanliga bankkonton innebÀr tex. en risk för att mÄnga vill ha ut cash samtidigt, dvs en risk för banken. Sen finns ju en risk över tid: centralbankens styrrÀnta kan ju Àndras, marknadsrÀntor kan Àndras, och dÄ vill man som bank inte sitta fast i för lÄngsiktiga positioner. Exakt hur banker vÀljer att paketera sin inlÄning handlar om att optimera deras risk/reward. Det gÀller alltsÄ att avvÀga risk med avkastning.
I engelsksprÄkiga lÀnder finns ju "collateralized debt obligations" och "asset backet securities". I dessa sÄ verkar obligationen (för banken en skuld) vara juridiskt knutet till vissa specifika banktillgÄngar (typiskt bolÄn). Vanlig inlÄning i bank Àr ju inte knuten till ngn specifik utlÄning, men sÄ verkar vara fallet med CDO's mm. LÀs mer om asset backed securities pÄ wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Asset-backed_security
Jag vill nÀmna att jag likt Cornucopia Àr amatör pÄ bankverksamhet, ingenjör till yrket med ett patologiskt intresse för peak oil, penningteori, tillvÀxt, miljöfrÄgor. Min fru hÀvdar att jag har "Asperger light" :-/
Asperger light, pÄ ett bra sÀtt.
Cornu:
Har varit en trogen lÀsare ett tag men tar du inte i nÀr du sÀger om andra kunniga bloggare att denne Àr ett "uppenbart psykfall". Okej, nÄgra bloggare kanske har en lite rÄ ton ibland men ÀndÄ.
Som lekman har du mycket kunskap inom omrÄdet, men med all respekt, det har mÄnga andra bloggare ocksÄ och kanske mer dÀrtill.
Mvh,
Anders
Min enda kommentar till alla kommentarer och bloggposten och min generella slutsats nÀr det gÀller det finansiella systemet.
Enkla lösningar Àr överlÀgsna komplexa lösningar. Om det nu Àr sÄ svÄrt att förklara vad pengar överhuvudtaget Àr för nÄgot, och hur de skapas, vem som skapar dem osv, ska man frÄga sig, varför har man valt att göra systemet sÄ komplext nÀr det gÄr att göra det enkelt för sig? NÀr man tex kan anvÀnda snÀckskal eller grankottar som betalningsmedel (obs, överdrift).
Syftet med ett monetÀrt system Àr vÀl rimligen att göra byteshandel effektivare och jÀmna ut inkomster och utgifter över tiden. Grankottar hade fungerat utmÀrkt för detta syftet, i synnerhet om man valt nÄgon relativt sÀllsynt gran som inte kottar av sig för mycket.
Varför har man valt att göra det sÄ svÄrt för sig?
"Varför har man valt att göra det sĂ„ svĂ„rt för sig?" -Bra frĂ„ga, svaret, tror jag, stĂ„r att finna i makt. "Pengar" Ă€r inte som Adam Smith pĂ„stod vĂ€rdeneutrala. Hur man vĂ€ljer att konstruera penningsystemet formar ekonomiska drivkrafter, maktstrukturer mm. Att staten kan lĂ„na utan att nĂ„gon stĂ€ller nĂ„gra frĂ„gor, uppbackad mot dess rĂ€tt att ta upp skatt (med vĂ„ldsmakt om sĂ„ krĂ€vs), Ă€r en hörnsten för statens makt i förhĂ„llande till individen. Att ha en centralbank som kan tillhandahĂ„lla billig kredit uppbackad mot statens rĂ€tt att ta upp skatt Ă€r ett pĂ„fund som omfamnats frĂ€mst av Keynesianer/socialdemokrater, och kritiserats av libertarianer/Ăsterrikiska ekonomer, dĂ„ det ger staten möjlighet att "köpa röster" för lĂ„nade pengar, och för pengar som de tar genom beskattning.
Systemet Àr systemiskt instabilt, dÀrför Àr det omgÀrdat av lagar, institutioner som finansinspektion, centralbanker, IMF, BIS etc. i syfte att skydda denna i lÀngden ohÄllbara verksamhet.
Den störste idioten av de alla Àr du sjÀlv Cornu-freak.
Du sitter pÄ dina höga hÀstar (tror du) och tror dig sitta pÄ alla sanningar.
I sjÀlv verket Àr du en nolla.
Att auktoriteter inom Àmnet "Penningskapande" sÄsom Chapman, keiser, Maloney och mÄnga andra, som tillsammans har flera hundra Ärs kunskaper och erfarenheter mot dina tvÄ Är (plus lÄg intelligens) verkar du helt bortse ifrÄn. De har sjÀlva suttit i organisationer dÀr de fÄtt inblick i fenomenet, men neeej dÄ, Cornu har ju sagt att det inte Àr sÄ och dÄ Àr det inte det.
Du Àr inget annat Àn en högmodig liten pajas som lider av megalomani med psykopatiaska drag och som inte har vett att hÄlla tyst om saker och ting du inte behÀrskar.
Nolla!
Fair and balanced, fair an balanced…
Cornucopia har lyckts irritera en 16-Äring med hÀvdelsebehov.
En revolution mot det nuvarande penningsystemet – med epicenter i mammas sovrum.
VĂ€nsterextremister, nazister och nu penningsystemshaversiter – arbetslösa unga mĂ€n utan utbildning som "vet sanningen" och Ă€r vĂ€ldigt, vĂ€ldigt arga.
Eget kapital Àr knappast relevant för allmÀnheten utan mer för aktieÀgare.
Mer intressant Àr att i t.ex. juni 2011 var totalt utstÄende lÄn i Sverige med bostad som sÀkerhet 2684 miljarder. Om för enkelhetens skull rÀknar med 4% rÀnta sÄ Àr det ett kassaflöde pÄ 107 miljarder kr som till stor del stannar hos banksystemet vilket Àr för mycket.
Som exempel kan vi ta Handelsbankens utlÄning.
Man drog in 57 miljarder frÄn allmÀnheten i rÀnta 2011, samtidigt som man betalade ut 7 miljarder till allmÀnheten och 3 miljarder till Riksbanken. Se not K3 i Ärsred. Resten Àr interna bankfinansiella transaktioner, bland annat 24 miljarder i rÀntor pÄ vÀrdepapper som Àr den internationella kopplingen.
Banker Àr viktiga företag som gör mycket nytta i samhÀllet, men den typ av vinster innebÀr att bankerna dominerar nÀringslivet istÀllet för att understödja det.
En viktig orsak till detta Àr att man tillÄts bedriva ett parallellt monetÀrt system jÀmtvid Riksbanken, samt frÄnvaro av konkurrens.
Heder till Mats Lindqvist och Ytterfilen som Àr sakliga och struntar i pajkastningen.
Roligt i sammanhanget att Cornu och Lincoln Àr överrens om det viktigast (i mina ögon), att vi har en bolÄnebubbla. De brÄkar "bara" om orsaken till det.
/Bosa