Mannen bakom Jobbskatteavdrag.se, Harald Klomp, har lanserat en ny enkel sajt som föredömligt visar den nordiska elmarknadens länders elproduktion (Norge, Sverige, Danmark, Finland, Estland). Sajten heter elstatistik.se. Graferna uppdateras var tionde minut.

Det framgår pedagogiskt skillnaden mellan baskraft som kärnkraft och reglerkraft som vattenkraft. Ta t ex en titt på nedanstående graf över produktionen ifrån de olika kraftverkslagen i Sverige den senaste veckan.
Från elstatistik.se
Kärnkraftens baskraft är en i princip linjär runt 7 650 MW i effekt, medan vattenkraftens reglerkraft varierar över dygnet i takt med behovet. Som mest gav vattenkraften 12 389 MW och som minst 5 256 MW, en variation på hela 7 133 MW. Detta kan jämföras med vindkraften som gav 2 225 MW som mest och 542 MW som minst, beroende på vindens nycker.

I Sverige har vi alltså inga som helst problem med att kraftigt bygga ut vindkraften. Vattenkraftens reglerförmåga kan i princip tåla ett trefaldigande av dagens vindkraft, baserat på ovanstående. I den mån vi blir sittande med för mycket vattenkraft så exporterar vi tydligen mer än gärna el, vilket skett under hela senaste veckan, undantaget enstaka timmar. Dock räcker inte en trefaldning av vindkraften till att ersätta kärnkraftens baskraft, så kärnkraft är något vi får leva med om vi inte bygger ut de sista älvarna (som dock ger relativt lite kraft pga låga fallhöjder). Men samtidigt kanske vi inte skall leva med kärnkraftverk baserade på 60-talsteknik och byggda på 70-talet?

I sig håller ju elexporten också uppe de svenska elpriserna och gör branschen ännu mer lönsam. För kraftbolagen. Läs gärna en pensionerad elkraftsingenjörs debattinlägg hos Ny Teknik, som utmärkt sammanfattar varför elpriserna i Sverige har mångfaldigats sedan 90-talet.

Det erbjuds också ackumulerade grafer hos elstatistik.se, men då framgår inte kärnkraftens stabila baskraft på samma sätt.
Från elstatistik.se
Annat spännande som framkommer är att Norge är kroniskt beroende av elimport nattetid (?).

Annars är Danmark ett intressant land med stora obalanser i sitt energisystem.
Från elstatistik.se
Obalanserna i Danmark är pga för stor andel vindkraft så allvarliga att danskarnas gnäll för EU-kommissionen gav töntigt veka svenskar den nya indelningen i olika elprisområden. Något som gjordes frivilligt från svensk sida och enbart kan skyllas på svenska myndighetsbeslut. Barsebäck lades ju också ner pga danskt gnäll. Hur Danmark skall klara sig i en framtid med sinande fossila bränslen låter jag vara osagt.

Harald Klomp har gjort sajten elstatistik.se privat, men är annars normalt VD för företaget Imint, som utvecklar system för bildbehandling och bildanalys kopplat till flygspaning. Rimligtvis inblandat i de mycket lyckade spaningsresultaten ifrån den svenska spaningsinsatsen över Libyen. Harald har även varit på plats 80 på IDG:s lista över Sveriges bästa utvecklare (där jag för övrigt känner några fd kollegor). SvD:s chefsredaktör utsåg nyligen även Harald till Sveriges ledande folkbildare om skatter pga sajten jobbskatteavdrag.se. Harald är även aktiv kristdemokrat i Uppsala.

Ingen form av ersättning har utgått till mig eller någon till mig närstående för detta inlägg och jag är partipolitiskt oberoende. Jag har dock gett en del feedback och förbättringsförslag till elstatistik.se under helgen.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Danmark ligger även i topp i CO2 utsläpp..

    SvaraRadera
  2. Utan vindkraft hade det varit ännu värre. Landet har inte några vidare förutsättningar för energi om man inte satsar på kärnkraft, vågkraft och som man nu gjort, vindkraft.

    SvaraRadera
  3. Problemet med vindkraften är att den avger väldigt mycket ljud till omgivningen.

    I Tyskland byggs vindkraftverken 2 kilometer eller längre bort från bostadshus och detta är en mycket bra modell för att kunna fortsätta bygga ut vindkraften.

    I Sverige låter vi markägare i princip göra som de vill och boende i närheten har få möjligheter att i realiteten kunna stoppa eller flytta ett vindkraftsbygge.

    SvaraRadera
  4. Som jag skrivit många gånger förut, landsbygden ser annorlunda ut i Sverige. Det finns i princip inga platser i Sverige utanför Norrland, där det är 2 km till närmsta hus.

    I Tyskland är husen främst klustrade i byar, medan vi i Sverige har spridit ut dem överallt.

    SvaraRadera
  5. Undrar hur mycket mer kolkraftsprod barsebäcks nedstängning har orsakat? Försurningar och faktiskt radioaktivitet som sprids via kolkraft.

    SvaraRadera
  6. " Hur Danmark skall klara sig i en framtid med sinande fossila bränslen låter jag vara osagt."

    Kanske genom att köpa Barsebäck och återstarta i egen regi där elen bara går till danska företag.

    SvaraRadera
  7. Norge är knappast /beroende/ av import nattetid, utan levererar 6000 MW reglerkraft till övriga Norden från sin vattenkraft. Att använda hela den svenska vattenkraften som reglerkraft ner till nollproduktion låter sig inte göras utan vidare. Det blir väldigt ineffektivt och problematiskt på flera sätt när man låter vattenkraftturbinerna närma sig tomgång.

    Jag är osäker på exakt hur mycket mer den norska+svenska vattenkraften kan reglera på ett billigt sätt, men det handlar inte om något trefaldigande av vindkraften.

    SvaraRadera
  8. Danmark kommer att klara sin elförsörjning och fasa ut fossila bränslen genom att bygga upp vågenergikraftverk. Det känner väl Cornu till då han har köpt aktier bla i seabased.

    Allmänt kan sägas att om 10-20 år har priserna på elsolceller sjunkit så kraftigt (tänk motsvarande Moores lag - fördubblad kapacitet inom 18 alt 24 månader - inom halvledateknik, då solceller är till stor del halvledarteknik) att det i ett litet land som Danmark kommer att finnas stora chanser att de flesta hus på sina tak har solceller för elproduktion. Så visst finns det möjligheter för Danmark att ha en fortsatt elproduktion även med en halvering eller större nedgång av elproduktion som kommer från fossilbränsle.

    SvaraRadera
  9. Magnus 6THlx2012-01-08 16:08

    "Dock räcker inte en trefaldning av vindkraften till att ersätta kärnkraftens baskraft, så kärnkraft är något vi får leva med om vi inte bygger ut de sista älvarna"

    Jag förstår inte logiken bakom ovanstående mening.

    Jag kan säkert tänka mig att vi får leva med kärnkraft, men slutsatsen du drar ovan känns som ett ganska stort logiskt hopp.

    Är det allmänd känd information som du utelämnat?

    SvaraRadera
  10. Jag undrar om svenskt biobränsle ingår i diagrammens ”Övrigt” eller i ”Värmekraft”?

    Koncentrationen av kvicksilver i kol är cirka 0,01-0,19 mg/kg. De danska elkraftsproducerande kolkraftverken släpper således ut kvicksilver. För 2 GWh kolkraftsel är kvicksilverutsläppet ca 12 till 35 kg. Då västliga vindar är förhärskande hamnar en del av kvicksilverutsläppen i Sverige. Kan vara bra att veta!

    SvaraRadera
  11. "De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade."

    Visst var det bättre förr när alla nynnade arbetets hjältar.

    Kul referens till framtidens problem. Snacket om baskraft visar på bristande ekonomisk förståelse. Vägen tillbaka till kommandoekonomi blir ganska knölig.

    SvaraRadera
  12. Norrmännen är smarta, säljer sin vattenkraft dyrt på dagen då energipriserna är höga och sparar sina magasin på natten genom import från kontinenten som ändå måste köra sin baskraft.

    Vattenkraftens reglerförmåga begränsas också av vatten domar som reglerar max/min för damnivåer och vattenföring.

    SvaraRadera
  13. 15:58

    Danmark har dessutom lite mer sol och ljus än Sverige, lite varmare klimat och de kommer att kunna använda både våg och vindkraft. Dessutom har den Danska regeringen till skillnad från vår regering tagit större steg och riktiga beslut om att göra en klimatvänlig omställning. De kommer att klara det minst lika bra som vi, minst.

    SvaraRadera
  14. "Norrmännen är smarta, säljer sin vattenkraft dyrt på dagen då energipriserna är höga och sparar sina magasin på natten genom import från kontinenten som ändå måste köra sin baskraft."
    Stämmer detta?

    SvaraRadera
  15. "Annat spännande som framkommer är att Norge är kroniskt beroende av elimport nattetid (?)."

    Spännande? Kallas arbitrage.

    SvaraRadera
  16. ""Norrmännen är smarta, säljer sin vattenkraft dyrt på dagen då energipriserna är höga och sparar sina magasin på natten genom import från kontinenten som ändå måste köra sin baskraft."
    Stämmer detta?"

    Nej. Det finns ingen baskraft som måste köras.

    Det är ekonomiska överväganden som styr energiflödet.
    Smart va.

    SvaraRadera
  17. Visst finns baskraft som måste köras som kärnkraftverk och kolkraftverk. Kolkraft kan regleras men ekonomiskt bara inom vissa gränser . Det är inget som man startar för dagen och stoppar för natten. Värmekraften på kontinenten behöver hållas igång.
    Men visst ligger ekonomiska överväganden bakom dessa beslut. Man vill ju inte förkorta livslängden på verken med för många stopp och återstarter.

    SvaraRadera
  18. Vi får förbereda oss på att bli importörer av elkraft och att energi kommer bli dyrare.

    Våra kärnkraftverk är gamla och opålitliga. Idag, efter härdsmältorna i Tjernobyl och Fukushima, är opinionen inte direkt i favör för att bygga nya kärnkraftverk.

    Att bygga nya kärnkraftverk är oerhört kostsamt och tar väldigt lång tid och det tar lång tid innan de är intrimmade (se bara på finnarnas nya byggen).

    Så när vi måste stänga våra kärnkraftverk för att de helt enkelt är slutkörda (eller vid en olycka) så kommer det inte finnas några nya verk.

    Skulle vi få en härdsmälta i sverige eller i närheten så kommer folket nog kräva att övriga reaktorer stängs också så det kan gå snabbt.

    Det är smart att göra sig och sin verksamhet mindre beroende av el.

    / Lowrisk

    SvaraRadera
  19. Nedanståense diter visar aktuella el.flöden i norden och timpriserna på el för dygnetsolika timmar

    http://www.svk.se/Energimarknaden/El/Kraftsystemet/

    http://www.nordpoolspot.com/Market-data1/Elspot/Area-Prices/ALL1/Hourly/

    SvaraRadera
  20. http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=coal-ash-is-more-radioactive-than-nuclear-waste

    Det är alltid värt att kasta detta i ansiktet på danskar när de kaxar upp sig angående svensk kärnkraft..

    SvaraRadera
  21. 15:28
    Ang Vindkraftverk i Norrland.
    Jag bor mitt ute i obygden och tycker att det är helt OK att peppra omgivningen med t.ex vindkraftverk. Det ger jobb och OM det är så att energikällan är bra för Sverige är det ännu bättre. Dessvärre håller det på att bli som i södra Sverige även här uppe, folk är väldigt förtjusta i att konsumera energi men man säger nej till ny vattenkraft, atomkraft, uranbrytning och nu t.o.m. vindkraft. I Arvidsjaur, Sveriges till ytan 17:e största kommun med en befolkningstäthet om 1,15 inv/km2 där nästan alla bor i centralorten, finns ett massivt motstånd, och kommunen försöker via utredningar om bla inflygningsvinklar till flygplatsen göra det omöjligt att bygga vindkraft inom kommunen.
    Alltid är det någon som har en sommarstuga i skogen och ser sin existens hotad om en vindkraftpinne skulle resas i horisonten.

    SvaraRadera
  22. Kolkraftverk producerar baskraft vilket innebär att de i huvudsak går dygnet runt. Detta får till följd att när efterfrågan på el sjunker nattetid nere på kontinenten så fortsätter kolkraftverken producera el som färre vill köpa. Resultatet är att elpriset sjunker nattetid och länder som Norge och Sverige kan tjäna pengar genom att importera el och spara vattnet i reservoarerna till dagtid då elpriset är högre. Det är inte så att Norge är i behov av importerad kraft nattetid, det är helt enkelt ekonomiskt fördelaktigt att göra på detta sätt.

    Kraftverk som eldas med biomassa räknas som värmekraft, om det var någon som missat det.

    Att producera 1 MWh el med vindkraft kostar idag ungefär 250 kr i ekonomiskt stöd. En produktion av 10 TWh/år innebär alltså en kostnad för svenska elkonsumenter om 250 miljoner kr per år. En tredubbling skulle handla om en kostnad på 750 miljoner kr per år, mer troligt mer eftersom man använder de mest ekonomiska vindlägena först och påverkan på elnätet blir kraftigare ju större andel vindkraften har. Detta samtidigt som Sverige enligt nuvarande styrmedel förväntas ha ett elöverskott om 23 TWh/år år 2030. Det torde finnas bättre saker man kan lägga dessa pengar på, som den oljeberoende transportsektorn.

    En dimensionerande faktor för den svenska elproduktionen är effektbehovet vintertid vilket uppgår till ungeför 27 GW som mest. Av den anledningen så är leveranssäkerheten mycket viktig. Kärnkraftverk förväntas ha en leveranssäkerhet på 90% av installerad effekt baserad på tidigare driftshistorik, motsvarande siffra för vindkraftverk är 6%. Så om vi utgår ifrån att vi behöver ha tillgång till 27 GW och att vattenkraften kan garantera ungefär 14 GW av detta så har vi ungefär 13 GW till som måste säkras. Av dessa 13 GW så säkras ungefär 8 GW av kärnkraftverken (med en installerad effekt av drygt 9 GW), resterande drygt 5 GW hanteras av termisk kraftproduktion.
    Tar man bort 1 GW kärnkraft från elnätet så innebär detta att leverans av 0.9 GW måste säkras på något alternativt sätt. Väljer man att göra det med vindkraft så kräver det en installerad effekt om 15 GW. Dvs att ersätta elproduktionen från en svensk genomsnittsreaktor kräver ungefär 3 GW vindkraft (1500 st stora 2 MW verk), men att säkra effekten från densamma kräver 13,5 GW vindkraft (6750 st stora 2 MW verk). Det senare skulle "tredubbla" den svenska elproduktionen från vindkraft relativt den planeringsram som finns, men detta till trots bara ersätta en kärnkraftsreaktor effektmässigt. Detta illustrerar problemet med intermittenta kraftkällor som vindkraft.

    SvaraRadera
  23. @Lowrisk

    Finnarnas kärnkraftverk är ungefär lika gamla som de svenska och är mycket pålitliga, skillnaden ligger i den energipolitik som förts och det intresse bolagen som driver dem haft att hålla produktionen igång. De äldsta svenska reaktorerna bör klara drift i 50-60 år vilket innebär att ersättning blir aktuellt mellan 2020-2030 och 2035-2045. Eventuellt kan längre drift än så vara möjligt, det beror på reaktortankarnas skick och om nya säkerhetskrav gör vidare drift olönsam.

    Ett nytt kärnkraftverk kostar ungefär 30 miljoner kr/MW och kan byggas på ungefär 5 år. I Kina påbörjades bygget av den första AP 1000 reaktorn 2008, kommerciell elproduktion förväntas starta 2013. Arevas bygge i Finland är ingen bra referens för hur lång tid ett bygge ska ta.

    Att det finns en liten högljudd grupp som är motståndare till kärnkraften ska inte tolkas som att opioninen är emot.

    @Anonym 17:26

    Energibolagen är sällan intresserade av att bygga vindkraftverken ute i obygden eftersom det innebär betydande kostnadsökningar. Närhet till vägar för transport och elnätet för distribution är viktiga ekonomiska faktorer.

    Att subventionera vindkraft ger inte jobb (möjligen i Danmark då, om vi svenskar står för subventionerna), även om det är populärt att påstå detta.

    SvaraRadera
  24. Som jag påpekat vid ett tidigare tillfälle finns det ett antal problem med vindkraft som ofta glöms bort.

    1. Vindkraftverk går sönder, och måste repareras med oljedrivna maskiner. Kol- och kärnkraftverk påverkas inte så mycket av stormar, men vindkraftverk är en ömtåligare konstruktion (ett högt torn med en propeller på), och dessutom byggs de ofta där det blåser mycket. Visst kan man idag bygga vindkraftverk i djupaste Norrland eller ute till havs, men kan man verkligen hålla dem i drift utan fossila bränslen? Elbil till kalfjället?

    2. Effektiva vindkraftverk har generatorer med neodymmagneter. Neodym är ett otäckt ämne, som bara utvinns i Kina eftersom kinesers hälsa är mindre viktig än miljömuppars självgoda samvete. Dessutom är ett kinesiskt världsmonopol inte oproblematiskt rent ekonomiskt.

    Neodymproblemet återkommer f.ö. för elbilar, eftersom en elmotor och en generator är samma sak: en pryl som omvandlar mellan elektrisk energi och mekanisk rotationsenergi. För elbilar kan dessutom litiumbrist (till batterierna) bli ett problem.

    SvaraRadera
  25. Även om reglerkraften klarar en rejäl ökning av vindkraft så trodde jag att begränsningen låg i själva elnätet. stämmer det?

    SvaraRadera
  26. "Att producera 1 MWh el med vindkraft kostar idag ungefär 250 kr i ekonomiskt stöd."

    Sluta läsa i dina stenciler Edis, Idag är det söndag så vi får titta på sista handelsdag, 5/1, http://www.skm.se/priceinfo/. 150 kr/MWh.

    Blev bara 100 miljoner fel. Dessutom bortser du från vad 10 TWh tillkommande el har för prispåverkan. Noll i ditt "resonemang".

    SvaraRadera
  27. Viktigt att påpeka är att vindkraftsmotståndet inte är så stort som en högljudd lobby på Internet låter påskina.

    SvaraRadera
  28. Jag ser för övrigt att vi behöver ha en energimix av olika kraftslag. Både vindkraft och kärnkraft alltså, men jag vill i så fall se moderna verk. Och om Barsebäck var olämpligt placerat så är även Ringhals det (där är jag förstås part i målet eftersom jag bor precis utanför "Fukushima-gränsen" vid härdsmälta) http://cornucopia.cornubot.se/2011/03/ringhals-ar-felplacerat.html

    Nya reaktorer bör därför främst byggas i Oskarshamn och Forsmark, som inte ligger i ett befolkningscentra.

    SvaraRadera
  29. "Kärnkraftverk förväntas ha en leveranssäkerhet på 90% av installerad effekt baserad på tidigare driftshistorik,"

    Glömde du titta på vecka 044? Tillbaka till broschyrerna.

    SvaraRadera
  30. Många av Internets främsta svenska kärnkraftskramare bor för övrigt passande nog i Skåne, där man numer inte har någon kärnkraft inom "katastrofavstånd".

    SvaraRadera
  31. När en av hundra reaktorer går till härdsmälta så framstår det som ekonomikst klokt med stängningen av Barsebäck.

    SvaraRadera
  32. Bygg vindkraft, hur mycket ni vill!
    Men se för tusan till att ni bygger dom i södra sveriges skärgårdar. Stockholms skärgård borde klara av 500-800 vindkraftferk. Göteborgs skärgård säkert lika mycket.
    Bygg dom INTE uppe i "Norrland" där vi ändå exporterar idag 75% av all producerad energi.
    Och där stamnäten inte klarar av att skicka ner mer söderut.
    Och dessutom försvinner ca 10% av energin på vägen ner..

    Men tyvärr är det lika svårt att få igenom detta som att få igenom ett nytt kärnkraftverk eller fler utbyggda älvar.....

    SvaraRadera
  33. Brukar inte hylla modern sossepolitik men avregleringen av elmarknaden lika nödvändig som framsynt.

    Det reglerade (subventionerade) elpriset höll på att driva oss i fördärvet.

    SvaraRadera
  34. Som jag har förstått det är den svenska vattenkraften redan idag hårt utnyttjad som reglerkraft. Det är mer än bara den totala effekten som avgör vilken förmåga vattenkraften har att reglera. Förutom överföringskapacitet mellan norr och söder handlar det om vattendomar och enskilda turbiners effektivitet vid olika nyttjandegrad.

    http://www.svk.se/Global/01_Om_oss/Pdf/Rapporter/080601_Bilaga_vindkraftrapport_2008.pdf

    Många menar att vindkraft kommer ersätta kärnkraft men det är självklart inte korrekt. Om delar av kärnkraften avvecklas blir det snarare vattenkraften som får agera både bas- och reglerkraft med den ökande vindkraften som en bångstyrig bastard i mitten. I de fall reglerkraften inte räcker till får vi i sådana fall hoppas att den kan importeras från andra länder eller förlita oss på ändlig fossilgas som övriga länder.

    SvaraRadera
  35. Måste bara rekommendera följande energiblogg för er som inte upptäckt den -- " physics and estimation to assess energy, growth, options"—Tom Murphy, fysikprofessor.

    http://physics.ucsd.edu/do-the-math/

    SvaraRadera
  36. Fukushima i Ringhals hade inte skapat en stor zon, vi har filterbäddar som fångar upp jod och cesium i ångan.

    Somna om cornu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fukushima släpper ifrån sig radioaktiva partiklar till grundvattnet. Våra filter hjälper inte ett skit när inneslutningen läcker som ett såll och inpumpat kylvatten går rakt ner i grundvatten och rinner ut i havet.

      Radera
  37. Om man bara tittar på de veckodiagram som presenteras ger de inte så mycket information i sig. Att Danmark inte har någon vattenkraft visste de flesta förut. Finlands stora elimport kanske förvånar någon, men det är alltså så att ryssarna har ett produktionsöverskott som de är glada över att kunna sälja. Med kännedom om att två av Sveriges kärnreaktorer för närvarande är ur funktion så är det också intressant att vi ändå har en nettoexport, i januari.

    Vindkraften i Danmark fungerar optimalt, kablarna mellan vindkrafttäta Jylland och vattenkraftstarka Sydnorge möjliggör detta. Vindkraft behöver balanseras av vattenkraft och där ligger orsaken till att Norge importerar el på nätterna.

    SvaraRadera
  38. @Edis

    Jag tycker det är väldigt relevant att jämföra finnarnas reaktorbyggen med vad som skulle hända om vi i sverige skulle försöka oss på ett bygge - mer relevant än att jämföra med ett bygge i Kina t.ex...

    Finnarna är - till skillnad från svenskarna (jämför uptime på svenska verk kontra finska får du se på enorma skillnader!) - väldigt duktiga på kärnkraft och vet hur man handlar upp och kravställer ett bygge. Trots det har man stora kostnadsfördyrningar och förseningar i bygget.

    Att det finns några få väldigt positiva till kärnkraft skall inte ses som att opinionen är för kärnkraft. Det kommer vara väldigt svårt att politiskt motivera nya subventioner till kärnkraft.

    / Lowrisk

    SvaraRadera
  39. Kanske borde regeringen satsa på en summa för dom som bygger nya hus eller vill satsa sådant på sitt hus, typ som miljöbilar härom åren.

    http://hd.se/hoganas/2011/12/29/vikenfamilj-satsade-pa-solenergi/

    Kanske inte funkar på alla hus och ställen, men det går ju göra det lite i större skala.

    L i Hbg

    SvaraRadera
  40. @Thomas Larsson 17:52

    1. Tror du verkligen på det själv? Även om oljeimporten abrupt avbryts så kommer man att (dyrt) kunna köpa andra drivmedel (biodiesel, biogas) som gör att man kan klara de viktigaste transporterna. Du kommer ända få ett mkt bra Energy return of investment på att laga ett vindkraftverk. Visst kommer det flytande eller gasformiga drivmedlet att vara väldigt dyrt men det kommer också elen bli i den situationen.
    Hur tror du att man får Uran då? Plockar upp det från marken bara?

    2. Neodym är inte nödvändigt men effektivare främst där vikten på generatorn spelar roll. Det går att bygga vindkraftverk utan neodym om det skulle visa sig inte gå att säkra hälsan för de arbetande och omkringboende.

    //Håkan

    SvaraRadera
  41. "...ryssarna har ett produktionsöverskott som de är glada över att kunna sälja."

    Ännu ett underinformerat snille som spekulerar.

    Kraftverket ifråga, för det handlar om ett dedikerat gaskraftverk, är byggt med västlig finansiering och har ett långtidskontrakt med väst.

    Medger att även undertecknad har ett informationsunderskott då det hela drivs av obskyra intressen med en lika obskyr front, NWP.

    SvaraRadera
  42. Danskarna har som mål att vindkraft ska stå för 50% av elproduktionen till 2020 och kolverken är borttagna till 2030 och 100% förnyelsebar energi till 2050. Dessutom ska elförbrukningen minska fram till 2050 genom effektivisering. Är det en hållbar vision eller är den orimlig? http://www.ens.dk/da-DK/Politik/forhandlinger11/Documents/vores-energi-web.pdf

    SvaraRadera
  43. 17:26 : Jag gissar på att du försöker sprida dina åsikter men inte själv bor i norrland, de brukar nämligen inte tala så om sina hemvist som du gör. Jag vill att du skall få ett vindkraftverk 150 meter från ditt sovrumsfönster.

    18:41 Jag håller med dig ! Nu när det är tillåtet att bygga boningshus strandnära och strandskyddet togs bort av den borgerliga alliansen så vore 10 000 nya vindkraftverk i blåsiga Göteborg och Stockholms skärgård utmärkt ! Producera elen där den används!

    SvaraRadera
  44. Jag saknar (som vanligt) den globala ansatsen. Ibland undrar jag varför alla resonerar så provinsiellt om el (det gäller ju knappast om olja).

    Lite nyckeltal. Om Sverige förbrukar 500 TWh per år totalt så skulle en världsbefolkning på 10 miljarder, som anses vara den minsta "stationära" befolkningsnivån, behöva 500 000 TWh per år för att nå samma standard.

    Den solenergi som når jorden och är "exploateringsbar" (turbinbaserad solkraft ligger närmast till hands) kan ligga på 500 000 000 TWh per år. Om 70% av denna solenergi når jordarealen mellan de bägge vändkretsarna och 1% av denna jordareal lämpar sig för exploatering så kan man alltså som en teoretisk gräns utvinna 3 500 000 TWh per år på dessa jordarealer. Detta skulle alltså motsvara 7 gånger det globala energibehovet.

    Diskuteras detta när man diskuterar el? Knappast, det är enklare att prata om reglerkraftsbehov i Sverige, vindkraft i Danmark, ... Och absolut INGEN politiker tar upp detta till diskussion.

    Men det är så att detta är inget tekniskt problem (ABB med lämpliga underleverantörer skulle nog redan i dag kunna skriva offerter på tekniska lösningar) utan ett ekonomiskt/politiskt. Ekonomiskt, därför att det krävs så stora investeringar (räkna med minst 500 000 miljarder kronor för 500 000 TWh per år; trots denna hiskeliga investeringssumma så blir energin billig eftersom avskrivningstiderna är mycket långa). Politiskt, därför att det krävs internationellt samarbete. Många länder mellan de bägge vändkretsarna är som bekant fattiga och politiskt instabila (de skulle nog kunna bli väsentligen mindre fattiga och mindre politiskt instabila om de bättre kunde exploatera den enorma rikedom de sitter på).

    NB, talen 70% och 1% ovan är inte vetenskapligt verifierade utan är bara högst personliga uppskattningar. Om någon kan erbjuda bättre approximationer så är jag tacksam för dessa men jag vill i så fall ha dem motiverade.

    SvaraRadera
  45. "...de skulle nog kunna bli väsentligen mindre fattiga och mindre politiskt instabila om de bättre kunde exploatera den enorma rikedom de sitter på."

    Erfarenheten säger motsatsen, exploaterade naturrikedomar leder till korruption och förtryck av ursprungsbefolkningen. Välkommen till verkligheten.

    SvaraRadera
  46. 22:22
    Din insändare visar att min insändare 17:26 stämmer. Och jag bor visst i norrland, (cornu kan säkert intyga genom att kolla var jag skriver ifrån), har alltid bott här.
    Men jag är inte den som trycker på nej-knappen så fort det vankas något nytt. Fine for me om jag får en vindkraftstolpe till nära granne. Inte alltför långt ifrån finns en hel liten park och det stör mej inte det minsta. I hela norrlands inland finns det ändå tillräckligt med ödemark om man nu vill uppleva den biten. Det roliga(?) är att de flesta tycker det är OK med ny energiproduktion-så länge det inte sker i min egen närhet. Hur går det ihop egentligen?

    SvaraRadera
  47. Anonym fegis2012-01-08 23:49

    Problemen med Fukushima har inte börjat sjunka in förrän under hösten hos japaner i allmänhet (dvs att konsekvenserna blir värre än Tjernobyl). Att tro att man i Sverige kan undvika samma konsekvenser av t.ex. långvarigt kylbortfall genom lite enkel fix på sajten är naivt. Grundproblemet sitter heller inte i tekniken, utan i riskhantering. Lärdomen från Fukushima är helt enkelt att kärnkraften riskerar att bli så dyr att man sänker landet (vilket ligger nära sanningen i Vitryssland och Ukraina). Som ett borfall av mer än 10% av jordbruksmarken under många hundra år. Närheten till Vitryssland och Ukraina, och de därifrån inkomna lärdomarna, gjorde det logiskt att just Tyskland var de som raskast bestämde sig för att avveckla kärnkraften.

    Jag tror att inom några få år kommer detta vara en allmän syn på kärnkraft. Konsekvenserna av Fukushima, till skillnad från Tjernobyl, kommer vara alltför svåra att mörka i längden. Och just därför tror jag att kärnkraften helt enkelt inte kommer att vara tillgänglig för att bygga energiproduktion på i framtiden. Oavsett potentiella fördelar och argument - dörren stängs helt enkelt.

    SvaraRadera
  48. Edis 2012-01-08 17:32!
    Har jag fattat dig rätt?

    För att få 8 GW vindkraftsel, så måste man ha en installerad vindkraftseffekt på 8/0,06 = 133 GW, vilket motsvarar ca 67000 2MW-vindkraftverk.

    Skulle man inte kunna förbättra vindkraftverkens leveranssäkerhet på 6 %, genom att låta rotorn driva en pumpanordning som pumpar upp vatten i tornet, eller någon annanstans, då vindkraftverket producerar elöverskott.

    Sedan skulle vindkraftverket kunna fungera som ett vattenkraftverk då efterfrågan på el blir större.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska man ha en enorm vattentank på tornets topp så kommer den att blockera vinden. Vidare kommer tornet uppenbarligen att behöva vara mycket kraftigare och kosta mer vilket gör vindkraften mycket dyrare. Dessutom har lägesenergi dålig energidensitet - tanken på vindkraftverket skulle bli mångdubbelt större än vindkraftverket i sig för att kunna effektreglera vindkraftverket. Tyvärr en fysikaliskt dödfödd idé.

      Radera
  49. I debatten ang. att använda vattenkraften som reglerkraft och att vindkraften inte kan vara mer än vattenkraften så tänker man för det mesta inte hela vägen. Dagens turbiner i vattenkraftverken är gjorda för kontinuelig drift och inte för att kunna skapa mycket under korta perioder vilket är mer korrekt för en reglerkraft.

    Säg att vi bygger upp vindkraften så att den normalt producerar 150% av svenskt energibehov, även dagar med lite vind så blåser det normalt någonstans så vi borde landra på 50-75% vindkraft dessa dagar(normalt), vattenkraften kommer inte användas och magasinen lämnas fulla fram till vinterns iskalla vindstilla dagar. Då kommer vi troligen behöva mata ut 90-95% av sveriges energibehov ur vattenkraftverken, vilket inte är något problem så länge turbinerna/älvarna klarar av det, och det borde vara hanterbart.

    En fördel skulle vara att östersjön skulle få vad som kunde liknas med en vårflod (fast mitt i vintern) vilket skulle syresätta vattnet bättre.

    Sedan skulle vi få ett energiöverskott periodvis men jag har lite svårt att se det som ett seriöst problem om man bara inför att kwh priset ändras en gång per minut så kommer det nog lösa sig. Några exempel på reglerbara förbrukningar.

    Vatten - Vattentorn, högt belägna vattendepåer kan fyllas på när det finns överskott. Med större depåer kan man fylla på med större mellanrum vilket i sig är possitivt.
    Torkning t.ex. av virke, genom att göra själva uppvärmningen när det finns gott om energi så kan man låta sedan enbart cirkulera luften och fånga upp vätskan.
    Garage borde klara av att ha upp till 20graders temperaturvariation, 5grader till 25grader, bara att värma upp när det är billigt och stänga av övrig tid.

    Och i värsta fall, Uppvärmning av berg för upptininig av tåg vintertid..

    Mycket av dagens samhälle är JustInTime p.g.a. anpassning till jämt energiflöde, det har tagit ca20år att bygga upp det och få det att fungera rent praktiskt och troligen skulle det ta lika lång tid att optimera samhället för ojämn energitillförsel. Men som sagt, att fylla på vatten borde vara väldigt enkelt, bara en fråga om kraftigare pumpar och lite styrteknik.

    SvaraRadera
  50. RE Cornucopia:

    Vi i Skåne var kärnkraftskramare INNAN Barsebäck las ner - eller tror du på fullt allvar att det vi blev det först efter att det lagts ner?

    /Oraklet

    SvaraRadera
  51. Oraklet har rätt - jag var "kärnkraftskramare" lång innan Barsebäck lades ner.
    Rätt ut genom köksfönstret, tvärs över Lommabukten, ser jag de två stolta, men inaktiva vakttornen. Kanske 6-8 km härifrån. Eller inaktiva..., personal dygnet runt och hög elförbrukning.
    De danska kolkraftsdirektörerna blossar på cigarrerna och skrattar hela vägen till banken.

    SvaraRadera
  52. Motståndet mot kärnkraft är ofta baserad på okunskap och rädsla.

    Under våra fötter pågår ständigt sönderfall, men många tror att fission är en av människa uppfunna krafter?!

    Nu när det äntligen börjar se ut som vi kan få bättre teknik än 60-talets lättvatten reaktorer vill inte fortsätta. Problemet med lättvattens reaktorer är kylmedlet(vatten) och att bränslet är så koncentrerat och inte tål så hög temperatur.

    Allt detta har man åtgärdat i nästa generations kärnkrafts teknik, annars får de inte kallas gen4. Man har tex utgått ifrån vad som händer vid max fuckup och utvecklat därifrån. Sen är inget i livet helt ofarligt, man kan tom bli förgiftad om man dricker för mycket vatten.

    Vill vi ha energi så får vi acceptera vissa risker, vi andas ju glatt in dagens fossila avgaser utan att kräva avveckling.

    Människan måste börja tänka logiskt om vi ska ha en framtid utan fossil energi, samt vara 10 miljarder med hyfsad levnads standard.

    Grödor för energi är galet i en växande folkmängd, ändå är det vad många tror på än idag. Bäst blir det med en mix av olika källor, inte bara vindkraft eller kraftvärmeverk. Väderberoende känns inte så stabilt, sol och vind kan vi aldrig styra.
    Att kasta in vedmassa i en panna går att styra, men blir det för omfattande utarmas vår natur.

    Sol där det är lönt, dvs arabiska öknar, Australien etc Enkla solkoncentratorer, inga kiselskivor och prylar som går sönder. Vi ska omvandla värme till arbete, det är enkelt och det kan vi styra och tom lagra på natten. Att fokusera solen till en punkt som värmer ett medium som driver en turbin, det tror jag på. men inte några m2 paneler på ett villa tak i mellan Sverige. Om folk vill ha detta, då får de betala för det, inte konstigare än att folk betalar för sin egna 46 tums LCD tv..

    SvaraRadera
  53. @ Anonym 2012-01-08 15:26
    Jag har flera gånger, när jag hälsat på i Fredrikshamn, promenerat en liten bit norrut,förbi fiskhamnen.
    Jag kommer då fram till några större vindkraftverk och ett av dem kan man komma alldeles intill.
    Jag måste komma på c:a 50 meters avstånd, innan jag kan höra propellrarna över vindbruset i buskarna.
    Jag förstår inte detta eviga tjat om att vindkraftverk skulle föra en massa oväsen.

    Till de som snurrat in sig i reglerkraft versus vindkraft, vill jag påpeka att vi behöver vätgas som drivmedel till transportsektorn. Vindkraften måste därför byggas ut betydligt mer än vad som diskuterats här. Då kan vätgasproduktion från elöverskott användas som regulator. Billig överskottsenergi borde också sänka priset på vätgasen.
    Pumpkraftverk är också ett alternativ. ( Att pumpa upp vatten till högt belägna sjöar och dammar och sedan köra pumparna baklänges och tömma dammarna när priset stiger ). Nu är jag dock inte så radikal, att jag föreslår att vi fyller Vänern med saltvatten när vi har en blåsig höst. Skulle ge alltför många andra problem.

    @ Cornucopia
    Det skulle vara intressant att se svaren på frågan: vilka typer av kraftverk du INTE vill se en utbyggnad av.

    SvaraRadera
  54. @ 2012-01-09 09:24
    Under våra fötter pågår ständigt sönderfall, javisst, någon som hört talas om radonhus?
    Och de frågor jag aldrig får svar på: Varför måste vi ständigt bli fler? Varför måste vi vara minst 10 miljarder?
    Hur skall vi kunna fixa en hyffsad levnadsstandard för dessa miljarder? Det finns ju inte ens mat så det räcker till alla, och skulle misären bli något mindre, så ökar ju folkmängden snabbt och den gamla misären är tillbaka, ofta med råke.

    SvaraRadera
  55. 9:28
    Instämmer. Jag tycker inte heller att vindkraftverken avger buller. Åtminstone inte stolparna som finns här i närheten. Men det är ett väldigt skrikande om att de skulle vara bullriga och förstöra utsikten.Bullshit kallas det.

    /Norrlänning

    SvaraRadera
  56. Fin site du visade.
    Men uppmärksamma Hela Nordpool-där Finland sticker ut.
    Notera underskotten som täcks av import av rysk elkraft-7/24/365!
    Det byggs kärnkraft där. Det behövs!
    Estlands skifferoljekraft är också inriktad på export.
    Vi behöver kraft för att kunna ersätta grafitkärnkraften från Ryssland!

    SvaraRadera
  57. Vi lever på 1 jord och det är något vi måste lära oss att hantera (även om import- export- statistiken för världens länder tyder på att vi handlar med utomjordingar).

    Tanken på tillväxt som lösning på problem är en omöjlighet, prova att multiplicera ena årets tillväxt med nästa års osv, efter ett tag så framträder det absurda i tanken.
    Oljan är bara en av många resurser som kommer att ge bristproblem, förutom att vi ställer till klimatet.

    Vill framhålla möjligheterna till energibesparningar, det bästa och snabbaste sättet att öka den relativa tillgången på energi.
    Ett exempel från Ny Teknik 2010 nr 49.
    I ett bolag med 40 anställda gick miljöansvarig efter tvekan med i ett energibesparings- kurs/projekt vilket ledde resulterade i att 5000 satsade kronor gav en miljonbesparing.

    SvaraRadera
  58. Rubriken på inlägget vittnar om svunna tiders bagage.
    Hur främmande är inte framtiden för dessa piccolos.

    Det är belysande att man bara tittar på utbudssidan, inte ett enda inlägg funderar över vad smarta nät betyder för balansfrågan.

    Som väldigt mycket annat lämnar energin planekonomin för att vandra över till tjänstesektorn.

    SvaraRadera

 
Top