2012-01-12 12:53

En rapport om framtiden

Nu blir det citat ur en rapport som ett av våra riksdagspartier tagit fram som en dela av en framtidskommission. Det finns inte utrymme eller mening med att citera hela kapitlet om miljöfrågorna, det kan ni läsa själva, men jag plockar här lite ur denna framtidsrapport.

Rapporten upprepar ämnen som behandlas på den här politiskt oberoende bloggen i frågan om kommande resurskriser, ändlig tillväxt, peak oil etc

Håll till godo, det blir lite långt. Min fetstil:

"Det ena huvudscenariot utgår från att samhället i allt väsentligt kommer att präg- las av kontinuitet. I det scenariot ser världen om tjugo år i sina huvuddrag ut ungefär som idag, de förändringar som infallit har skett genom successiva övergångar inom ramen för en övergripande stabil världsordning. Antar vi ett sådant scenario bör våra politiska strategier utformas för ett ”normaltillstånd”.
Det andra huvudscenariot gör antagandet att vi befinner oss i upptakten till en global kris. En kris som omfattar hela världssystemet i dess betydelse av en ekologisk-ekonomisk produktionsordning. Krisscenariot innebär i korthet att vi rör oss in i en politiskt extraordinär situation, som präglas av bruten kontinuitet, instabilitet, osäkerhet och hastiga förändringar. Och, naturligtvis, mycket stora faror.
Den här rapporten argumenterar för att ”normaltillståndsscenariot” i nuläget saknar realism och att det därför är både direkt farligt och politiskt kontraproduktivt att utforma politiska strategier baserat på antaganden om en övergripande stabil världsordning.
[...]
Världskrisen innebär en ödesutmaning för människan. Allt står på spel. Allt är på väg att komma upp på bordet. Riskerna är oerhörda.
[...]
Miljökrisen slår inte bara mot de övriga livsformer som vi delar den här planeten med. Och klimatkrisen är inte den enda miljökris som utgör ett allvarligt hot mot människan. Idag är det akut nödvändigt att ta mycket allvarligt på livsmedelskrisen. Den kris som riskerar att få de mest traumatiska och våldsamma effekterna för stora delar av världens befolkning, inom en snar framtid.
[...]
Till miljötrenderna hör en fortgående jorderosion som successivt minskar produk- tiviteten hos drygt 30 procent av världens åkermark, förbrukning av grundvattenre- server , värmeböljor som en följd av ett allt varmare klimat, stigande havsnivåer och bortsmältande glaciärer som, efter en tid av höjda flöden i samband med avsmält- ningen istället leder till permanent minskade vattenflöden i de stora floderna. För varje grad över det normala som temperaturen ligger under en växtperiod beräknas avkastning för vete, ris och majs minska med i genomsnitt 10 % (Peng et al 2007).
Till resurstrenderna hör att jordbruksmark omvandlas till annat än jordbruk (t ex stadsutbyggnad, vägar, logistikcentra mm), att städerna ökar sina anspråk på det grundvatten som också behövs för bevattning och att oljan, som jordbruket är direkt beroende av för att upprätthålla sin nuvarande avkastning, blir allt dyrare (Brown, 2010).
Den ökade efterfrågan i kombination med miljö- och resurstrenderna tvingar fram en uppodling av nya markytor. Det innebär i praktiken att man etablerar jord- bruket i allt sämre lämpade områden, där det leder till än värre jorderosion, grund- vattenuttömning och miljöskador. När skogar huggs ner för att ge plats åt jordbruk så minskar samtidigt planetens förmåga att absorbera och binda koldioxid.
[...]
Men pri- set för den gröna revolutionen har varit högt: En ökad användning av maskiner som drivs med fossila bränslen, odling i stora monokulturer och en långt driven förädling av utsädet som gör jordbruket beroende av konstgödsling, besprutning och konstbevattning. Mellan 1950-80 ökade insatsen av kvävegödsel med 600%, fosforgödslingen med 250% och den konstbevattnade arealen med 70%. Den gröna revolutionen har därigenom drivit den biogeokemiska cykeln bortom det planetära gränsvärdet (Rockström et al, 2009).
Resultatet sett som helhet är att energiinsatsen i jordbruksproduktionen idag ofta är mångdubbelt större än det skördade energivärdet. Mer än 60% av världens årliga vattenförbrukning går till konstbevattning. Konstgödslingen resulterar i övergödning som kväver fiskar i utsatta sjöar och hav och den extensiva odlingen leder till erosion som årligen genererar förluster av 10-15 miljoner hektar odlingsmark. Enbart i Indien beräknas idag över 30 procent av den konstbevattnade arealen ha förstörts genom jorderosion.
Idag klingar effekterna av den gröna revolutionen av (Magdoff, Tokar, 2010). Några ytterligare ökningar har visat sig mycket svåra att åstadkomma och inte ens genmanipulation förmår förädla utsädet mer än vad den traditionella växtförädlingen redan gjort. Samtidigt har befolkningarna i de rika länderna på några decennier, pådrivna av den gröna revolutionens ökade avkastning och sänkta matpriser, lagt sig till med matvanor som är befriade från säsongernas utbudsbegränsningar (Olofsson, Öhman, 2011) och har ett ständigt allt större inslag av kött.
[...]
Den tilltagande konkurrensen om odlingsmark för att framställa biologiska drivmedel för fordon har varit en av de faktorer som drivit upp priset på livsmedel på världsmarknaden under senare år. Utvecklingen illustrerar med smärtsam tydlighet de målkonflikter som blir vardag då vi försöker ersätta högenergisamhällets uttag från den koncentrerade fossila energibanken med nyttjande av de beståndsresurser som ryms på jordytan vid ett visst givet ögonblick. Fossilbränslena har gjort det möjligt för oss att leva över jordytans tillgångar under några decennier. När den smitvägen inte längre kan användas och hela behovet ska tillgodoses via den biologiska produktion som ryms på jordens yta idag räcker resurserna inte längre till.
Enbart den svenska förbrukningen av drivmedel skulle, översatt i biobränslen, kräva mer än dubbelt så stor åkerareal som finns i Sverige idag, eller nästan hela vår årliga skogsavverkning. Och då är vi ändå ett gynnat land med en liten befolkning på en stor biologiskt produktiv yta (Hornborg, 2010).
[...]
Längst ner i botten av världsekonomin ligger ren fysik: energin. Användning av energi är inblandat i alla ekonomiska processer; från produktion och reproduktion via distribution till konsumtion. Alla aktiviteter förutsätter användning av energi, även aktiviteter som brukar hänföras till kunskaps- och tjänstesamhället. I det senare fallet är energianvändningen dock oftast skjuten in bakgrunden på ett sådant vis att den blivit mycket svårare att urskilja.
[...]
En enskild individ i Sverige är idag beroende av motsvarande 60 000 kWh primärenergi per år. Det motsvarar ungefär 80 000 ”hästkraftstimmar”, eller 400 människors årsarbete. Det är därför relevant att tala om vårt samhälle som ett högenergisamhälle. Energimängderna kan vara svåra att föreställa sig, men vi kan som ett exempel ta de turister som under ett år flyger från Los Angeles till Egypten för att beundra pyramiderna. Det behövs samma mängd energi för deras resor under ett år som en gång användes av de 100 000-tals arbetare som under loppet av decennier släpade, bar och lyfte sten till den stora pyramiden i Giza. Det är vad som krävs för att hålla 500 ton stål, snabbmat och turister på tolvtusen meters höjd i åtta timmar.
[...]
Till åtta tiondelar är vi alltså beroende av fossila bränslen – uttag från ett bank- konto som inte fylls på – för vår energianvändning. I de rika länderna har vi sedan länge vant oss vid tillgången till stora mängder billig energi. På den grunden har det etablerats en teoretisk förståelse av världen som säger att vi idag inte längre är
begränsade av den tillgängliga biologiskt produktiva jordytan. Men i samma ögonblick som de billiga fossila bränslena måste börja ersättas med förnybara energikällor som hämtar energi ur flöden och beståndsresurser blir motsättningen mellan vårt energiberoende och jordytans begränsningar konkreta igen. Det finns en absolut gräns för ett hållbart utnyttjande av biobränsle när återväxten blir mindre än kon- sumtionen. På flera håll i världen är den gränsen redan passerad.
[...]
Långt innan de fossila bränslena tar slut i absolut mening så förändras den ekono- miska dynamiken i fossilbränsleekonomin av ett annat skeende: peak oil. Peak oil infaller när vi förbrukar olja i snabbare takt än nya fyndigheter identifieras. Idag pekar produktionsstatistiken mot att den punkten passerades redan kring 2004 (Fan- tazzini, Höök, Angelantoni, 2011), sedan dess har produktionen fluktuerat inom ett och samma intervall kring 86 miljoner fat per dag. Enligt ett meddelande från In- ternationella Energimyndigheten, IEA 2010 passerades peak oil för konventionell oljeproduktion 2006. Efter peak oil är endast ett säkert: Fossilbränslepriset kommer aldrig bli lägre igen, det kommer enbart att stiga. Och det kommer att stiga allt hasti- gare i takt med att klyftan mellan den oelastiska efterfrågan och det minskande utbu- det växer. Den ekonomiska krisen dämpade tillväxten i efterfrågan under en period, vilket resulterade i ett prisfall på olja 2008, men priset har sedan dess stigit till nya rekordnivåer och i takt med fortsatt ekonomisk tillväxt ökar den globala efterfrågan igen. Från och med 2014 kommer oljeproduktionen enligt flera rapporter att börja minska (UK Industry Taskforce on Peak Oil and Energy Security, Second Report). När den totala globala produktionen inte klarar av att producera den mängd olja som världsmarknaden efterfrågar så hårdnar konkurrensen. Snart tvingas de fattigaste ut ur kampen om energin vilket ytterligare ökar den globala klyftan på ett brutalt sätt. Priset slår hårt mot jordbruket: Maten blir dyrare när insatsen av fossil energi i det industriella jordbruket blir dyrare, samtidigt ökar konkurrensen om marken för fram- ställning av biologiskt baserade drivmedel, som även de ökar snabbt i pris.
Olja står för 34 % av den totala tillförseln av primärenergi globalt sett och 90% av energin för transportsektorn (Sorell et al, 2009). Det gör att oljepriset och oljetillgången också har en avgörande betydelse för de andra energislagen: Olja används för brytning av kol, utvinning av uran och även för produktion och distribution av alternativa energislag (Fantazzini, Höök, Angelantoni, 2011). Blott 500 stora oljefält står idag för 2/3 av all oljeproduktion. De mest lättillgängliga och koncentrerade tillgångarna är de som har utvunnits först, men idag minskar produktion från de stora oljefälten med ungefär 4-8 % årligen. På en planet som redan finkammats efter oljeresurser måste vi de närmaste 25 åren upptäckas oljefält motsvarande fem Saudiarabien – världens största oljeproducent – för att hålla jämna steg med konsumtionen (World Energy Outlook 2010, IEA).
Peak Oil innebär fundamentalt ändrade spelregler. Varje gång som trenden med billigare energi har brutits, som i samband med oljeprischocken på 70-talet, har ekonomin kastats ut i kris. Enligt forskaren James D Hamilton har 11 av 12 ekonomiska nedgångar i USA sedan andra världskriget föregåtts av höjda oljepriser. Också i den amerikanska subprimekraschen, som utlöste den senaste finanskrisen, spelade oljepriset en indirekt avgörande roll. Under våren 2008 skenade oljepriset upp till 130 dollar per fat. De hastigt och kraftigt stigande bensinpriserna slog hårt mot de bilpendlande bostadslånetagarna under sommaren före kraschen. Grupper med små marginaler – på den amerikanska bostadsmarknaden oftast samma grup- per som har längst bilpendlingsavtånd – tappade i det läget förmågan att betala räntorna på sina lån.
[...]
En ekonomisk kris till följd av stigande energikostnader innebär samtidigt att de ekonomiska förutsättningarna för utveckling av alternativen försämras. Tillgången till investeringskapital försämras och konsumenternas möjligheter att efterfråga nya elbilar minskas om kostnaden för att ta lån ökar kraftigt. Totalt rullar idag omkring 800 miljoner oljedrivna fordon som skall ersättas med nya inom loppet av några år efter peak oil.
Att ta implikationerna av peak oil på allvar ur ett avgränsat nationellt perspektiv innebär att urskilja att vår energisäkerhet är akut hotad och att inleda en omedel- bar anpassning och omställning. Även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är därför en mycket snabb minskning av vår fossilbränsleanvändning och vårt oljeberoende önskvärd.
[...]
Den hållbara tillväxtens förespråkare framställer gärna en kunskaps- och tjänste- ekonomi som koldioxidneutral. Men även tjänsteproduktion förutsätter transporter av människor och varor som resulterar i koldioxidutsläpp. Även en kunskapsekonomi behöver lokaler och ny utrustning, belysning och serverhallar, kylrum och storkök mm. Ytterst kan arbetskraft bara frigöras till ”den nya ekonomin” genom fler maskiner i produktionen, vilket i sin tur innebär en ökad energianvändning.
[...]
Den ekologiska moderniseringen möter samma problem som teorierna om hållbar tillväxt: trots en minskad faktormiljöpåverkan per BNP-enhet så kan miljö- påverkan i ett högenergisamhälle ändå aldrig bli noll. Också vindkraftverk och solpaneler resulterar i koldioxidutsläpp och andra miljöeffekter vid produktion, distribution och underhåll. Så länge som tillväxtfrågan inte ges en hållbar lösning kommer en stor del av den nya teknikens minskade miljöpåverkan ätas upp av den totalt sett växande teknomassan och köpkraften i en allt större ekonomi.
Det är inte heller känt hur långt den ekologiska moderniseringen egentligen kan nå. I nuläget råder det brist på brytbara tillgångar av några av de grundämnen som är nödvändiga för grön teknologi, såsom inidium som behövs vid tillverkning av nästa generation solceller och neodymium och dysprosium, som behövs vid tillverkning av vindturbiner. Och med nu kända och tillgängliga reserver av lithium kan inte mer än några miljoner elbilar tillverkas samtidigt i världen.
[...]
Den sista stora stötestenen för den ekologiska moderniseringen är dess beroende av att en redan skakig världsmarknad under överskådlig tid kan fungera tillräckligt friktionsfritt för att moderniseringen ska kunna genomföras. För att forskning och investeringar i ny teknologi ska kunna ske måste det finnas fritt riskkapital och investeringsvilja. I en värld präglad av en kaotisk världskris, med hastigt stigande kostnader som slår igenom över hela linjen, och kraftigt krympande ekonomi – till följd av peak oil, akut livsmedelskris, omfattande geopolitiska oroligheter och/eller ett sammanbrott för det globala finansiella systemet – försämras förutsättningarna för investeringar i ekoteknik och forskning drastiskt. Den ekologiska modernise- ringen som en huvudstrategi för omställning är därför sårbar för störningar och kan kvävas redan i sin linda. Lärdomen är att det inte finns några enkla lösningar och att vi måste förhålla oss med ett skeptiskt sinne till teknikens utfästelser.
[...]
Det är, till sist, nödvändigt att inse att vi står inför en kris som omsluter hela vår värld. En världskris. En kraftig justering av vår resursanvändning kommer att inträffa vare sig vi vill eller ej. Det val vi står inför, i den mån som det inte redan är försent, är att antingen genomföra omställningen genom en ordnad nedjustering, eller att invänta ett kaotiskt sammanbrott. Antingen så bromsar vi i tid för att inte köra rakt in i bergväggen och då kan vi också få också tid att titta på kartan och hitta en ny meningsfull riktning att köra i. Eller så bromsar vi genom att köra in i bergväggen. Valet står mellan en demokratisk omställning där bördorna delas jämlikt och rättvist eller en omställning som följer principen om den starkes rätt."
Så var det med det.

Var detta miljöpartiet? Nej. Miljöpartiet sågas rent av i rapporten för sin tro på oändlig ekologisk modernisering.

Det var förstås (v)änsterpartiet, ett parti som i förra veckan fick en ny partiledare i Jonas Sjöstedt. Om partiet sedan tar till sig det som står i deras framtidskommissions rapport är en helt annan sak. Partiet har kommit långt. För ca 10 år sedan hade partiet på sin partikongress beslutat att oljan inte skulle bli ett problem förrän 2050 om jag minns rätt. Som om geologin bryr sig om vad man klubbar på en partikongress?

På alliansregimens sida är politiken i praktiken "marknaden löser allt". Ja, det gör den. Marknaden löser vem som skall svälta eller frysa ihjäl när resurserna saknas. Marknadens lösningar är inte alltid de man tror eller önskar.

Partiets framtidsrapport hittar ni som PDF på deras hemsida, specifikt har jag citerat brottsstycken från sidan 135 och framåt, men det finns även uttalanden om att bostadsköparna måste skuldsätta sig mindre etc tidigare i rapporten. För oss som är politiskt obundna eller bara intresserade av vad andra ideologier än den egna har att säga i frågan om de stora framtidsfrågorna så rekommenderas en läsning av rapporten. Generellt har jag undvikit de vänstervinklingar som finns i texten i mina citat ovan, utan fokuserat på att man faktiskt är medveten om problematiken.

Tillsammans med de fossila parantesen de senaste 200 åren har vi även haft en demokratisk parantes. Men istället för Greklands slavar har vi haft fossilt bränsle som slavar åt oss. Var och en av oss i Sverige har motsvarande 400 energislavar som arbetar åt oss året runt. Under de omständigheterna är det lätt att ha demokrati.

Frågan är hur vi skall bibehålla demokrati och frihet i en värld med stagnerande tillväxt, rent av nedväxt tillsammans med sinande resurser?

Vad (v)änsterpartiet visar ovan är att frågan om peak oil, kommande energi- och resurskriser och frågan om evig tillväxt i en ändlig värld existerar i det politiska rummet, även om den aldrig förs fram i den offentliga debatten i svensk media.

Men för att kunna ta sig an de stora framtidsproblemen vi börjar uppleva redan nu krävs det blocköverskridande enighet om problembilden. Kan alla medge att problemen existerar och måste börja behandlas redan nu, så kan man därefter åtminstone börja gå i rätt riktning. Någon sådan problembild finns inte idag, utan större delen av det politiska livet är befolkat av strutsar. Samtidigt gick det, rätt eller fel, att enas brett politiskt om att klimatförändringar är ett problem. Det borde gå att enas även om resurskriser och att förutsättningarna för den eviga ekonomiska tillväxt som det ekonomiska och politiska systemet kräver är under press. Och det är bråttom, för en omställning och anpassning tar mycket lång tid.

107 kommentarer:

  1. Det viktigaste för de flesta av oss fast vi inte erkänner det är att hon den där blonda unga som varit med och utarbetat framtidsrapporten inte är tillräckligt snygg, visst trevlig normal sådär men inte mer. De flesta av oss röstar faktiskt efter vilka personer som ser trevliga ut i TV-rutan och på valaffisherna.

    SvaraRadera
  2. Jättekul att du hittat detta. Det visar att du inte låter dig begränsas av ideologiska skygglappar. Själv har jag varit mycket kritisk till Vänsterpartiets "överbudspolitik". Men jag har alltid haft "hjärtat till vänster". Det betyder att jag föredrar en politik som strävar efter "ett bra liv för så många som möjligt". Det låter flummigt, jag vet, men samhällen där marknadskrafterna får verka alltför ohämmat är sällan särskilt trevliga samhällen.
    Vänsterns nye rorsman, Jonas Sjöstedt, är en klok politiker. Han är nog klokare än sitt parti.
    Den borgerliga Alliansen har de senaste 7 åren lyckats köpa sig medelklassens förtroende. Receptet har stavats jobbskatteavdrag. Jag har själv dragit nytta av dessa skattesänkningar och det är nog den huvudsakliga förklaringen till Alliansens framgång.

    SvaraRadera
  3. Självklart är Sjöstedt klokare än sitt eget parti, det är de många politiker och särskilt i partier med väldigt spridd väljarbas.

    SvaraRadera
  4. Marknadsekonomi med stark äganderätt är det som hushåller med resurser bäst.
    Andra ekonomiska system tillför bara mer problem än de är tänkta att lösa.

    (ekonomiska system inuti någons huvud ej inräknade)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Felet med marknadsekonomi är för kortsiktigt prissättning och ett krav på hög omsättning på naturresurserna. Dessutom använder marknadsförespråkare nationalekonomiska modeller som inte väger in energi utan nöjer sig med land/råvaror, arbetskraft, kapital och kunskap. Man ser inte att energiresurser begränsas av termodynamikens lagar och därför bör vara separerade från andra råvaror.

      Och marknadsekonomins höga omsättning gör det i praktiken till en anti-ekonomi eftersom den gör raka motsatsen till att hushålla med resurserna.

      Radera
  5. Vart tog min köpkraft vägen ?2012-01-12 13:46

    Det verkar som om partier och politiker äntligen börjar vakna i elfte timman, men hur skall vänstern kunna sälja in detta och faktiskt få de röster som krävs för att genomföra vettig politik när alliansen blivit synonym med skattesänkningar som är det folk vill ha ?

    Folk skiter fullständigt i peak oil, bostadsbubbla och miljögifter när de får en tusenlapp mer i plånkan. Ge pöbeln en extra tusenlapp i lönekuvertet så kommer de inte fatta att de de facto blivit fattigare eftersom deras köpkraft faktiskt minskat i förhållande till de som fått flera gånger mer i kronor räknat. Väg sedan in inflationen som kickat igång på många varor sedan skattesänkningarnas början så kan man fundera på vad folk egentligen förstår och inte förstår.
    Det är mycket enklare att sälja in alliansens budskap om ansvarsfrihet, personlig frihet att ta skattesänkningar nu och skjuta allt som känns jobbigt på framtiden, ingen kan väll neka till det ?

    SvaraRadera
  6. Det är förvirrande att Vänsterpartiet brutit sin långa tradition av medelålders bittra halvalkisar som partiledare. Kommer de loosers som brukar rösta på V känna igen sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Losers" stavas med ett "o".

      Radera
  7. Texten som redovisas var mkt bra anser jag. Dock..Tyvärr så är det mkt vänsterflum som skall lösa Peak Oil problemet på webben. Jag säger bara, -"titta på hur världen såg ut innan oljan". Då får man nog (anser jag) en fingervisning om vilket samhälle vi får i framtiden. Att vi säga att det är det kapitalistiska samhällets fel etc är bara dravel. Vi är alla delaktiga, jag hoppas bara omställningen går fort och att jag med familj blir en av vinnarna..Rått, -javisst men ärligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och om du blir en av "förlorarna"?

      Om jag har förstått rätt hur Cornucopia lever, så är han en förlorare. (Jag lever ungefär likadant som C, fast i Stockholm.)

      Själv tror jag inte att världens miljöproblem kommer att bli till bekymmer, eftersom jag tror att det ekonomiska systemet - kapitalismen - kommer att rasa ihop innan dess. Bara för att vi inte har kravaller i Sverige, så innebär det inte att kapitalismen är särskilt populär överallt.

      Det jag hoppas på är att marknaden bryter sönder euron detta året så att värre problem (svält, nationalism, protektionism och krig) kan undvikas. I år är det 2012. För 100 år sedan var det 1912.

      Radera
  8. Alla som påstår att vi måste agera snabbt och ändra mycket på kort tid misstror jag!
    Vi I Sverige kan dra nytta av förändringsindustrin och lägga oss i framkant för att tjäna på det-men det är en annan sak!

    Det finns 39 Städer med över 10 miljoner människor-det är ett problem värdig en tänkare!

    SvaraRadera
  9. Om V vågar omsätta Framtidskommissionens sensationellt rakryggade energi/miljö/ekonomi-analys i politisk aktion, kommer den politiska debatten att bli MKT intressant framöver. Det blir inte helt lätt för Reinfeld/Borg att avfärda detta som socialistiska domedagsvisioner med tanke på deras egen strävan att ingjuta viss krismedvetenhet i medborgarna. Det parti som först vågar presentera konkreta lösningar för hur Sverige skall möta en framtid utan tillväxt, kommer att ha ett stort trovärdighetsförsprång när det blivit uppenbart för folk i allmänhet att egennyttan slutgiltigt smält samman med samhällets ödesfrågor. Löper V linan ut är en stor valframgång 2018, om inte förr, förutbestämd.

    SvaraRadera
  10. Socialliberal2012-01-12 14:14

    Det här tror jag kommer att hända i Sverige;

    - Energikrisen slår till med full kraft, eftersom det inte finns politiskt, ekonomiskt och tankemässigt utrymme att utföra en gradmässig förändring av det aktuella ohållbara konsumtionssamhället.
    - Detta får till följd att stora delar av den svenska befolkningen kommer att på något sätt att bli arbetslösa. Majoriteten av våra kvarvarande industriella centra (Linköping, Göteborg och Gruvdistrikten i norr) antingen slutar att fungera eller fortsätter vara aktiva på en betydligt blygsammare skala. Priser på mat, bränsle och reservdelar börjar närma sig absolut smärtgräns.
    - Kaos börjar visa sig när Lantmännen eller ICA/Coop går ut med pressmeddelande om att det kommer att bli svårt att få fram varor i tillräcklig mängd när just in time systemen börjar få slut på bränsle. Våldsamheter börjar bli vanliga i fattiga och socialt utsatta områden i storstäderna. Tveksamt om den svenska ordningsmakten klarar av att hålla allt under kontroll.
    - Vid det här laget är bränslet slut i alla reservverk och depåer, vilket gör att samhällsfunktioner börjar hosta. Ytterst tveksamt om SJ klarar av trycket som de kommer att utsättas för i och med att bilparken slutar fungera, bit för bit. Slagsmål och oroligheter vanligt vid bensinmackar med lager kvar till försäljning.
    - Storstäderna slutar att fungera. Allt bränsle i raffinaderierna borde vara konsumerat nu. I och med att vi inte katastroflagrar bränsle längre, så börjar nu bensinmotorer generellt bli värdelösa.
    - Fullständigt kaos lurar bakom knuten, men jag tror inte att allt rasar ihop som ett korthus; jag tror att landsting och stat klarar av trycket. Generell samhällsordning behålls. Men bara precis.

    Därefter så kommer en period av komplett ekonomisk och samhällsmässig stiltje. Allt går på sparlåga, den svarta marknaden har i princip tagit över helt, folk är upptagna med att hålla sig själva flytande.
    Det är då en kraft vaknar till liv som både Cornu och andra har grovt underskattat; när de delar som i princip styr Sverige; det gamla kapitalet, de konservativa i LO kollektivet och den politiska klassen, plötsligt inser situationens allvar; i) De kan inte längre köpa röster, ii) Den maktmässiga ordningen är i hotad. Men framförallt; TILLGÅNGEN TILL KÖTTGRYTAN ÄR HOTAD. Nu drar dessa krafter, som klarade av andra världskriget, kalla kriget, oljekrisen, nittiotalskrisen etc, åt samma håll. För är det något som all politisk makt egentligen vill åt, så är det status quo, eller i alla fall liknande förhållanden som tidigare. Kontroll. Både fackpamp och östermalmsdirre vill ha stabiliteten. Både höger och vänster vill ha stabiliteten. Kontroll.

    Jag tror inte att detta kommer att leda till utopia eller att de drar fram nya oljefält ut hatten, men jag tror att denna gemensamma ryggmärgsreaktion (försvara intressen, försvara maktordningen, försvara tillgången till köttgrytan) leder till att ledningsfunktionen och våldmonopolet hålls relativt intakt. Sedan hur det efterkommande samhället kommer att se ut vet jag inte, men jag gissar på att det kommer att bli en uppdelning i ett A, B och ett C lag. A laget har råd att köra runt i sina bensinbilar, äta kött och värma upp sina hus dygnet runt, B laget samåker, snickrar ihop egna gengasaggregat, och kan ha värmen på under vintern. Medan C laget fryser och småsvälter i sina dragiga lägenheter när de inte pressas in i det överfyllda och utslitna kommunala transportsystemet på väg ut till uselt betalda jobb som vedhuggare, kolmilare eller liknande.

    SvaraRadera
  11. of topic. statistiska centralbyrån visar att villa priserna i Norrbotten stiger, I Luleå har priserna stigit med 8% sedan förra året och upp 3% senaste kvartalet. Faktisk nergång i Stockholm är 10%.

    Cornu några reflektioner över detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utan att titta på siffrorna så måste det väl vara brist på bostäder och mark i Norrbotten och ett överskott på bostäder i Stockholm, baserat på tjatet om att det är bostadsbrist på driver upp priserna på bostäder.

      Ajdå, blev det ironi nu igen.

      Radera
    2. Skuldkrisen har inte börjat synas ännu. I statistiken kommer 2012 att se annorlunda ut även i BD län. / "Doc"

      Radera
    3. Kiruna, Gällivare och Pajala ligger alla i Norrbottens län, och i alla tre kommunerna är det relativt sett bostadsbrist på grund av de enorma investeringar som görs i järnmalmsproduktionen av LKAB och Northland resources. Kiruna tätort med lite under tjugotusen innevånare sväljer investeringar på tre-fyra miljarder årligen under de senaste åren. 10% av Sveriges nya betong går just nu till Kiruna och Malmberget.

      Sen var priserna i botten för bara sju, åtta år sedan. Bostadsrättstvåan jag köpte för 15000 för att jag inte ville vänta ett år på att bo i vad jag tycker är Kirunas trevligaste område skulle idag kosta ungefär 250 000 - 300 000. Inte så ruskigt stora nominella förändringar, men det blir mycket procent.

      Bostadsbehovet (och priserna) är alltså inte ens i nivå med en universitetsort som Umeå eller Linköping, men tidigare var den i nivå med Hällefors och Grängesberg. Så sent som i början på 2000-talet rev man hundratals lägenheter i både Kiruna och Gällivare-Malmberget.

      Radera
  12. Vad som behövs är 100 Cornucopior, eller ännu fler - som hela tiden utbildar fler och fler i dessa frågor, så att skaran av gräsrötter växer till den kritiska massa som behövs för att det hela ska betraktas som en betydande opinion. Då kommer de politiska partierna att slåss om att ta i frågan och komma med utspel. Men ska jag vara ärlig tror jag det tar för lång tid! Nu gäller det istället att mha internet och andra medier ta ifrån politikerna taktpinnen och både beskriva problemet och tänkbara lösningar! Och hur går man då framåt? Ja - ett första bra steg skulle vara om några kloka, bra pedagoger typ cornu. morgonsur, flute m flera kunde sammanstråla och skriva ihop 3 stora "blogginlägg" som kan användas som insändare i media och i alla omställningsrörelser m fl. Och dessa tre inlägg skulle täcka följande:

    1) En krass och känsloneutral analys av läget - mycket likt bogginlägget ovan på kanske 10 sidor, med en sammanfattningssida. Kontentan i dokumentet skulle vara att skaka om folk, få dom att vilja lära sig mera. Visa på några informativa länkar (med lite beskrivning av vad länken visar) samt litteraturhänvisningar. MEN framförallt en avslutning som får folk att REAGERA och faktiskt känna att aj fan - det här berör även mig!

    2) Inlägg 2. Vad göra? Dvs en beskrivning av 2 olika visioner om hur man faktiskt kan hantera situationen. En vision som förlitar sig på tekniklösningar i första hand och en vision som mera går mot småskalighet, enkelhet och robusta lågtekniklösningar. Diskutera dessa två scenarios ur en resurssynpunkt och hållbarhetsaspekt. Och då inte bara nöja sig med 50-100 år utan än längre.

    3) Inlägg 3. Handboken i hur man får saker och ting att hända. Dvs en beskrivning av hur jag som individ ska tänka och agera, i enskilda samtal med medmänniskor och i grupper och organisationer. Och den drivande kraften i det hela ska vara att alla måste inse att det är bättre att ställa om medan vi har lite resurser och kontroll kvar än att med full fart fara över klippkanten!

    Konklusion. Få upp frågorna på bordet. Skapa intresse av att lära mer, få till stånd kreativa diskussioner om vilka lösningar som kan fungera - även om det blir vilda politiska diskussioner, dvs få folk att helt enkelt börja bry sig.

    Så - ni som kan skriva - ta stafettpinnen! Jag lovar att hjälpa till så gott jag kan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har nyss börjat läsa cornucopias blogg och gillar den skarpt! några andra förslag på liknande bloggar man kan läsa?

      Radera
    2. Näe







      (men du kan kolla blogglistan längst ner på sidan)

      Radera
    3. Flute är bra

      Radera
    4. Jag håller med, Flute är nog den skarpaste i Cornus bloglista. Själv postar jag för sällan för att konkurrera. ;-)

      Det skall bli intressant att se om V gör något mer med detta och om Mp reagerar, S har nog fullt upp med sig själva oavsett vad som händer.

      Radera
    5. Det finns många av oss som har en liten version av cornucopia? inom oss men som inte har tid att engagera sig eftersom vi är upptagna med jobb.

      Jag själv är dock aktiv mot min kommun och invånarna där. Men nätet kanske vore ett bättre alternativ ibland.

      Sen kan man fundera på vad som är bäst: 100 bloggare som skriver sitt eller en gemensam blogg med starkare ekonomi och flera skribenter.

      Radera
  13. Kanske kan bilarna sänka sin förbrukning till 30%
    Check
    Vi kan också övergå från olja till biobränsle.
    Check
    Vi kan bygga ut kollektivtrafiken
    Check
    Vi kan bygga bostäder med 75% lägre energiåtgång
    Check
    Vi kan bygga kraftvärmeverk som ger 100% energiutbyte
    Check

    Vad återstår?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom ämnen som behövs för återställningen. Det är ganska sällsynta ämnen.

      Radera
    2. Vad återstår?

      Politisk vilja hos sittande regering att göra det ovanstående.

      Radera
  14. Det här går att läsa i Alingsås tidning: Samhällsbyggnadskontoret bjuder in ungdomar till framtidsworkshop:

    "– Vi hoppas på stor uppslutning. Detta är en chans för eleverna, att få vara med i en demokratisk process när den är som mest spännande, fortsätter Anna-Karin Fridh.
    – Det handlar om de stora frågorna vi står inför som kommun, fortsätter hon. Det kan till exempel handla om hur vi ska möta Peak Oil eller hur vi ska minska bostadsbristen. "

    Det "vaknas" på fler håll

    SvaraRadera
  15. Det finns anledning att påminna om att inte en enda kandidat till riskdagen för (v) nämnde något som ens välvilligt kunde tolkas som en medvetenhet om oljetoppen på svt:s valpejl inför valet 2010.

    Även alltså välvilligt tolkat var det, bland alla partier, bara 0,375% av kandidaterna på valpejl.se som gjorde det...

    SvaraRadera
  16. @ Leif T: vem tror du skall bry sig till följd av sådan information som du efterfrågar?? Folk är idag inte speciellt intresserad av sin pension som ligger <40 år framåt i tiden... Och i sin pension har man ett starkt incitament att bry sig. Om någon babblar om att det generellt kommer bli tuffare, energikris, matkris etc. "varför skall jag bekymra mig?"

    SvaraRadera
    Svar
    1. OK så ditt förslag är att lägga ner och låta det bli som det blir. Folk vill inte bry sig? Eller har du tappat tron på folks förmåga? Vad tycker du själv? Ska vi göra nåt nu eller bara köra BAU?

      Radera
    2. Allt handlar om incitament, och just nu är inte "folks" incitament tillräckligt stora för att förändra sig. Inte heller finns det tillräckligt stora incitament att forska på nya energikällor etc.
      Det är absolut bra om några är medvetna och tänker/forskar i nya banor för framtiden, men att tro att hela befolkningen skulle göra något tror jag inte kommer hända.

      Således lägger jag hellre kraft och pengar på en liten skara som kan tänka/forska framåt än att försöka rulla ut en brett program för att få hela befolkningen att bli medvetna om problematiken.

      Radera
    3. Det var en intressant ställningstagande - "bättre med en elit som tänker åt folket som inte bryr sig!"

      Jag är nog av det motsatta uppfattningen - ju fler som förstår problematiken ju mer stöd/resurser kan man uppbringa till forskning och förändring.

      Radera
    4. Kina hade aldrig kunnat växa som de gör idag om det vore en demokrati. Nu behöver de inte slösa tid på beslutsfattande med debattering och brett stöd. De driver landet som ett företag istället. Och visst då stryker lite folk med.

      Radera
  17. Men det har hänt något sedan valet. Medvetenheten ökar - om än förtvivlande långsamt.

    SvaraRadera
  18. Off topic: Spännande rapport från SCB; 285 registrerade småhusköp i december. Ngn sjuk på lantmäteriet eller vill mäklarna fördröja rapporteringen?

    SvaraRadera
  19. Re Anonym Jan 12, 2012 05:29 AM

    Maten återstår! Biobränslet torde förvärra matbristen...

    SvaraRadera
  20. Bra formulerad rapport tycker jag, fast jag har inte läst mer än vad som lagts ut här. Men jag frågar mig; Vilken politisk agenda driver (v)? centralplanering i en totalitär diktatur?

    Nej, det är naivt att tro att några politiska stollar som bl.a tror att 6-timmars arbetsdag och oförändrad lön kan gå ihop ska komma med några kloka lösningar på peak-oil och tillväxt-problematiken. Nej, att inkompetenta sysslolösa skrivbordsbyråkrater utan verklighetsförankring ska bestämma över hur världen ska skötas säger jag bara, nej tack - bevare oss väl.

    För övrigt kan en lösning på morgondagens energiproblem komma snarare än vi idag föreställer oss är möjligt.

    Jaså inte? -Okey, vi kan ha några nödår framför oss, men so what, så har det sett ut genom hela den mänskliga historien, nöden är uppfinningarnas moder.

    Tyvärr har vi sett många exempel på att politiska ideologier kan förse oss med lösningar som gör nöden till något långt värre. Hoppas att vi slipper se fler upprepningar av det slaget.

    SvaraRadera
  21. AnonymJan 12, 2012 05:29 AM
    Kanske kan bilarna sänka sin förbrukning till 30%
    Check
    Vi kan också övergå från olja till biobränsle.
    Check
    Vi kan bygga ut kollektivtrafiken
    Check
    Vi kan bygga bostäder med 75% lägre energiåtgång
    Check
    Vi kan bygga kraftvärmeverk som ger 100% energiutbyte
    Check

    Vad återstår?


    1. Det tar 18 år att omsätta bilparken. Hur mycket energi går det åt att bygga alla dessa bilar?

    2. Om vi vill äta något så kan vi i alla fall inte köra våra bilar på biobränsle...

    3. Bygga ut kollektivtrafik är nog en av de bättre lösningarna. Dock så måste man ju inse att resandet kommer att krympa avsevärt.

    4. Omsättningen av boståndsbeståndet tar flera gånger så lång tid som bilomsättningen. Dessutom kostar det både energi och material.

    5. Kärnkraft. Samma sak här.

    Slutsats. Det finns många åtgärder att göra, problemet är bara att ingen gör dem! Vi borde köra på i stor skala på förändringens väg! Istället kör vi på för fullt i gamla hjulspår som leder rakt ner i avgrunden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan lägga skatt på oljan så den blir 3 ggr så dyr.
      Check
      Vi kan införa koldioxidskatt
      Check
      Vi behöver inte vara bäst i klassen jämt.
      Gå vi före som i etanolinförandet så får vi problem att vi kommer sist när det vänder!
      Världen är så stor så stor-vi kan inte förändra den här hemma!

      Radera
    2. Fast vilken politiker vågar det? Inte ens Miljöpartiet vågar säga en sån sak. Trots att jag vet att många tycker så.

      Vi vet att människan är grym på att ställa om i kristider. Matkuponger och åtstramning på två blanka under andra världskriget. Men hur tänker du sälja in det till folket? Många är okunniga och det finns en utbredd skepsis mot allt som har att göra med såna här ämnen.

      Radera
  22. Som jag ser det så kokar det ner till att världen är överbefolkad. Speciellt u-länderna. Den senaste 200-årsperioden är som sades, ett undantag att slösa på allt tack vare oljan. Nu är det alltså snart slut med det. Lämna åt sidan att västerlänningen överkonsumerar. Det syns på framväxande ekonomier i världen att folken där har samma aptit på överflöd som väst. Ekosystemen på jorden klarar redan idag inte av den befolkningsmängd vi har, och än mindre 10 miljarder år 2050.

    Även i Sverige måste befolkningen minska, och det gör man inte genom en galen och samhällssplittrande invandring, varmt uppbackad av t.ex. Vänsterpartiet. Det naturliga är att först värna om sig själv och sin familj, sitt folk och land.

    Västerlänningens ovilja till barn är ett utmärkt sätt att på naturlig väg, på kort tid, minska befolkningarna. Man behöver inte föreslå att vi ska gå och hänga oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den 2:a November blev jordens befolkning 7 000 000 000 ( 7 miljarder ) I dag, 70 dagar senare har jordens befolkning ökat med ytterligare 15 200 000, 1.5 ggr Sverige!

      Radera
  23. Vi kommer att jaga energi. En häst kommer att bli som oljan, en bristvara och väldigt dyr när kollektivtrafiken består av häst och vagn. Men då kan man i alla fall sitta där och messa i en friskare luft :)

    SvaraRadera
  24. Vem bryr sig om stollarna på vänsterkanten ? Du C borde hålla dig för god
    att rapportera från dom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om vi bortser var rapporten kom ifrån - tycker du att innehållet är felaktigt på något sätt? Eller är innehållet OK?

      Min uppfattning är nog att resursbristfrågorna inte är någon höger-vänsterfråga utan mer en ödesfråga för ALLA. Och lösningarna hittar man nog inte i de traditionella politiska partiernas program - åtminstone inte ännu.

      Radera
    2. De är det enda partiet som har realistiska visioner om en framtid så vadå stollar ? Du känns helt dekis och grå när du kallar vänstern för stollar, kom igen om 1-5 år så skall du få ser att de flesta andra partier tagit upp mycket av vänstern.

      Radera
  25. Ingen kommer att sitta och messa om 10 år.

    SvaraRadera
  26. Min erfarenhet är att det är oerhört svårt att väcka oinformerade till medvetenhet vad som står för dörren. Finns det dessutom det minsta av moraliserande med så är det taggarna ut och tvärtomhandlande som gäller. Tidningen Effekt hade för några nummer sedan en bra artikel om det problemet. Det bästa som jag har kommit på är att någon enstaka, enstaka gång ställa frågor typ "Vad tror du händer när olja tar slut?" Nio av tio svarar då att teknikerna kommer att fixa alternativ så vi behöver inte oroa sig. Men den tionde kanske börjar reflektera och går att tipsa om bloggar, böcker och dyl. Ett annat tillvägagångssätt är att lägga fram någon lättläst bok i ämnet på soffbordet som gäster kan bläddra i när man är i köket och rör i såsen. En annan bra fråga är enligt min erfarenhet att lite skämtsamt säga: "Tror du att vi kommer att få leva som i Emil i Lönneberga när oljan tar slut?". Efterhand kommer den kritiska massan att växa och pressen på politiker och media leder till att de vågar börja tala klarspråk. Men kanske går inget av detta utan det är först när oljepriset når astronomiska priser som folk i allmänhet vaknar upp. Med risk för upplopp, revolution och krig.

    SvaraRadera
  27. På kongrssen beslöt V att målet är 6-tim arbetsdag. Hur tror ni det går ihop med brist på fosil energi. Jmf med hur mycket man arbetade före industrialismens genombrott. Om man inte har 400 energislavar så måste man jobba mer själv! Medvetandet verkar inte så stort inom V heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge det finns betydligt fler arbetsföra människor än arbetstillfällen är 6-timmarsdag en utmärkt idé. Problemet är inte där, utan att V vill att man skall få betalt för 8 timmar när man jobbar 6 timmar. 30-timmarsvecka med bibehållen timlön, dvs sänkt månadslön, då kan vi börja snacka. Då innebär reformen att upp till 33% fler kan få jobb, vilket förstås vore förträffligt.

      Radera
    2. Fast förr så "jobbade" ju nästan inga, alla var hemma på gården hela dagarna där de skötte sitt självhushållningsjordbruk. Om alla ska hinna börja jobba mycket mer på sina jobb och ändå sköta livspusslet så måste ju alla ha en massa tjänstefolk i sina hus istället för energislavarna tvättmaskin, diskmaskin etc.

      Jag tycker det känns mer rimligt då att alla jobbar 6 h på jobbet och sen kanske de jobbar 6 h till hemma och odlar sina grönsaker i trägården och stoppar strumpor.

      En hel del av energislavarna är ju väldigt mycket onödig lyx, ta bilen till mataffären en kort bit bort där man köper färska jordgubbar och sockerärter (flygfraktade från Peru), sen svänger man inom gymmet där man springer lite på ett elektriskt rullband.

      Istället för de så kan man cykla eller promenera till mataffären och köpa svenska äpplen och grönkål, sen går man hem och lagar maten.

      Hur mycket extra tid tar egentligen alternativet med färre energislavar, inte särskilt mycket mer, snarare mindre eftersom man slipper gymma när man gör mer jobb själv och låter energislavarna göra mindre.

      Radera
    3. Jag vet att Miljöpartiet baserar sin hållning till 6-timmars arbetsdag på att minskad arbetstid = minskad lön = minskad konsumtion = bättre miljö.

      Anonym ovan mig beskriver andra positiva effekter. Vi måste konsumera mindre. Så är det bara. Problemet med det är så klart att hela vår ekonomi är beroende av kreditbaserad konsumtion och att alla sitter i skuldfällan.

      Radera
    4. Gränsen mellan "jobb" och "saker jag gör för att överleva" kanske blir lite mindre tydlig utan olja. Ungefär som den var före oljan också.

      Radera
  28. Det spelar inte så stor roll för världen att det finns kunskap om att allting kommer att gå åt pipsvängen. Det är troligen inte 1 promille som har en djupare kunskap eller förståelse för informationen i denna rapport. Det finns bara ett alternativ och det är att jorden kommer att "krascha" - kära in i bergväggen, som det står i rapporten.

    Vi svenskar och en del andra nationaliteter är mer medvetna och bryr oss mer om miljön och jorden än man gör på andra håll. Det är bara att åka till Asien eller Afrika och se hur mycket skit som slängs ut i haven av enskilda människor eller företag. Eller hur regnskogar skövlas till förmån för palmoljeodlingar och annat.

    Men inte ens i Sverige är en bråkdel av befolkningen medvetna om vad som väntar oss; än mindre engagerade i att påverka utvecklingen. Jag har i stort sett ingen i bekantskapskretsen som vill diskutera peak oil, euro-problematiken eller finanskrisen - i alla fall inte längre än 30 sekunder. Min fru tittar t.ex. bara på mig med glansiga ögon: "vad kan jag göra åt det?" Eller: "den dagen den sorgen".

    Nä, jag är övertygad om att det är ett katastrofscenario som väntar. Inte för att det bekymrar mig så mycket personligen; men det är synd om jorden och om dagens ungdomsgeneration och framtida generationer.

    Jag såg ett avsnitt av den banala, men stundtals underhållande TV-serien "The Office". I det avsnittet trädde den fyrkantiga "Dwight Schrute" in på ett bröllop med många gäster. Han konstaterade: "The world needs a plague". Oj, oj vad jag har tänkt på det uttalandet. Det stämmer så himla väl. Jorden behöver en farsot. En fågelinfluensa som kan decimera oss med helst 80-90%. Det skulle få ordning på en hel del och ge oss ett andrum i förbrukningen av jordens resurser. Och historiskt brukar jorden både i det lilla och i det stora vara bra på att ta hand om för stora populationer.

    Så. Mitt heta tips är: jorden kör in i bergväggen. Det blir svält, katastrofer, krig och sjukdom. Ut kommer 20% av befolkningen om sisådär 60-70 år, redo att ta sig an en ny tillväxt.

    SvaraRadera
  29. Som vanligt ignorerar man att graniten under våra fötter har högre energidensitet än stenkol (och gör man än enkel storleksordningsuppfattning så har den även rätt bra EROEI se tex denna grova uppskattning som jag gjorde för några år sen http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/vars-gar-gransen-for-energimassigtekonomiskt.html) bara man bestämmer sig för att utnyttja den korrekt. Men ordet "kärn" är förstås tabu inom vänsterkretsar.

    Det finns ingen brist på energiresurser, bara på viljan att använda den.

    SvaraRadera
  30. Ett litet problem för dom 20 procenten är bara att de fossila bränslena är slut då, så det finns inget att starta en ny tillväxtera på.

    /Tompan

    SvaraRadera
  31. Tänk om dagens ekonomiteorier visar sig vara delvis felaktiga?
    Då kan vi säkert få en bättre framtid om ekonomin kan förbättras.

    Tänk om penningmängden hela tiden har varit lite för liten då får vi hela tiden en kronisk arbetslöshet.

    Mäter vi penningmängden på rätt sätt?
    Säg att vi har 100 miljarder i M1 och den ökar 10% men samtidigt har lönerna ökat med 20% har då i praktiken ökat penningmängden? Jag påstår att värdet av penningmängden då har minskat, värdet av penningmängden måste mätas med differensen mellan penningmängden och medeltimlönen.

    Penningmängdsmåttet är felaktigt så länge vi inte tar hänsyn till lönerna.



    Att en ökning av penningmängden alltid minskar på pengarnas värde är en förhastad slutsats, hypotetiskt penningmängden är 100000 kr och varorna är 10 bilar a 10000 om vi ökar penningmängden till 110000 så har givetvis pengarna minskat i värde men om den ökade penningmängden gör att vi kan tillverka en bil till så har det inte förändrat värdet på pengarna 110000 /11 = 10000 bilen kostar lika mycket.


    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dagens ekonomiska teorier ÄR felaktiga. Frågan är vad vi ska göra med alla ekonomer när de gör sig själva arbetslösa? Gratis arbetskraft på åkrar och i skogar? ;)

      Radera
  32. Enligt min mening är problembeskrivningen rapporten med sin en orientering runt koldioxid, grön teknik och livsmedel ett flum och ungefär vad som kan förväntas från politiker. Lek med tanken att de flesta människor i världen avlivas. I så fall skulle problemet få en lösning. Tyvärr är problemen större än så. Den fallande produktiviteten i de ändliga naturresursernas utvinning får en exponentiell effekt på priserna och leder till att ekonomin får en självlåsning och att en mycket fattig restkultur tar över. Ett slags Multi-EROI sätter stopp för det moderna livet. Livsmedelsförsörjningen och hur många som klarar sig blir sekundärt. Koldioxiden med eventuella effekter hit och dit kommer som en svans på slutet och har minst betydelse av allt.

    Ungefär år 2000 toppade produktiviteten i arbetstid, kapital och energiåtgång per utvunnet ton i de ändliga naturresursernas utvinning. Sedan dess har den fallit ungefär 25 procent. Det är förvånande att nästan allt toppade då. Det låter inte så mycket men det har lett till mångdubblade priser realt. Exempelvis har järnet ökat i pris cirka 12 gånger (malmen i USD/ton), vilket naturligtvis är väldigt mycket och till och med mer än inom de internationellt handlade bränslena. Priserna ökar exponentiellt, av orsaker som inte tas upp här.

    När fallet har kommit upp i kanske 80 procent, när 5 gånger mer arbete, kapital och energi åtgår per utvunnet ton som ett genomsnitt, kommer exploateringen att upphöra. Ekonomin försvinner i de viktiga industrierna och i stort sett allt. Naturresurserna får helt enkelt en för låg täthet och inte ens den högsta komplexitet i samhället och bästa teknik hjälper. Per definition går det inte att backa till det gamla. De så kallade frukterna sitter allt för högt upp för människan. Prisökningen kommer att fortsätta vara exponentiell enligt fysiken.

    En restkultur följer och den är svår att föreställa sig. Det kanske inte ens finns cykeldäck att köpa därför att det varken finns importerat material eller fabriker. Eventuellt järn på ett trähjul måste komma från en annat produkt. Ingen vet dessutom hur man gör trähjul, men det kanske löser sig. Det går snabbt utför när exportföretag, infrastruktur, stora jordbruk, mataffärer, stormarknader, prylimportörer, forskning, utbildning, barnomsorg, sjukvård, socialförsäkringar, myndigheter, rättssystem, polis med mera försvinner.

    Resultatet kommer i land efter land. och det finns ingen möjlighet att hjälpa varken individer eller länder. Kollapsen blir så snabb och bestämd på slutet att den nog kan knytas till ett visst år och processen kan som sagt inte drivas baklänges. I varje fall inte av människor.

    Resterna kanske försvinner med några procent om året. Något som liknar stenåldern kommer långsamt och med den nya tiden minskar intelligensen, försvinner språket, växer hår ut på kroppen med mera. Att allt skulle stabiliseras i något slags hållbart, tekniskt avancerat och kulturellt högtstående och folk kan gå runt och filosofera hela dagarna och ägna sig åt vad de tycker är intressant måste ses som omöjligt. Det finns helt enkelt ingen inbyggd långsiktig stabilitet. Man måste förstå vad som är orsak och verkan, vilket är grundläggande för vetenskapen och skiljer denna från religionen och politiken.

    Många som lever idag kommer att få vara med om kollapsen. I det här landet kommer den om ungefär 40 år och i resursrika länder som USA, Ryssland, Brasilien med mera kanske om 80 år. Vissa länder som lever på 1800-taletsliknande sätt och är fattiga är ganska tåliga och kan bli de som överlever längst med något som liknar dagens välstånd. Sverige med sin stora import av bränslen, livsmedel och jordbruksförnödenheter och extremt exportberoende industri och kort sagt stor överbefolkning (större av invandringen) får en plötslig kollaps. Meadows (Romklubbens) datorstödda prognos, som gjordes långt innan produktivitetstoppen, har en oljetopp 2010, en jordbruks- och industriproduktionstopp 2020 och en befolkningstopp 2035 och är realistisk.

    SvaraRadera
  33. Rapporten förenklar lite väl mycket med en hantering av fossila bränslen som ett begrepp. Stenkolet hade stor betydelse för järnframställningen och det märktes väl för de svenska bruken på 1800-talet. Utan det fossila kolet hade nog utvecklingen tagit skruv ändå, men långsammare förstås. Oljan och naturgasen kan människan lätt vara utan. En TOTAL brist ger kollapsen. Enskilda händelser av olika slag kan naturligtvis ändra saker men inte det fundamentala.

    En gåva från industrisamhället till restkulturen, eller en restprodukt av speciellt slag, blir en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären, som göder växterna i många hundra år, innan kolet slutligen hamnar i djuphavet. Det säger sig själv att det inte går att stoppa varken uttömningen eller kolets förflyttning. Det vore ju att stoppa människan i förtid. Det behövs mindre moraliserande och ett större medvetande om fysikens gränser och alltså en dämpad hybris.

    Det finns en stor risk. Kollapsen kan bli plötslig så att många resurser inte hinner utvinnas. Sverige har alunskiffer med bland annat olja och uran. Oljan räcker i tiotals år med dagens förbrukning. Det är väldigt mycket uran. Och det finns outbyggda älvar. Allt borde exploateras maximalt, så fort det är ekonomiskt förstås. Om något förstörs på vägen har ingen större betydelse för allt kommer att förstöras.

    Att planera kollapsen är en stor politisk och administrativ utmaning för samhället. Bäst vore kanske om alla kunde engageras i en kollektiv kollapsdemokrati, i en mindre populistisk kollapsrörelse, för bästa möjliga kollaps.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Människan kan säkerligen vara utan olja och naturgas men dagens samhälle kan det inte. En skillnad mellan olja och stenkol är att oljan har mycket högre energikvalité.

      Du kan inte ta resursbasen och dela på energibehovet för att se om en energiresurs räcker. Utvinningstakten för en energiresurs är lika viktig att titta på. Olja framställd ur aluskiffer har låg EROEI och det gör också det krävande och dyrt att öka utvinningstakten. Det kan hända att vi kommer att få volymer motsvarande en tiondel av dagens behov och att resursen istället räcker längre.

      Och man bör absolut inte exploatera maximalt som du förutspår istället bör man se vad som är långsiktigt hållbart och rikta in sig på det.

      Det finns en rörelse som är fokuserad på att ställa om samhället inför brist på fossila bränslen - Omställning Sverige heter den och är baserad på den internationella rörelsen Transition Towns. Jag är själv med där och vi arbetar i nära samarbete med många kommuner. Tex i Knivsta så var vi med när kommunen tog fram en ny energistrategi.

      Radera
  34. Urban: Jag ska inte låtsas veta något om saken men jag blev ordentligt övertygad om att utvecklingen mycket möjligt inte alls hade tagit skruv utan det fossila kolet av att läsa Wrigleys "Energy and the English Industrial Revolution".

    Det är för övrigt ett högt rekommenderat boktips om man bara har minsta intresse av energifrågan.

    SvaraRadera
  35. Cornu: Toppen att du har fixat kommentarsfunktionen! Blir lättare att följa diskussionerna nu (ni som ännu inte trycker på "svara" - gör det!). Men snälla, gör något åt font och radavstånd om du kan. Nu tycker jag att texten i kommentarsfältet blivit svårläst och...ful!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan öht inte ta åt mig äran, eftersom det är Google/Blogger som fått för sig att göra detta. Dock fungerar inte tidsstämplarna korrekt utan sätter ut amerikansk tid fulformatterat.

      Radera
  36. Markus,
    För några hundra år sedan var Sverige på vissa sätt ledande på grund av järnet och skogen (träkolet) och stångjärnsexporten. Sedan var landet efter ett tag på 1800-talet. Jag tycker att det borde ha tagit skruv någon gång utan stenkolet. Det blir väldigt hypotetiskt förstås. Utvecklingen stod ju inte still innan dess. Klart är i varje fall att med högvärdigt järn och koppar i obegränsade mängder skulle väldigt mycket av så kallad förnybar energi kunna framställas. Även inom högvärdiga flytande bränslen Vänsterpolitikerna bryr sig inte om detta och rör till med science fiction diskussioner om vissa metaller och brist på dessa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vadå "flum" och "vänsterpolitiker"? Rapportens författare har examen från Chalmers och brukar ha ordning på det naturvetenskapliga. Se t.ex. bloggen Approximation.

      Radera
  37. Jag misstänker att man överdriver och vinklar för att motivera sträng centralstyrning på klassiskt kommunistmanér. Vänstern har ju ett uppenbart intresse av att hota med hemska saker om inte den röda adeln får ta rodret och välsigna oss med höjda skatter och centralstyrning. Miljörörelsen är kommunismens nya bastion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fruktansvärt oinsatt och inskränkt!

      Radera
  38. Jag ser att många kommentarer dillar om "kapitalismens och den fria marknadens misslyckande" etc. Nonsens. Kommentarer av det slaget tyder ju på att man inte ens förstår vad orden betyder! Sist jag kollade var inte bailouts, galna subventioner, centralplanering och höga skatter något annat är korporatism, korruption och socialism. Flera av Cornucopias läsar skulle behöva lite mer bildning; många hjärntvättade vänsterväljare här tycks det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra ekon från förr ;-)
      1970-tal "Det funkade inte för det var inte ren kommunism!"
      2010-tal "Det funkade inte för det var inte ren nyliberalism!"

      För övrigt kanske statsministern kan bilda oss stackare med lite Läckberglitteratur ;-)

      //Håkan

      Radera
    2. 11:20: Även om man plockar bort bailouts, subventioner, skatter och centralplanering så har marknadsmekanismerna grava brister. Det gäller främst prissättningen av energi och ändliga råvaror men också mycket annat. Marknaden har ett rent idiotpris på olja och det priset gör att resursen förbrukas alldeles för snabbt. Och de som säger att marknaden kommer att ta fram alternativ när priset stiger har antagligen inte hört talas om termodynamikens lagar.

      Återkom när marknaden sätter priser som leder till en hållbar resursanvändning.

      Radera
  39. Innan man blir alltför pessimistisk bör man nog ha klart för sig att det faktiskt sker en massa teknologiska framsteg och det i en ständigt accelererande takt - i alla fall om man bortser från att en tilltagande energibrist kan hämma detta. Den som känner sig väldigt säker på att precis allt nödvändigtvis måste gå åt pipan på grund av energibrist är nog en riktig Krösa-Maja. Vi är omgivna av enorma mängder energi i en rad olika former och om vi skulle visa oss alldeles oförmögna att ersätta oljan så vore det ganska förvånande. Vi klarar oss med ganska mycket mindre energi om det är nödvändigt. Inte går heller mänskligheten under för att en del människor får det jävligt och går under. Mänskligheten har överlevt sådant otaliga gånger förut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns det någon som påstått att mänskligheten går under?

      Radera
    2. Urban Persson menar att vi oundvikligen kommer återgå till stenåldern. Det var hans dystra utläggning som föranledde mig att skriva något lite mer positivt.

      Radera
    3. mänskligheten lär inte gå under men folk kmr döööööö och kaos är bara förnamnet!

      Radera
    4. Det förefaller som att katten inte är död än. NASA bekräftar att LENR fungerar: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3384168.ece

      Radera
  40. Hear, hear!!
    Lysande skrivet - en mkt bra problemformulering.
    Låt oss hoppas att medvetenheten om viktiga saker (=överlevnadsfrågor) i den ekonomiskpolitiska "debatt" (den sömngångaraktiga) vi har i det här och de flesta andra s.k. utvecklade länder tar fart snabbare än man säga ECB och BNP. Alternativa världsbilder till "Den enda vägens politik" behövs mer än någonsin. Historien tog inte slut 1989...

    Det är minst sagt på tiden att ett politiskt parti vågar tänka utanför lådan. Förhoppningsvis kan både detta framtidsdokument från V och denna blogg (inte så mkt V...) bidra till att det sker i fler partier.

    Synd att så många kommentarer här ovan luktar världsfrånvänd handelshögskolenyliberalism och per automatik drar till med "skämtet" om vattenmelonen. Kom igen. Det är såååå 1900-tal.

    /fredrik b

    SvaraRadera
  41. Nästa stora problem blir vatten

    ulf

    SvaraRadera
  42. Jag tror också att vatten blir nästa stora problem eftersom så få fattar att många av våra nuvarande utsläpp av avloppsvatten och industrispill faktiskt letar sig ner i grundvattnet väldigt väldigt sakta men säkert.

    SvaraRadera
  43. Folk har en underlig tendens att avfärda alla ingredienser eller konsekvenser av dagens kapitalism de inte gillar som "icke-kapitalism". (naturligtvis kan man köpa och sälja makt i ett samhälle där allt är till salu till högstbjudande). Och sedan förolämpa sina kritiker istället för att se problemen. Man tänker först; korkat, obildat och plumpt. Men konstaterar sedan att det är en naturlig reaktion av förnekelse. Ska bli intressant att se kapitalism-fanatikerna gå igenom hela spektrat de kommande åren http://en.wikipedia.org/wiki/K%C3%BCbler-Ross_model
    Det, om något, visar att kapitalimen är ytterligare en extrem och blind ideologi som håller på att gå åt helvete. All for the best.

    SvaraRadera
  44. Det är synd om detta land,Sverige, med så mycket negativism..vatten nästa problem??? Skärp till er och gör nåt vettigt av era liv.../ Sigge

    SvaraRadera
  45. David Jonstads senaste bok - Kollaps, läst idag. Rekommenderas!

    SvaraRadera
  46. Fantastiskt, det bedagade gamla kommunistpartiet slår till och ligger plötsligt i framkant !
    Kan de nu samtidigt , som mest trovärdiga parti där, fortsätta koppla greppet på ungdomen som i accelererande grad blir pissed off på ungdomsarbetslöshet, rättslöshet och bemanningsföretag så kan förhoppningsvis de andra partierna bli gravt förnedrade nästa val.
    Det är ju inte hos de yngre alliansen vann
    Hinner dessutom bostadsbubblan spricka tillräckligt tills dess hamnar The Borg garanterat på grillgallret.
    Så sluta sura libertianer och hemmansägare, svälj kommu-skräcken och skygglapparna och pusha istället på framtidståget.

    Klart det blir kollaps och kaos hur vi än gör, men alla såna här initiativ kan iallafall mildra, och skall givetvis stödjas.

    /Freddy

    SvaraRadera
  47. Cornucopia, När du pratar om parentesen 200 år demokrati tycker jag du måste avgränsa till "centraliserad nationalstatsdemokrati" eller nåt sånt. Om vi hugger till med "på Gustav Vasas tid" så var ju centralmakten oändligt mycket svagare, och hur demokratiska byarna var vet vi (kanske) inte, men det var i alla fall ett otroligt mycket mer decentraliserat samhälle. Finns också uppteckningar som visar att det fanns att givande och tagande mellan kungen och allmogen.
    Så en framtid där allt blir mycket mer lokalt och energisnålt, behöver inte betyda feodalism och centralstyrd repression.
    Tvärtom kan ju det bli en positiv effekt av globala kapitalismens sammanbrott att repressiv centralstyrning inte går att upprätthålla
    Hattarna i luften nurå, libertianer !

    /Freddy

    SvaraRadera
  48. Framtidskommissionen har gjort ett bra jobb. Dock är det ibland avgrunder mellan teori och praktik. (V) har sex procent av väljarna bakom sig. Frågan vad ett förvirrat (S) och ett (MP) som tror på en grön evolution a la Astrid Lindgren förmår bidra med. Men som sagt ett oerhört viktigt dokument som ändå visar att verkligheten kommit ifatt några politiker, fler än jag trodde!

    SvaraRadera
  49. Jag började läsa denna blogg mycket pga hans syn på bostadsbubblan stämde överens med min egen
    (bortsett från att jag var 6 år förtidig med att flytta till hyres).
    Makroekonomin var intressant medan allt om miljö och försvar var en pain in the ass (speciellt hans tro på det alliansfria yttre försvarets potens vilket jag anser är en medieanka från kalla krigets dagar).
    Nu börjar jag sakta ändra åsikt om hur hållbar vår ekonomi är. Utryck som "demokrati parantes" och "fossilbränsle parantes" pockar på uppmärksamheten och stimulerar min redan ängsliga personlighet.
    Jag insåg 2009 att jag levde i världshistoriens största bubblor och nu kanske det visar sig att jag lever i slutet av en demokrati parantes. Men va fan hur mycket skit måste man kunna ta?
    Jag efterlyser en andhämtningspaus i form av en tidningsrubrik som deklarerar ett kommersiellt genombrott inom fusionskraft.

    SvaraRadera
  50. Vi kan inte lösa några av problemen corru tar upp om vi inte kan styra ekonomin.
    Varken högern eller vänstern eller vilken politik ni vill har kunnat styra ekonomin, historieboken är facit, Beror alla misslyckandena på samma sak EN NÅGOT FÖR LITEN PENNINGMÄNGD OCH OREALISTISKA LÖNEÖKNINGAR.
    se även Jan 12, 2012 09:14 AM

    Jag hävdar att det kan förklara mycket av våra misslyckanden
    Samma problem drabbas såväl högern som vänstern av, men båda sidorna kan få ner arbetslösheten, se till att penningmängden är tillräckligt stor och stoppa dom orealistiska löneökningarna så minskar arbetslösheten.

    Ingen ideologi vill väll höra talas om en lösning som inte är deras egna patentlösning, men jag tror att lösningen kan alla ideologier använda sig av.

    Ekonomi är bara en simpel ekvation p/a=m
    Penningmängden / arbetstimmarna = medeltimlönen

    Det alla har misslyckats med är att har en penningmängd som är tillräckligt stor i förhållande till medeltimlönen.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  51. "våra misslyckanden?"
    Blanda inte in mig i nåt misslyckat (nyliberalt) maxat ekonomiskt flum. Sjöstedt är en klok grabb som kommer att folkbilda ur-invånarna.. urin-vånarna?
    Det här blir nog bra.
    ..om en 600-700 år när folk har fattat att det inte var livets mening att jaga som ett tok efter materiell überstandard.

    Det är inte jordens undergång kollapsen handlar om, bara nuvarande värdelösa materialjagande civilisation. Den är dömd. Punkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Postade du kommentaren från din dator, iPhone, smart-TV eller surfplatta?

      Radera
  52. Penningmängdens storlek bestämmer farten i ekonomin.
    Om vi halverade penningmängden i morgon (vi halverar dina pengar)så skulle ekonomin tvärnita ingen skulle kunna köpa lika mycket varor.

    Om vi i morgon fördubblade penningmängden (vi fördubblar dina pengar) så skulle konsumtionen öka och fler skulle få jobb.
    Varför har dom misslyckats med en så enkel lösning, det kan förklaras med att dom har misslyckats med att stoppa dom orealistiska löneökningarna som helt äter upp värdet av penningmängdsökningen, kvar har vi bara inflationen.

    Penningmängdens storlek måste mätas som kvoten mellan penningmängden och medeltimlönen.

    En penningmängdsökning på 10% och en löneökning på 10% ökar inte kvoten, det är endast kvotens storlek som egentligen avgör hur stor penningmängden faktiskt är.

    Ni har inte hört politikerna och ekonomerna prata om kvotens storlek, man har helt enkelt inte tänkt på det.
    Alla bara tror att krisen beror på kapitalism socialism och slösaktiga politiker och att lösningen är att gå åt något politiskt håll.

    Lösningen på krisen är, öka en aning på penningmängden och frys lönerna helt för tillfället.

    En BNP ökning gör att pengarna behåller sitt värde.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  53. Den som inte tror att jag har rätt om kvoten kan fundera på om dagens penningmängd M1 100 miljarder räcker om vi i framtiden har höjt våra timlöner till 1 miljon eller vänta i ytterligare många år så har vi 1 miljard i timlön 100 miljarder i penningmängd räcker inte med 1 miljard i timlön det är uppenbart, det borde vara lika uppenbart att dagens sätt att mäta penningmängden på är felaktigt.

    Det är inte lustigt att vi har en kronisk arbetslöshet när vi ökar lönerna men inte penningmängden lika mycket, det urholkar värdet i penningmängden, den blir i praktiken för liten.

    Historieboken visar att vi har haft kriser i alla politiska system och ekonomiska modeller.
    Jag påvisar ett fel som alla har gemensamt, och det går att undvika felet bara vi blir medvetna om felet.


    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  54. Tänk om man kunde ge medborgarna morötter, som fick alla oss entreprenörstyper att börja dra den tunga vagnen....vi skulle göra det för att det skulle vara mödan värt. Om vi kunde göra den lilla förändringen att börja betala skatt på samma sätt som vi räknar ut våra löner. Politiker och banker stjäl våra liv ifrån oss. Den ena via skatten och den andre via räntorna. Pengar är ihopsamlad TID - och TID är våra liv. /http://tidfaktorekonomi.wordpress.com/till-dem-som-vill-overleva-2/

    SvaraRadera
  55. Du kan ge medborgarna hur många morötter du vill, är penningmängden för liten så har konsumenten inte pengar att köpa dina tjänster.
    Varken socialism eller kapitalism ökar penningmängden.

    Vi har i praktiken aldrig en tillräckligt stor penningmängd, när penningmängdens värde är större då går ekonomin bra men då brukar det bli orealistiska löneökningar som förstör penningmängdens värde och kvar har vi bara en inflation, nästa gång så stryper dom penningmängden vilket får ekonomin att gå ner och då slipper vi dom orealistiska löneökningarna men vi får en kronisk arbetslöshet.

    Vi skapar arbetslösheten själva.

    Sveriges största ekonomiblogg och ingen ekonom säger ett ord.
    Har jag hittat ett fel i ekonomiteorierna som är pinsamt att erkänna?

    Mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  56. Vill alla ha en ekonomikris?
    Ingen verkar vilja hitta en lösning på krisen,tänk va hemsk om krisen går att lösa utan att vi socialiserar industrierna eller privatiserar all offentlig verksamhet, det vore sorgligt för dom politiska ideologierna om vi inte behövde mer socialism eller kapitalism.

    Ekonomi är en ekvation p/a=m
    penningmängden / arbetstimmarna = medeltimlönen

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  57. Corru
    Du vill inte urholka värdet på pengarna, hur ser du då på löneökningar som urholkar värdet på pengarna?
    Exempel vi säger att en person har pengar på banken 1 miljon.
    Nu M1 ca100 miljarder och 150kr i timlön.
    då kostar det ungefär 350kr att gå till frisören.

    hypotetisk vi höjer timlönen till 1 miljon , då kostar besöket hos frisören ca 0,5 - 1 miljon.
    Miljonären har bara råd att klippa sig en gång.

    Löneökningar är en ren stöld av spararnas pengar.


    Löneökningar urholkar värdet av penningmängden, ju större timlön i förhållande till penningmängden ju mindre värde får pengarna.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  58. Fel i ekonomiteorierna?

    Man kan inte mäta penningmängden ex M1 bara i pengar ca 100 miljarder man måste även titta på differensen mellan penningmängden och medeltimlönen.

    100 miljarder / 150kr i medeltimlön = stort värde på penningmängden.

    100 miljarder / 1 miljard i medeltimlön = litet värde på penningmängden.

    Med 1 miljard i timlön så skulle den som har jobbat 100 timar ha hela penningmängden i sin hand, ingen annan har då några pengar i sina händer, han skulle sen bara kunna köpa 100 timmars arbete från snickaren alla andra skulle vara arbetslösa.

    Utan en stor kvot så kan vi inte få full sysselsättning det spelar ingen roll vad vi gör i övrigt.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  59. Corru om jag har rätt så har du en stor nyhet på din blogg som skulle skapa stora rubriker och fler läsare på din blogg.

    På corrus blog så diskuterar man om hur man faktiskt kan minska på arbetslösheten, Tänk om DN skriver det.

    Så länge inge ingen nationalekonom kan visa att jag har fel så kan det faktiskt vara så att jag har rätt.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  60. Läser inte nationalekonomer corrus blogg?

    Om jag har fel så vore det enkelt för en ekonom att visa på något fel i det jag säger, beror tystnaden på att jag har hittat ett fel i våra ekonomiteorier?

    Öka differensen mellan penningmängden och medeltimlönen så minskar arbetslösheten.

    Min ekvation p/a=m
    penningmängden / arbetstimmarna = medeltimlönen

    Ekvationen kan matematisk skrivas som p/m=a a är arbetstimmarna vilket är samma sak som vår sysselsättning, det är differensen som avgör arbetslösheten.


    Corru
    har rätt i att en ökning av penningmängden bara urholkar pengarnas värde förutsatt att pennmängden var lagom stor innan vi ökade penningmängden, det jag säger är att vi hela tiden har en lite för liten penningmängd.

    En engångshöjning av penningmängden orsakar inte hyperinflation, sen behöver vi bara stoppa dom orealistiska löneökningarna som urholkar värdet av vår penningmängd.

    Vi kan få bort den kroniska arbetslösheten om vi bara förstår vad som har orsakat arbetslösheten.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  61. Var i dom nationalekonomiska skolböckerna står det något om differensen som jag pratar om?
    Kan ingen visa upp det så har jag hittat en okänd sak som styr vår ekonomi.

    Alla vet att en penningmängdsökning får fart på ekonomin, vem har inte hört uttrycket, att trycka pengar är som att pissa i byxorna, först blir det varmt sen blir det kalt.

    Frågan är varför det blir "kalt", det är dom orealistiska löneökningarna som brukar komma när det går bättre i ekonomin som kyler ner byxorna, utan orealistiska löneökningar så blir det inte kalt av att pissa i byxorna, det är varmt hela tiden.

    En penningmängdsökning ökar kvoten vilket får fart på ekonomin, en löneökning minskar kvoten och vi är tillbaka på ruta ett, kvoten blir oförändrad och det enda vi får är en inflation.

    Alt kan beskrivas i en ekvation p/a=m

    Kan historieboken bevisa det jag påstår, holländska tulpanlökarna ökade penningmängden därför att tulpanlökarna ansågs vara ett betalningsmedel, deras vanliga pengar + tulpanlökarna ökade penningmängden och det fick fart på ekonomin när sen tulpanlökarna inte längre var ett betalningsmedel så minskade penningmängden till den ursprungliga och ekonomin bromsades upp kraftigt.
    Jag har inte undersökt om lönerna även ökade när lökarna var ett betalningsmedel, men om det var fallet, så fick dom en inflation och en faktisk minskning av penninmängdens värde av löneökningarna.

    tulpanlökarna gav en faktisk minskning av penningmängdens värde och en inflation det leder till en kris i ekonomin vilket vi vet att dom fick.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  62. Har jag bevisat att dagens ekonomiteorier delvis är felaktiga?
    Ingen vill bara erkänna det uppenbara?

    Det är omöjligt att öka penningmängden med 1% och lönerna med 2% per år i längden för till slut blir lönen lika stor som penningmängden.

    Penningmängden kan inte endast mättas i kr, man måste även se på kvoten mellan penningmängden och medeltimlönen.

    Island har en liten kvot, Sverige har en större kvot USA har en riktigt stor kvot, Kvoten beskriver förenklat hur många jobb landet har.

    VILL MAN ÖKA SYSSELSÄTTNINGEN SÅ MÅSTE KVOTEN ÖKA.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  63. Ekonomiteoriernas kris, paradigmskifte i ekonomiteorierna?
    Var är alla ekonomer?

    Är nationalekonomi bara en simpel ekvation p/a=m.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  64. Paradigmskifte i ekonomiteorierna?
    Ekonomi är en ekvation p/a=m
    Nu ökar vi lönerna mer än penningmängden då minskar kvoten och då ökar arbetslösheten hela tiden.

    Varför kan nationalekonomer inte diskutera ekonomi?
    Varför har nationalekonomer så ofta fel, beror det på felaktiga modeller?

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  65. Dagens ekonomiteorier är delvis felaktiga, enkel matte avslöjar ett fel.
    Om vi varje år höjer penningmängden med 1% och lönerna med 2%
    så kommer kommer penningmängden att vara lika stor som lönerna till slut (det tar många år).
    Jag har ett matematiskt bevis för att vi nu gör fel i ekonomin
    En ekonomi kan inte fungera i längden om lönerna ökar mer än penningmängden i %

    Vi dödar ekonomin nu med våra delvis felaktiga ekonomiteorier.

    Penningmängdens värde måste mätas med kvoten av penningmängden/medeltimlönen.

    Kvoten är förenklat antalet jobb.
    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  66. Ekonomiteorierna är felaktiga men ingen vill erkänna det?

    Det är bättre att ekonomin havererar totalt än att erkänna att ekonomiteorierna delvis är felaktiga? Det säger en del om vår framtid.

    Det är som pik oil ingen vill se vad som väntar oss, det är bekvämast att bara blunda.

    Det är helt otroligt att ingen ifrågasätter min kvot, Sveriges största ekonomiblogg och inte en enda ekonom vågar säga ett ord.

    Pik oil är en svår sak att lösa men kvoten kan vi lätt förändra och då kan vi få fart på ekonomin.
    Öka en aning på penningmängden och frys lönerna så ökar kvoten, så enkelt kan vi få fart på ekonomin.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  67. Enkel matte säger att man inte kan höja lönerna mer än man höjer penningmängden för på lång sikt innebär det att lönen blir lika stor som penningmängden.
    Dagens ekonomiteorier går emot grundskolans mattebok.

    En löneökning på 3% måste åtföljas av en penningmängdsökning på minst 3%, annars så försvinner värdet av penningmängden och ekonomin dör sakta men säkert.

    Är det så pinsamt att erkänna att ekonomiteorierna delvis är felaktiga att ingen ens vågar påpeka ett fel i det jag skriver "Pik oil" ingen vågar säga något.

    Jag hadde förväntat mig att bli påhoppad av argumentationsfel som typ idiot, åsna, du har inte läst på handels, med mera men ingen vågar säga något för felet i ekonomiteorierna är så uppenbart.

    mvh ekvationsteorin

    SvaraRadera
  68. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...