Sugen på ett eget bergrum om 2500 kvadratmeter?


Gamla radargruppcentralen (RRGC) Rockan, svenska luftförsvarets öga mot öster i Åtvidaberg sydöst om Linköping, är till salu igen hos Fortifikationsverket. Anläggningen var ute till salu 2008, men den lokala polisen fick panik över att berget skulle köpas av ett kriminellt MC-gäng och FortV drog in objektet.

Visning blir det den 24:e februari.

Rockan hade runt ca år 2000 börjat byggas ut till att bli en stridsledningscentral, men så kom den strategiska blackouten och både utbyggnad och RRGC lades ner. Så dels finns det gamla 500 m2 stora bergrummet med en trevånings bergsbyggnad (=man bygger hus inne i berget, själva funktionen finns alltså i en byggnad och inte direkt i berget) i som innehöll gamla RRGC:n, och så finns det även ca 2000 kvadratmeter som skulle blivit en stridsledningscentral likt Grizzly i Bålsta eller Cobra i Hästveda. I övrigt skulle antagligen en identisk byggnad som Grizzly uppförts inne i berget.

Hela tre sk inslag (=ingångar) finns till anläggningen. Man kan också se på anläggningsskissen hur själva gamla bergrummet ligger åt sidan från inslagets gång, som även är vinklad. Tanken är ju att eventuell tryckvåg dels dämpas av kröken i gången och sedan oavsett fortsätter förbi dörrarna in till bergrummet där RRGC:ns byggnad är uppförd. Det framgår också hur rejält långt in i berget som själva bergrummet ligger. Något mellan 50 och 100 m solid svensk granit (?) till själva bergrummet. Motsvarande även uppåt Finns inga kärnvapen som rår på det.

Utanför finns en förläggningsbarack för vaktpersonalen och även en vaktbyggnad, inklusive skottsäker vaktdel. Ett 50-tal personer jobbade på radargruppcentralen fram till den strategiska blackouten.

Det går att räkna baklänges här. 50 personer jobbade för ett 500 m2 stort bergrum och RRGC. Delen som skulle blivit en stridsledningscentral var ca 4x så stor. Nu får man justera för att det inte behövs större vaktstyrka bara för att det är en stridsledningscentral, men man landar alltså ändå i intervallet 150 - 200 personer i tjänst på en sådan anläggning. Och då skulle det ändå inte blivit en full StriC likt Bålsta eller Hästveda.

Hos Fortifikationsverket finns iaf bilder på anläggningen som den ser ut idag invändigt och utvändigt, samt anläggningsskiss och exempelvis miljöinventering för avvecklingen. Eftersom allt hemligt är borta så är miljöinventeringen extra intressant eftersom den säger något om hur en RRGC var utrustad, t ex hur många och stora dieseltankar det fanns till reservaggregaten.

För övrigt följer placeringen av sådana här anläggningar hur Grizzly i Bålsta och Cobra i Hästveda är placerade. I ett brant berg strax intill en sjö. Nu framgår inte om man hade en sådan lösning här, men det ryktas att avgaserna från reservaggregaten skall ledas ut under sjöns vatten för att inte ge någon värmesignatur att sikta in vapeninsatser på, något som också sägs gälla för den mytomspunna Riksbunkern. Enligt skissen så finns dock avgasutsläpp direkt från berget i fd Rockan.

Som författare är sådana här annonser en guldgruva för aktuell och framtida research och alla underlag sparas förstås ner för framtida referens. Inte första gången för övrigt. Typexempel på research från öppna källor, likt den typ jag använt för Midvintermörker.

Ämnesintresserade besöker Fortifikationsverkets guldgruva regelbundet. Den här gången berodde det på att någon på skoj (?) hade satt upp en till salu-skylt på den gamla kasunen hemmavid och jag var tvungen att gräva vidare om det var på riktigt eller ej.

Fortifikationsverket föreslår att någon skall uppföra en serverhall mitt ute i obygden mellan Åtvidaberg och Valdermarsvik. Det är så oländigt att inte ens Google Streetview varit där och fotograferat. Men på köpet är anläggningen fortfarande retuscherad hos både Google Maps, hitta.se och Eniro så vaktbyggnad och förläggning inte syns och stickvägarna fram till inslagen döljs. Duktigt jobbat att retuschera senaste årets nya satellitbilder när anläggningen varit utrensad sedan snart åtta år och till salu av och till i fyra år. Någon gissar sitt jobb?

En stilla undran är om framtida bortretuschering ingår i köpet och i så fall i hur många år? Lite coolt att äga en retuscherad anläggning är det ju...

Vad annat än serverhall kan man tänka sig? En himla fin vinkällare? En ordentlig BOL för hardcore-survivalisten när zombieapocalypsen slår till? Eller kanske ett lyxigt spa? Eller en avskild anläggning för inspelning av ... film för vuxna?

Synd bara att det kostar åtminstone 100 000:- om året att hålla anläggningen torr. Stora delar av den nya ej färdigställda delen står under några decimeter vatten idag.

Retuscherad Google Maps följer nedan, om du ser detta på bloggens förstasida så måste du klicka på läs mer, detta för att inte tynga ner hela bloggen med kartor.

Visa större karta

Skicka en kommentar Blogger

  1. Coolt :-)

    Off topic
    Den sade på rapport nyss att huspriserna på årsbasis nu minskar för första gången på 18 år... Intressant

    SvaraRadera
  2. Mikael Jordnära2012-01-12 19:47

    Cornu, inte helt off topic, men du måtte väl fira en smula nu? ;)
    http://svtplay.se/t/103261/rapport
    (Denna länk live)

    För den som såg Rapport. Den allra första nyheten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bereder mig ingen glädje att det jag varnat för inträffar.

      Radera
  3. Skoja inte om bergrum. Bergrum var kul.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Får man inte skratta återstår bara gråt.

      Radera
  4. Nästan mammas gata för mig, det enda som jag känner till som är närmare hemmahemma är dörren till vad jag antar är Åtvidabergs gamla ledningscentral för civilförsvaret.

    Tack så mycket för saneringen som plockade bort alla installationer som kunde ha varit användbara för en verksamhet. Skall man bygga upp en backupcentral edyl får allt byggas från grunden så när som på att man har ett hål i berget.

    Finns det en marknad för fortifikatoriskt skyddade potatislager? ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag tänker efter är det nog färre vägkilometrar till Saabs gamla bergfabrik. Berget ligger mitt ute i ingenting, ungefär som om man hade velat placera ett atombombsmål där det gör allra minst skada om Sovjet bombar.

      Radera
  5. Rockan minsann!
    Där gjorde jag militätjänstgöring som STRIL-OBS!
    Skall nog se om jag kan lägga ett skambud av nostalgiskäl... ;)

    SvaraRadera
  6. Det här blir perfekt som skyddsrum när kriget kommer.
    Gott om skafferiutrymmen för lagring av mat och vin.
    Gemensamhetsanläggning med motionscyklar kan driva dräneringspump och sollampa.

    Funderar på att lägga ett bud och sedan sälja ut andelslägenheter.
    Ev andelsveckor. Veckan innehållande den 21 dec 2012 (jfr Mayakalendern)kan nog finansiera hela köpet.

    Det går bra att redan nu göra en intresseanmälan.

    SvaraRadera
  7. Haha märkligt, gjorde min militärtjänst där '99

    SvaraRadera
  8. Lite små korrektioner bara...

    Det som skulle byggas vid fd Rockan var inte ett lfc utan ett StriC av samma typ som byggdes vid Bålsta, Hästveda och i norr. Ingen undercentral till Björnen (numera Grizzly) utan en precis likadan anläggning.

    Det är tveksamt om de anläggningarna är fullträffsäkra mot kärnvapen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, blandar ihop begreppen StriC och LFC.

      Radera
    2. LFC = STRIL-60, gamla systemet. StriC i nya systemet.

      Radera
  9. Vad kan priset tänkas landa på?

    SvaraRadera
  10. Nostalgi! Där gjorde jag militärtjänsten som radarobs!
    Jag minns när vi på pin tji svarade "Råttan" när vi talade med andra ställen. Många intressanta minnen från sånt som hände i luftrummet över Östersjön.

    SvaraRadera
  11. Hannäs är helt körd som bergrum.

    Gamla RGC är vattenfyllt och där är elen helt utslagen och nya StriC delen blev aldrig inredd!

    Mycket dyrt att göra i ordning utrymmen under mark, när inte anläggningen hållts torr!

    Vägar till Hannäs är mycket krokiga och smala och lockar verkligen ingen till pendling!

    SvaraRadera
  12. Intill en sjö ? Ser ut att vara rätt långt till närmaste från din google-bild

    /Freddy

    SvaraRadera
  13. Det skulle vara intressant att höra varför du tror att 50 meter granit ger ett tillräckligt skydd för ett stort bergrum som detta.

    En uppskattning på hur långt ned den föreslagna amerikanska Robust Nuclear Earth Pentrator (RNEP) kan slå ut tunnlar ges i figur 4 i följande artikel:

    http://www.fas.org/resource/04192005105503.pdf

    Från figuren kan man se att en RNEP utrustad med ett stridshuvud av typ B83 väntas kunna slå ut bergrum med obehandlade väggar ned till drygt 800 meters djup. RNEP ökar effektiviteten av ett stridshuvud, men är det verkligen en faktor 15x högre?

    Om man läser om den existerande B61 Mk 11 påstås att den under viss förutsättningar kan slå ut mål 100 meter in i berg. Här är ett exempel:

    http://www.globalsecurity.org/wmd/systems/b61-11.htm

    Vad är det som säger att Rockan inte skulle kunna hotas av en attack med en B61 Mk 11?

    Sedan går det naturligtvis att slå ut Rockan funktionellt med konventionella vapen. Även om bergrummet i säg inte kan hotas går det att täppa till alla ingångar och slå ut ventilation med konventionella vapen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skillnad på berg och berg. B61 Mk11 rår inte på solid granit. Det är ett earth penetrating weapon, inte solid rock penetrating weapon. E i RNEP står också för earth, inte rock.

      Naturligtvis kan man slå ut anläggningens funktion konventionellt. Lämpligen genom att slå ut radaranläggningarna där de sitter på annan plats. En radar måste ju vara oskyddad av förklarliga skäl.

      Kom ihåg att hela världens bergrund inte är granit eller gnejs. Sandsten, kalksten och andra porösa bergarter.

      Sedan skriver jag inte 50m, jag skriver 50-100m. Går att räkna ut exakt ur skissen om man vet längden på t ex vaktbyggnaden, men det gjorde jag alltså inte.

      Radera
    2. B61-11 klarar av att penetrera sex meter jord. Den skulle fullständigt krossas mot svensk granit och inte kunna detonera alls.

      Radera
    3. Från din länk.
      "It is not able to counter targets deeply buried under granite rock. "

      Antaganden om hur djupt den kan förstöra mål bygger ändå på att den penetrerar marken flera meter innan detonation. Detta är inte möjligt i en berg av granit.

      Radera
    4. Däremot kan den ju t ex fungera mot mål som danska Finderup-bunkern, http://cornucopia.cornubot.se/2011/07/nato-lagger-ner-danska-finderup-bunkern.html, som ju just är nedgrävd i jord. Alla länder och platser har inte hårt solitt berg.

      Radera
    5. Jag skulle gissa att termen "Earth" valts för att kunna innefatta jord ("Soil"), betong och berg. Figuren i artikeln som jag länkade till tycks avse granit vilket är en vanlig bergart i Sverige. En annan referens om RNEP som gissningsvis är bättre är rapporten "Effects of nuclear earth-penetrator and other weapons" men jag har inte själv hunnit läsa denna.

      RNEP är ett vapen som ännu inte utvecklats och det kan mycket väl stämma att B61-11 inte klarar nedslaget. Det utesluter dock inte att ett bergrum ändå skulle kunna hotas av en tillräckligt stor detonation just utanför berget.

      Det kan mycket väl vara så att bergrum 50-100 meter in i svenskt urberg är helt säkert, även vid en detonation i stoleksordningen 1 megaton rakt ovanpå berget. Jag har dock inte sett något konkret belägg för detta. Det vore även intressant att veta hur många meter berg som behövs för att vara säker. Jag tar tacksamt emot eventuella tips på läsning i ämnet.

      Radera
  14. STRIL-anläggningarnas närhet till sjöar beror på att de flesta anläggningar byggdes under 50- och 60-talet och med hänsyn tagen till dåtidens elektronik. Eftersom elektroniken till stor del bestod av rörkonstruktioner, så krävde dessa väldigt mycket kylning. Ett LFC/RRGC kunde dra lika mycket elektricitet som ett mindre samhälle. För att leda bort värmen, så använde man sig av vattenkylning.

    /Statsmannen

    SvaraRadera
  15. Perfekt för alla som tror på civilisationens sammanbrott-ni hänger väl här!

    Alternativt kan nackdelen med vatten vändas till en fördel-bygg om det till ett pumpkraftverk. Billig el när vi har överskott ger el till att pumpa torrt och dyr el kan säljas när anläggningen återfylls./Oppti

    SvaraRadera
  16. Man behöver i alla fall inte borra för bergvärme:-)

    Inte bara ett skämt, borde väl kunna gå att utnyttja, och ledningarna under sjön.

    SvaraRadera
  17. Fritzl hotell?

    SvaraRadera
  18. Jag har nu tittat närmare på rapporten som jag citerade. Även om den är svårläst får jag intrycket att man inte är säker 50-100 meter under ren granit. På sidan 40 finns figurer som visar hur djupt olika vapen kan slå:

    http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11282&page=40

    Vid en "contact burst" av ett stridshuvud på 1 megaton direkt ovanpå målet uppges en sannolikhet på cirka 95 % att mål 100 meter ned i granit skadas. På ett djup av 50 meter är sannolikheten närmast 100 %. Vid 200 meter är sannolikheten cirka 50 %. Med ett "earth-penetrating weapon" uppges ett stridshuvud på 300 kiloton kunna skada mål på 400 meters djup med 50 % sannolikhet.

    Om dessa uppgifter och min tolkning av dem stämmer är slutsatsen att man behöver drygt 200 meter granit ovanför huvudet för att känna sig helt säker mot fullträffar med vapen som finns idag. Vill man framtidssäkra sitt bergrum tycks ett djup på 1 kilometer vara tillräckligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och om objektet står på stötvågsdämpande fjädring?

      Sannolikheten för skada står också i relation till hur stort bergrummet är. Man ser i rapporten ut att prata om oförstärkta tunnlar med diameter på 10-20m. Det har man inte i svenska anläggningar, utan betydligt mindre konstruktioner som också är förstärkta (=så att de inte skall rasa ihop så lätt).

      Men visst, man får väl definiera "kärnvapensäkert" på lämpligt sätt.

      Radera
    2. Figurerna är beräknade för ett "target hardness" på 1 kbar. I avsnittet "Response and Vulnerability of the Target Facility" på sidan 34 beskrivs det empiriska data som ligger till grund för bedömningen av skadeverkningarna. Vid åtta provsprängningar har man testat olika tunnelkonstruktioner. Jag citerar direkt från rapporten:

      "All of the Hard Hat structures were 2 meters in interior diameter [...] All of the experimental tunnels experienced severe damage at peak stress levels of about 1 to 1.5 kilobars or less, with the exception of some extremely hardened tunnels in granite that survived stress levels of 3 to 4 kilobars. More specifically, in the hard-rock tests, all structures in excavations of 5 meters or greater completely collapsed."

      Om tunnlarna helt kollapsar hjälper inte att objekten i bergrummet står på fjädrar. Jag har till skillnad från dig av oklar anledning fått uppfattningen att man inte förstärker svenska tunnlar, men om så är fallet kanske man kan räkna med att en svensk tunnel är "extremely hardneded" och att en tunnel med diameter på några meter därmed kollapsar först vid 3-4 kilobars tryck. Rockan är dock ett bergrum som är avsevärt större än några meter och därmed troligen inte klarar en detonation på 1 megaton rakt ovanför.

      Det skulle förmodligen gå att fråga Fortifikationsverket om bergrummens effektivitet som skydd mot kärnvapendetonationer. Ifall du tänker nämna något om detta i framtida romaner kan det nog vara bra att fråga.

      Radera
    3. Tack, mycket relevant.

      Frågan man skall ställa sig är vad man tänkt på när man gjort motsvarande anläggningar (även berghangarer) "kärnvapensäkra". Antar att man aldrig tänkt sig direktträffar, utan "bara" vanliga luftdetonationer.

      Radera
    4. De "kärnvapensäkra" berghangarerna byggdes på 50-talet. Då var CEP för kärnvapen allt ifrån flera hundra meter till något kilometer. Sannolikheten för en direktträff var helt enkelt försvinnande liten.

      Däremot ger hangarerna ett bra skydd mot både luft- och markdetonationer "i närheten".

      Radera
  19. Cornu, DI snodde din artikel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äsch, det är ju inte det att Dagens Industri heter Dagens Nyheter. Fast kanske Gårdagens Industri skulle vara mer passande.

      Radera
  20. "Att underhålla lokalen kan dock bli kostsamt. Bara att hålla fukten i schack kostar runt 100.000 kronor om året."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh, att de snor den uppgiften (som inte står i prospektet) bekräftar ju bara kvaliteten på DI.se.

      Radera
    2. Jag förstår inte varför ni tror att DI skulle ha "snott" uppgiften Cornucopia?'s blogg. När DI skrev om den avbrutna försäljningen 2008-10-29 innehåll den följande i sammanhanget relevanta passage:

      "Dagens Nyheter skriver att möjliga användningsområden är vinförvaring, datacentral eller inomhusskidanläggning, men påpekar samtidigt att det krävs vissa finansiella muskler för att kunna använda det fuktiga bergrummet. Enbart att hålla det fuktfritt kostar cirka 100.000 kronor om året, enligt den ansvarige projektledaren Karl-Martin Svärd."

      Det troligaste är att uppgiften lämnats från Fortifikationsverket till DN. DI hämtade därefter uppgiften från DN för användning i artikeln 2008. Den nuvarande artikeln återanvänder bara samma siffra.

      Frågan är dock om det är nödvändigt att hålla hela bergrummet fuktfritt. Berget lär inte ta skada av fukt och vattnet kan enligt prospektet avledas med självfall. VVS, elsystem, skyddsrumsdörrar och övertrycksventiler kan ta skada av fukt men jag kan inte utläsa ur prospektet om det nya bergrummet säljs utrustat med detta. Ett alternativ för att minska de löpande driftskostnaderna är att placera ett mindre utrymme i plexiglas mitt i bergrummet och bo i det, t.ex. en Radius Engineering EC5012:

      http://www.bomb-shelter.net/ec_50.php

      Skulle det kunna vara en fungerande lösning eller finns det problem som jag inte har tänkt på? Jag är medveten om att en EC5012 är en dyr lösning, men det kanske går att hitta billigare lokala alternativ.

      Radera
  21. Är det bara jag som tycker att det är jättetöntigt att svenska militären kallar saker för "Grizzly" och "Cobra"?

    SvaraRadera
  22. Nån som vet vem som köpte det?
    La själv ett bud men det lär nu vara sålt..

    SvaraRadera

 
Top