2011-10-10 08:51

Svenskens vattenförbrukning - experiment

Det sägs generellt från de kommunala VA-bolagen att svenskens vattenförbrukning är 180 liter per dag.

Jag chansar och vågar hävda att det är struntprat. B.S.

Jag ställer upp hypotesen att verklig förbrukning i själva hushållet är mindre, även om VA-bolagen säkert tar betalt för 180 liter per person i praktiken. Svenska VA-nät är nämligen hopplöst föråldrade. Ersättningstakten på befintliga nät ligger i häradet 200 - 300 år, dvs det tar flera hundra år innan gamla ledningar är utbytta. På sina håll, t ex äldre statsdelar i våra storstäder, har man fortfarande kvar ledningar från 1800-talet, som bara byts ut i takt med att de går katastrofalt sönder.

Till detta kommer då alltså kontinuerliga läckage från de kommunala VA-näten.

En anledning till att jag hävdar att 180 liter är struntprat ligger i just detta. 180 liter per person och dag kanske inräknar läckorna i VA-näten, men inte vad som faktiskt förbrukas i hushållen.

En annan faktor kan vara att man på något vis räknar med vattnet som går åt för att producera de varor, tjänster och mat som vi konsumerar. Även här är siffrorna ofta rent struntprat. Man hävdar att ett kilo kött förbrukar X antal hundra liter färskvatten. Det stämmer i princip, men för betesdjur sker det exempelvis via regnvatten som tas upp av grödorna som djuren sedan äter. Vätska som sedan kommer ut i andra ändan på djuret. Det enda som faktiskt stannar kvar i djuret och inte går tillbaka till naturen via utandningsluften eller avträdet är det som stannar kvar i köttet, vilket är högst 0.7 liter vatten per kilo kött.

Samma sak med vätskeförbrukningen för de flesta svenska grödor som spannmål eller grönsaker, eftersom vi inte konstbevattnar dem. Det sägs att ett kilo vete drar si och så många liter vatten, men eftersom vi inte konstbevattnar spannmål handlar det alltså om regnvatten och markens grundvatten, och inte något slöseri på färskvatten. Rent naturligt vatten alltså som hade regnat ner där oavsett vad man hade odlat. Även här återgår allt vatten till naturen, främst via avdunstning från bladen, utom det vatten som stannar kvar i grödan, vilket är ett antal procent. Men alltså mindre än ett kilo per kilo gröda.

Det finns ett visst intresse från olika miljöorganisationer att överdriva hur mycket vatten vi faktiskt förbrukar i västvärlden för att ge större kontraster mot U-länderna. Men det räcker med sanningen, det är tillräckligt mycket vatten ändå.

Nu är jag dock inte säker på att vattnet i mat och produkter inräknas i hushållens förbrukning.

Men för att testa faktiskt förbrukning skall jag titta på vad vårt hushåll gör av med per person på en vecka. Vi har nämligen eget vatten och inga mätare som VA-bolagen är intresserade av att manipulera för att kompensera för läckage i de egna VA-näten.

Istället kommer jag mäta energiförbrukningen på vår vattenpump. Jag har empiriskt mätt upp att det tar 30 sekunder för pumpen att återställa trycket i vår hydrofor (ett tryckkärl man använder för att få jämnare vattenflöde och för att vattenpumpen skall stå stilla större delen av tiden och undvika snabba start och stopp) och pumpa in 15 liter vatten i hydroforen. En halv liter i sekunden. Egentligen är antalet liter vatten något större då det är ett antal atmosfärers tryck i hydroforen, men vi låter det bero.

Under tiden drar pumpen i snitt ca 1200 W. I en timme blir det alltså 1.2 kWh energi. På en timme pumpar man 15*3600/30=1800 (eller 3600/2=1800) liter vatten. Energiåtgången för en liter vatten blir alltså 1.2/1800=0.00067 kWh. För 1000 liter vatten blir det 0.67 kWh.

Genom att mäta elförbrukningen hos vattenpumpen i en vecka kan vi få facit på hur mycket vatten vi förbrukar per person. Nu går det även åt en mindre mängd vatten till fåren, men än så länge är gräset fuktigt och djuren betar fortfarande och dricker alltså väldigt lite vatten. Dock skall vattnet fortfarande bytas ut varje dag ändå. Detta är dock en knappt märkbar post, 10 liter vatten om dagen vid bete.

Resultatet vet vi om en vecka. Jag är tämligen övertygad om att förbrukningen blir avsevärt mindre än 180 liter per person och dygn. Samtidigt är det förstås bara ett anekdotiskt bevis, motsvarande mätning skulle behöva göras hos tusentals hushåll. Skillnaden mot angivna 180 liter per person och dygn kan bero på läckage i de havererande kommunala vattennäten.

Tittar man annars på uppskattningarna av vattenförbrukning från kommunerna så skall en familj på fyra personer tvätta två tvättmaskiner varje dag. Varje person skall också gå på toaletten ca 10 gånger per dag, när man vid åtta toalettbesök om dagen bör uppsöka läkare. Osv osv.

Jag har aldrig haft kommunalt vatten annat än sådant som betalats på hyra eller bostadsklubbavgift, men tydligen kan VA-taxorna vara rätt höga. Själva betalar vi alltså en rörlig avgift via elräkningen på ganska exakt 1:- per 1000 liter vatten om kostnaden för el inklusive fasta och rörliga nätavgifter är 1:50 SEK per kWh.

Jämför man t ex med olika kommuners VA-taxor så ser det kommunala vattnet ut att kosta runt 20:- SEK per 1000 liter även om det slår stort mellan olika kommuner. Till det kommer diverse fasta avgifter, avläsningskostnader, anslutning till kommunalt VA etc. Ser också ut som att en del kommuner schablonmässigt tar betalt för dagvattnet, dvs regnvatten, om man är ansluten till det kommunala vattennätet (aka tomtyteavgift). Stackars villaägare i tätort. De får trösta sig med liten tomtyta.

Nu tillkommer det förstås slamtömningsavgifter för trekammarbrunnar om man bor på landet, men dessa verkar inte ens nå upp till årliga fasta kostnader för kommunalt VA. Och kostnaden för egen brunnsborrning är nog jämförbar med anslutning till kommunalt VA. Skall återkomma med ett separat inlägg om livet på landet angående vatten och avlopp någon gång. Men en sak att tänka på om man vill bosätta sig på landet är att det bör ske så pass långt från alla kommunala planer på kommunalt VA att man kan undvika tvångsanslutning, som både kostar i anslutningsavgift och ger betydligt större kostnader än det egna vatten och avlopp man redan har.

Efter ett dygn, en söndag, då man alltså är hemma, så kan jag konstatera att vattenförbrukningen per person i hushållet var ca 70 liter vatten per person. Det inkluderade att både tvätt- och diskmaskin kördes. Långt ifrån de 180 liter som de kommunala VA-bolagen hävdar. Men jag får återkomma med slutresultat efter en hel vecka.

56 kommentarer:

  1. Det är ju inte direkt brist på vatten här hos oss. Annat är det i varmare länder. Jag har för mig att länderna i mellanöstern förbrukar massor av olja/gas för att avsalta havsvatten. Jag har funderat på varför inte oljetankers fylls med färskvatten när de går tillbaka till persiska viken. Det måste ju inte vara dricksvattenkvalitet, kan användas för att duscha, bevattna mm. Torde vara möjligt att använda tiden under återresan för att filtrera/rena vattnet. Jag vet inte om de har vattentoaletter i Saudiarabien, men det känns rätt korkat om så vore fallet. Vattentoaletten brukar ju anges som ett systemfel; vi förbrukar väl 10-20 liter prima dricksvatten för att spola ner skit.
    /Mats L

    SvaraRadera
  2. De flesta hus har ju mätare i huset så om ledningarna läcker på vägen fram eller tillbaka, spelar ingen roll för den uppmätta vattenförbrukningen.

    Trenden är att vattenförbrukningen generellt minskar på grund av snålspolande toaletter, vitvaror etc.

    SvaraRadera
  3. Vi har en mätare inomhus så det är inget läckage efter den. Vi förbrukar ganska konstant 12m3 i månaden och vi är 2 vuxna + 2 småbarn. Vilket då ger 400 l/dag el. 100 l/dag/person.

    SvaraRadera
  4. Vi är 2 vuxna och tre barn. 100m3/år. Ger 55 liter per dag och person. Tvättmaskin och diskmaskin går konstant men är en moderna med lite vattenförbrukning. Vi vattnar gräset lite på sommaren också vattnet kostar bara 13 kr/m3 där vi bor i tätort där mina föräldrar bor i glebygd kostar det 35 kr/m3 men de bor i ett riktigt sossehål där pamparna tar in extraavgifter på all kommunal verksamhet.

    / Lowrisk

    SvaraRadera
  5. Bra artikel cornu, men tycker du borde "borsta upp" på elläran! Inte första gången du kallar kWh för "energi" =P

    tack iaf för en kul blogg

    SvaraRadera
  6. Sedan får man väl lägga till lite vatten på jobbet, skolan, biblioteket, affären, tvätthallen etc.

    SvaraRadera
  7. 2011-10-10 10:06

    kWh är energi! P är effekten och energi är given effekt under en viss tid.

    SvaraRadera
  8. Vårt hushåll (2+2+2) ligger med en årsförbrukning kring 150 m3 per år. Långt under 100 l/person.

    SvaraRadera
  9. OT
    http://www.smp.se/nyheter/sverige/norsk-varg-i-smaland-river%282979150%29.gm

    SvaraRadera
  10. Själv så tillhör jag dem som förbrukar lite vatten och är inte ens i närheten av 180 liter. Dock så vet jag att förbrukningen kan variera kraftigt om man tittar på en sådan sak som boende form där flerfamiljshus tenderar att förbruka mer än enskilda fastigheter per person. I den mellansvenska kommun där jag verkar så är förbrukningen i en lägenhet ganska exakt dubbelt så hög per person som i en villa.

    SvaraRadera
  11. Vi har också mätare inomhus och inget läckage efter den. Vi förbrukar 239 liter per dygn fördelat på 2 vuxna och tre barn. D.v.s. 48 liter per person och dygn. (hus byggt 2006).

    Blir svårt att komma upp i 180 l/pers!
    /Pontus

    SvaraRadera
  12. Det är ju en intressant fundering var dessa 180 liter kommer ifrån. Själv har jag utgått från att industrin på något vis förbrukar mängder med vatten, så att vi kommer upp i denna siffra per person. Exempelvis alla fjärrvärmenät fylls på med flera kubik dagligen för att kompensera för läckage. Kommunala simhallar bör väl göra av med en del?

    De kan väl knappast vara så fula att de räknar in regnvatten som tas upp av husdjur och spannmål?

    SvaraRadera
  13. lägenheter har oftare badkar, sedan om man inte "direkt" debiteras för vattenförbrukningen så badar man naturligtvis mer än i ett villahushåll. När jag bodde i lgh hade de snålat så med värmen så jag fyllde upp badkaret med varmvatten och fick varmt och skönt ändå, den vintern blev det ett par kar/dag. I lgh låter man gärna vattnet spola och diskar mer under rinnande vatten. Jag hade diskmaskin men kopplade den till varmvattenledningen för att spara lite energi.

    Hoppas nu inte de som läser detta är så godtrogna att de på allvar tror att svensken sparar vatten om det inte "direkt" gagnar honom själv!!! givetvis finns undantag men de är få.

    mats

    SvaraRadera
  14. Vad jag kan minnas från när jag läste hydrologi för 10 år sedan så räknas även industriell förbrukning med i de officiella siffrorna för vattenförbrukning per kapita. Detta är anledningen till att siffrorna ligger på ungefär dubbelt upp mot vad vi faktiskt konsumerar.

    Mvh Johan

    SvaraRadera
  15. Jag läste faktiskt på om det här imorse, skall till ett reningsverk om en timme på studiebesök =) Men et är som Johan sa, i 1 PE (Person Ekvivalent eller nått) så räknas industriell förbrukning med!

    SvaraRadera
  16. sjöingenjör2011-10-10 11:36

    Vid eftertanke så var det i avloppsvattenmängden som industrivatten medräknades till 1 PE. I danmark ligger det på 170liter per dag och PE, vilket ligger nära ditt tal på 180 cornu. Kan det vara så att du har fått tag i siffror över hur mycket avloppsvatten 1 person producerar om dagen?

    SvaraRadera
  17. Tycker att vatten och avloppskostnaden är det kostnad som man får mest för pengarna. Bor i Gävle, villa två personer, förbrukar 78 kbm.
    Allt detta kostar 3045 kr/år dvs 254 kr/mån.
    Mycket mindre än vad internet och telefon kostar , jag behöver inte göra nåt själv, + att vattnet smakar förbaskat gott !! Skulle lätt kunna betala det dubbla och fortfarande tycka det var prisvärt.

    SvaraRadera
  18. Kan någon skänka Lars en vattenmätare? Helst en som är kalibrerad. Den valda mätmetoden borde ge rejäla mätfel.

    SvaraRadera
  19. Vi förbrukar enligt våran vattenflödesmätare installerad på huvudledningen in till huset, ca 100 m3/år på 4 personer, vilket innebär ca 68 liter/per/dag.

    SvaraRadera
  20. Nu tror jag allt att foliehatten har åkt på igen. "[M]ätare som VA-bolagen är intresserade av att manipulera"? Det skulle bli en j-a skandal om något sådant uppdagades.

    Jag håller med Magnus Redin om att direkt mätning av vattenflödet torde ge ett säkrare mätresultat än den mer indirekta energimätningsmetoden.

    SvaraRadera
  21. Nu har det gått mer än en timme och du har fortfarande inte skrivit något hånfullt om ekonomipriset/pristagarna. Kanske lite avis eller är det bara mycket gödsel att skyffla idag?

    SvaraRadera
  22. Men visst har eu ett direktiv om hur vi i sverige ska hushålla med vattnet så det räcker till dem på kontinenten? Det hörde jag häromdagen i varjefall.

    SvaraRadera
  23. Hur mycket vatten tror ni det går åt till att tillverka en laptop eller en annan produkt som jag köper i Sverige fast den tillverkas i Kina ?

    Rätt svar = fortfarande massor med vatten.

    Haddock : Han hittar nog skit att kasta innan dagen är slut, fast vad!? Det verkar ju vara det de flesta här gillar att läsa. Bashing, hat och uppförstoringar av händelser med vinklingar som ofta är skeva.

    SvaraRadera
  24. Märks att Cornu skriver böcker om dagarna.

    SvaraRadera
  25. Anonym 2011-10-10 09:24 ; Yes ! Du har absolut rätt och varför skall man fortsättningsvis bry sig alls om någon som skriver blogginlägg om vattenförbrukning utan att ha förstått det mest grundläggande som du påtalar här ?

    SvaraRadera
  26. Nederbörden över fosterlandet ned(!)går till 175 km3 per år i genomsnitt. Totalt förbrukar vi ca 1 km3. Resten dunstar, kryper ned till grundvatten eller rinner ut i havet. Det finns att ta av. Spara vatten i Sverige med hjälp av snålspolande toaletter känns som, tja, en märklig företeelse.

    /John

    SvaraRadera
  27. 9:24 och 15:22:

    Öh, ni tror inte att VA-verket på kommunen har kostnader för allt vatten som produceras? Så om hälften läcker ut innan betalande kund konsumerar behöver ju kommunen hälla på dubbelt upp i röret. Eller tror ni Kamprad/bingolotto sponsrar resten?

    /J

    SvaraRadera
  28. Friska(!) Gällivare som har landets sämsta VA-nät (har 18 pers på heltid under våren för att laga akutläckor) satsar 450000 per år på helt rätt saker när folk och hela kvarter får vara utan dricksvatten veckovis - nämligen skoterleder! Majoriteten i kommunen är skoterägare och det är allom bekant att skoteråkare inte dricker vatten utan öl. Därav prioriteringarna...

    /J

    SvaraRadera
  29. Vi som bor i Skåne är förstås glada att anslutas och få vatten från Bolmen istället för att tvingas använda de brunnar våra bönder har fyllt med gödningsmedel

    SvaraRadera
  30. Sen är nog avloppssäljarna/byggarna i maskopi med landets miljökontor då man är tvungen att dimensionera avlopp för att ta mot 250 liter vatten per pers och dag. Dvs att det byggs mer än dubbelt så stora avloppsanläggningar (3-kammarbrunnar, filterbäddar mm)än vad som egentligen vore nödvändigt. Och det blir dyrare för byggaren. Med mer slantar i någons ficka...

    /J

    SvaraRadera
  31. Till slut gav jag upp Pictet Water i PPM. Usel utveckling.

    Om nu vatten är en så oelastisk vara och rent vatten är så högprioriterat i världen, varför backar då vattenföretagens aktier?

    SvaraRadera
  32. 15:39

    Snart ska du se att det går pipelines från norr om dalälven och söderut. EU kanske i framtiden sälja vatten till region syd och då talar vi inte om Skåne utan söder om Medelhavet. Förmodligen får du inte ens ett tappställe då Unionens pengabehov är större en de enskilda regionernas nöd. Kanske kan du med borr och stål och dynamit skära ett hål. Som Nigeria typ fast vattenstöld istället för oljestöld.
    /J

    SvaraRadera
  33. 15:44
    Vatten är inte prioriterat. Visst det heter så men det är ju bara kolla med FN om vilka som saknar vatten. Gissar att de inte har pengar/infrastruktur (kostar pengar. Fattiga har väl aldrig varit prioriterade...

    /J

    SvaraRadera
  34. Magnus Redin, det räcker att vara lagom ospecifikt, plus/minus 20% är inga problem. Tror vi kan visa rätt tydligt ovan att 180 liter per person i ett hushåll är fel, åtminstone när det gäller villor.

    Och vattenbolag presenterar detta som exempelvis 35 liter toalettspolningar (dvs 9 ggr per person -> sök läkare) osv, så de tänker inte alls på industriell förbrukning.

    Oavsett så hjälper vi i Sverige inte några U-länder om vi sparar på vår vattenförbrukning. De får inte mer vatten för det.

    Enskilda kommuner (Tjörn!) har dock problem med vattentillgången och behöver få ner konsumtionen.

    SvaraRadera
  35. För övrigt, eftersom det inte finns någon Nobelpris i ekonomi så kommer jag inte bry mig om att kommentera några pristagare heller. Har inte gjort det tidigare år och lär inte göra det i år heller. Har inte ens kommenterat fysikpristagare eller litteraturpristagare. Totalt ointressant.

    http://cornucopia.cornubot.se/2009/04/och-nej-det-finns-inget-nobelpris-i.html

    SvaraRadera
  36. Kommmer i håg ett radioprogram med kommunekologen i Lund där deras vattenbesparingsprogram (av solidariska själ med de som inte har så mycket vatten)fick stora besparingar av vattenkostnader men istället fick större kostnader på avloppssidan för att avloppsverket var dimensionerat för en viss mängd vatten till fekalierna. Som nu hade minskat.

    SvaraRadera
  37. Känner till ett fall där det i hyresrätten var gratis vatten men elen fick man betala själv. Personen som bodde i lägenheten hade ett terrarium med en sköldpadda. Eftersom detta terrarium behövde värme som var dyrt (för personen) att lösa med el så tog han istället och löste problemet med rinnande varmvatten för att värma terrariumet. Vattnet stod då på dygnet runt under tiden han bodde där. Denna person har antagligen dragit upp snittet lite grann...

    SvaraRadera
  38. Skall man mäta skall man i alla fall mäta precist. Det kommer dock inte åt det stora felet som är att du bara mäter en familjs förbrukning för att sedan jämföra det med ett medelvärde för att se om medelvärdet är rimligt.

    Största problemet är troligtvis att människors bad och duschvanor varierar oerhört mycket, för en del är varmt vatten en vardagslyx som konsumeras i stor mängd.

    Din undersökning kan dock göra nytta om den inspirerar någon att hålla lite koll på vattenförbrukningen och t.ex. upptäcka läckage på sina egna ledningar. Jag är övertygad om att i stort sett alla vattenverk har ok koll på diffen mellan inmatad och såld vattenmängd men en del finns i kommuner som struntar i att underhålla sina ledningsnät och där är det nog ett riktigt skitjobb att vara VA-chef.

    Fel i avloppsnätet kan vara ännu värre då det ger risk för smittspridning. Det finns också jätteproblem med att gamla avloppsnät som är snålt dimensionerade även tar emot dagvatten, de slits med inväxande trädrötter osv och nu blir det vartefter vanligare med skyfall och då blir det bajsfontän i källarna. Avloppsledningarna är mycket dyrare att hålla i skick än simpla vattenledningar som har ganska små dimensioner, är lätta att hantera och inte behöver läggas med fall.

    J 15:41, jag kommer inte ihåg vad standardkravet är på kapaciteten för enskilda avlopp men det är helt rätt att ta i och ha dem i överkant. Det är en miljöfråga och framförallt en hygienfråga och de enkla bäddar som är den vanligaste lösningen täpps till över tiden. Bygger man dem större räcker de längre och det är även dumsnålt att bygga med en för liten brunn, snålar man blir det snart dags för ett nytt dyrt grävjobb som vänder upp och ner på trädgården. En klok villaägare som har plats lägger på typ 25% på bäddstorleken utöver kommunens rekommendationer.

    SvaraRadera
  39. Magnus, vad gäller enskilda bäddar som sätter igen, så skall de ju grävas om var 10-15 år, även om väldigt få följer detta.

    Det som sätter igen är inte själva bädden, den blir i princip bättre med tiden, utan infiltrationsrören sätts igen av främst fett. Man bör spola sina infiltrationsrör flera ggr om året, och när man väl gräver om handlar det egentligen bara om att byta ut rören i bädden. Mer om det i separat blogginlägg någon gång.

    SvaraRadera
  40. Merlins, det var ett sådant fall i Motala för några år sedan. Minns jag rätt tog det ca ett halvår för den stackars fastighetsägaren att upptäcka problemet och leta reda på vilken lägenhet som troligtvis hade ställt till det och de kom överens om en förlikning som jag vill minnas var femsiffrig.

    Undrar föresten om Cornus insinuerande om dåliga vattenmätare hänger ihop med de dåliga elmätare som upptäcktes och ibland installerades när det det byttes till fjärravläsning?

    Själv har jag stort förtroende för robustheten hos de gamla elektromekaniska elmätarna och mekaniska vattenmätare, de håller länge innan de pajar.

    SvaraRadera
  41. Två tummar upp för elektromekaniska elmätare och mekaniska vattenmätare. De digital ger jag inte ett skit för och går dessutom enkelt att manipulera/kan mäta fel pga mjukvaran.

    Många fick högre elräkningar när de nya mätarna installerades...

    SvaraRadera
  42. Det är bra att det grävs i skitfrågorna. :-)

    Själv håller jag på att det klokaste är att om möjligt mäta vattnet som lämnar anläggningen. Det är givetvis problematiskt om man infiltrerar direkt till grundvattnet, dock visar sig igensatta rör på ett mycket pedagogiskt sätt.

    Här i Linköping är avloppshandläggarna väldigt skeptiska till minireningsverk, det är en godkänd lösning men deras erafarnhet är att de ibland inte underhålls och när de pajar pajar de helt medan de mindre effektiva bäddarna inte ger upp rakt av. Något som börjar användas riktigt mycket är passiv fosforabsorbent och att ta hand om den lokalt när man byter den.

    SvaraRadera
  43. Ingemar Hallberg2011-10-10 19:07

    Som före detta mätplatsansvarig för ackrediterat laboratorium där kalibrering av el och VA mätare utfördes kan jag garantera att de kommunala VA verken inte manipulerar sina kunders mätare. Mätnoggranheten är spårbar till SP i Borås och internationella standarder. Likaså kan jag som nuvarande utvecklingsingenjör inom elektronik och programmering garantera att det INTE är lättare att manipulera en digital elmätare. En gammal mekanisk elmätare var dock mycket enkel att manipulera.

    SvaraRadera
  44. Ingemar Hallberg2011-10-10 19:14

    En sak till, att en del fick högre elräkning efter byte av elmätare beror på att de gamla mekaniska hade ett glidlager som slets med tiden. Detta gjorde att dessa gamla mätare snurrade allt långsammare. De nya digitala mätarna har ej detta problem.

    SvaraRadera
  45. Cornu, fysikaliska lagar gäller väl ännu?

    Engelskspråkiga Wikipedia upplyser om att
    http://en.wikipedia.org/wiki/Properties_of_water#Compressibility

    Kompressibiliteten ligger mellan 3,9 och 5,1 ggr 10^-10 per Pa. Eller ca 4x10^-5 per Atm.

    Även om du skruvar upp pressostaten till max lär det inte gå att mäta upp någon volymskillnad på de inpumpade trycklösa 15 litrarna och de trycksatta 15 litrarna.

    SvaraRadera
  46. Jag är visserligen inte expert på kommunala VA-system men jag tror inte att det är något problem att ledningarna är gamla och läcker.

    När det gäller färskvattnet så borde kostnaderna i princip bara bestå av fasta driftkostnader för vattenverk och utrustning, samt reparationskostnader för rör. Den löpande delen som beror på mängden färskvatten borde vara liten och mest bestå av lite kemikalier. Merkostnaden för att öka kapaciteten som krävs för att täcka upp för läckage borde vara nästan försumbar jämfört med att byta ut ledningar i förebyggande syfte. Inte heller borde läckagen orsaka några större problem annat än någon enstaka vattenskada då och då, och läckaget borde återgå till grundvattnet efter en tid. Det mest rationella sättet att driva färskvattensystemet borde alltås vara att köra på tills ledningarna havererar, eller att man passar på att byta ut ledningarna om gatan av någon anledning ändå är uppgrävd.

    På det hela taget verkar kommunerna för det mesta lyckas bra med det här. Det är väldigt sällan som jag har varit utan vatten på grund av läckor, och om det tar tid att fixa så brukar kommunen kunna köra ut vatten med tankbil.

    Om man får problem med avloppsröret så kan ju smittämnen spridas men hur stor är den risken? Blir det en mindre spricka under mark så rinner ju smutsvattnet ut i en naturlig infiltration och så kanske växtligheten blir lite frodigare kring läckaget - och borde inte en avloppsspricka sättas igen av fett och annat äckel som rinner i röret? En större risk borde vara att rören korkas igen av rötter och annat skit men det borde man kunna åtgärda på billigare sätt, t.ex. genom spolning eller att man kör igenom röret med en rotskärare.

    Kanske vore det möjligt för kommunerna att börja använda rör med en teknisk livslängd på flera hundra år vid nyläggningar av rör? Den stora kostnaden består ju av grävarbete och på ungefär 50-100 års sikt så borde den investeringen börja betala av sig.

    SvaraRadera
  47. "Egentligen är antalet liter vatten något större då det är ett antal atmosfärers tryck i hydroforen, men vi låter det bero."

    Tänd av, en liter är en liter. Rymd påverkas av hastighet, inte av tryck.

    SvaraRadera
  48. palpet.com:

    Skärp dig! Googla "vattenläcka, gamla ledningar"

    sen kan du sluta tro och börja veta...

    /J

    SvaraRadera
  49. jag mäter vattenförbrukningen 1x i månaden (2 pensionärer), vi duschar varje dag, tvätter bilarna några gånger om året, vattnar trädgården vid torka, tvättar huset 1x om året,vi har ett antal gånger om året övernattningsgäster som också duschar, etc. vi slösar inte direkt men vi är inte störande försiktiga med vår förbrukning. Beroende på årstid förbrukar vi mellan 220 och 550 liter per dag, i snitt under 3 år 330 liter per dag, dvs något under det som VA verken anger.VA-verken har säkerligen tagit summan av alla mäterförbrukningar och delat genom hushåll och estimerat antal pers per hullhåll. Spil och läckage i nättet är tror jag inte relevant i det här fallet. HN

    SvaraRadera
  50. Anonym: Var vill du komma?

    Första googleträffen är att det kan komma in bakterier i vattenledningssystemet om rören går sönder helt och töms på vatten. Men det är ju knappast ett jättestort problem eftersom ledningsbrott inte är särskilt vanligt.

    Eller var det något annat du menade?

    SvaraRadera
  51. Det finns rätt många undersökningar där hushållens vattenförbrukning har mätts. Det är alltså inte inräknat spill, industrivatten etc. Boverket har gjort en del, Svenskt vatten har gjort en del.

    Generellt sett kan man konstatera att hushåll med egen vattenmätare som debiteras efter faktisk förbrukning har avsevärt lägre förbrukning i lpd (liter per dygn) än de hushåll vars vattenförbrukning är inbakad i hyra/månadsavgiften. Praktiskt taget alla villor har som bekant egen vattenmätare, medan flerbostadshus i regel har en gemensam mätare och inte en mätare per lägenhet/hushåll. För de flesta flerbostadshus man undersökt ligger förbrukningen per hushåll numera ganska nära de där 180 lpd som VA-verken brukar ange. Eftersom det i regel är fler hushåll som bor i flerbostadshus än som bor i villa inom en tätort (ett normalt VA-verksamhetsområde) så blir snittet närmare flerbostadshushållens förbrukning än enbostadshushållen.

    Vattenförbrukningen visar på en svagt sjunkande trend sedan en topp på 60/70-talet, och just idag är kanske snittet inom ett VA-verksamhetsområde närmare 160 lpd än 180. Mellan tummen och pekfingret och beroende på antal hemmaboende tonåringar. ;)

    De stora kostnaderna för kommunernas VA-verk ligger hursomhelst inte i att producera dricksvatten, utan att rena avloppsvatten.

    SvaraRadera
  52. Rena avloppsvatten kan ge energi motsvarande en stads halva behov en energi så vi får hoppas att det blir bättre med den saken när nu tyskland ska lägga ner sin kärnkraft.

    Avseende ny avloppsanläggning för enskilt hushåll så säger lagen att systemet ska vara anpassat för en förbrukning om 200 liter per person och dag. Samtidigt har jag hittat den mest energisnåla av duschmunstycken som fungerar utan luft utan att den gör en kort paus och därmed upplevs som bästa möjliga komfort för lite vattenförbrukning som kan ge en besparaing med 60 % av en norsk tillverkare. Att diskmaskiner som tvättmaskiner blir även de mer effektiva är ju känt av många och även snål-spolande toaletter finns ju om än det är väl den enda paramentern myndigheterna tänkt på hittills men det är märkligt att nybyggen ska ha de kraven i stället för att hushålla med vatten som faktiskt är ett villkor enligt boverkets regler. Ett energihus är fokus på i sverige men ett miljöhus som är än finare har även parametern att hushålla med vatten och gärna rena avlopps-vattnet desstuom på vägen ut och de har oftast 80 liter som nivå per person.

    SvaraRadera
  53. Fast det är klart siffran kanske tar hus som hus som de gör när de nämner 40 % av all energi kommer från hus..ja vilka hus är ju frågan...för vad jag vet så avser bostadshus ca 15 procent som lätt kan nå 10 procent med lite anstängning för äldre hus om inte 5 procent än mer borde vara möjligt med att även kombinera solteknik. Passivhus är ju temat för framtiden men det lustiga är att i vårt land består det av att ha stora vattenmagasin i våra hus i både golv som ackumulatortank och konsekvenserna i världen för att västvärlden magasinerar vatten i den utsträckning har nog inte riktigt beaktats trolgien.

    SvaraRadera
  54. Har en vän som jobbar inom detta område, hoppas kunna återkomma med den exakta siffran, men man räknar med ett par tiotal procent svinn i läckage på det kommunala vattennätet. I övrigt har jag hört samma beskrivning att underhåll är enligt devisen att man byter rör först när det blir problem med vattnet som läcker ut.

    //Snurresprätt

    SvaraRadera
  55. Hur går det med slutresultatet?

    SvaraRadera
  56. palpet.com 22:57


    http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.327632-vattenchefens-mardrom-nya-rorbrott

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...