2011-10-21 15:53

Så löser man skuldkriserna

Från Facebook, författare okänd.


"Och så var det turisten som kliver in på hotellet i en liten by.
Hon lägger 1000 kronor i receptionen och går för att ta en titt på rummen.
Hotelldirektören tar omedelbart med sig tusenlappen till slaktaren och betalar sin skuld. ... ... Slaktaren går då med pengarna till bonden och betalar sin skuld.
Bonden tar sedeln till bensinmacken och betalar för bränslet han tankat på kredit.
Mackägaren går till byhoran och betalar sin skuld på tusen kronor.
Byhoran går till hotellet och betalar sin skuld med tusenlappen.
Hotelldirektören lägger tillbaka sedeln på disken.
Turisten som nu tittat klart på rummen kommer tillbaka till receptionen. Hon gillade inte rummen och tar tillbaka sin tusenlapp och går.
Ingen har alltså tjänat ett enda öre. Men hela byn är nu skuldfri och alla ser framtiden an med tillförsikt, och ungefär så här kommer förmodligen finanskrisen att sluta...."

Har berört detta tidigare. Rensar man ut ömsesidiga skulder mellan länder, så blir det bara en Svarte Petter kvar, nämligen Storbritannien som via Londons finanshus blir sittande med kvarvarande skulder i knät.

Men i verkligheten är det inte stater som är skyldiga varandra pengar. Utan staterna är skyldiga privata institutioner och pensionsparare pengarna. Om staterna skulle lösa varandras ömsesidiga skulder måste de fortfarande ersätta de privata utlånarna och pensionsfonderna. Skulderna försvinner alltså inte i verkligheten, de blir bara inhemska istället för internationella så man kan ägna sig åt japansk perma-deflation istället.

Och Facebook-sagan ovan innebär faktiskt monetär deflation med allt vad det innebär i form av en kollapsad ekonomi.

Så på sätt och vis kan sagan här ha rätt. Kraftig deflation och kollapsad ekonomi är lösningen.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

29 kommentarer:

  1. Och i sagans värld behöver man inte betala någon ränta. Då är det "enkelt" att rulla tillbaka utlåningslinan som i sagan, men lägg till 10% ränta i varje steg så ska vi se hur lätt det är...

    SvaraRadera
  2. Författaren till citatet är filosofen Sloterdijk och han sa det tydligen i ett debattprogram på tysk teve. Har själv skrivit om citatet på min blogg: http://www.gustafredemo.eu/2011/06/knackebrod-och-kaffe-28-06-11/
    Jag refererar där till Handelsblatt som säger att vad historien glömmer att begrunda är räntorna.

    SvaraRadera
  3. Exakt, i sagans värld behöver man inte betala någon ränta, och i sagans värld finns inga systemiska obalanser där skulder och fordringar läggs på hög och bara växer och växer och växer... När spricker dollarbubblan?
    /Mats L

    SvaraRadera
  4. Tvivlar på riktigheten i detta, inklusive den hänvisade ZeroHedge-artikeln. Inte minst pga olika finansiella derivat. Sagan ovan handlar om lån/kredit mot säkerhet (bl.a att man vet att någon håller sina löften!) I verkligeheten är säkerheterna varken personliga eller marknadsmässigt värderade och med derivatinstrumet kan man spekulera långt utöver egentliga tillgångar.

    En säkerhet, t.ex en lägenhet, utgörs inte av det faktiska värdet på säkerheten (rimligen det faktiska värdet som den kan säljas för) utan istället en estimering. Dessa kan vara långt ifrån rimliga - i fallet med bostäder inräknas t.ex framtida prisutveckling. Nettosumman är alltså inte noll. Lägg derivat ovanpå detta och det förstärks ytterligare. Mycket värde på pappret, noll i verkligheten.

    SvaraRadera
  5. Börsen går bra och hjulen snurrar.

    SvaraRadera
  6. Börsen går INTE bra, p/e-talet har gått ner i stadig takt sedan 2000 kraschen, så hjulen snurrar således INTE.
    1929 slutade p/e-talen på 1.

    Att vi är på väg in i "The greather depression" är ingen nyhet, den började 2000! / Ron Paul

    SvaraRadera
  7. 17:41 Och C blir lessen

    SvaraRadera
  8. Det är en bra historia, men den har en svaghet;
    om en enda i denna kedjan är skuldfri, så stannar flödet där - dvs de som kommer efter i denna konstruerade historia, har kvar sina skulder.
    Och de kan inte betala dem....

    SvaraRadera
  9. apropå 18:25:
    helt riktigt - och hotelldriektören åker dit för förskingring....

    SvaraRadera
  10. Dessutom kan man ju ifrågasätta om en hotelldirektör verkligen skulle ta tusenlappen (som bara ligger där som pant (och varför någon skulle lämna en tusenlapp som pant för att gå och kolla på några rum?)) och gå och betala sina skulder? Men det är ett kul tankeexperiment.

    /Palle

    SvaraRadera
  11. Jag råkade hitta en högintressant analys från Stratfor av den europeiska krisen. Rekommenderas! (Oväntat mycket handlar om Sverige, av någon anledning.)

    SvaraRadera
  12. Ni är för roliga! Pratar om skuld som om det inte fanns olika produktivitet. Yrken och pengar existerar för att specialisering ökar produktiviteten. Pengar för att man skall kunna byta tjänster och varor utan stora transfereringskostnader. Skuld för att tid har ett värde eller omvänt större värde kan skapas över tid. Analogt kan smeden låna för att skapa sin smedja för att smeden är bättre på att smida än bonden. Smeden har högre produktivitet och det tar kortare tid att göra en plog än tidigare. Därför kan smeden göra bättre plogar till flera bönder. Det gör att bönderna får mer tid att så än tidigare och blir effektivare med de bättre plogarna. Det gör att de får större skörd och kan på så sätt betala sin skuld för att de köpte en bättre plog. vilket gör att smeden kan betala sin skuld för att sätta upp sin smedja... Slutet gott, allting gott. Om man tror att människan skall fortsätta att bli allt mer produktiv. Det gör jag!

    SvaraRadera
  13. Du har fel Cornu, jättefel. Isåfall skulle man ju barar kunna kvitta skulderna mellan varandra, vilket inte går.

    När du har ränta med i bilden finns det plötsligt mer skulder i systemet än pengar, dvs partiell konkurs för vissa är satt i sten från första början.
    / lemonride

    SvaraRadera
  14. Lemonride, hur kan jag ha fel. Sagan är en saga.

    Har jag fel när jag säger att kraftig deflation och kollapsad ekonomi är lösningen. Det var mitt påstående, i övrigt redogör jag bara för vad någon annan sagt.

    SvaraRadera
  15. 19:30 Bra kommentar här.. där många inte kan nåt om ekonomi..Ökad produktivitet=ökad tillväxt dvs mer att dela på

    SvaraRadera
  16. Är det någon som påstått något annat i tråden, Svante1?

    SvaraRadera
  17. Ok, jag ger mig..men jag tror inte du har kunskaper som en civ ekon från början 70-talet och jobbat mot börsen i 20-talet år..Sorry,ska inte kommentera mera,jag lovar

    SvaraRadera
  18. Finns ingen som påstår att inte tillväxt leder till västånd. Däremot kan man ifrågasätta hur länge tillväxten kan fortsätta.

    Sedan får du kommentera precis hur mycket du vill. Tål du inte att få repliker så bör du förstås inte kommentera.

    SvaraRadera
  19. Ok,fortsätter väl kommentera då,(frun kollar på doobidoo,usch)På mitt 70-tal var snacket att dela kakan men med lite jäst kan kakan ju bli större...jag förstår ju att resurserna är begränsade men tycker ändå du trycker för mycket på nu-läget istället för att se möjligheterna

    SvaraRadera
  20. Problemet med ökad produktivitet är att man som sagt producerar mer. När resurserna sinar så blir det svårt att producera mer, det blir rent av svårt att producera lika mycket.

    Vi når den punkten "nu", dvs 2005-2030, där vi helt enkelt inte kan producera mer per tidsenhet.

    Då blir det svårt att få tillväxt utan att fuska med statistiken (som man gjort i USA exempelvis genom att underdriva BNP-deflatorn). OCh ja, ökat antal virtuella eller informationstjänster ökar också resursåtgången.

    Inget snack om att ökad produktivitet och specialisering = tillväxt och välstånd. Problemet är hur vi skall klara den ekvationen framåt i tiden.

    Livet går dock vidare oavsett.

    SvaraRadera
  21. Själv ser jag på 1h Kyle Bass-intervju. Fredagsmys.

    SvaraRadera
  22. "Inget snack om att ökad produktivitet och specialisering = tillväxt och välstånd. Problemet är hur vi skall klara den ekvationen framåt i tiden."

    I post-peak oil- samhälle blir som sagt tillväxt omöjlig. Vi får leva på det som naturen tål att leverera. Det betyder att dagens politiska partier som snackar om tillväxt kommer att försvinna, dvs. moderater och hela högern samt det mesta av socialdemokratin. Det blir slutsnackat om skattesänkningar för de rika och företagen - det motiveras ju med tillväxt. Det är miljöpartiet och piratpartiet som har framtiden för sig men det vet de inte om och är inte heller riktigt förberedda inför framtiden utan olja.

    SvaraRadera
  23. Härligt exempel med turisten!
    I början av 90-talet jobbade jag med ett kraftfullt reskontrasystem. När ekonomin i Sverige krisade som mest fick jag en idé, som jag kontaktade Bankgirocentralen och
    Ackordsverket om.

    Vid denna tid hade många företag betalningssvårigheter, delvis beroende
    på att de själva inte fick in sina fordringar.

    Leverantörsreskontran sände normalt betalningsuppdrag till BGC och Postgirot via en fil med en viss transaktionskod.
    Om det fanns risk för kassabrist kunde man ge utvalda leverantörer proritet och man kunde ange ett totalt maxbelopp.

    Min idé gick ut på att vid sidan av detta skulle alla leverantörsreskontror kunna skapa speciella betalningsuppdrag, som bara skulle utföras om företag fick in motsvarande belopp.
    Alla dessa transaktioner till Bgc och Pg skulle samlas upp för alla svenska betalningar
    från alla företag som ville deltaga och ett AI-liknande system skulle ha till uppgift
    att hitta utjämnande betalningskedjor som skedde på turistorten.

    Det skulle naturligvis inte bli många sådana som fyndades.
    Därför skulle varje företag behöva ange en buffert (10-20%?) via ett konto för att ge flexibilitet vid matchningen.

    Men så kom Y2K emellan och projektet kom aldrig igång.
    Men i full sving hade det kanske bidragit till att hyfsa ekvationen genom att lossa på bromsklotsarna i betalningskedjorna.

    Seriöst dissande emotses så att jag kan sluta att drömma om detta!

    Aktiepohlman

    SvaraRadera
  24. Vad är problemet egentligen? Alla de här personerna (egenföretagarna?) har ju såväl tillgångar (andras skulder till dem) som skulder. De ligger ju redan på +-0 innan tusenlappen hamnar på disken...

    SvaraRadera
  25. För den trögtänkte verkar det att ha skapats pengar ur tomma intet.Vi andra konstaterar att det bara handlar om en balansräkningsmanöver för de inblandade.
    Vad sagan däremot berättar för oss är hur en kapitalinjektion får hjulen att rulla...

    SvaraRadera
  26. Ok, förlåt Cornu. Läste lite slarvigt. =)
    / lemonride

    SvaraRadera
  27. Aktiepohlman är definitivt inne på rätt spår. Min egen mer utförliga kommentar finns på http://www.energiminnesfonden.se .

    SvaraRadera
  28. Hehe, vad skulle denna ligga balansräkningssaga ha med krisen att göra?

    För alla förstår väl att turisten som tittar på rummet är helt utan intresse i berättelsen och så även sedeln på disken.

    Trams.

    SvaraRadera
  29. Eller så tar bara hotelldirektören och river sin skuld till horan, om horan river sin skuld till mackägaren om mackägeran river sin skuld till... osv. Behövs ingen som lägger fram en 1000-lapp för att det ska fungera.

    Således en helt intetsägande saga som inte beskriver nånting av det vi ser idag.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...