Statistiken för prisutvecklingen på lantbruk, jordbruksfastigheter, är betydligt sämre genomlyst än inom bostadsrätter och villor. Det är en liten marknad, med kanske några hundra avslutade affärer i månaden. Jag har tidigare skrivit om smågårds- och hästgårdsbubblan, där priserna stigit mer än för villor, men den relevanta statistiken uppdateras bara en gång om året hos SCB. Annars måste man komma åt Lantmäteriets databas över kommersiella fastigheter, och den finns inte att uppbåda på Internet. De “gårdar” som finns som avslutade affärer hos Booli är villafastigheter som marknadsförts som gårdar för att man kunnat tjudra en häst där.
Men lite information finns kvartalsvis. Snittpris för lantbruk och antal affärer är intressant att titta på. Än så länge har SCB bara data för första kvartalet, så innan det kommer en uppdatering för andra kvartalet så kan vi lika gärna ta en snabb titt.
Antalet affärer per kvartal var det lägsta sedan innan 1999 första kvartalet i år enligt SCB. Längre bak än så går inte deras siffror.
Ett tydligt tecken om något på att priserna blivit för höga för att kunna motiveras. Visserligen är första kvartalet det kvartal minst antal affärer genomförs, men ändå. Jag har också tidigare skrivit att hästgårdsförsäljningen har helt havererat enligt branschmäklarna.
Tittar man helt ovetenskapligt på prisutveckling och omsättning så ser det ut som nedan, med lite illustrativa linjer inritade.
Fram till början av 2008 steg priserna likt för villor. Sedan kom en dipp senare under 2008, men den kan varit säsongsmässig även om den sammanföll med finanskrisen. Men sedan årsskiftet 2007-2008 har priserna i princip stagnerat samtidigt som omsättningen visar en tydligt fallande trend undantaget andra halvan av 2010. Trots i princip nollräntor och stigande råvarupriser. Sista kvartalet är det kvartal som har högst omsättning generellt, men tänk bort den stapeln.
Fallande omsättning är ett tydligt tecken på att köparna övergivit marknaden. Nu återstår bara prisraset. Även om det finns gott om rika bönder, så finns det också gott om högbelånade bönder, speciellt de som köpt de senaste åren. Det kan gå fort utför när tvångsförsäljningarna kommer igång, speciellt om vi förutom fallande priser även får se bönderna klämmas mellan stigande bränslekostnader och eventuellt fallande priser från inköparna. Variablerna är dock många, internationella råvarupriser och energipriser, kombinerat med räntan och den svenska kronkursen. Och för hästgårdsägarna är frågan om folks vilja att ha häst minskar när man inte längre kan låna pengar på villan för att köpa häst.
Går man i gårdstankar så bör man avvakta. Inget nytt, men den analysen står jag alltså fast vid. Stagnerande priser med fallande omsättning betyder inte köpläge. Det betyder att det kommer lägre priser framöver.
Nu inväntar vi statistik för andra kvartalet. Omsättningen bör bli högre än för kvartal ett, annars har vi facit på en total kollaps.
34 kommentarer
Köp en bit mark och odla, det är nog för dyrt idag.
Billiga krediter har gjort egenodling oåtkomligt för de flesta. Nej billig mark i norrland ger knappt något att leva på.
Mark runt bordeaux vore optimalt i odlingssyfte eller catalan regionen, vatten, milt klimat året om och ej torkan söderut. Men där kostar en åkerlapp ännu mer.
Vi är för många redan för att Europa ska kunna föda 500 miljoner utan olja.
Jag delar inte alls din analys.
Prisnivån på lantbruksfastigheter har inget med den ekonomiska avkastningen att göra.
I statistikens "lantbruksfastigheter" ingår många av typen smågårdar, därav det låga genomsnittspriset.
Riktiga gårdar, 7-8 milj och uppåt går som smör. På en mansålder kanske granngården säljs en gång, i bästa fall. Ämnar man köpa den, så kostar det. Många rycker i arealen. Det är en sådan bristvara så att skog avverkas, stenröjs och täckdikas till extrema kostnader, bara för att mark inte finns på marknaden. Att vi då skulle se stora prisfall….nä…
Det är antagligen rätt och riktigt Per-nagchampa. Delvis.
Det är främst smågårdarna som kommer kollapsa, men vi kan mycket väl få se lägre priser även på riktiga gårdar. Att folk återställer skog till jordbruksmark till extrema kostnader beror på att det är för dyrt med mark nu. En sättning på 10-20% vore inte orimligt. Ingen undergång i sig.
Sedan är det också skillnad på mark på Söderslätt och något stenskifte i Norrland eller på Höglandet. Marknaden för lantbruk är om möjligt ännu mer lokal och regional än när det gäller bostadsmarknaden.
Men som sagt, är grannskiftet till salu så har man ju inte så stort val, det kan ju ta 50-100 år till nästa gång. Själv avstod jag dock förra året när grannskiftet till hemskiftet var till salu (skog). För dyrt. Helt vansinnigt dyrt.
Billiga krediter har skuldsatt våra yngre bönder till taknock.
Känner en yngre bonde som är maxbelånad. Vad jag inte sagt till honom är att han lider av prylbögeri, nyaste största mest avancerade maskiner till allt..
Vi kan nog få se en massiv död bland yngre bönder. De har fått ta över mycket dyra gårdar, dvs lånat sig fattiga.
Två års missväxt och en orkan så har vi 1000-tals i fogdens klor.
Det mesta i detta skitsamhälle hänger på en skör tråd, inte konstigt att många förnekare känner sig tvingade att försvara skiten i tråd efter tråd. Banken är inte din vän!
Förr fick du grepen i röven, nu får du SEB Annikas filade naglar i röven..
Nu är jag inte ekonom, men finns det inte en ljusning för landsbygdens odlare (jag menar inte skogsägare som bor här och äger där) i att peak oil kommer att ge ökade importpriser och ökade priser på mat i landet?
19:42,
Försämringar för stadsbor kommer aldrig att ge förbättringar för bönder.
"…är grannskiftet till salu så har man ju inte så stort val, det kan ju ta 50-100 år till nästa gång."
Mäklarsnack!
Är priset fel dröjer det bara 5-10 år.
Här är ett område där bankerna går mycket "hårdare" fram jämfört med överbelånade bostäder.
Snabb fråga, vad TROR du att OMX bottnar på? Räcker 600 denna gång?
//JE
Vågar man hoppas på att det kommer bli rimligare priser på smågårdar inom en snar framtid?
Har länge velat lämna stan för en liten gård men priserna har hindrat.
Det skulle vara intressant med ett inlägg som tar upp vad man bör tänka på om man vill köpa och driva småbruk.
Har förstått att minst 4ha kommer krävas för att det ska räknas som lantbruksfastighet.
Vad händer när EU kollapsar?
Tror någon att bidragen blir kvar?
Det är ytterst få stora gårdar som har ett extensivt jordbruk. Vad händer ned deras vinstmarginaler när de inser att de är "oljekdopade"?
Kommer det moderna skogsbruket att vara lika lönsant i framtiden, när driftskostnaderna för skotare/skördare skjuter i iväg på grund av skenande oljepriser?
Hur långt ha vi till närmsta sågverk eller pappersbruk?
Själv har jag börjat inspireras av skogsträdgårdar
Anders R.
Ot: Den här fastigheten utanför Strömstad säljs som "hästgård".
http://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-stromstad,-nara-svinesund-stromstads-kommun-bodal-stenbacken-2218375
Mindre än en halv hektar, varav det mesta täcks av byggnader, gräsmatta och grusad uppfart. Ser ut att vara smarrigt bete i hagen! Jag blir så J******VLA provocerad!
#23.41
+1
Mvh
En vän har en granne utan egen jord, men har som affärside att ta över grannars arrenden och se till att de är fortsatt per definition "odlade" och tjänar påså sätt in EU-bidragen. En del av det går åt i omkostnader åt andra som gör det praktiska jobbet på landet och mellanskillnaden tar han hand om. EU pappersbonde. Tack för alla bidragen. Rena rama grekiskan!;)
#19:14 Främsta anledningen att skog brukas upp är det inte finns åkermark att köpa. Det tar nämligen många år innan det är riktig fason på nyodlingar. Så det höga åkermarkspriset är inte avgörande.
#19:16 Helt vansinnigt dyrt… ja det har det alltid tyckts. Men jord/skogs investeringar har i lite perspektiv alltid gått hem. Det är bara att kika längre söderut.
19:25 Sen är det väl inte de billiga krediterna som skuldsatt yngre lantbrukare till nocken. Det är ju de själva som gjort det!
20:52 Mäklarsnack tycker du. Jag anser nog att det är ett väl etablerat faktum. Inom den här branchen är vi något mer luttrade än den vanliga hajpade bolånetorsken.
Det fungerar inte riktigt som du menar, att det kommer ut på marknaden igen om några år igen om priset är fel. Oftast köps gårdar till redan existerande verksamheter. Inte helt sällan delfinansierade av div kollektiva riskkapitalbolag. Se det som att de är franchiseföretagare. Bondens bank, uppköpare och leverantör går in med riskkapital och är med i en gårdsstyrelse. I praktiken utför bara bonden jobbet och står med risken. När denne företagare sedan bränt ut sej/bytt fru tillräckligt många gånger lyfts han ut och en ny entusiast sätts in.
Det jag menar är att tillköpsgårdar inte säljs som en enhet, utan i ett större sammanhang. (Stafva gård är väl undantaget)
#23:44 Men, hur stor andel av kostnaderna i ett jord/skogsbruk är egentligen bränslet? Det går ju åt mer bränsle för dej att åka till/från ICA Maxi med bilen än vad som gått åt i produktionen.
I dagsläget stiger intresset för skogsgårdar pga oroligheterna på finansmarknaderna.
Per ngmpch 07.39 visar nog på mekanismen/lobbygrupperna bakom det som jag anat ett tag: Myndigheterna vill inte ha småbönder, folk på landsbyggden. De ger för lite skatt, är svåra att kontrollera (historiskt). Samtidigt finns det investerare som vill åt marken – det är ju den enda riktiga rikedom som finns. Därav konstiga eubidrag, tvång på dyra avloppsreningsverk,Gyllenhammars vindkraftverk, obefintligt rättsväsende- utom då du misskött djur, avlopp, ej betalat eller skjutit en varg.
Tänk svartajordenfonden i sverige. Eufeodalsamhälle here we come!
Det verkar som om mäklarna blivit allt mer desperata. Kolla in den här stylingen av bostad!
http://www.fantasticfrank.se/visa-bilder-hemnet.php?objekt=OBJ17365_1138193977
Det verkar ha gått över styr!
Någon gillar frukt. Eller är vegan.
Haha. Och någon har lagt rabarber på sängen 🙂
/Peter
Jag håller inte med Per Nagchampa.Betraktade intresserat en fastighetsaffär i Östergötland.Ca 180 ha åker och 10skog med 240 mjölkkors stall alltså ingen hästgård.ganska slitet och en hel del dålig åker.Köptes för 3 år sedan för "fel"pris 24,5 milj och har sedan kostats på ett antal milj som var tvingande.Säljaren behövde få ut drygt 30 milj.
Mäklaren försökte dra i gång på 24 milj, och försökte sedan med ett fejkbud på 25milj.
Till slut finns det bara ett verkligt bud på 15 miljoner.Självklart osålt,och objektet borttaget.
Tragiskt för familjerna.
Det där lät ju märkligt. Men jag fokuserar på den allmänna trenden, att vissa individer gjort tokiga, rent korkade affärer, kommer nog alltid att finnas. Här, i medelområden av V Götaland finns inget under hundra tusen per ha.
Jag köpte lägenheten men frukten var möglig när fick flytta in, kan jag få pengarna tillbaka?
Per-Nagchampa
Vet du hur många gånger man måste köra med lantbruksmaskiner på en intensivodlad åker?
6-8 gånger.
Har du märkt att maskiner och åkrar har blivit större? Det är för stordrifts fördelarna, mindre diesel per producerad enhet, det är där vinsterna är.
Samtliga bönder jag har pratat med är oroliga för stigande oljepriser.
Tänk på att oljepriset påverkar vad reservdelar, maskiner, bränsle och inte minst konstgödsel kostar.
Samtliga mjölkbönder har gjort sig beroende av spannmål och soja.
har du någon koll på prisutvecklingen för spannmål och soja det senaste decenniet?
Varför tror du att grisbönderna har dålig lönsamhet?
I västvärlden är intensivodlade grödor extemt subventionerade.
Är de subventionerna högt prioriterade när den ekonomiska tsunamin slår till?
Black earth och andra lantbruksindustrier försöker att ta stordrifts fördelarna yttteligare ett steg längre.
Tro mig, det är att skjuta problemen framför sig.
Tänk även på att de intensivodlade markerna utarmas villket gör att det kävs mer konstgödsel för att få samma avkastning.
Utarmad jord har även svårt att suga upp vatten.
Marken bli känslig för regn och torka.
Kommer någon ihåg översvämmningarna i Pakistan förra året? eller jordskeden i Brasilien eller översvämmningarna vid Mississippifloden i år?
Den snabba avrinningen från åkrarna var klart avgörande för katastroferna.
Jordens försämrade uppsugningsförmåga påverkar inte enbart bönderna med bortspolade skördar och konkurs, det gör att priset på mat stiger samt förstörd infrastruktur runt vattendrag och sjöar.
Vad var det som utlöste revolterna i MENA länderna?
Anders R.
Tack så mycket för inlägget, Lars… Om nu den här jädra kraschen kunde gå fortare bara, jag dör ju sexti-sjuttio år…
Undrar hur många svenskar den magra svenska jorden kan föda utan konstgödsel och olja? Växtperioden är kort och risken för missväxt stor, det vet man om man ser tillbaka historiskt.
9.3 miljoner svenskar skulle aldrig klara av att leva här utan fossil energi. Det skulle bli som nordkorea. Folk äter gräs för att inte svälta ihjäl.
Sverige saknar klimatet främst för att uppbära en stor poulation med traditionellt jordbruk.
Ser man till 1800-talet ser man vilka länder som hade stor befolkning och klarade ett manuellt jordbruk. Detta vill dock inte Lars och andra miljöpundare inse.
TIPS:
TED föreläsning av Geoffrey West. Behandlar ökningen av population, företags tillväxttakt – och vad som eventuellt (förhoppningsvi) kommer att hända… Klart intressanta matematiska samband! Tar bara 15-20 min att kolla igenom!
http://www.ted.com/talks/geoffrey_west_the_surprising_math_of_cities_and_corporations.html
//Johan
Johan,
var är innovationen när energin tryter? Jag ser inget på horisonten idag som löser energifrågan.
Snälla kom inte med era påtända visioner om förnyelsebart nu bara.
Det är inte människan som kommer att vara innovativ, det är såklart naturen. En farsot kraftig nog att decimera befolkningen är nog den innovation som kommer att ske.
Nturen försöker hela tiden, sars, HN virus, hiv, ebola. Vi må skita på oss när naturen lyckas. Urbaniseringen kommer hjälpa till att sprida farsoten ännu effektivare.
Allt människoliv kommer inte utplånas, det finns alltid en liten grupp som klarar sig, genetiska vapen som slumrar.
Blir vi för många och humanisterna vägrar ta tag i problem sköter naturen detta åt oss. Humanister är i mina ögon det motsatta, de vill skapa svält och missär istället för att ta tag i problemet.
Miljöpartister, humanister och socialister, naiva okunniga och faktiskt korkade varelser som kommer påskynda civilisationen kollaps.
Dessa dårar ser positivt på populationsökning tom. Nåja, mänsklighetens inneboende dumhet är dess egna undergång.
Tjena,, här skall du få en artikel att titta på en fin söndag som denna, har inget med ovan inlägg att göra direkt,, men läs den
http://www.svd.se/kultur/vi-har-en-svar-tid-med-stora-offer-framfor-oss_6401771.svd
Mvh Peter
Tack Peter, redan sett och läst, men inte kommenterat. Finns även publicerad i GP som byter endel material med SvD.
Klickbar länk.
http://www.svd.se/kultur/vi-har-en-svar-tid-med-stora-offer-framfor-oss_6401771.svd
Anonym 09:08 skrev:
"Det verkar som om mäklarna blivit allt mer desperata. Kolla in den här stylingen av bostad!
http://www.fantasticfrank.se/visa-bilder-hemnet.php?objekt=OBJ17365_1138193977
Det verkar ha gått över styr!"
Verkligen: vindruvor i badrummet, meloner i bastun, citroner i tvättstugan…!
Som det engelska talesättet: "If life gives you lemons, go into homestyling"
#Anders R
Vad kul med lite diskussionsintresse! Har inte hunnit att svara förns nu, håller nämligen på med spannmålsskörden för stunden.
Jo, jag vet hur många gånger man måste köra över en odlad åker. Egentligen är det rätt ointressant. Det viktiga är ju att varje överfart bär sina kostnader och genererar högre skörd. Att köra över sina åkrar är ju inget man gör för skoj skull liksom.
Ekologisk odlig innebär ännu fler överfarter per ha, samtidigt som dessutom skörden är lägre. Så ur oljesynpunkt är det ett sämre alternativ.
Men hur menar du lite mer specifikt att en extensivt odlad åker skulle skötas?
Jag är ju som du kanske förstår lantbrukare, och jag ser inte bränsle, eller snarare energipriset som ett oöverstigligt problem. Faktum är ju att spannmål har ett liknande energivärde som bränslepellets, och de följer i viss grad övriga energikostnader. Stiger bränslepriserna följer spannmålen med. Är den felprissatt så eldas den upp istället. Tråkigt, men en realitet.
Och ja, jag har koll på spannmålspriserna, dessutom i flera decennier. I snitt en gång per dag. Höga priser ger stora volymer.
De extrema subventionerna du nämner är ett intressant kapitel. Det är ju i praktiken inte till odlaren, utan en subvention till oss konsumenter. Vi vill inte betala vad produkten verkligen kostar att producera utan det finansieras delvis via skattsedeln. Så när den ekonomiska tsunamin slår till, och subventionerna tas bort får konsumenten betala vad det kostar. Det förenklar för oss producenter, men kanske försvårar något för bolånetorsken som är van vid att matkassen tar en liten andel av den disponibla inkomsten. Du som säkert har god koll på historien vet ju att andelen av den disponibla inkomsten som läggs på mat kraftigt har sjunkit det senaste århundradet till förmån för boendekostnader.
Särskilt mycket dyrare blir ekomaten, den är nämligen ungefär dubbelt subventionerad.
Att grisböndernas lönsamhet är låg bersor inte på deras företagande. De tusen som är kvar i dagsläget är riktigt duktiga. De som fortfarande orkar satsar med byggnader och mer mark. Orsaken är att vi har bland de lägsta avräkningspriserna på griskött i Europa.
Faktiskt pris 10/7-11 i några länder(SEK)(@Gris)
Cypern 16:56
Lettland 15:68
Bulgarien 15:57
Polen 14:76
Sverige 13:39
Danmark 12:86
Lägg därtill att SE har dyrare djurskyddslagar så behöver man inte vara Einstein för att förstå.
Däremot håller jag med dej om stordriftsfördelarna eller snarare problemen. Det är ingen självklar genväg.
Som sagt, kul med intresse! Vad har du själv för erfarenheter inom området?
Per-nagchampa
Jag bor på en gammal släktgård i södra Småland, är själv ingen lantbrukare, men under hela min ungdom arbetade jag på lov och helger hos en mjölkbonde.
Många av mina vänner är/har varit lantbrukare.
De som trissar upp priserna på gårdarna häromkring är människor som köper i spekulationssyfte. Det skall bli intressant när de inser att de är tvugna att röja och gallra efter Gudrun. Att de måste betala för att någon skall bruka åkrarna har de lärt sig nu.
Det jag menar med extensiv odling är när man inte använder handelsgödsel. med andra ord tillbaka till växelbruket alternativt permakultur.
Min teori är att när oljepriset stiger kommer disel, reservdelar och framför allt priset på hadelsgödsel att följa med. För dig som odlar spannmål kan det vara en fördel. Men de som köper spannmål till sin produktion får problem med lönsamheten.
Att försöka odla större monokulturer ekologiskt tror jag inte på, eftersom det ger för mycket problem med ogräs och skadeinsekter.
Monokulturer är ju något som är onaturligt, det krävs energi att upprätthålla en monokultur. Det blir en ständig kamp mot naturen.
EU bidragen tycker jag är en riktigt korkad konstrukton.
Att ta ut skatt på folk så de får mindre pengar över till mat. Samtidigt som kontroll administration och, inte minst, beroende ökat för bönderna. Det är RKTIGT korkat.
Anders Rydén
Här hittar du prisstatistik halvårsvis. Justerat så att det endast avser den produktiva marken, och fördelat på regioner. LRF Konsult gör liknande rapporter på skog och släpper även där halvårsrapporter.
mvh
Peter