En uppgÄng i en marknad (eng bullmarket) har tre vÀlkÀnda faser, dÀr den sista fasen utgör en marknadsbubbla och Àven Àr den fas dÀr den absolut största uppgÄngen upplevs. Detta trots att alla fundamentala vÀrderingar Àr lÀmnade dÀrhÀn.
Men vÀrt att notera Àr att under den första smygande fasen och den andra uppvaknande fasen sÄ finns det iaf nÄgon form av underliggande fundamenta och tanke bakom uppvÀrderingen. En bubbla uppstÄr generellt (allt i det hÀr inlÀgget Àr förstÄs generellt) inte utan en anledning. Det kan vara ny teknik som etablerar sig, t ex tÄgbubblan, radiobubblan, flygbubblan eller lite mer i vÄr nÀrtid IT-bubblan. Eller sÄ Àr det en fundamental bristsituation efter mÄnga Är av underinvestering som ligger bakom, vilket startade uppgÄngen i rÄvarusektorn runt Är 2000-2001. Eller bostadsbrist pga för lite byggande pÄ attraktiva orter i Sverige.
En schysst graf sÀger mer Àn tio blogginlÀgg. Klicka ovan för detaljer. OvanstÄende graf baserar sig pÄ en graf gjord av Dr Jean-Paul Rodrigue, som man t ex kan se i engelskt svartvitt original hÀr.
TillÀgg: FÄr ibland frÄgor om programvaror. Grafer som den ovan eller mina grafer kring BIGPISFUKU-lÀnderna Àr ritade i frihandsprogrammet OmniGraphSketcher för Mac OSX, dit man kan importera siffror och sedan mkt enkelt frihandskapa grafer utifrÄn dessa siffror. Programmet Àr sÄ anvÀndbart för detta ÀndamÄl att jag betalat för det. Detta tillÀgg var inte reklam, utan ett försök att slippa fÄ frÄgan pÄ mail.
Steg 1: Smygfasen
I första fasen Àr det smarta pengar som gÄr in, de som tidigt identifierat trenden, t ex vi som sÄg att guldpriset skulle gÄ upp och klev in redan runt Är 2000, eller motsvarande för oss som lÀste pÄ om peak oil redan pÄ 90-talet (1998 för min del). Eller de som sÄg att Internet skulle fÄ ett enormt genomslag via webtjÀnster och allmÀn tillgÀnglighet och tog positioner tidigt 90-tal. Eller om man köpte en bostad nÀr rÀntorna var höga och priserna lÄga runt 90-talets mitt.
Under smygfasen vÀrderas fortfarande tillgÄngen nÄgorlunda fundamentalt korrekt.
Steg 2: Uppvaknande
HÀr identifierar de större men mer trögrörliga institutionella investerarna trenden och kliver in. EfterfrÄgan driver upp priset, sÄ viss övervÀrdering tilltar. Detta leder till de första vinsthemtagningarna och en björnfÀlla (eng bear trap) som fÄr de som Àr negativa till tillgÄngen att ta hem sin vinst för tidigt. NÀr de vÀl identifierat att de gjort fel kastar de sig in senare igen till högre priser och bidrar till bubbeluppgÄngen under den tredje fasen.
Steg 3: Bubblan
Bubblan inleds av att medias uppmÀrksamhet vÀcks och med det kommer den generella allmÀnheten in. Tidigare har det funnits allmÀnhet inne som smarta pengar, men nu Àr det alltsÄ Kretin och Pletin som hoppar in. Ni vet hur det ser ut. Artiklar dagligen i Aftonbladet etc.
Entusiasmen flödar, vilket gÄr över till girighet nÀr andra ser vilka stora vinster som gjorts i sektorn. Sedan startar sjÀlvbedrÀgeriet dÀr man börjar prata om upp! Upp! UPP! med olika motiveringar.
Och sedan nÄr man toppen. Den nya ekonomin. Superkonjunkturen. Bostadspriserna i Stockholm kan bara gÄ uppÄt. Den hÀr gÄngen Àr det annorlunda. Det hÀr Àr faktiskt ett paradigmskifte, gamla regler gÀller inte lÀngre.
Och sÄ kraschar bubblan. Förnekelsen tar vid, men sÄ vÀnder det upp i en rekyl igen. Detta Àr en tjurfÀlla (eng beartrap). Som bekant sÄlde jag alla mina börstillgÄngar exakt pÄ den dag som börsen toppade Är 2000. Men sedan gick jag i tjurfÀllan. I slutÀndan förlorade jag dÀrmed mer Àn om jag bara suttit stilla i bÄten, eftersom jag fick reavinstbeskattning utifrÄn toppen, men de tillgÄngar skatten skulle betalas med föll i vÀrde.
Bara att kasta ut allt och göra om frÄn början.
TjurfÀllan brukar omnÀmnas i media som en normalisering av marknaden, att nu har vi haft vÄr rekyl och det Àr upp som gÀller igen. Sedan kommer den riktiga kraschen. RÀdsla gÄr över i vild kapitulation och till slut bottnar man i förtvivlan pÄ en nivÄ som Àr under faktiskt fundamentalt vÀrde, rent av lÀgre Àn nÀr bubbelfasen började.
Detta Ă€r ett bra verktyg för att se nĂ€r vi Ă€r uppe pĂ„ toppen. SjĂ€lvbedrĂ€geriet, förnekelsen och snacket om nya paradigmer etc Ă€r vĂ€ldigt tydligt i media nĂ€r detta gĂ€ller. Plus att “alla” Ă€r inne i bubblan. “Alla” har köpt en bostad för lĂ„nade pengar, “alla” har IT-aktier.
LÄt oss titta pÄ lite moderna uppgÄngar.
IT-bubblan
IT-bubblan följde som bekant precis det hÀr mönstret. Det var inget fel med den fundamentala anledningen till att gÄ in i sektorn i fas ett eller tvÄ. Internet har rent av fÄtt större genomslag Àn man prognosticerade under IT-hysterin, det Àr bara det att allt tog lÀngre tid och inte alls var sÄ lönsamt som det tjatades om under bubbelfasen.
Just detta gör det sÄ lÀtt att bedra sig sjÀlv. Det Àr inte underliggande teknik som det Àr fel pÄ, det Àr vÀrderingen som Àr fel. Fundamentalt bra bolag eller tillgÄngar kommer finnas kvar, men till en lÀgre vÀrdering.
Bostadsbubblan
Vi Àr uppe pÄ toppen, alternativt i tjurfÀllan. T ex för Malmö sÄ visar kurvan upp en typisk tjurfÀlle-formation dÀr den andra toppen inte nÄdde upp till den första.
Men vi har de senaste Ären sett hur media deltagit i den entusiastiska karusellen kring bubblan och hur mÄnga befinner sig i sjÀlvbedrÀgeri och förnekelse. Det finns massvis med mÀnniskor som menar att priserna inte kan falla i Stockholm, nÄgonsin. Ja, efterfrÄgan Àr stor, eller har varit stor, men vÀrderingarna Àr helt Ät skogen.
Sedan Àr det intressant att identifiera nÀr exakt bubbelfasen inleddes. I teorin skall priserna ner till under den nivÄn igen. Med gÄrdagens inlÀgg hÀvdar jag nu att vi gÄtt över i kraschfasen.
Vad som Àr speciellt med en bostadsbubbla Àr att privatpersoner belÄnar sig hÀr. Annars brukar belÄning för investeringar mest handla om institutionella investerare. Man kan i sammanhanget bostadsbubbla ocksÄ fundera pÄ vad institutionella investerare Àr hÀr. Antagligen de som köpte hyreshus i Stockholm och de senaste Ären ombildat dessa till bostadsrÀttsföreningar sÄ att allmÀnheten blir sittande med Svarte Petter. Och med belÄning sÄ blir effekten mÄngdubbelt vÀrre för de drabbade Àn om obelÄnade sparpengar försvinner i en börskrasch.
För övrigt Ă€r det fortsatt nattsvart pĂ„ den amerikanska bostadsmarknaden som nu sĂ€gs vara vĂ€rre Ă€n under 30-talets depression. Liksom bubbelfasen alltid kan fortsĂ€tta lite till innan det gĂ„r över i en krasch, sĂ„ kan kraschen alltid falla lite nĂ€rmare noll i vĂ€rdering innan det vĂ€nder upp igen. Ibland kan det rent av sluta med att man i ren desperation börjar ge bort tillgĂ„ngar…
Bitcoinbubblan
Bitcoinbubblan jag tidigare skrivit om Àr fascinerande i sin snabbhet. Det fundamentala behovet lÄg i att iom kriget mot [t-ordet] sÄ har den svarta och kriminella ekonomin beskurits frÄn möjligheter till internationella överföringar och banktransaktioner. DÀrmed ett behov av Bitcoin eller motsvarande.
Men sedan saknas i princip helt kopplingar till verkliga tillgĂ„ngar (anslutna “företag” hade kanske en omsĂ€ttning pĂ„ nĂ„gon miljon USD om de hade haft all sin “försĂ€ljning” via Bitcoin, medan penningmĂ€ngden Bitcoin vĂ€rderades till miljardbelopp) och med 100% datordeltagande hos datanördar sĂ„ utspelade sig bubbelfasen extremt fort. Vi har rent av fĂ„tt en snygg björnfĂ€lla dĂ€r halva kraschen Ă„terhĂ€mtades.
Kontrasten mot t ex bostadsbubblan blir slĂ„ende. För bostĂ€der rör sig lĂ„ngsamt. Det handlar enbart om verkliga tillgĂ„ngar som mĂ„ste byta Ă€gare via omfattande pappersarbete. Aktier ligger i mitten hĂ€r, dĂ„ de snabbt kan byta hĂ€nder elektroniskt, men det finns en verklighet med intjĂ€ning och nyhetsflöden frĂ„n underligande aktiebolag som gör att bubbelfasen inte blir en “flashbubbla” som för Bitcoin.
Guld
Guldet kommer gÄ in i bubbelfasen, men vi Àr inte dÀr Àn. Det existerar mediauppmÀrksamhet, men inte i nÀrheten av vad som behövs för en bubbla. Vi överöses inte (utom via nischkanaler för smarta pengar, som t ex den hÀr bloggen) med reklam om att köpa guld. TvÀrt om sÄ Àr den mesta reklamen om att sÀlja guld till företag(institutioner). Fick förra veckan ett massutskickbrev i den fysiska brevlÄdan om nÄgon utlÀndsk aktör som reste Sverige runt och köpte privatpersoners guld och erbjöd hela 300:- SEK per gram för 24k guld. DÄ stod guldpriset i 306:- sÄ det var ett riktigt bra erbjudande. Nu ligger guld mycket nÀra ATH pÄ 319:- SEK istÀllet.
Det mesta guldet Àr dock köpt av institutionella investerare, hedgefonder, centralbanker etc. Masshysterin i bubbelfasen har vi inte nÄtt Àn.
NĂ€r vi gör det kan guldpriset bĂ„de dubblas, tredubblas eller rent av tiofaldigas. Och nĂ€r man kan börja köpa guldtackor “överallt” och Aftonbladet dagligen skriver om det, dĂ„ vet vi. Antagligen kommer den allmĂ€nna uppfattningen vara att guldpriset bara kan stiga, för evigt amen. Ăn sĂ„ lĂ€nge fattar de flesta inte vad man skall ha guld till öht.
Den fundamentala anledningen till tjurmarknaden i guld Ă€r ökningen av pennningmĂ€ngden i spĂ„ren av lĂ€ttvindiga krediter och lĂ„ga rĂ€ntor, kombinerat med den osĂ€kerhet som det finansiella systemet upplever. Detta kommer leda till en bubbla tids nog. Om man inte fĂ„r en statlig intervention och konfiskering först, vilket skett förr. DĂ„ kan vi tala om snabb krasch…
En sak Àr sÀker. Det Àr inte annorlunda den hÀr gÄngen. Guldpriset kommer sticka som en raket, och det kommer dÀrefter krascha.
Börsen
Börsbubblan och i sin förlÀngning bubblan som tron pÄ en evig tillvÀxt i en Àndlig vÀrld utgör Àr intressant.
FrÄgan Àr om toppen var Är 2000 eller 2007. Antagligen 2007, och vi Àr nu inne i tjurfÀllan dÀr man kastat sig in i en döende bubbla i tron att allt Àr tillbaka i normallÀge igen. Men eftersom inga fundamentala problem frÄn kraschen 2008-2009 har löst sig, tvÀrt om har det tillkommit fler problem i form av de suverÀna skuldkriserna, sÄ Àr vi inte inne i ett normallÀge. Börsbubblan frÄn 2007 har bara inte kraschat pÄ riktigt Àn.
Man kan rent av se hela uppgĂ„ngen pĂ„ börserna sedan 1990-talet som en bubbla och dĂ„ har vi lĂ„ngt kvar till förtvivlan pĂ„ botten…
56 kommentarer
Mkt bra inlÀgg Lasse. SÀrskilt biten kring att det faktiskt kan finnas underliggande fundamenta som stödjer en viss prisriktning, men att den prisriktningen totalt spÄrat ur och att vÀrderingar ligger helt Ät fanders fe.
För det Àr nÀmligen det som alla har sÄ extremt svÄrt att begripa.
"Sthlms innerstad Ă€r en begrĂ€nsad yta, det byggs i pricnip inget nytt dĂ€r samtidigt som alla vill bo dĂ€r, sĂ„klart priserna Ă€r motiverade…"
Totalt referenslös dvs at det i princip inte finns nĂ„got tak. Ăr 59,000 kvm rĂ€tt pris? Eller 79,000 kvm? Varför inte 159,000 kr kvm? ĂR det ett bra pris tĂ€nk om alla andra tycker det Ă€r ett bra pris ska du ocksĂ„ betala det dĂ„?
SÄ jÀkla urspÄrat.
Peter
Jag Àr en av dem du tror blir "bolÄnetorsk" dÄ jag precis köpt lÀgenhet i stockholm belÄnad till ca 85%.
KÀndes kanske inte som perfekt lÀge att köpa bostadsrÀtt nu men man behöver ju nÄgonstans att bo och jag sÄg det ÀndÄ som bÀsta alternativ eftersom jag Àr relativt nyinflyttad och inte stÄtt 10 Är i kö för hyreslght. Bostadslös vill man inte vara för lÀnge.
Hur som helst… Eftersom du tror att jag och de som mig kommer att drabbas vĂ€rst undrar jag lite HUR vi kommer att drabbas.
Jag rÀknade ju med att jag skulle klara en liten rÀntehöjning nÀr jag köpte. Trots det band jag rÀntan pÄ halva lÄnet. Och det Àr amorteringsfritt i 5 Är.
NÀr skulle jag fÄ problem att betala för min lÀgenhet om jag inte blir av med jobbet, blir sjuk och utförsÀkrad eller motsv?
Ăven om fĂ€rre köper bostĂ€der just nu kommer folk alltid att behöva flytta. FĂ„ ungdomar kommer bo kvar hemma 5 Ă„r extra pga av den hĂ€r krisen du tror intrĂ€ffar. Folk som skiljer sig och flyttar isĂ€r kommer fortfarande behöva nĂ„gonstans att bo. Tusentals flyttar till Sthlm varje Ă„r…
Visst…det kan kanske inte blir lika lĂ€ttsĂ„lt nĂ„gra Ă„r. Men folk verkar tro att det Ă€r vĂ€rldens undergĂ„ng. Sitt lugnt i bĂ„ten.
/Chill
Faller bostadspriserna kommer bankerna fÄ problem med sin upplÄning utomlands och det kommer driva upp rÀntorna. Du kommer ha rÄd att betala din rÀnta, men har du lust att dra ner pÄ annat för att göda banken?
Det andra Àr att bankerna kommer fÄ tryck pÄ sig att reducera riskkunder. NÀr du hamnar "under vattnet" sÄ finns en risk att du som amorteringsfri fÄr önskemÄl pÄ dig frÄn banken att börja amortera, alternativt att du som riskprofil fÄr höjd rÀnta pÄ den rörliga delen. Och banken kan vara ovillig att omfinansiera din bundna lÄn nÀr det löper ut om fem Är (eller vad du lÄst pÄ) om marknadsvÀrdet pÄ din lÀgenhet Àr mindre Àn dina totala lÄn. DÄ kan de tvinga dig att sÀlja eller be dig söka upp en annan bank (som inte kommer vilja lÄna ut pengar till dig).
Sedan har du arbetslöshet etc som risk. Ăr du singel Ă€r du Ă„tminstone mindre riskutsatt dĂ„ du inte kan drabbas av den vanligaste orsaken till försĂ€ljning – nĂ€mligen separation och med det pĂ„tvingad försĂ€ljning om inte banken accepterar bara en inkomst för lĂ„nen.
Det finns andra fÀllor. Stigande rÀntor kommer Àven dra upp avgiften frÄn din förening, och fÄr dina grannar ekonomiska problem sÄ fÄr du via föreningen betala Àven detta (samt Àven om ni hyr ut kommersiella lokaler i föreningen, vilket inte Àr helt ovanligt, och de hyresgÀsterna gÄr i konkurs vid dÄliga tider osv).
Du Ă€r inte vĂ€rst ute, du har bara 85% i lĂ„n. De som köpte i höstas lĂ„nade upp till 100%…
Det bÀsta du kan göra Àr att börja amortera. Sikta pÄ 20-40 Ärs amorteringstakt. Amorteringsfrihet Àr inte ett privilegium, det Àr en fÀlla.
Chill
Det Àr bara de som Àr högbelÄnade som skriver om undergÄng, mörka katastrofscenarier osv pÄ den hÀr bloggen. Det Àr vÀl kanske det för dem.
Du som individ kanske klarar dig bra. Det Ă€r lika ointressant som diverse kalkyler man mellan varven fĂ„r se. Ăven om folk generellt inte kommer fĂ„ i personlig konkurs sĂ„ kommer prisraset Ă€ndĂ„ leda till att de flesta fĂ„r vĂ€lja mellan att bo kvar eller förlora pengar och vissa kommer tvingas flytta till förluster de fĂ„r leva med resten av livet.
Nigel Farage: Bankers+politicians = 'unholy alliance' vs people
http://www.youtube.com/watch?v=YTBbcaNLccM
Chill! Du skriver: "FĂ„ ungdomar kommer bo kvar hemma 5 Ă„r extra pga av den hĂ€r krisen du tror intrĂ€ffar. Folk som skiljer sig och flyttar isĂ€r kommer fortfarande behöva nĂ„gonstans att bo. Tusentals flyttar till Sthlm varje Ă„r…".
Allt handlar slutligen om pengar. Arbetslösa ungdomar kommer inte att ha rÄd att flytta hemifrÄn, folk som skiljer sig och har drabbats av t ex arbetslöshet kommer inte att fÄ rÄd att bo sjÀlv utan tvingas flytta ihop med slÀktingar eller vÀnner i samma situation. DÄliga tider kommer att bromsa upp inflyttningen till Stockholm. Varför flytta till Stockholm, med sÀmre och dyrare bostadsmarknad om du inte har ett jobb.
Allt det jag beskrev ovan har faktiskt intrÀffat förr. Senast under fastighet/bankkrisen i början av 1990-talet. Det kan intrÀffa igen!
Svenska ungdomar flyttar ocksÄ hemifrÄn först i hela EU. Skiljer 10 Är mot t ex Slovenien dÀr man först flyttar hemifrÄn vid 30-31 Ärs Älder.
Man kan iaf lÀtt lÀgga pÄ 2-3 Är pÄ medelÄldern nÀr man flyttar hemifrÄn utan att för den delen "vara efter" resten av Europa. Och nÀr man flyttar hemifrÄn i andra lÀnder Àr det oftast till delad lÀgenhet, inte till egen lÀgenhet.
Vi har Àven en av de största bostadsytorna per person i Sverige, sÄ vi Àr inte trÄngbodda.
DÀremot verkar ungdomar bortskÀmda, men det Àr en annan sak. Och de fÄr betala dyrt för den bortskÀmdheten.
Bra och intressant skrivet om bubblor.
Funderar dock över guld och fiatpengar. AvbelÄning (minskande av penningmÀngd) borde komma och rimligen ser vi nu inledningen. AvbelÄning borde leda till deflation, framförallt pÄ tillgÄngar som investeringar och sÀllanköp konsumtion. I sÄ fall skulle en lÀmplig position vara cash, dvs fiatpengar i nÄgra lÀmpliga valutor. ett par Är framöver. PÄ lÄng sikt dÀremot borde guld vara minst vÀrdebestÀndigt
Tror ÀndÄ jag skall börja hedga lite försiktigt med guld, initialt kanske 5-10% av kapitalet. Resterande 1/3 vardera i real-, kort- och lÄngrÀnteolbigationer och dito fonder.
SvÄrbedömt detta med guld vs fiatpengar. Cornu, vad tror du ?
/max
SvÄrbedömt, ja. Samtidigt Àr deflation döden för finanssystemet och den oron kan kompensera guldbortfallet. Sedan Àr inte alla tillgÄngar lika. Nicole Foss tror t ex att rÄvaror blir de tillgÄngar som vÀnder upp först vid deflation, speciellt livsviktiga rÄvaror (=mat och energi).
Chill
Sen Àr det ganska stor skillnad om köpet gÀller en lÀgenhet i innerstan, typ 30 kvm för 1.8 Mkr istÀllet för att köpa i förort för kanske 600 000:- .
Inte sĂ„ stor skillnad kanske du tĂ€nker: prova att spara ihop 1.8 Mkr…du kommer ganska snart mĂ€rka att det Ă€r…jobbigt… medan 600 000:- Ă€r klart möjligt, det finns t ex en uppsjö med ekonomibloggare som ligger i dom trakterna. Och klarar man att spara klarar man av att amortera.
Vi byggde hus 1991 till en kostnad av 1600000 1995 blev tvungna att sÀlja pga skilsmÀssa för 850000 skilsmÀssor svider. Men skall inte klaga detta gjorde att jag blev tvungen att börja spara och betala av gamla skulder och underhÄll för tre barn.NÀr detta var gjort gick det av bara farten att bygga upp ett eget kapital. SÄ inget ont utan att det har nÄgot gott med sig.
LĂ„ter bra med amortera men det sjuka med Stockholms bostadsmarknad Ă€r att priserna Ă€r sĂ„ höga att amorteringen blir försumbar i förhĂ„llande till prisförĂ€ndringarna. Anta att du har ett lĂ„n pĂ„ 2 miljoner och ett nuvĂ€rde av bostaden pĂ„ 3 miljoner. En prisförĂ€ndring pĂ„ – 5% innebĂ€r att vĂ€rdet pĂ„ bostaden sĂ€nks med 150 000 kr. Dvs. om man ska amortera för att hantera en mĂ„ttlig nedgĂ„ng i marknadspriserna mĂ„ste man amortera ca 12 000 kr i mĂ„naden.
Ja. Kan du inte det sÄ bör du inte köpa en bostad dÀr det Àr sÄ dyrt. BÀttre att amortera i förvÀg innan banken tvingar dig att vÀlja mellan amortering eller sÀlja med förlust.
Hittade en sida med guld prisets utveckling.
För mig ser det ut som en bubbla hÄller pÄ att bildas.Den stora upp gÄngen före 1983 berode vÀl troligen pÄ devalveringarna under 70 och början pÄ 80 talet. Jag skulle inte vÄga köpa pÄ mig guld nu.
http://www.norsksvenskguld.se/nsg/investera/guldets-historia
Det gÄr fortfarande bra att skriva ut terrorist utan att din livlina reklamen försvinner.
Snyggt att ta upp bitcoin tillsammans med it-bubblan och bostadsbubblan, det var en snygg manöver. Den hÀr gÄngen kallade du det inte för regelrÀtt bluff iallafall, framsteg? DÀremot skrev du nÄgot annat, att bitcoins Àr för kriminella? Fascinerande pÄstÄende. Om jag dÄ stödjer bitcoin, Àr jag dÄ kriminell? Eller Àr jag undantaget som bekrÀftar regeln?
Det som fascinerar mig mest Ă€r att vanligt folk i mĂ€ngder omedelbart sĂ„gar bitcoins utan att ha en endaste aning om hur det fungerar eller knappt vad det Ă€r, som en stor bluff, fejk och allt annat dom kan komma pĂ„. För mindre begĂ„vade, kriminella, terrorister, etc. ĂndĂ„ inser ingen att bostadsmarknaden Ă€r ett gigantiskt bedrĂ€geri/pyramidspel? Det Ă€r fejk frĂ„n början till slut, krediterna som anvĂ€nds Ă€r egentligen vĂ€rdelösa, mer eller mindre tagna ur luften, bankerna och mĂ€klarna lurar brallorna av vanligt folk, den kĂ€ra bostaden som allt handlar om blir eftersom priserna mĂ€tta i bankernas kreditpengar nu Ă€r sĂ„ höga att vĂ€ldigt fĂ„ ens nĂ„gonsin kan ta sig ur skulden och betala av bostaden, aldrig ens deras? Det vill sĂ€ga, skuldslaveri för resten av livet för en bostad dom aldrig pĂ„ riktigt Ă€ger? Det Ă€r vĂ€l en vanlig villfarelse att man Ă€ger sin bostad, prova att inte betala banken deras bluffrĂ€nta pĂ„ pengar de inte ens hade frĂ„n början sĂ„ fĂ„r vi se hur mycket huset Ă€r ditt? De flesta Ă€r dessutom sĂ„ hjĂ€rntvĂ€ttade (vilket kanske Ă€r förstĂ„eligt dĂ„ ingen vill inse smĂ€rtsamma sanningar) att de hellre letar tekniska signaler, diverse konstiga argument för hur lite bostĂ€der det finns, knasig statistik om inflyttningar, spishĂ€llar och söderlĂ€gen, Ă€n att inse bluffen?
En bostad Àr inte vÀrd livslÄng skuldsÀttning med det verkliga resultatet att bostaden aldrig ens blir deras, det spelar ingen roll vad det stÄr i mÀklarens annons. "The best way to rob a bank is to own one". SÄ bankerna fÄr inte bara slavar som mÄste betala dom rÀnta resten av livet för ett lÄn pÄ pengar banken inte hade, dom Àger det enda av reellt vÀrde nÀmligen huset ocksÄ. Oppti, hur startar man en bank?
Jag vet precis vad BitCoin Àr för nÄgot bÄde teoretiskt och tekniskt.
Jag har jobbat med Internet sedan 1993, som konsult 1996-2008, har en masterexamen i datalogi, har lÀst distribuerade system, kryptoteknik, algoritmer etc pÄ universitetsnivÄ.
Om du Àr ung 80-talist sÄ finns risken att jag skaffade mig min första PGP-nyckel före du ens hade slutat med blöjor.
Jag Àr ocksÄ begÄvad nog att inse att det för mitt Àmne hÀr pÄ bloggen Àr helt meningslöst med nÀrmare tekniska och kryptologiska beskrivningar av hur Bitcoin fungerar.
Jag fick rÀtt om att bubblan fortsatte uppÄt och sedan kraschade.
Under det hela finns en vettig idé, men nördar har missuppfattat idén med vÀrderingen, precis som under IT-bubblan. Den sammanlagda penningmÀngden Bitcoins bör snarare följa vÀrdet av den samlade marknad för varor och tjÀnster man kan anvÀnda Bitcoins i. Och dÄ inser man att nÀr de fÄtal bolag som du kan köpa saker för dina Bitcoins hos bara har en omsÀttning som handlar om miljoner (med riktiga pengar), sÄ Àr det en enorm bubbla nÀr Bitcoins penningmÀngd vÀrderas till miljardbelopp.
Dessutom Ă€r jag utbildad nog för att inse att vem som helst med lite kunskaper kan skapa en Bitcoinklon – Cornucon, Britneycoin, Biebercoin, Brangelinacoin, Freecoin, Netcoin, Mycoin, Terrorcoin etc.
Bitcoin kan med lÀtthet bli utkonkurrerad, speciellt nÀr den blir sÄ omotiverat dyr som nu. "Alla" kommer snabbt hÀnga pÄ och Àgna sig Ät "mining" i nÄgon av kopiorna.
Blanda inte heller ihop ideologi med vĂ€rdering. Det finns en bra tes med ett finansiellt system som inte krĂ€ver banker, som inte gĂ„r att spĂ„ra och som inte gĂ„r att slĂ„ ut. Men det betyder inte att ett Bitcoin Ă€r vĂ€rt 30 USD, Ă€n mindre 160 000 USD eller vad nĂ„gon tog i med sĂ„ h*n krĂ€ktes…
Den hÀr kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bits and Barbarism
By PAUL KRUGMAN
Published: December 22, 2013
http://www.nytimes.com/2013/12/23/opinion/krugman-bits-and-barbarism.html?_r=1&
This is a tale of three money pits. Itâs also a tale of monetary regress â of the strange determination of many people to turn the clock back on centuries of progress.
The first money pit is an actual pit â the Porgera open-pit gold mine in Papua New Guinea, one of the worldâs top producers. The mine has a terrible reputation for both human rights abuses (rapes, beatings and killings by security personnel) and environmental damage (vast quantities of potentially toxic tailings dumped into a nearby river). But gold prices, while down from their recent peak, are still three times what they were a decade ago, so dig they must.
The second money pit is a lot stranger: the Bitcoin mine in Reykjanesbaer, Iceland. Bitcoin is a digital currency that has value because … well, itâs hard to say exactly why, but for the time being at least people are willing to buy it because they believe other people will be willing to buy it. It is, by design, a kind of virtual gold. And like gold, it can be mined: you can create new bitcoins, but only by solving very complex mathematical problems that require both a lot of computing power and a lot of electricity to run the computers.
Hence the location in Iceland, which has cheap electricity from hydropower and an abundance of cold air to cool those furiously churning machines. Even so, a lot of real resources are being used to create virtual objects with no clear use.
The third money pit is hypothetical. Back in 1936 the economist John Maynard Keynes argued that increased government spending was needed to restore full employment. But then, as now, there was strong political resistance to any such proposal. So Keynes whimsically suggested an alternative: have the government bury bottles full of cash in disused coal mines, and let the private sector spend its own money to dig the cash back up. It would be better, he agreed, to have the government build roads, ports and other useful things â but even perfectly useless spending would give the economy a much-needed boost.
Clever stuff â but Keynes wasnât finished. He went on to point out that the real-life activity of gold mining was a lot like his thought experiment. Gold miners were, after all, going to great lengths to dig cash out of the ground, even though unlimited amounts of cash could be created at essentially no cost with the printing press. And no sooner was gold dug up than much of it was buried again, in places like the gold vault of the Federal Reserve Bank of New York, where hundreds of thousands of gold bars sit, doing nothing in particular.
Keynes would, I think, have been sardonically amused to learn how little has changed in the past three generations. Public spending to fight unemployment is still anathema; miners are still spoiling the landscape to add to idle hoards of gold. (Keynes dubbed the gold standard a âbarbarous relic.â) Bitcoin just adds to the joke. Gold, after all, has at least some real uses, e.g., to fill cavities; but now weâre burning up resources to create âvirtual goldâ that consists of nothing but strings of digits.
Intressant om bubblor.
IT kraschen minns jag, men nu Àr Goggle mer vÀrt Àn Microsoft som i sin tur Àr lÄngt mer vÀrt Àn General Electric tex. Kan vara en aktiebubbla men det Àr ocksÄ ett livskraftigt företag.
Ser att jag fÄr en frÄga hÀr ovan-hur man startar en bank? Jag har bara startat en bank-dÀr barnen fick sin förvara veckopeng med rÀtt hög rÀnta.
Visserligen fick jag ingen bonus som direktör-men det lÀrde dem spara och vitsen med pengar pÄ banken. Fö sÄg jag tendenser till bÄde spara och slösa i min lilla kundkrets./Oppti
EatMyCoin
Nu drar du förhastade slutsatser. Jag Àr inte född pÄ 80-talet, eller för den delen senare Àn det. Du har inte den blekaste aning om min bakgrund eller kompetens, och ska vi skryta om att vara tidigt ute sÄ anvÀnde jag en FACIT (pÄminde om abc80) innan jag kunde skriva eller lÀsa vilket innebar en del problem nÀr det inte fanns nÄgon mus eller grafik att klicka pÄ, men det löste jag genom att pröva mig fram och pÄ den vÀgen var det.
Hursomhelst, att bitcoin Àr en bubbla Àr en helt annan sak Àn att kalla det bluff eller pyramidspel, eller nÄgot för kriminella och det vet du egentligen. Jag hÄller med dig om att bitcoin inte Àr perfekt och visst har brister, men det Àr det bÀsta försöket jag sett so far. Att dÄ medvetet smutskasta det vilket jag fÄr en stark kÀnsla av att du gjort genom dina ordval och sÀtt att uttrycka dig pÄ kÀnns en smula ruttet. Dessutom nÀr du faktiskt skulle kunna förklara det ordentligt, bÄde styrkor och svagheter. Visst, kanske Àr inte din lÀsekrets intresserade, men en rÀttvis nyanserad bild ska man ge om man ens ska ge nÄgon bild alls. Ska vi prata bitcoins svagheter sÄ Àr det hÀr just en av dom, att det krÀver en relativt djup kunskap för att förstÄ, men det motiverar ÀndÄ inte att kalla det bluff eller andra noga valda formuleringar. Förresten sa jag inte att du inte förstÄr, jag sa att vanligt folk inte gör det. Jag vet att du Àr smart nog att begripa, det Àr dÀrför det kÀnns lite fult att du uppenbart smutskastat det utan att föra fram de andra nyanserna du nu gör. Det var allt.
LÀser du mitt första inlÀgg om bitcoin sÄ tycker jag det var relativt balanserat Àven om jag kallar det pyramidspel redan dÄ, se
http://cornucopia.cornubot.se/2011/05/bitcoin-fiatpengar-och-pyramidspel-for.html
inklusive direkt inledande lÀnkar till artiklar om vad Bitcoin Àr för nÄgot.
För mig verkar det som att du Àr kÀnslomÀssigt engagerad i projektet och dÀrför tar illa vid dig av varje formulering du tar som kritik. Det Àr aldrig bra att blanda ihop kÀnslor, ideologi och ekonomi. Och kan man inte ta kritik sÄ kanske det fanns grund för kritiken?
För övrigt var ABC80 den första dator jag anvĂ€nde. Men jag har svĂ„rt att se hur du kan ha anvĂ€nt ABC80 utan att vare sig kunna lĂ€sa eller skriva, textbaserat system som det var…
Oppti, dina barn kommer att bli vĂ€luppfostrade smĂ„ bankirer đ
Fortfarande Àr det inte kritik att kalla bitcoin för bluff om man vet bÀttre, det Àr nÄgot helt annat. AngÄende FACIT, sa jag inte det att det var svÄrt eftersom det inte fanns nÄgon grafik att klicka pÄ? Det var just sÄ jag lÀrde mig att lÀsa och skriva, lÀs igen.
Ideologi, jo kanske. Jag ser dock inte problemet, eftersom vad jag framförde var att bitcoin om det ska beskrivas alls, ska beskrivas neutralt och sakligt, vilket ju var vad jag ansÄg att du inte gjorde genom att kalla det bluff. Ditt agerande fick mig mer att misstÀnka att du Àr styrd av nÄgon sorts agenda, alternativt fÄr betalt för att uttrycka vissa Äsikter vÀldigt tydligt.
Jag uttalar mig sÀllan neutralt om nÄgot. AlltsÄ finns det vÀl liten anledning för mig att sÀtta upp Bitcoin pÄ höga hÀstar och vara mer objektiv Àn jag har varit.
Du fÄr vÀl stÀlla dig i kön av de som tror att jag Àr avlönad av CIA.
Att kalla det bluff om du vet att det Àr mycket, bÄde bra och dÄligt men INTE en ren bluff Àr vÀl mer en ren lögn? Nja, CIA tror jag nog inte riktigt. DÀremot misstÀnker jag ibland att du uttrycker Äsikter du pÄ ett eller annat sÀtt tjÀnar pÄ att uttrycka. Se det som en konspirationsteori, inget att ta sÄ allvarligt pÄ men skoj att Àgna sig Ät ibland.
Det enda jag vill fÄ fram Àr att alla Àr berÀttigade till sina egna Äsikter och att vÀlja att inte vara neutral, sÄlÀnge det inte gÄr över grÀnsen för sanning.
Cornu sa "Du fÄr vÀl stÀlla dig i kön av de som tror att jag Àr avlönad av CIA."
Har nĂ„gon gett uttryck för det hĂ€r pĂ„ bloggen? Sökte lite men fann ej, vore skoj att lĂ€sa om…
Mycket bra skrivet om bubblans anatomi.
Notera att om kurvan för det faktiska vÀrdet Àr tillrÀckligt brant sÄ kan det bli sÄ att björnfÀllan mer liknar en platÄ Àn en dal.
Jag tror att vi Àr i björnfÀllan för guld nu och att vi sÄ smÄningom kommer att komma in i en ny kraftig uppgÄngsfas.
SjÀlvklart kommer guld att utvecklas som alla andra bubblor. Efter att det har stÄtt om guld i aftonbladet varje dag sÄ kommer det att gÄ ner i vÀrde igen.
Ett annat tecken Àr nÀr halvmaffiagulduppköparna Àndrar sina annonser frÄn "vi köper ditt guld, cash i handen nu" till "Köp ditt guld nu, vi har bra priser".
Exakt.
Jo Tjena! Tusen tack för att du bloggar förresten cornu, har sparat mĂ„nga slantar genom att lĂ€sa det du skriver hĂ€r. Jag erkĂ€nner att teknisk analys pĂ„ lĂ€genheter mycket vĂ€l kan fungera i praktiken, t o m bĂ€ttre Ă€n för aktier men nu ska du fĂ„ höra nĂ„tt som Ă€r Ă€nnu tydligare tecken pĂ„ att bopriserna har nĂ„tt sin grĂ€ns. Pratade i telefon med min kĂ€re bror som Ă€r en helt fantastisk person och som jag ser upp till men han förstĂ„r sig fan inte pĂ„ pengar. Han har köpt en insattslĂ€genhet för ett halvĂ„r sen och nu skulle han köpa en sommarstuga. Anledningen var det att han hade listat ut nu att det fanns bara tvĂ„ sĂ€tt att tjĂ€na pengar enligt han, det ena var att jobba och det andra var att investera i fastigheter…
Men slÀpp bitcoin nu för i helvete. Smutskastning, orÀttvist, buhu. Om det nu Àr sÄ jÀvla fantastiskt sÄ Àr det vÀl bara att skicka ett vykort frÄn söderhavet om ett par Är istÀllet?
"Svenskarna fortsÀtter att flytta frÄn landsorten till stan. Mellan 2005 och 2010 ökade befolkningen i de svenska tÀtorterna med 383.000 personer, enligt SCB:s sammanstÀllning"
Det Àr flera faktorer som driver bostadspriserna, och sjÀlvklart har rÀntelÀget bl.a pÄverkat bostadspriserna enormt det senaste Ären. Men bostadspriser styrs i grund och botten som alla vet av utbud och efterfrÄgan. Och eftersom alla I-lÀnder har hög urbanisering, sÄledes fortsÀtter efterfrÄge trycket. De flesta bostads bubblor har nÀstan alltid börjat med en hög ökning av nybyggen samt att investerare har köpt bostÀder i spekulations syfte (som i Danmark bl.a). Och dessa tvÄ faktorer har vi INTE i Sverige, folk köper en bostad framförallt för att bo i, Àven om de senaste Ären med lÄgt rÀntelÀge har skapat en kÀnsla av att man köper ocksÄ för att tjÀna sig en hacka. NÄgra av argumenten till varför vi inte har högt nybyggande enligt byggbolagen Àr att kommunerna har för dÄlig kommunikation och sÄledes kan inte ett byggföretag fÄ ett kontrakt som strÀcker sig över hela kommunen eller flera kommuner och dÀrför kan inte byggbolagen massproducera och fÄ ner bostadskostnaderna (pga av att inlÀrningskostnaden Àr sÄ extremt hög i varje kommun dÄ alla tillÀmpar olika byggnadsregler etc), följaktligen fÄr vi inget högt nybyggande. Ett annat argument som byggbolagen uppger Àr att mycket av den mark som finns kvar att bygga pÄ i storstöderna och som Àr attraktiv Àr i dÄligt skick vilket ökar kostnaderna för byggbolagen och minskar igen nybyggandet. NÀr byggbolagen uppgav dessa faktorer var alla partier i Sverige samlade samt vÀldigt mÄnga andra "experter" och ingen argumenterade i mot byggbolagen pÄ dessa punkter, och inget förslag uppkom om Àndring heller.
FörutsÀttningar för att "bostadsbubblan" spricker i storstÀderna Àr sÄledes och jag tror alla skall uppfyllas innan vi ser en stor dipp, en viss korrigering kan ske nÀr nÄgon av dessa punkter uppfylls men inte en krasch:
1) Urbaniserings takten avmattas och minskar sÄledes efterfrÄgan
2) RÀntorna sticker i vÀg och rÀnteavdrag och andra bostadsbidrag slopas, att rÀnteavdrag och flera andra bostadsbidrag slopas Àr osannolikt dÄ ingen vill se en stor krasch för det hade minskat konsumtionen!
3) Kommunerna Àndrar sina upphandlingsrutiner och byggbolag kan nu börja massproducera (Finns inga förslag för det hÀr vad jag vet)
4) Den mark som Àr i "dÄligt" skick gÄr staten in och subventionerar en del av kostnaden för bostadsbolagen (finns inga förslag för det vad jag vet)
Som en sista anmÀrkning, var jag sjÀlv vÀldigt skeptisk till priserna tills för lite över ett halvÄr sedan tills jag sÄg en debatt pÄ SVT, dÀr samtliga partier, banker, finansinspektionen, riksgÀlden och bostads experter var samlade för att att se om det Àr fundament som driver bostadspriserna eller om det Àr en spekulationsbubbla. Men efter den debatten sÄ trilla poletten in. Och som avslutning sÀger jag bara, titta i storstÀderna i andra lÀnder försök att fÄ 2:a pÄ 50 kvm nyrenoverad i centrala stan för 1,5 miljoner, inte en chans i hela vÀrlden, vet inte vad du fÄr betala men det tre dubbla och mer Àr nog inte att ta i pÄ mÄnga hÄll.
Och för att undvika arga kommentarer sÄ fÄr nÄgon gÀrna komma med bra argument och förkasta mina argument för dÄ vet jag precis vad jag ska göra om det Àr nu Àr en "bubbla".
20:52, fin analys men kanske lite överjobbad? Ănnu mer galna priser i andra lĂ€nder, pĂ„ vilket sĂ€tt visar det att vĂ„ra priser inte Ă€r sjuka? The talking heads pĂ„ TV kom alltsĂ„ fram till att fundamental analys visar att bostĂ€der Ă€r vĂ€rda MER Ă€n vad de flesta klarar att betala av pĂ„ en livstid?
Det finns en sak till som kan fÄ bubblan att spricka. Att folk vaknar upp mitt i vansinnet och börjar förstÄ hur sjukt lurade dom blir/blivit?
20:52
Problemet med ditt argument Àr att urbaniseringstakten inte Àr satt i relation till prisökningen. Du sÀger bara "vi har hög inflyttning" sÄledes "bör vi ha högre priser". Men det argumentet Àr ju lika giltigt för ett kvadratmeterpris pÄ 50k som 1000k. Det intressanta Àr ju HUR mycket urbaniseringen kan förklara av prisökningen. Man kan ju inte bara förutsÀtta att den förklarar precis det vi ser, dÄ förutsÀtter ju du det som du vill bevisa, ett klassiskt bevisfel.
Höga inflyttningstal i absoluta termer Àr helt intetsÀgande i min vÀrld. NÄgot som Àr mer intressant Àr att titta pÄ hur nettoinflyttningen och bostadspriserna har samvarierat över tiden. Medan nettoinflyttningen ökat linjÀrt de senaste 30 Ären sÄ har bostadspriserna fluktuerat och stuckit ivÀg de senaste 10 Ären.
Dessutom Àr inte kopplingen "ökad nettoinflytt", "ökade bostadspriser" sÄ sjÀlvklar som man kan tro. Det handlar ju om köpkraft. Nu samvarierar nettoinflytten med hög ekonomisk tillvÀxt vilket gör att du har fler mÀnniskor med fler pengar. Men du kan ocksÄ ha en situation dÀr nettoinflytten pressar ner priserna dÀrför att fler personer konkurrerar om jobben vilket dÀrför pressar lönerna. Du kan ha en nettoinflytt som i första hand bestÄr av sÀmre bemedlade grupper som inte har förmÄgan att pressa upp priserna. Osv.
Problemet Ă€r att detta har blivit en "allmĂ€n sanning" vilket alltid Ă€r fallet med bubblor – varje kusin och hans farbror vet att "sĂ„ hĂ€r Ă€r det" trots att sanningarna egentligen Ă€r ganska ytliga. 383.000 personer. Ok? Vad sĂ€ger det? Vilket kvadratmeterpris kan vi hĂ€rleda ur denna siffra?
20:52
Dessutom Àr det ett vanligt misstag att blanda ihop efterfrÄgan med "fundamental efterfrÄgan".
Om folk vill köpa mycket bostad för att rÀntan Àr lÄg Àr det lika mycket efterfrÄgan som att de vill köpa mycket bostad för att det Àr sÄ trÄngt.
FörstÄr vad du menar med Talking heads pÄ TV. Man skall sjÀlvklart inte tro allt man hör, men man kan höra nÀr nÄgon förstÄr vad man pratar om. Bostadspriserna har drivits av att löneökningen ocksÄ har ökat vÀldigt mycket de senaste Ären. Det Àr framförallt storstÀderna som eldar pÄ prisökningen pga att det Àr mycket fler arbeten dÀr bl.a. Jag Àr civilekonom och bodde nyss i Jönköping, i Jönköping finns det revisonbyrÄer men varje byrÄ kanske hade 1-2 lediga tjÀnster och bara i min klass var vi 300 civilekonomer och 200 nationalekonomer sÄ vare sig man vill eller inte sÄ mÄste mÄnga söka sig till storstÀderna dÀr huvudkontoren eller större kontor ligger. TÀnk om du bor i en liten ort som kanske inte ens har en enda tjÀnst ledig för tex en civilekonom eller annat yrke (kan tÀnka mig flera). En undersökning pÄ efterfrÄge trycket kan du lÀtt göra sjÀlv, genom att ringa 10 personer som har/skall flytta till en av storstÀderna och frÄga hur det gick att fÄ bostad dÀr de ville??? Jag Àr övertygad om att de flesta kommer att svara att det var ett rent "helvete" och att de tvingades flytta runt flera gÄnger pÄ 2:a hand kontrakt pÄ dÄliga adresser. SÄ summan av det hela Àr att folk kommer att fortsÀtta att vara intresserade av att köpa.
Per
Ăr detta ett svar pĂ„ alla kommentarer eller endast 21:23?
20.52
Du sÀger att svenskarna inte köper bostÀder i spekulationssyfte. Kanske har du rÀtt i bemÀrkelsen att man inte köper bostaden med det uttalade syftet att den skall stiga i vÀrde. DÀremot Àr jag ganska sÀker pÄ att svenska bolÄnetagare, ivrigt pÄhejade av banker och mÀklare samt med politikernas goda minne, gör kalkylen att rÀntorna skall vara lÄga under flera decennier framöver. Detta Àr en spekulation, om Àn inte helt medveten, som leder till de vÄldsamt upptryckta priser vi ser idag pÄ svensk fastighetsmarknad. Med tanke pÄ att Fed (och snart ECB) trycker pengar för att finansiera de massiva skuldberget sÄ Àr det bara en tidfrÄga innan inflationen tar över, och dÄ kommer det inte vara roligt att vara överbelÄnad.
Jag skrev ett lÄngt inlÀgg till som jag strök för det skulle blivit ett lÄngt inlÀgg till, jag lÀste dina argument och tycker ocksÄ att det Àr viktigt att man kanske utför ett korrelationstest. Men köpkraften har ökat i takt med att löneökningen har varit stor de senaste Ären. Det finns en "pie chart" som jag inte hittar nu, som visar hur stor andel av prisökningen som lÄga rÀntor, urbanisering och spekulation + andra faktorer stÄr för som mÄnga insatta verkar vara ense om, och om jag inte minns fel sÄ var urbaniseringen den enskilt absolut största faktorn eftersom det Àr "ren" efterfrÄgan.
Det har varit en för lÄng dag hÀr nu för mig för att fortsÀtta debatten, och jag vill inte övertyga dig om att jag har rÀtt. Och jag sÀger inte att vi kommer att se en fortsatt hög prisökning, snarare sidledes/svagt positivt pÄ lite lÀngre sikt. Men min poÀng Àr att det finns tvÄ sidor pÄ myntet och allt Àr inte svart eller vitt.
Till M.scofield
Jo visst finns det giriga mĂ€nniskor i varje bank, men jag köpte lĂ€genhet i Feb 2011 och var runt i alla affĂ€rsbankerna för att se var jag fick bĂ€st rĂ€nta och samtliga rĂ€knade med att jag skulle klara 7% i rĂ€nta precis som det Ă€r rekommenderat att bankerna skall kalkylera pĂ„ nu. SĂ„ jag vet inte om bankerna överlag Ă€r sĂ„ ivrigt pĂ„hejade, men kan finnas dĂ„liga anstĂ€llda som pĂ„ vilket annat företag som helst. MĂ€klare dĂ€remot hĂ„ller jag med om fullt ut, det Ă€r ju solklart att de har ett finger med i spelet att driva upp priserna genom att stĂ€lla ut bostĂ€der till lĂ„kpriser eller pĂ„ grĂ€nsen till det. Det dĂ€r med att FED och ESB trycker pengar och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ökar privatpersoners konsumtions förmĂ„ga vet jag inget om sĂ„ kan varken hĂ„lla med eller sĂ€ga emot, men visst skapar det en farlig kultur…
Hur definierade de "klara 7%"? Att du kunde betala rÀntan, avgift, mat och klÀder? Tittade du pÄ om du skulle ha pengar över, samma pengar över som idag? Naturligtvis kommer du inte ha det. Och det Àr just vad folk har upptÀckt. Köper man till dagens priser med dagens rÀntor sÄ fÄr man mindre pengar över i plÄnboken Àn med befintlig bostad. Mindre Àn man har lust med.
22:38
Du gör samma fel med löneökningen som du gör med nettoinflyttningen. Du sÀger bara att "vi har haft löneökning" sÄledes "borde vi ha prisökning". Vilket Àr sant men det sÀger inget om hur mycket prisökning.
LÀnka gÀrna till denna "pie chart" nÀr du hittar den.
Kom ihÄg att riksbanken, banker och mÀklare Àr jÀviga. Amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke borde betraktas som insatt: http://www.youtube.com/watch?v=9QpD64GUoXw
NÀr alla Àr eniga om att vi marknaden Àr övervÀrderad har bubblan redan spruckit, det hör till sakens natur.
http://www.bostadsdata.se/Statistics.aspx?statistik=bostadspriser&laen=stockholm
Jag tippar pÄ en tjurfÀlla i höst sen bÀr det söderut.
Per, ok, visst. Löneökningar i all Àra, och det Àr bra att du Àr civilekonom, det sÀger jag inget om. Men det finns inga skÀl i vÀrlden som kan motivera att bostÀder kostar mer Àn de allra flesta hinner betala pÄ en livstid? Det Àr inte friskt.
Dessutom vill jag vÀl pÄstÄ att bankernas "kreditgivning" Àr vad som pressat priserna uppÄt tillsammans med mÀklare. I en frisk vÀrld hade löneökningar gett möjlighet att spara mer till en bostad, istÀllet för att lÄna mer till en bostad. Med dagens prisnivÄer Àr det inte konstigt om folk inte bekymrar sig om att spara mer Àn dom mÄste till bostadsköp, det Àr ÀndÄ sÄ stora belopp att det kÀnns lönlöst.
Förr eller senare kommer nog folk att revoltera mot att behöva skuldsÀtta sig hela eller större delen av livet för ett boende som banken dessutom faktiskt i praktiken Àger.
Sorry att jag inte visar siffror anonym, jag sitter och arbetar och skriver hÀr vis sidan av för att det Àr en intressant diskussion. Men det finns siffror bakom mina argument. Och Àven pÄ löneökning och bostadspris ökning. Jag fÄr ta det som en lÀxa till nÀsta gÄng jag diskuterar att ta med siffror. Ska se om jag hittar debatten frÄn SVT forum.
23:09
Nu Àr jag den andra anonym som argumenterat med Per sÄ vi har nog samma syn pÄ bostadsmarknaden. Dock Àr jag skeptisk till hur relevant argumentet att "det kostar mer Àn man kan betala pÄ en livstid" egentligen Àr. Det kÀnns "sjukt" Àr ett ganska svagt argument.
Jag ser inget problem med kreditgivning som sÄdant. Problemet uppstÄr nÀr folk lÄnar med för hög risk pga bubbelmentalitet och/eller marknadsmanipulation.
23:24, jag hÄller inte med dig. Hur jag Àn vÀnder och vrider pÄ saken sÄ kan jag inte komma pÄ en enda sak som Àr vÀrd livslÄngt skuldslaveri, vilket bostaden faktiskt ger upphov till. Jag vÄgar slÄ vad om att de flesta aldrig ens reflekterat över hur mÄnga Ärslöner dom köper en bostad för, eller ens hur lÄng amorteringstiden Àr. Detta pÄ grund av att beloppen passerat grÀnsen dÀr det egentligen gör nÄgon skillnad. Jag har till och med hört argumentet att det inte spelar nÄgon roll hur mycket man har i lÄn, utan hur mycket man mÄste betala per mÄnad. Jag vet att den attityden Àr vanlig, jag tror att det till och med kan vara nÄgon sorts psykologisk skyddsmekanism för att inte bli galen av oro över hur mycket pengar man Àr skyldig. Ja, du kan ha rÀtt i att argumentet "det kÀnns sjukt" Àr svagt, men ibland kanske sunt bonnförnuft rÀcker?
Kreditgivning har jag gigantiska problem med, men jag Àr för trött för att orka ta det nu.
I grund och botten delar vi nog samma syn pÄ bostadsmarknaden som du sa.
http://svtplay.se/v/2393920/svt_forum/bostadsbubblan_-_sanning_eller_overdrift_-_del_1?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2393817/sb,k108208,6,f,-1
Det Àr första delen av tvÄ, jag hittar tyvÀrr inte den delen dÀr det var vÀldigt intressanta siffor som jag pratat om men inte skrivit upp, blÀddra fram till 24 minuter och fortsÀtt dÀr ifrÄn, för den första talaren Àr en "flummig professor" och sÀger inget om kvaliten i resten av debatten. Och tÀnk sedan hela tiden UTBUD VS EFTERFRà GAN vilket Àr det fundamentala för alla tillgÄngsslag. Sorry om sista meningen lÀt dryg det Àr inte sÄ jag menar med den, sÄ det inte uppstÄr missförstÄnd.
Oppti Àr Sveriges svar pÄ RobotTrader(Zerohedge)!
23:43
Om A och B har 100k var sÄ kan A prisa ut B genom att lÄna 10k frÄn sin kompis. B kan i sin tur prisa ut A genom att lÄna 20k frÄn banken mot att banken fÄr pantrÀtt i köpobjektet. Jag ser inget fel i principen.
Problem uppstÄr nÀr vi fÄr kreditbubblor, vilket förvÀrras av ineffektiva marknader och marknadsmanipulation. Problemet idag Àr att bankerna litar pÄ att staten rÀddar dem ifall de kraschar vilket driver riskfylld utlÄning, att staten genom SBAB sÀnker standarden för hela branschen, att hyresmarknaden Àr reglerad, att mÀklarna tillÄts mörka prissÀttningen med olika trix, att centralbankerna i vÀst inklusive riksbanken driver pÄ belÄningen med alltför lÄga rÀntor och att politikerna pÄ olika sÀtt stimulerar belÄning med subventioner.
Otroligt bra inlÀgg, kanske det bÀsta jag lÀst pÄ en blogg!
Typo. Du skriver bear trap 2 ggr. Byt andra till Bull trap. đ