950
I tidigare graf över den svenska skuldbubblan var vare sig landsting eller kommuner med, och den finansiella sektorns skulder var också utelämnade.
All data är hämtad från SCB.
Har nu piskat iordning data, så det bör stämma bättre med vad som faktiskt är skulder för företag och finansiella företag.
De totala svenska skulderna uppgår till ca 350% av BNP.
28 kommentarer
Blir väl till att backa bandet några decennier.
Ingen omöjlighet, bara lite omtumlande och dramatiskt för en hel del individer.
Frågan är om politikerna tar det på allvar och fixar en "mjuklandning". Alternativet är en krasch och då sätts hela samhällsstrukturen på prov. Klarar vi det? Har dessvärre inget större hopp om politikerna.
/Grönvita
Skulle valdigt garna vilja se samma graf for irland och USA, bara for att se hur 'andra skultyngda' lander ser ut…
Elli
Det är något konstigt med det där diagrammet, tror jag. Jag ska försöka hinna sätta mig in i siffrorna och kolla.
Jo. Flute, se länk ovan för datakällan.
Hmm, det här ser ju totalt sinnessjukt ut. En snabb uppskattning visar att vi vid 5% effektiv ränta skulle betala ca 50% av BNP enbart i ränta. Jag gissar att olika typer av skatteplanering, ränteavdrag och räntekaruseller blåser upp siffrorna, men jävlar.
Tror att det är någon form av överskattning för företag och banker ovan, någon dubbelbokning e d, ingenjören.
Tittade lite och det blir orimligt att titta på "skulder totalt", då det inkluderar en massa poster såsom aktier, och för finansiella företag även deras inlåning från allmänheten.
Så vilka poster skall strykas för att få en rättvisande bild?
De allra flesta…
Se bild.
Thank you very much 🙂
Pengar = skulder?
Totala skulder = penningmängd?
Finns det någon korrelation mot M3 eller någon annan penningmängd?
Utan att ha granskat data så vågar jag ändå påstå att det fattas en hel del skulder, nämligen de kommunala pensionsåtagandena från före (osäker på årtalet men tror att det var) 1998. I min egen kommun dubblar det skulderna…
När man ser på statsskulden, så har den ju sänkts flera gånger genom att de borgerliga, och tidigare sossarna, sålt av statlig egendom för att frisera siffrorna.
Visserligen sänktes skuldräntorna, men utdelningarna sjönk minst lika mycket.De sålda tillgångarna gav ju utdelning och värderades efter detta av köparna.
Jag anser därför att även återköpsvärdet av det sålda skall räknas in för att få en sann bild av den ekonomiska utvecklingen.
/ Åke M
Ylven, de klassas som "ofinansierade åtaganden" och räknas inte in i skulder. Iaf inte om man skall relativjämföra med andra länders skuldbörda.
Vad har du räknat med i icke-finansiella företags skulder? Du måste ha räknat med någon stor post som inte jag skulle vilja ta med. Tankade just in det hela i Excel och kollade.
Koncernhandelslån kanske du har med? Känns inte rimligt att ta med.
Själv skulle jag bara ta med posterna lån, certifikat och obligationer.
Koncernlån menar jag förstås!
Den finansiella sektorns skulder blir ju till stor del också ett slags dubbelräkning, då svenska bolån från bankerna motsvaras av bostadsobligationer som bankerna ger ut.
Oavsett vad de klassificeras, så är det defacto en skuld. Vackert formulerat i en motion till riksdagen:
Motivering
Efter ett beslut om ändring av god redovisningssed i kommuner och landsting för ett antal år sedan, redovisas anställdas intjänade ännu ej utbetalade pensioner fram till 1997 som en ansvarsförbindelse. Skälet till denna redovisningsförändring stod huvudsakligen att finna i att skulden blivit så stor att den i många kommuner kom att orsaka en balansräkning med ett redovisat negativt eget kapital. En borttagning av denna skuld från kommunernas och landstingens balansräkningar gav skenet av en ekonomi i balans och sköt bekymmersamma besparingar på framtiden.
Ett litet exempel från en genomgång som tidningen Dagens Samhälle har gjort, med min egen kommun nära slutet på listan:
Kommunernas soliditet 2009 i procent. Inklusive pensionsåtaganden före 1998.
Åtvidaberg -64
Jag vet, Ylven. Sjukt är bara förnamnet. Men siffran går inte att enkelt få tag på som tidsserie vad jag vet, och andra länder fuskar på samma vis.
Då kanske det inte stämmer att USA:s "riktiga" statsskuld är över 50 biljoner dollar?
Jo, det stämmer, men den delen kallas ju inte skuld utan "ansvarsförbindelser".
Pensionsskulderna för landsting och kommuner, finns det siffror på dessa? Det varnades under krisen 2008 om just kommunernas glömska med att fondera ordentligt.
Det ligger en gravad hund ja?!
Se signatur Ylvens kommentarer ovan.
Jag var just och lyssnade på Nicole Foss i Uppsala. Väldigt intressant att höra hennes makroanalys av samtiden. De som har möjlighet att se henne i Stockholm imorgon rekommenderas varmt att göra det. Hon hade inkluderat grafen ovan i sin presentation och rekommenderade åhörarna att besöka den här bloggen, så du kanske får några nya läsare nu….
Kul.
Angående Ylvens kommentar ovan. Det är minst sagt bekymmersamt att uppemot hälften av våra kommuner har negativt eget kapital. Dessutom kan det väl vara så att en stor del av kommunernas tillgångar ligger i fastigheter (finns det bra data på detta?), vilket kan göra situationen ännu mer problematisk om vi får sjunkande fastighetspriser.
Jag tror inte "Greklandskommunerna" har varit uppe för diskussion tidigare, dvs de som har hög skuldsättning per invånare.
Källan är här: http://www.kommunrating.se/analyser/analysarkiv/pdf_uppladdat/2010/176/Greklandskommunerna%20nr%208.pdf
Dessvärre var data från 2009, så det kan ha förändrats sedan dess.