Cornucopia?

2011-02-05 10:51

Barkbröd - när desperation blir lyx

Det finns i Sverige idag nästan ett idiomatiskt uttryck att om man är fattig får man äta barkbröd. Det är så långt från sanningen man kan komma. Barkmjöl är nämligen så långt från billigt man kan komma.

Och med all rätt.

Att framställa barkmjöl är nämligen ett extremt arbetskrävande manuellt arbete, och var något man förr i tiden tog till för att man var helt desperat. Priset på barkmjöl i butik ligger på 1 250:- per kilo, dyrare än det finaste kött du kan köpa idag. Detta är ingen överraskning för oss som sedan tidigare kände till hur man framställer barkmjöl.

Nej, de enda som har råd att äta barkbröd är de som har mycket pengar. Det är dags att kasta ut ett förlegat idiomatiskt uttryck som inte ger uttryck för den desperata situation man befann sig i för att behöva dryga ut det vanliga mjölet med barkmjöl. Priset avspeglar hur lång tid det tar att framställa mjölet och kan jämföras med drygt 10:- för ekologiskt vetemjöl. Arbetsinsatsen är grovt räknat 100x så stor för barkmjöl som för vanligt mjöl.

Även om marknaden inte riktigt fungerade på det viset på 1800-talet, så kan man se det som att först när priset på riktigt mjöl pga akut brist gick över med dagens priser 1000:- kronor per kilo så började Sveriges befolkning dryga ut maten med barkmjöl. En så pass extrem matbrist kommer vi inte få se på många år än, även om det kommer.

På Östermalm äter man barkbröd. Inte för att man sitter med överbelånade lägenheter köpta på bostadsbubblans topp, utan för att det är de enda som har råd. Det är inte ens gott. Men det finns många saker som är dyra och betraktas som delikatesser enbart pga priset.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

22 kommentarer:

  1. Morfar sa alltid att om man tog lika mycket betalt för strömming som för vild lax skulle strömming anses vara en lyxvara. Antar att han hade rätt.

    SvaraRadera
  2. Hörde talas om "spökmjölk" för några dagar sedan dvs. man dricker ett glas mjölk och sedan häller man i vatten i glaset och det grådassiga kallar man för "spökmjölk". Så är det alltså i Sverge 2011 man har bara råd att ge barnen på dagis ett glas mjölk,men "spökmjök" kan man få.

    Lennart

    SvaraRadera
  3. Helt klart intressant att det finns individer som köper barkmjöl, helt osannolikt. Det är intressanta svängningar mellan olika råvaror se bara lax och torsk. Lax förr i tiden lyxvara och torsk fattigmansmat och idag nästan tvärt om.

    SvaraRadera
  4. Drygt 10:- för ett kilo vetemjöl? Nog för att ett paket med vanligt vetemjöl brukar kosta drygt 10 kr i affären, men då innehåller det 2kg mjöl. Detta ger att barkmjölet blir mer än 200x dyrare än vetemjölet, inte 100x. I övrigt en bra iakttagelse.

    SvaraRadera
  5. Kalle, jag jämförde med ekologiskt vetemjöl. Köper alltid ekologiskt, så jag har glömt bort "normal" prisbild. Betalar 21:95 för Wapnös ekologiska vetemjöl i 2kg förpackning tror jag.

    SvaraRadera
  6. Ehm...

    Ta gärna reda på lite statistik om hur många svenskar som faktiskt köper barkmjöl regelbundet.

    Detta med barkmjöl liknar fenomenet vaskning som medier och diverse bloggare skrev om i flera år. Visade sig sedan att vaskning mest var tomt prat, ingen som utövade det i praktiken så att säga..

    SvaraRadera
  7. Att äta barkbröd är inom borglig mytologi ett tecken på solidaritet. Ju dyrare ju mer solidariskt.

    SvaraRadera
  8. Joe Lynn Turner2011-02-05 12:19

    Det är lite som 1:a maj, när de s.k. "arbetarna" går ut och protesterar över att de bara får 25.000:- netto, medan kontorsnissarna förvånat ser på.

    SvaraRadera
  9. joe: huh? Menar du att folk som jobbar som personlig assistent, undersköterska, lagerbiträde, kassapersonal, storkökspersonal, "hygientekniker" osv har en lön på 25000 NETTO?!?!? Alltså efter skatt?? Det skulle betyda en bruttolön på över 35000 i månaden. Skärp dej.
    /b f

    SvaraRadera
  10. Det kom ju för länge sedan fram att våra fångar åt mycket bättre kost än våra skolbarn. Vet någon om det fortfarande är så?

    Fångvården ändrades radikalt efter 1960-talet, det gjorde hela samhället iofs. Sverige är ett enda stort socialt experiment, vi börjar nu se resultatet. Det sista man hittade på var att stänga alla dårhus och släppa ut dårarna.

    Hur ska de moderna svenskarna klara nöd? De är ju vana att skedmatas från vagga till grav av samhället..

    En pursvensk enligt mig är det där paret från Mjölby i sällskapsresan 1, va blire inge film?! See no evil hear no evil! Vi har blivit ett ignorant folk, en produkt av sossarnas experiment på 60-talet.

    SvaraRadera
  11. Kan du upplysa en obildad vad ideomatisk betyder?
    Eller kanske du menade idiomatisk?

    Skogsägare

    SvaraRadera
  12. Ideomatisk betyder att jag inte kan stava.

    Mvh

    SvaraRadera
  13. Joe Lynn Turner2011-02-05 14:55

    Som svar till /b f
    Med "arbetare" syftar jag på hantverkarna som går och slappar på byggen hela dagarna. D.v.s. elektriker, snickare, målare och andra byggare.

    SvaraRadera
  14. @ 14.55

    Låter som du inte är riktigt insatt i hur lönesystemet fungerar på ett bygge! Vi har ett ackordssystem där varje utfört moment har sitt pris. Slappar man som du antyder blir det definitivt inga 25.000 netto. Tråkigt att se din fullkomliga okunskap.

    Hoppas du själv lever upp till din lön.....

    Lagbas

    SvaraRadera
  15. Lagbas, det kanske fungerar så på seriösa byggen med företag som kunder.

    Min personliga erfarenhet som privatperson är att man fakturerar per timme, oavsett vad man får gjort, vilket inkluderar privata mobiltelefonsamtal, och i mitt fall även 40h för två dagar då man inte ens var närvarande utan var hos en annan kund och korrigerade.

    Plus en dag x8 h när ingen var hos oss. Och sedan fakturerar man även för att två personer skall åka och köpa en bräda. Otrygga snickare måste tydligen ha någon som håller handen i bygghandeln. Där man valde en bygghandel som låg så långt bort som möjligt, inte den som låg 5 minuter bort.

    Vi var hemma samtidigt, så vi hade koll.

    SvaraRadera
  16. Cornu....

    Mitt råd till dej är att nästa gång ber du om ett pris. Då är det företaget som får stå för privata mobilsamtal och även kostnaden för att hämta brädan.
    På vårt bygge är det helt orimligt att tala i telefon under arbetstid och tom toalettbesök märks i förtjänsten. Vad gäller materialhanteringen är det tjänstemännen dvs arbetsledare och platschef som planerar detta och inga "slappa arbetare"

    Självklart vet jag hur det kan fungera på mindre företag, men överlag är säkert de flesta måna om sina kunders bästa. Be om referenser nästa gång du anlitar ett byggföretag. Du kastar väl knappast pil i vilket företag du investerar ditt kapital i?

    Lagbas

    SvaraRadera
  17. Byggbranschen är rutten, än hur många seriösa firmor det finns så finns det 10ggr fler oseriösa. Lagbas utgår från stora kontrakt, som privatperson möter du en helt annan verklighet. Du ska vara juridisk expert, byggingenjör och byggförman, samtidigt ska du sköta ditt vanliga liv.

    Totalentreprenad låter fint, men hur många skräckexempel finns det inte. Privatmarknaden inom bygg är ett område som måste saneras och regleras. Vi ser ingen vilja att ändra på gällande ordning.

    Privatmarknaden ger inga större vinster och är ett nedprioriterat område för branschen.

    Besiktningsmännen är inte ens att lita på visar det sig. Det behövs en helt oberoende kontrollfunktion från dränering till att sista nockpannan läggs på plats. Utöver slutbesiktning. Detta skulle byggföretagen betala för.

    Girighet tar fram det värsta ur människor. Tänk om 5-10 år när alla enstegstätade bostadshus börjar mögla, då är oftast garantin slut. Byggföretagen bygger med detta i minnet, har inte hört att man slutat bygga med denna metod än.

    Billigare för byggbolaget betyder högre marginal, att det är till nackdel för kunden spelar väl ingen roll? Metoden fungerade ju i Tyskland..

    SvaraRadera
  18. "Ingrid Ölund, som jobbade som biomedicinsk analytiker innan hon började baka på heltid, har låtit analysera sitt barkmjöl. Provsvaren visar att det innehåller mer fibrer, mineraler och vitaminer än vanligt vete- och rågmjöl. Att bark kan vara bra för hälsan stöds i en ny studie som visar att björkbark innehåller betulin, ett ämne som verkar kunna skydda mot fetma och diabetes.
    –Titta på älgarna i skogen, de äter också bark. Barkbrödet är ett ursprungsbröd och så nära verkligheten man kan komma, säger Ingrid Ölund."


    Och att älgar är idisslare och att människors matsmältningssystem inte kan hantera cellulosa verkar en biomedicinare inte veta...

    /Jonas

    SvaraRadera
  19. Cristoffer: Du går inte tillräckligt långt tillbaka i tiden. I Halland sägs det att drängar och pigor för ett par hundra år sedan hade löneförmånskrav på hur många dagar i veckan man skulle slippa äta lax...

    SvaraRadera
  20. re: Magnus Persson

    Vill dessvärre minnas att det Forskning och Framsteg som avlivade den och ett gäng andra skrönor... eller snarare försökte avliva.

    SvaraRadera
  21. Nu svamlar du väl lite? Om man idag behöver lägga 100 gånger mer arbete på barkmjöl än på vanligt mjöl betyder det väl inte att det var fallet på artonhundratalet. Sen dess har ju spannmålsproduktionen rationaliserats mer än tiofalt.

    Dessutom var ju kapitalbrist ett mycket större problem förr. Många bönder (och andra som önskade vara bönder) hade alldeles för lite mark för att vara sysselsatta med odlingen hela tiden. Då är det rationellt att fixa fram barkmjöl oavsett om det är mer arbetskrävande eller inte.

    SvaraRadera
  22. På 1700-talet var kyckling lyxmat i Sverige. Kräftor, däremot, fanns det så mycket av i minsta tjärn att det hände att man slängde ut överblivna kräftor över odlingsmarkerna, som gödningsmedel. (Källa - Järnspisar, hackekorv & tabberas: mat, smak & tradition i Astrid Lindgrens värld)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...