2011-01-26

Utbildningsinflation och minskande avkastning

Som replik på gårdagens inlägg om Storbritanniens besparingsprogram nämndes att det är fel att dra ner på utbildning, vilket jag inte håller med om.

Det utbildas nämligen fler till högre utbildningar än vad vi behöver och successivt lägger vi alltså pengar på att utbilda personer som är mindre ämnesbegåvade i ämnesområdet, oavsett vad det gäller.

Så här såg det ut förr.

I princip inga ämnesunderbegåvade utbildades, och hade man en utbildning i ett ämne så betydde det generellt att man var begåvad och kunnig. Det var ett kvitto på att arbetsgivaren såväl i Sverige som internationellt kunde lita på att det rörde sig om en kompetent person.

Idag ser det annorlunda ut. Alla skall utbildas, fast inte behovet finns. Och då utbildar vi också de som visserligen vill ägna sig åt ämnet, men som är underbegåvade i ämnet och borde söka sig till en annan utbildning inom något de har begåvning för. För antalet personer med potential att vara duktiga civilingenjörer ökar inte bara för att vi ordnar fler utbildningsplatser, med successivt lägre och lägre antagningskrav.

Hela det röda området är slöseri med skattepengar, och de som är verkligt begåvade tvingas konkurrera med allt mer medelmåttligt begåvade. Dessa medelmåttor kan fortfarande få jobben, kanske för att de känner chefen, ser snyggare ut eller är trevligare. Men att vara trevlig eller snygg gör inte att svensk forskning och teknikutveckling behåller en frontposition internationellt och skapar den utveckling och de innovationer som ger oss nya riktiga jobb i Sverige.

Vi vet hur den svenska arbetslösheten ser ut. Successivt kokar vi krabban långsamt och vänjer oss vid allt högre nivåer för varje lågkonjunktur eller recession.

Samtidigt ser antalet personer i högre utbildning ut som följer.

Vi kan alltså här se att arbetslöshetens lägsta nivå fortsätter att stiga trots att fler och fler skuldsätter sig med studielån och allt meningslösare högre utbildning. Nu för tiden skall folk ju dessutom förverkliga sig själva, och utbildningsplatserna har inget med samhällets behov att göra längre.

Det har helt enkelt gått inflation i utbildning och vi betalar det dubbelt. Dels via skatten och dels via studieskulder. Samtidigt som en examen från ett svenskt universitet inte längre betyder ett dugg internationellt. Ett typiskt exempel på lagen om minskande avkastning i ett samhälle som blir onödigt komplext.

Nej, få ut ungdomar tidigare i arbetslivet så de drar in skattepengar istället för att först börja jobba vid 28 års ålder och 500 000 i studieskulder. Att sitta i kassan på en bank klarade man av efter gymnasiet för 20 år sedan, det räcker med plus och minus och kanske lite procenträkning för att klara av det, bara för att ta ett exempel. Finanskrisen och den forsatta kreditbubblan visar ju med all tydlighet att högre utbildning inte leder till att bankernas tjänstemän blir ett dugg kompetentare. Möjligen att fler mer normalkompetenta chefsfjäskare (stryker ett hårdare ord för det) får jobb och inte säger ifrån kring dumheterna, vilket ett kompetent person skulle gjort, uppbackad av hårda och kompetenta argument.

Här har iaf Sverige mycket pengar att spara framöver när den svenska skuldbubblan väl spricker, och vi precis likt Storbritannien kraftigt får skära i högre utbildning.

Tillägg: Att ett allt större antal studenter inte blir färdiga med sin examen på utsatt tid, inte tar examen alls eller byter till en annan utbildning visar bara på att ämnesbegåvningen bland studenterna har större spridning idag än förr. En gång sågs det som ett grovt misslyckande att inte bli klar i tid. Idag ses det som normalt.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

72 kommentarer:

  1. Vad du egentligen förespråkar är att man betalar utbildningen själv.

    Den höga utbildningsnivån är egentligen bara en önskan om ett sammanhållet samhälle, där svenska löntagare inte ska konkurrera med löntagare från utvecklingsländer.

    Det må vara hänt att vi nått vägs ände nu, men under de senaste 20 åren har Sverige lyckats ersätta industrier som flyttat till Kina och Indien med bättre utbildad arbetskraft.

    Dagens IT-ingenjörer i Sverige är samma personer som för 30 år sedan var industriarbetare.

    Hur det blir idag är svårare att veta.

    SvaraRadera
  2. Nej, skall man betala sin utbildning själv leder det till att de med mest pengar blir utbildade, inte de som är mest begåvade. Däremot kan man tänka sig två antagningsgrupper, en på begåvning och reste som får betala själv om de mot förmodan vill utbilda sig då.

    SvaraRadera
  3. Så antagningskrav och kompetens är samma sak tycker du? Själv lyckas jag slå läkare på nosen gång på gång trots att dom enligt dig borde ha högst arbetskompetens i Sverige. Dom få gångerna jag uppsökt läkare det vill säga.

    Utbildningen i sig och krav under utbildningens gång skulle nog reflektera kompetensen på dom som tar sig igenom den. Om man skall snacka antagningskrav så får det ju vara relevanta antagningskrav i förhållande utbildningen också.

    SvaraRadera
  4. 1. När du söker allmänläkare efter att i X timmar, dagar eller veckor läst på Internet allting om det du tror att du har, så klår du givetvis honom eller henne, hon har ingen specialistkompetens. Fast du kan förstås ha diagnosticerad dig själv fel också...

    2. Ja, antagningskrav bör naturligtvis utformas efter respektive utbildning, och inte bara handla om betyg. Svårigheten är bara att sålla ut de med högst begåvning och ingen erfarenhet från de som är normalbegåvade men kanske jobbat outbildade i området. Nuläge vs potential.

    SvaraRadera
  5. Svårare att komma in på hamburgerutbildning än på harvard: http://www.bloomberg.com/news/2011-01-26/getting-into-harvard-easier-than-mcdonald-s-hamburger-university-in-china.html

    SvaraRadera
  6. Håller helt med dig. Idiotin att allt fler ska "utbilda" sig allt längre skadar landet.
    För det första så bedrivs "utbildning" i saker som bara är lärarnas åsikter o inte grundat i någon vetenskap. Genusidiotin är ett bra exempel. I detta fall pekar ju dessutom vetenskapen i rakt motsatt håll än vad som lärs ut. I de mjuka ämnena kan man säkert skära ned med 90% utan att något samhällsväsentligt tappas. Jag har själv haft viss inblick i sociologi o där kan man nog ta bort 95%.

    För det andra så leder överutbildningen av medelmåttor till att tempot o svårighetsnivån måste sänkas. Alltså är svenska begåvningar sämre utbildade än sina internationella konkurrenter. De i onödan utbildade medelmåttorna blir sedan missnöjda då karriären inte motsvarar utbildningsbeviset (vad göra med en ingenjör som inte håller måttet?).
    För det tredje så blir alla "fil kand religionsvetare" så fina att de rakt inte kan tänka sig att sitta i kassan på konsum. Bidragssvängen ter sig mycket attraktivare än det enda jobb som finns.

    Kort o gott, som vanligt begriper inte politikerna ett dyft. Låt oss säga att det behövs 128 i IQ för att bli en duglig ingenjör i konkurrens med tex kineserna. I Sverige finns bara X sådana med intresse oavsett hur mycket politikerna "bygger ut den högre utbildningen". Det kanske vore bättre om politikerna ägnade sig åt att införde rottingen i grundskolan så att inte halva gymnasiet behöver ägnas åt att nå kunskaperna hos nionde klass model 1980. För att inte tala om nionde klass model 1960.

    SvaraRadera
  7. Du kanske skulle överväga att byta ut "högre utbildning" i texten ovan mot "längre utbildning", som en anpassning till nuläget?

    SvaraRadera
  8. > "Dagens IT-ingenjörer i Sverige är samma personer som för 30 år sedan var industriarbetare."

    Vad grundar han det på? Det är samma kurser i de tidigare årskurserna (analys, algebra, kretsteori, o.s.v.). Systemet brukar sålla bort ungefär hälften av alla antagna redan efter ett år. Examinationsgraden är lägre, men varför anser du att kvaliteten på de som kommer igenom är låg?

    SvaraRadera
  9. Och vad hade cornu tänkt att de som utbildar sig nu annars skulle göra på dagarna? En väldigt stor andel av dagens unga pluggar för att slippa gå sysslolösa. Inflation i utbildning, visst, men det beror ju på att det är deflation i "vanliga" yrken.

    SvaraRadera
  10. "Och vad hade cornu tänkt att de som utbildar sig nu annars skulle göra på dagarna? En väldigt stor andel av dagens unga pluggar för att slippa gå sysslolösa. Inflation i utbildning, visst, men det beror ju på att det är deflation i "vanliga" yrken."

    Konstigt att vi då måste importera människor för att få dessa "brist" yrken utförda.

    /Megin

    SvaraRadera
  11. Jag håller inte med !
    Visst går det inflation i att "alla skall med" - en bra sak nu är ju tex att man återinför yrkesinriktat gymnasium - alla kan och vill inte plugga vidare efter gymnasiet.

    MEN vi behöver en högre nivå, i allmänhet, och FLER högutbildade för att konkurrera på den internationella arenan. Och som sagt, de som inte klarar utbildningen brukar sållas ut (iaf vad gäller linjeutbildningar som tex ingenjör eller civilekonom, statsvetare, fysiker etc). Sen vet jag inte hur många högre utbildningar inom "Artificell konstvetenskap i Albanien" eller "Högtravande filmfysik i Manga" som finns med i "univeristetsutbildningar" iof.

    Det saknas dock en sak: Inspiration och entrepen örsskap !! Kunskap är inget utan dessa - Kina examinerar tex ett nytt KTH fler studenter varje år - vi kan inte komkurrera med det. Inte utan entrepenörsskap och framåtanda...

    Fredrik Hären (kolla på youtube) har en bra föreläsning ett par år gammal om detta bla :)

    /K

    SvaraRadera
  12. 18:30, vad bra, istället för arbetslös så blir man högutbildad, arbetslös och studieskuldsatt.

    Klas, nej, vi behöver inte medelmåttor för att konkurrera internationellt.

    SvaraRadera
  13. Om vi ska vara rätta här så ska man _inte_ skära ner på grund utbildningen, dvs årskurs 1-9. Kanske borde man rent av lägga till ett år 10 där eleverna får prova på lite mer olika saker så att de sen när de ska värlja yrke, har liiite mer kött på benen då de hoppar in på gymnasiet.

    Mer yrkesspecifika utbildningar ska de vara på gymnasiet imho, det börjar bra med borgarnas lärlings platser.. men de borde mångdubblas imnsho.


    Sen svar till anonym 18:30..

    Jahapp.. massa kids på universitet som drar på sig studieskulder, och meningslös utbildning som ej heller kommer att ge något jobb. Då de hellre kunde ta de där jobben som man annars är för "fin" för..

    SvaraRadera
  14. Du har vissa poäng. T.ex. så har jag aldrig förstått varför alla som läser på gymnasiet skall ha högskolebehörighet. Naturligtvis skall man kunna välja till kurser så att man uppnår denna behörighet men det skall ske på frivillig basis.

    Sen så finns det många "fluff" kurser som man kan ifrågasätta nyttan av på arbetsmarknaden, men om personen som läser denna kurs är genuint intresserad av ämnet så bidrar det till personens personliga utveckling om inte annat.

    Sverige har gått från ett tillverkningsland till ett tjänste och utvecklingsland, och om vi skall kunna konkurera mot 2 miljarder kineser och indier så måste vi göra det på utvecklingssidan eftersom vi aldrig kan konkerera på tillverkningssidan. Detta kräver således att vi utbildar väldigt många fler än förr i världen.

    Kort sagt, högre utbildning är bra för Sverige men det måste ske med sans och efter motivation. Ingen skall tvingas plugga vidare eller skaffa sig högskolebehörighet.
    Man måste trots allt inte gå 3 år på högskola för att få ett välbetalt jobb. Se bara på snickarna som är den nya medelklassen som åker muskelbåt på sommaren och bor i villa i förorten tillsammans med tjänstemännen

    SvaraRadera
  15. 18:56, skall vi konkurrera på utvecklingssidan så skall vi inte lägga pengarna på att utbilda fler och fler medelmåttor. Det är minskande avkastning och gör att vi inte kan konkurrera. Bättre då att lägga pengarna på just utveckling, inte utbildning.

    SvaraRadera
  16. Bra inlägg och jag håller med. Jag kan varmt rekommendera boken 'Tomhetens triumf' av Mats Alvesson (doktor i psykologi och professor i företagsekonomi) som tar upp utbildningsillusionen. Det var en ögonöppnare för mig.

    Recension: http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/blick-for-nuet

    SvaraRadera
  17. Sverige har brist på arbetsplatser och inte utbildade medborgare. Snacket om brist och att vi måste ha arbetskraftsinvandring är ju helt sjuk.

    Ge alla utan en framtid ett cyanidpiller, det är mer humant än att placera folk i värdelösa utbildningar.

    Det sitter drivor av äldre och inväntar pension och samtidigt har vi drivor med yngre som vill ha jobb.

    Alliansens glansdagar är snart slut och så även det moderna Sverige. Vi har inte råd med att importera 100 000 människor, bli 100 år gamla och ha 40% ungdomar utan arbete.

    En vacker dag tar detta ett abrupt slut. Reinfeldt lär ta regeringsplanet långt bort den dagen.

    SvaraRadera
  18. Intressant ämne verkligen. men som i artiklar med aktietips kan det vara på sin plats att tala om var man själv huserar (grå, grön eller röd), för jag antar att du inte var med förr.

    Tack för bra inlägg.

    Grön (på gränsen) civ.ing.

    SvaraRadera
  19. Du har definitivt flera poänger med att vi utbildar för många men att en examen från ett svenskt universitet inte betyder något internationellt kan jag däremot inte hålla med om. Hade inte något som helst problem att hitta jobb utomlands efter examen från en av de större tekniska högskolorna. Man ska nog undvika att dra alla universitet och program över en kam.

    SvaraRadera
  20. @Anonym 19:40: Du tänker från fel håll !
    Fråga dig detta:
    Varför har vi 100 000 ungdomar utan jobb samtidigt som arbetsmarknaden "skriker" efter kompetens ?

    Lägg därtill att vi utbildar fler numer OCH tar in invandrare (som iof i många fall tyvärr inte får utnyttja sina kunskaper och sin kompetens) - och ändå "skriks" det efter kompetens !?

    Så "vems" fel är denna situation ? Mittåt: Vilkas fel är denna situation och vad skall vi göra åt det ?

    Jag tror definitivt Cornu har en poäng i att vi inte automatiskt blir mer konkurrenskraftiga för att vi utbildar fler. Det finns ngn slags skiljelinje där det inte lönar sig samhällsekonomiskt helt enkelt. Vart ligger den nivån då ? Well -troligen mellan "förut" och "nuvarande" - i termer av antalet utbildningsplatser+inriktningar...

    Säg att, lite OPK, 50% av barn och ungdomar är begåvade nog för högre utbildning. Om vi då redan i grundskolan spelar bort 50% av barnen (i invandrartäta områden tex är det många skolor som inte klarar av att få ens hälften godkända i alla ämnen, nästan lika ill finns det gott om exempel även i mindre invandrartäta områden) - vart lämnar det oss ?
    Well ngn ngnstans har ju bestämt att "Så många som möjligt skall högskoleutbildas" - så därför tar vi in så många som möjligt till HS iaf...med dåligt resultat

    Samtidigt skriker industrin efter folk, men i många fall vill man inte anställa nyutexade ochh lära upp dessa - utan "alla" skall ha folk med 10 års erfarenhet !?!
    Dels skickar det signaler att utbildningen "inte hjälpte" dels står man utan ersättare när de gamla rävarna går i pension, eller de "bästa" helt enkelt flyttar utomlands.

    Vad skall man göra då? You tell me...
    /K

    SvaraRadera
  21. En utbildad medelmåtta kan avlasta en smartskalle så smartskallen kan fokusera på utveckling. En smartskalle tråkar ihjäl sig med medelmåttiga arbetsuppgifter.

    En outbildad medelmåtta däremot, kan inte detta.

    Alltså är utbildning även av medelmåttor bra. Det vi borde diskutera är kvaliten på utbildningar.

    /Plato

    SvaraRadera
  22. 20:08, jag vet inte var man skall sätta en brytgräns. Studerade på universitet 1992-1996. När jag började hade ungefär var sjunde svensk högre utbildning, baserat på ovan, 14%. Idag har över 30% högre utbildning.

    SvaraRadera
  23. Plato, men vi utbildar även de som är under medelmåttiga, rött i grafen ovan. Vad är nyttan med det?

    SvaraRadera
  24. Cornu, du kan lägga till den massiva bubblan av unga människor som väljer "kreativa" utbildningar. Musikhögskolor spottar ut fler i arbetslöshet än någonsin, stor mängd skattemedel läggs på folkhögskolor som utbildar vilsna ungdomar till målare/författare/skådespelare/designers/irlandsvetare ( ja det finns!) samtidigt som den nya borgerliga regeringen har skurit bort alla de pengar som tidigare gett dessa yrkesgrupper arbete. Samtliga musikhögskolor och folkhögskolor inriktade på "kreativa" yrken har expanderat och fortsätter att expandera sina klasser varje år.

    Jag har ingen direkt åsikt om rätt och fel i kultursponsring. Den kan få vara privat eller statlig. Men det är ju rent idiotiskt att utbilda fler och fler ungar till sångerskor och skådespelare med skattemedel när man samtidigt monterar ner deras tilltänkta arbetsplats med andra handen. Dessa medelklassungar kommer från familjer där man till en början landar mjukt i föräldrahemmet, men på sikt så kommer det att bli problematiskt för dem i vuxenlivet när deras livssatsning visar sig vara fel. För vilken tonåring har koll på hur ekonomin fungerar i samhället när de väljer utbildning? Hade utbildningar kostat så hade nog bättre val gjorts hos dessa familjer och deras idoltittande barn. Marknadsekonomi är ju faktiskt det hittills bästa system vi har att tillgå. Hellre än plansocialism eller denna förvirrade mix av skattefinansierade privata vinstdrivande skolor som utbildar mot statsfinansierade instutitioner som är döende.

    Kolla akademeda, som gjort business av detta. Deras skolor har svällt till 3-4 dubbelt inom ca 5 år. Den drivande biten är skolor som Rytmus i stockholm (ja nu finns det filialer runt hela sverige) som ska förvandla varenda vilsen tonåring till talangfull artist. Jo tjenare... hur ska artistsverige som inte ens kan försörja nuvarnade lilla artistklick kunna ta emot 30 sångerskor / år från EN enda skola?

    Hur många avgångsstudenter från konstfack får arbete efter examen som är relaterat till det de studerat till i 5 år? De flesta jag känner hoppar av/börjar med annat/studerar annat. De som lyckades kom ut i arbetslivet skulle säkert må bättre av en ingenjörsutbildning då de sitter och designar dörrhandtag på Volvo.

    "Kreativitet" - nästa stora bubbla.

    //Insider

    SvaraRadera
  25. Många studerar nog vidare enbart för att det är brist på jobb för ungdomar, inte pga av ett stort eget intresse för ämnet.

    Orsaken till detta är en arbetsmarknadslagstiftning som förhindrar lönekonkurrens. Dessutom höga skatter och snårig byråktati som gör det svårare att starta eget företag.

    Avreglera arbetsmarknaden och förenkla företagandets villkor är bra lösningar.

    SvaraRadera
  26. Det här var det dummaste jag läst på länge...

    SvaraRadera
  27. Cornu: rött i grafen ovan bör ej klara att genomföra en utbildning över sin begåvningsnivå ... det här handlar om kvalitén på utbildningen, vilket det bör göra.

    /Plato

    SvaraRadera
  28. Joakim Persson2011-01-26 21:34

    28 år och 500k i skuld? Jag var klar när jag var 25 och hade då 200k i skuld, och då kunde jag ändå slutat tidigare om jag inte jobbat extra / pluggat "onödiga" kurser ett tag. Över 300k är svårt att komma upp i utan utlandsstudier.

    Saken är att vi har samma "gröna" gäng som tidigare, men vi har även fler "gröna" och vi har fler sysselsatta i sektorer med "högre förädlingsvärde". Sedan är det många som är mindre duktiga som blir överkvalificerade, men lösningen är snarare att man får lägga in egen insats (pengar) i studierna för att inte gynna studerande som inte leder någon vart.

    Det är också så att det rensas ut en del från utbildningarna, som helt enkelt inte håller måttet, åtminstone för ingenjörsutbildningarna. Vi har ändå en generell överutbildning som sagt, men man har lägre risk att vara arbetslöshet ju längre utbildning man har.

    Låt vara att man inte får sitt drömjobb om man inte har kompetens nog -- högre utbildning ger också fler företagare (se IT-sektorn som hyfsat gott exempel), dvs vi utbildar inte folk till ett statiskt antal jobb...

    SvaraRadera
  29. Jag har sett många exempel på civilingejörer med fantastiska gymnasiebetyg och examen från prestigelinjer som teknisk fysik som blir tekiska säljare eller projektledare. Dom är helt enkelt inte intresserade av teknik - men läste det för de kunde. Tragiskt på riktigt. Var hamnar dom i din graf?

    //Högskoleingenjör++

    SvaraRadera
  30. Produktivitetskraven är för högt ställda i förhållande till befolkningsunderlaget. Och inkomstbortfallsprincipen från 1946 slutade egentligen fungera ca 1970.

    Dessutom är arbetsmarknadspolitiken i stort fortfarande utformad för att dölja att många yrken har extremt hög arbetslöshetsrisk. Eftersom stora delar av Svensk arbetsmarknadspolitik är oförändrad sedan före VK 2 är det försvinnande få som vet att nackdelarna med dagens situation anfördes som argument mot politiken när den infördes.

    Den som vill kan ju låna Riksdagstryck på bibloteket, men hur många gör det? Förmodligen är väl också lärare förhindrade att använda gammalt material i skolundevisning. Det skulle ju strida mot Värdegrund att driva uppfattningen att alla som känner sig kallade inte bara därför ska få utbilda sig till t. ex. musiker.

    Teaterförbundet argumenterade i stället på motsatt sätt i höstas när de hävdade att det är orättvist att de som löper hög risk för arbetslöshet, också ska behöva ha högre avgifter till a-kassa än t. ex ingenjörer.

    Frågan är nog egentligen snarare om alla de som glidit på skalan på det sättet och betraktar bidragsförsörjning som en rättighet förstår att de blivit kommunister?

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  31. Dagen då Sverige faller samman kommer allt närmare. Vi har levt med en strukturell arbetslöshet över 10% i 25 år nu, det har kallats allt möjligt. Nu har vi 10% gammal arbetslöshet och 10% ny arbetslöshet.

    Exportinkomsterna minskar och servicesektorn ökar. Det blir mer och mer rundgång av pengar i systemet och administrationen äter upp allt mer i slutändan.

    Här vimlar ju av ingenjörer, men ingen av dem verkar förstå verkligheten, hur rimmar det med iq och utbildning? De tror att de sitter säkert på jobbet.

    Vi har snart en kollaps i byggsektorn och bostäder. Men alla stoppar huvudet i sanden och tycker att livet är härligt. Navelskådarperspektiv fungerar dåligt.

    Svenska ingenjörer verkar ha en övertro på sig själva? Barn av Palme..

    SvaraRadera
  32. Det är dags att stoppa fackföreningsmaffians makt över Sverige.

    SvaraRadera
  33. Jag tycker man bara får knulla för att skaffa sig fler barn.

    SvaraRadera
  34. Oj oj Cornu, tänk till igen...För du har väl inte blivit en liten, ynklig och bitter person?

    SvaraRadera
  35. Hur har du lyckats mäta begåvning?

    Man får inte glömma bort att studieresultat inte endast beror av studenterna. En minst lika stor del av hur en student skall lyckas är väl också beroende av intresse, tid och pedagogik från lärarens sida. Vi hade åtskilliga lärare när jag studerade som var tvungna att undervisa fast man inte ville. Skolan hade krav på dessa forskare att bedriva ett visst antal timmars undervisning i veckan. Inte heller tycktes de ha någon som helst utbildning i pedagogik. Dessa föreläsningar kunde man många gånger vara utan, de var endast att betrakta som tidstjyvar.

    BRL

    SvaraRadera
  36. Detta är inget nytt direkt för den som tittar på SVT där bl.a ett reportage gjordes om hur de "obegåvade" kommer in på KTH tekniska linjer som de inte klarar av enligt lärare och att detta fenomen har ökat. Skadan är redan gjord.

    Plus att det är bekräftat att de från början är en extrem klass skillnad beroende på hur man bor och upplever tillvaron och vilka betyg man får. Positiv miljö = bättre minne och prestation. Negativ miljö = sämre prestation och sämre minne.
    Med miljö menas hur tillvaron sammanlagt är.

    I vissa fall kan de som haft en negativ miljö och sedan får en stark positiv snabbt få en "begåvad" nivå i skolan.

    Lite off-topic:
    Nuvarande skolsystemet måste oundvikligen reformeras till något som passar en mer human värld och våra framtida roller och utsikter.

    Varför inte ha ett mer invecklat system som mer på på djupet går i hur varje enskild individ är och vad den är anpassad som i med tanke på dess intresse och grundläggande faktorer. Som kan gynna individens utveckling tills den dör i den inriktning som passar individen. Istället för att köra med samma grottmännisko system som vi nu har.

    Alla människor har unika fantastiska förmågor som inte alls tas tillvara på. Utan de fördunklas i många fall på grund av detta bizarra system vi nu har av en fascistisk klassificering av människor.

    Att skjuta in människor i två läger en som ska hugga träd och en som ska rita i sanden hur huset ska se ut är en förenklad människosyn som inte är hållbar i en humanistisk och kärleksfull värld med våra framtida utmaningar. Det gamla systemet där girighet och makt styr och ställer passar det nuvarande systemet ypperligt. Det gamla sättet att se på människan kommer tyvärr att förändras det är jag säker på. Oavsett hur de trångsynta ser på det.

    SvaraRadera
  37. Eftersom vi inte kan fortsätta öka produktionen (av flera skäl) och samtidigt får tekniska hjälpmedel som ökar produktiviteten så får vi givetvis ett problem om vi skall vidmakthålla nästan full sysselsättning 8h/dag.

    Utbilda alla alldeles för mycket är en lösning.

    Sänk det reella produktiviteten är en annan. Denna lösning är listig eftersom man kan förledas tro att produktiviteten bibehålls eller till och med ökar.
    Man skapar nya arbeten som egentligen inte behövs.
    Detta görs bäst mha mellanhänder.

    Ex 1. Avreglera Elmarknaden. Massor av nya jobb skapas för försäljare av El. Denna funktion var i stort sett automatisk tidigare. Produktiviteten mätt som Elavtal/arbetad timme sjunker naturligtvis dramatiskt. Däremot produktiviteten mätt som Vinst i kr per Elavtal/arbetad timme kan mycket väl höjas p.g.a. avsaknad av reell konkurrens.

    Dessutom, underskatta inte vad en överutbildad medelmåtta kan hitta på för att sänka produktiviteten. Bonus om denne även är politiker med en blind tro på "fri konkurrens" ;-)

    //Håkan

    SvaraRadera
  38. Jag tycker att de som är begåvade ska fortsätta skriva för våra dagstidningar.
    Alla andra som inte lyckats få något publicerat och är tvungna att blogga ska censureras.

    SvaraRadera
  39. Centralplanering inom utbildning är förödande.
    Som all centralplanering blir den ineffektiv då prismekanismen avskaffas, vilket i detta fall leder till att samhället inte ser vad företagarna efterfrågar i form av arbetskraft.
    Som Insider 20:56 påpekade så görs arbetsinriktningsvalet innan vi fått tillräckligt med information om samhället för att göra ett rationellt val och utan prismekanism kan det även vara svårt för vuxna att se vad som efterfrågas.
    I ett samhälle utan centralplanering blir utbildningar med eftertraktad arbetskraft billigare vilket leder fler till rätt utbildning.

    SvaraRadera
  40. Anonym 23:40:
    Ditt resonemang haltar inte lite.
    För det första utgår du från att de som skriver dagstidningar är de mest begåvade. Sedan jämför du statlig felallokering med cornucopias bloggande i en tro att det också är en felallokering?,(yxskaft anyone?).
    Sedan förespråkar du ett tvingande förbud till skillnad från cornu som endast vill _korrigera_ ett slöseri orsakat av tidigare tvång och ideologi.
    Det framstår som ett känsloutbrott baserat på att dina socialistiska känslor blev sårade...

    SvaraRadera
  41. Do´h! Helt korrekt. Jag har känslor.

    SvaraRadera
  42. Det har nog inte varit helt fel att vi aktat oss för ett elitistiskt skolsystemet. Sverige är ett alldeles för litet land för att med framgång kunnat utvecklas med ett sådant system. Hade endast dom största begåvningarna utbildat sig till tex civilingenjörer hade ingenjörslandet Sverige - och dess industri - utvecklats betydligt sämre. På 80 och 90 talen skrek svensk industri av arbetskraft inom tex IT-sektorn. Här fyllde massutbildning av medelmåttor stor roll för svensk konkurrenskraft. Globaliseringen ändrar dock förutsättningarna. Industrin behöver inte längre begränsa sig till Sverige för att hitta kompetens. Och det är här
    problemen börjar med den svenska modellen. Den högre utbildningen har i många avseenden försämrats dom senare decennierna. Du nämner just civilingenjörer. Lite perspektiv får man genom att studera matematikkunskaperna hos dagens studenter och jämföra dom med vad som krävdes av oss för 25 år sedan. Och ännu tydligare blir det om man jämför 30-40 år tillbaka. Den svenska modellen om att alla skall med och en skola anpassad för medelmåttor hade nog en poäng en gång i tiden. Innan man hade uppfunnit ord som globalisering. Idag - och i synnerhet i framtiden - kommer det knappast att betala sig att utbilda sig tills man är 25-30 år i ämnen man saknar talang gör. Sen kan man iofs alltid utbilda sig av ett intresse. Allt behöver inte omräknas i pengar. Men trots allt måste man kunna försörja sig.

    Problemet idag är också att utbildning är synonymt med teoretiska studier. Högskolebehörighet och universitetsstudier är inte bara mänskliga rättigheter utan man är närmast " dum i huvudet" om man inte har den behörigheten. Jag tror vi måste börja tänka om här och inse att ett fungerande samhälle kräver fler kompetenser än atomfysikerns eller matematikerns. Vi ser idag brister inom många områden i samhället så som hantverkare, vård, mekaniker etc. Tyvärr tror vi oss lösa detta med att sätta redan skoltrötta ungdomar på teoretiska program
    där dom försöker lära sig algebra. Ofta av lärare som själva inte förstår ämnet.
    Den blinde leder den döve. Och så undrar man varför man kom fel. Eller inte såg
    att man kom fel. För många kommer detta att sluta i personliga tragedier.
    Gruppen arbetslösa akademiker är en stadigt växande grupp. Och inte lär det bli
    bättre av att ytterligare sänka kraven för att utbilda än fler medelmåttor. Men
    tyvärr är det nog denna väg av "kvantitativa lättnader" för att inflatera
    utbildningssystemet som politikerna kommer att välja. Av samma skäl som inom
    ekonomin - det gäller ju att bli omvald. Att hålla stora grupper sysselsatta i långa och onödiga utbildningsprogram är ett väl beprövat koncept för att hålla nere officiell arbetslöshetsstatistik. Det är ett sätt att skjuta problemen framför sig.

    Det Sverige behöver för att kunna konkurrera nu som i framtiden är förstås kompetens. Därför måste vi ta vara på våra talanger. Men talanger finns och
    behövs inom alla områden. Men ingen kan allt. Och alla kan något. Det är detta
    vi måste förstå. Det är ingen skam att inte bli nobelpristagare i fysik. Det är däremot en stor skam att vi har ett system där många praktiska talanger luras in i
    ett system som så ofta leder till improduktivitet och arbetslöshet.

    Alla skall med, säger man. Det är rätt. Men alla har inte samma mål. Alla varken
    kan eller vill bli nobelpristagare. Och tur är det. Vi behöver folk som kan göra
    något med sina händer också. Det blir liksom lite svårt annars...

    Civilingenjör med tummen mitt i handen

    SvaraRadera
  43. Ett av de bättre inläggen på sistone!

    Sossekratin fick ju panik ang arbetslösheten i slutet på 90-talet och Högskolereformen där vi vips över en natt fick inflation i antalet Högskolor. Kan bara konstatera att när jag rekryterar så har jag sällan imponerats av vare sig kunskapen eller drivkraften av dessa indvidider som hamnade på dessa nya Högskolor som sitt andra val... De "5 stora" står fortfarande högst i kurs hos mig för att garantera kvalitet.

    Är dock ett "grönt" barn sprungen från en av dessa fem... kanske färgar bilden kring just detta.

    SvaraRadera
  44. Och dina känslor står ivägen för att du ska ta till dig och förstå logiska resonemang, återkom när du lugnat ned dig.
    Eller du kanske har kunskap om vad begåvningsreserven gör istället för att ta arbete efter sina 5 år?
    Kanske skriver de alla poesi som kommer berika oss om ca 30 år när vi finner det i soptunnan där vi desperat letar efter mat?

    SvaraRadera
  45. Industrin skriker inte efter folk, som någon hade skrivit lite högre upp. Industrin fortsätter att flytta utomlands där lönerna är lägre. Svensk arbetskraft är inte bättre än annan, men dyrareär den. Jag känner hur många som helst duktiga unga killar som har tekniskt gymnasieutbildning och måste byta yrke (till pers. assitetent eller vad som helst) för de kan inte hitta ett jobb inom industrin på 10 år. Dessutom är industrin, precis som svenska institutioner och myndyigheter - svågerpolitik. Det är barn och släkt som får jobb och inte de mest kompetenta. Dessutom vill svenska folket inte ha utlänningar alls i landet - jag ser det ögonen på det flesta. allts ska vara homogent och allt nyt och annörlunda stör. Alla ska helst utvisas, men det är inte politiskt korrekt att säga sanningen. Kanske Jimmy Åkersån blir en ny Hitler när krisen verkligen hammrar på folks dörrar...

    SvaraRadera
  46. 22:56, folk som är realister och vägrar drömma sig bort från problemen, är inte små, ynkliga och bittra - de är överlevare och upplysare - en väckarklocka till de som sover bort sitt liv på kredit.

    SvaraRadera
  47. 08:35
    Du har rätt, jag känner ingen bekant, som inte är emot invandringen och främst muslimer. Och jag är ingen ung arbetare, utan en äldre akademiker.

    Det här kommer att sluta med inbördeskrig och etnisk rensning. Muslimerna kommer att fördrivas ur Europa enligt Trends Research (Gerald Celente).

    Vad nu det här har med det ursprungliga ämnet att göra?

    SvaraRadera
  48. Ett mycket bra ämne och något som jag argumenterat för i många år.

    Jag själv är strax över 30 och har gått igenom 2 st högskoleutbildningar. Jag är idag ingenjör och ekonom, utbildad på KTH samt Stockholms universitet. Jag kan konstatera att på dessa högskolor så utbildades det minst 80% som inte har/hade kapacitet att vara där. Ett väldigt stort antal misslyckades att gå igenom utbildningen. (Åtminstone 50%) En vanlig tenta misslyckades 85% med.

    Att få jobb trots 2 av dessa utbildningar var oerhört svårt. Efter att ha sökt över 1000 jobb gav jag mer eller mindre upp och började jobba för mig själv. Ska det behöva vara så för en som gått igenom 2 högskoleutbildningar med höga betyg? Kanske ska tilläggas att jag inte helt efterbliven socialt heller.

    Efter 6 års arbetslöshet (utan a-kassa) tog jag till slut ett jobb i samhällets absoluta underskikt, då jag tröttnat på att jobba för mig själv. Nu(3-4 år senare) har jag visserligen arbetat mig upp till en nivå som bättre mostsvarar min utbildning, men på något sätt förtjänade jag denna plats för ~10 år sedan.

    För övrigt måste de på något sätt ändra intagningen till högskoleutbildningarna. Gymnasiebetyg eller högskoleprovet speglar inte kompetensen för en specifik utbildning. Det vore bättre att varje högskoleutbildning har sitt eget högskoleprov som bättre motsvaras kraven för att studera den utbildningen.

    SvaraRadera
  49. Jag stödjer rekommendationen om att läsa "Tomhetens triumf" av Mats Alvesson. Riktigt bra.

    Bilden behöver nyanseras, ja, vi utbildar till arbetslöshet, men i stort sett utbildar vi inte ingenjörer och sjuksköterskor till arbetslöshet, utan arbetslösheten drabbar främst personer med mindre yrkesspecifika utbildningar och personer med yrkesspecifika utbildningar där intresset är större än samhällsbehovet.

    Byggnadsingenjörer går inte arbetslösa två månader, trots att konkurrensen om utbildningsplatserna är obefintlig. Det gör däremot dataspelsprogrammerare och journalister, trots att konkurrensen är större.

    Betyg och fallenhet är långt ifrån allt, den reala ekonomin sätter betydligt hårdare gränser för vem som är eftertraktad på arbetsmarknaden än om personen i fråga faller i det gråa, gröna eller röda fälten i din graf.

    SvaraRadera
  50. @Per:
    Javisst måste man ta sig igenom de där kurserna och visst måste man ha något innanför pannbenet för att förstå dem.

    Problemet är att man inte måste ha särskilt mycket innanför pannbenet för att bara "ta sig igenom" kurserna. Är man nöjd med 3:a/G rakt igenom så räcker det med att lära sig ett par typtal utantill. Och vilken arbetsgivare tittar egentligen på högskolebetygen?

    Däremot kan en del som såsar sig igenom utbildningen bli fantastiska säljare eller entreprenörer. Men det kunde de ha blivit med bara gymnasiekompetens eller en kortare utbildning. Det är synd att sänka kraven och tempot på de längsta och mest teoretiska utbildningarna.

    SvaraRadera
  51. Några i det röda fältet har dock en värdefull egenskap: Envishet. Finns en del "Die hards" i den gruppen - kanske rentav fler än i den gröna.

    Det man fått kämpa för värderar man högre och tar inte för självklart.

    SvaraRadera
  52. @Lars: Nu hamnade du lite utanför det med vilka som är kompetenta / går ut / får jobb va ? :)

    Vad är kompetens ?
    Är det att få 5or i alla tentor på högskolan ?
    Eller kan en person som hoppar av efter 3 år och bildar ett bolag som efter 10 år sysselsätter 500 pers räknas som kompetent ? :)

    Om du har kompetensen och utbildningen - varför fick du inga jobb - har du analyserat detta i efterhand ? Var det kanske så enkelt att du gick ut fel år och sedan efter 1-2 år hade svårt att få ett jobb eftersom du varken var nyutexad eller hade arbetslivserfarneht (har hänt ett par av mina kursare som gick ut ngt år senare än jag).
    Under 2000-2002 var det svårt, och även 2008-2009 - men iövrigt tycker jag det verkar finna gott om jobb för ingejörer och akademiker - även om som sagt jag tycker företagen gnäller lite för mkt på "för dåligt med kompetent arbetskraft" utan att själva vilja ta in nyutexade...

    /K

    SvaraRadera
  53. Klas,
    Jag gick ut 2001 som IT-ingenjör. Precis efter IT kraschen. Var helt omöjligt att få jobb. Efter ett par år var det absolut enklare. Men då var min motivation lägre då jag tjänade betydligt mer pengar på eget håll än att arbeta för andra. (Idag har jag personligen valt en lägre ersättning bara för att få leva Svensson-liv)

    Självklart mäts inte kompetens i vem som får 5:or på alla tentor. Däremot om man hela tiden ligger efter och missar tentor så är väl det inte direkt tydliga tecken för kompetens åtminstone.

    Jag kan hålla med om att det är dåligt med kompetent arbetskraft. Efter att jag kommit upp mig(Arbetar idag nära företagsledning i relativt stort företag) så har jag märkt vilka personer som tidigare höll mig utanför arbetsmarknaden. Att de satt på de jobben och inte jag berodde inte på kompetens.

    SvaraRadera
  54. Jag gick ut från tekniskt gymnasium, ellinjen, 1950 och plussade sedan på med ett par år på Chalmers.
    -47 och -48 fanns det en brist på ingenjörer, men när jag själv var klar med lumpen -51, var bristen över.
    Sedan, under min yrkesverksamma tid fram till ålderspensioneringen, har jag inte märkt av någon arbretskraftsbrist de gånger jag försökt byta jobb
    Men under större delen av denna tid har det skrikits om brist på ingenjörer.
    Att så många ingenjörer gått över till försäljarsidan har helt enkelt berott på att det saknats jobb på den tekniska sidan.
    Dessutom har ofta försäljarjobben varit bättre betalda.

    Åke M

    SvaraRadera
  55. Klas:

    Här finns ett grundproblem i den slarviga användningen av kompetens. Kompetens = kunskap + erfarenhet. Så är det för mig, när jag klagar på att det är dålig kompetens för de jag rekryterar så är det inte kunskaperna det är fel på, utan erfarenheten. Betänk också det moment 22 som detta innebär, att inte få ett jobb innebär att man inte får erfarenhet...

    Jag har blivit klokare med åren och numera är högskola/universitet en "tick in the box" bland flera - det enskilt viktiga är personlig attityd och drivkrafter. Här har min kompetens (ökad erfarenhet) höjts vilket gör att jag idag har lättare att bedöma det än för 10 år sedan.

    Instruktörsstyrda, passiva tråkmånsar gör sig icke besvär hos mig...

    SvaraRadera
  56. Det är helt klart inflation i utbildning. Jobbade inom IT på 1990-talet och i slutet av årtiondet kom det in en drös med lyckosökare. De hade fina kursintyg och titlar, men när de satt i skarp miljö ropade de på hjälp direkt.

    Vi utbildar för många teoretiker, de är inte självgående. Förr kunde man jobba sig upp och lära sig med tiden utan en fin examen på pappret.

    Fast idag är det viktigaste vem man känner eller vem man är släkt med. Utseende är också väldigt viktigt, man ska helst vara kaxig och skrytsam. Brukar kalla detta för genpoolens utarmning, de korkade överlever och de smarta mindre attraktiva dör ut.

    Sen har staten blandat sig i ifråga om förtur och positiv diskriminering, även det utarmar genpoolen.

    Nationen är på väg mot undergång, lättjan och dumheten styr. Det räcker ju att läsa svenska tidningar och titta på tv, det är inte hög intelligens som är normen i samhället. Det är yta, statushets och förnedring som publiken hurrar åt.

    Såg ett sk kockprogram igår människor ska tävla om vem som får bli kock. Kock, när blev det ett högstatusyrke?!

    Flams och trams, min dom är hård över samhället, vill inte ta del av detta skit heller. Kanske är samhället allt mer genus anpassat, tänker framförallt på allt flams. Media befolkas mest av kvinnor och homosexuella män idag. Samhället formar sina medborgare.

    SvaraRadera
  57. Kompetens inom statlig förvaltning betyder att acceptera socialdemokratins kraftigt beskurna verklighetsuppfattning, trots att lösningarna på arbetsmarknadsproblemen ligger utanför det tillåtna synfältet.

    Egentligen skulle vi väl i princip behöva vara i full färd med att nykollonisera all inhemsk odlingsbar mark, för att kanske klara det basbehovet. Därutöver skulle en och annan skarpsinnig individ kunna bli en ny Graham Bell. Men sådant möts visst av starka protektionistiska intressen av olika slag, inte minst skråmässiga. Det är tydligen bättre att dö hungrig, men ha levt livet fram till dagen innan.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera
  58. @Klas: självklart är inte 5:or på alla tentor på en utbildning liktydigt med att vara lämpad att starta och driva ett företag.

    Det är ingen som säger att betygen/tentorna/kurserna är relevanta för alla yrkesroller.

    Men betygen på tentorna inte är relevanta, då är rimligtvis inte heller kursernas innehåll relevant. Om det inte är relevant, då är inte heller utbildningen relevant.

    Om utbildningen kräver mycket att komma in på eller ta sig igenom, då kan man ju ha en examen som ett första filter eller en "tick in the box". Men nu är det ju inte svårt att får ett diplom heller.

    Frågan är då: varför sponsrar i så fall staten gratis utbildning som inte är nödvändig? Ett oerhört slöseri med tid och pengar, folk skulle kunna börja jobba tidigare istället.

    Framförallt tror jag detta gäller civilingenjörer och ekonomer, som helt enkelt är för många och ofta är onödigt överkvalificerade. Det hade räckt med kortare utbildningar för de flesta arbetsuppgifter.

    Om inte läkarförbundet hade hållit igen på utbildningsplatserna skulle vi nog fått se specialistläkare tillbringa sina arbetsdagar med att bädda sängar och byta bäcken också. Inte för att det är något fel på de arbetsuppgifterna, det är bara helt onödigt med 12 års studier för att utföra dem.

    SvaraRadera
  59. Vad jag menar är att iaf enligt min erfarenhet så fanns det på högskolan en hel drös med folk som faktiskt var otroligt smarta, kompetenta och framfröallt drivna, som höll på med 18 sidoprojekt parallellt med stuiderna, men som kanske inte alltid satsade helhjärtat på den där tentan i Teoretisk elektrofysik...
    Samtidigt var det en del som pluggade järnet, också var smarta förvisso, men som i slutändan hade mkt svårt att vara själgående eller innovativa.

    Nu tror jag iof det finns plats för olika typer i arbetslivet - men vad jag menar är att det är svårt att se allt svart eller vitt - vissa gick ut civ ing på 4 år med en ekonomiexamen på sidanom, andra började jobba efter 3 år och startade kanske eget företag, och vissa, som jag, började jobba och slutförde examen vid sidan av jobbet (vilket i mitt fall var otroligt bra eftersom jag då lyckades komma in på arbetsmarknaden innan .com kraschen, och därmed hamnade bland dom med både (viss) högskoleutbildning OCH arbetslivserfarnehet under de åren som jobben tröt...)

    @anonoym 12:21: Tummenupp !
    Du låter som ngn jag skulle kunan jobba med :)En blandning krävs - inte bara gamla rävar eller nya blåbär - en blandning som sagt...
    /K

    SvaraRadera
  60. Kanske har diagnostiserat mig själv fel men symtomen är ju borta. Botade med lite diet och korrekt teknik vid fysik aktivitet.

    Absolut handlar det om nuläge vs potential.

    SvaraRadera
  61. Pontus Granström2011-06-22 15:14

    Nobelpristagare är varken de mest intelligenta eller bästa studenterna. Jag var och lyssnade på James Watson, han som upptäckte DNA. Han gick på det sämsta universitet i USA och var inte särskilt bra i matematik. Att bli nobelpristagare hänger inte på din IQ, utan din förmåga att tänka på nya sätt. Det finns flertalet nobelpristagare som har under 128 i IQ (t.ex. watson runt 115). Kina utbildar visserligen många men kvalitén i Kina är ofta under all kritik. En massa plagiat och andra problem. Däremot håller jag med om att matematikkunskaperna har blivit sämre, men detta sker ju trots att resultaten på IQ-test bara ökar. Ganska paradoxalt.

    SvaraRadera
  62. Att gå på fint universitet i USA betyder inte att man har högt IQ, bara att man har föräldrar med dåligt omdöme och en fet plånbok.

    SvaraRadera
  63. Men hans IQ är/var 115, det finns flertalet nobelpristagare som hamnar där. Majoriteten har faktiskt runt 120, men enligt vissa här skulle de knappt av att arbeta som ingenjörer? LOL!!

    SvaraRadera
  64. Folk kanske borde börja träna med dual-n-back? då skulle IQn i Sverige öka med 15 poäng brainworkshop.sourceforge.net

    SvaraRadera
  65. Den här "artikeln" var nog det mest inskränkta jag läst på länge. Måste vara mycket tråkigt att leva med sådan syn på människan och hennes förmågor, dvs det du kallar "begåvning". Stackars dig!

    SvaraRadera
  66. Arbetslöshetskurvan: på 70- och 80-talen expanderade den offentliga sektorn kraftigt, vilket tryckte ner arbetslösheten i Sverige till den lägsta i (väst)världen. Sverige skiljer sig inte dramatiskt från länder som t ex Tyskland och det är inget konstigt att arbetslösheten i Sverige ligger på samma nivå som andra jämförbara länder. Ett tag var vi bäst i klassen vad gäller arbetslöshetsstatistik, men det var en ohållbar situation.


    Högre utbildning: Expansionen beror i huvudsak på att dels har antalet platser utökats på vissa utbildningar (t ex civilingenjör), dels har man akademiserat och förlängt en del utbildningar som förut inte var regelrätta universitetsutbildningar (t ex sjuksköterska, förskollärare, dietist). Man har även infört en del nya "light"-utbildningar som t ex högskoleingenjör. Den sistnämnda kan ses som en akademisering av den gamla gymnasieingenjörsutbildningen. Det är knappast musikvetarprogrammet eller enstaka kurser i arkeologi eller ekonomisk historia som stått för universitetsutbildningsexpansionen.
    Går man längre bak i tiden kan man se att t ex civilingenjörsutbildningen från början var en mer renodlad yrkesutbildning och gradvis har akademiserats.
    Man kan argumentera för och emot akademiseringen av yrkesutbildningarna. En viktig grundtanke är iallafall att de personer som arbetar i dessa yrken ska få träning i ett kritiskt förhållningssätt och kompetens att ta till sig nya forskningsrön inom sitt område på ett nyanserat sätt. Utbildningen ska också ge kompetens att fortsätta till forskarutbildningen.


    Strategin här utgår ifrån tanken att samhället blir alltmer komplext och att det inte längre räcker med att lära sig ett yrke och sen "köra på" med det man en gång lärde sig. Alla måste kunna ta till sig ny kunskap på egen hand, i hög takt och med ett kritiskt förhållningssätt, samt kunna använda de nya kunskaperna på ett kreativt sätt. Jag är själv inte övertygad om att man lyckats särskilt bra här, men tanken är god. Näringslivet har gärna ett mer kortsiktigt synsätt och man får regelbundet höra önskningar om att de ny-exade studenterna borde ha bättre färdigheter i t ex excel och powerpoint, alltså triviala färdigheter som hör en renodlad yrkesutbildning till, och som välutbildade personer borde kunna ta till sig på egen hand vid behov.

    Vi får väl se hur det går med Sveriges konkurrenskraft.

    SvaraRadera
  67. Hela diskussionen är urgammal och det handlar i grunden om synsättet på vetenskap över huvud taget. Ska nyttan styra den eller ska vi ha den till att få reda på saker?

    För den som vill gå på djupet rekommenderas att studera polemiken mellan fransk och skotsk vetenskapssyn på 1700-talet. Det ger en lite bredare vinkel på saken än vad som återges här.

    SvaraRadera
  68. Detta inlägg är ett av de bästa på bloggen och vederlägger en så fatalt misslyckad politisk inriktning att man på allvar oroar sig för landets framtid.

    Jag rekommenderar bloggläsare och ägaren av bloggen att läsa Mats Alvessons bok "Tomhetens Triumf". Han är företagsekonom vid LU och har otroligt många bra poänger i sitt resonemang. Googla också efter hans vetenskapliga artikel "Utbildning är lösningen. Vad är problemet?" - helt klockren.

    SvaraRadera
  69. Cornu - en sak till;

    Precis som när det gäller bostadsbubblan:

    Hur rekommenderar du ungdomar att gå till väga? Utan en "akademisk" examen idag är det mycket svårt att slå sig in på arbetsmarknaden - det finns ju ungdomar som har talang inom många områden och som gärna jobbar med sin talang, dvs. dessa kommer inte att acceptera jobbet i kassan på ICA även om det på sikt kanske innebär en butikschefstjänst eller t o m en egen butik, som erfarenheten från "hela kedjan" inneburit möjlighet att klara av. Hur når du dessa ungdomar? Det är ju allmänt vedertaget bland många att utbildning är allena gott, alltså formell och "hög" statusbetingad utbildning. Synsättet måste ifrågasättas först - och sedan levererar vi tillsammans vettiga lösningar.

    Själv tror jag att lärlingssystemet ska omfatta även teoretiska yrken, t ex apotekstekniker för att ta ett exempel. Inte bara praktiska yrken ska komma ifråga, vilket verkar gälla för Björklund. Man får komma ihåg att en bra gymnasieskola är bättre än en medelmåttig högskola, dvs. de nödvändiga baskunskaperna kommer med en bra (grund- och) gymnasieskola.

    SvaraRadera
  70. Svårt att svara på. En möjlig lösning är att starta eget inom sin talang.

    SvaraRadera
  71. Jag håller med om att vi har en onödig och kostsam utbildningsinflation i Sverige. Ibland känns det som att vissa yrken "akademiseras" endast i syfte att höja statusen. Med risk för att trampa vissa på tårna, men sedan när blev det så viktigt för sjuksköterskor att skriva vetenskapliga rapporter?

    När det gäller statistiken om att studenter tar tid på sig att slutföra sin utbildning så måste jag bemöta den med viss misstänksamhet.
    Jag vet att jag själv tillhör den statistiken, vilket beror på att jag gjorde ett studieuppehåll för värnplikt samt att jag införskaffade mig en praktisk chefutbildning. Andra studenter väljer att jobba utomlands ett år på ett företag kopplat till utbildningen, plugga utomlands eller helt enkelt lära sig ett nytt språk. Gemensamt för alla är att de placeras i statistiken "ej klara i tid" och utmålas som lata eller underbegåvade. Jag menar på att de lata visserligen finns representerade i statistiken, men att det mest ambitiösa och driftiga skiktet av studenter också finns bakom dessa siffror. Anledningen till att antalet studenter som inte blir klara i tid har ökat kan bero på att det finns större möjligheter idag än för 20 år sedan.

    SvaraRadera
  72. @ing.stud.
    Jag håller med dig, dock är sjuksköterska ett dåligt exempel. En sjuksköterska gör ju mer nytta än en ekonom, så jag förstår verkligen inte varför ekonomer skulle räknas som akademiker. Eller arkitekter. Hur svårt är det att rita en fyrkantig låda som redan har ritats i tusentals exemplar?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...