2011-01-03

Den svenska skuldbubblan

Vi skall i Sverige inte slå oss för bröstet och vara stolta över den fantastiska svenska ekonomin, då den i allra högsta grad bygger på skulder. Men inte statens skulder, utan företagens och privatpersoners skulder.

Skulderna har sedan alliansregimen Reinfeldt tog över 2006 stigit betydligt snabbare än BNP, efter att under socialistregimen Göran Persson legat relativt stabilt.

Jag utelämnar ovan och nedan landstingens och kommunernas skulder, som enligt de siffror jag fick fram är försumbara i sammanhanget. Tyvärr fick jag inte fram data för företagens skuldsättning längre bak än 1998 vilket därmed sätter gränsen för graferna.

Man kan notera att de svenska företagen ökade sin skuldsättning rejält när konjunkturen började vika 2007, medan den privata skuldtillväxten fortsätter växa exponentiellt, även rätt genom krisåren 2008-2010.

I mycket kan man skylla det hela på alliansregimen och det svenska folkets oförmåga att hantera pengar. Svensken har ju aldrig fått lära sig att ta eget ansvar i det socialdemokratiska Sverige.

När socialistregimen avsattes reducerades bland annat fastighetsskatten till den begränsade kommunala fastighetsavgiften. Samtidigt sänktes löneskatterna med jobbskatteavdragen. Detta var som att släppa lös småbarn i en obevakad godisbutik och den ökade inkomsten gick direkt till att ta på sig större och större skulder och ränteutgifter. Lån och konsumtion, inte sparande och investeringar.

När konjunkturen väl kraschade så införde alliansregimen rent av ROT-avdraget för att uppmuntra ytterligare privat belåning och subventionera Sveriges mest inproduktiva sektor, byggbranschen.

Citat från arkitekten Gert Wingårdh, min fetstil

"Prispressen i byggbranschen är anmärkningsvärt låg och därför kan nybyggnadskostnaderna dra i väg. Det finns ingen sektor som har så låg produktivitet och där det händer så lite som i byggbranschen. Det har fastslagits i flera statliga rapporter med talande titlar som ”Skärpning, gubbar!” och ”Sega gubbar”."

Vi känner iaf alla till mängden byggfusk, sölande och kartellbildning i branschen. Men vill tydligen ändå betala för det med lånade pengar.

Iaf så subventioner staten denna ineffektiva bransch via ROT-avdraget, och svenskarna fortsätter att belåna sig för att göda en bransch som i en sund konkurrensutsatt marknad hade gått omkull för länge sedan.

Allt det här stärker förstås svenska statens ekonomi, eftersom staten får ut skatt när svenskarna konsumerar för sina lånade pengar.

Att säga att svenska staten har goda finanser och inte alls behöver öka sina skulder är inte helt riktigt. Att svenska staten inte ökar skulderna beror på att svenska folket istället gör det och staten får in mer skatter via lånefinansierad konsumtion, inklusive lyxrenoveringar av bostadsbubblans bostäder. Men det är lika ohållbart som om svenska staten skulle öka sina egna skulder.

Staten lever alltså på lånade pengar, men det är svenska privatpersoner som står för skulderna.

Hade skulder i förhållande till BNP varit stabilt hade vi haft en hållbar situation, men så är det alltså inte. Vi lever på lånade pengar och lånad tid i samma utsträckning som de flesta andra EU-länder. Där ligger alliansregimens mirakel. Förskjut skulderna till individerna. Det blir rent av ett självspelande piano, där ökade statliga inkomster pga ökade skulder gör att man kan sänka skatterna ännu mer, vilket ger ännu större utrymme för mer skuldbaserad konsumtion och med det ännu mer skatteintäkter. Men skulderna stiger snabbare än BNP, så det är inte ett effektivt sätt att stärka svensk ekonomi.

Verkligheten har bara inte hunnit i kapp oss än. Vi har i allra högsta grad en svensk skuldbubbla, då svenska statens finanser bygger på att privatpersoner och företag hela tiden ökar sin egen skuldsättning. Förr eller senare måste vi påbörja avbelåningen, och ju större skuldbubblan hinner växa till dess, desto mer smärtsam kommer avbelåningen att bli.

Nu menar förstås alla obotliga optimister att våra tillgångar har stigit desto mer i värde, men det är bara finansiella värden som snabbt kan försvinna. Kvar blir då bara skulderna, som inte faller bara för att underliggande tillgångar gör det. Och oavsett finns det en gräns för hur hög skuldsättning vi som samhälle kan ha i förhållande till BNP. Vi kanske inte nått den gränsen riktigt än, men vi är på väg dit.

Så vad tror ni händer med den svenska skuldbubblan när våra exportmarknader inom t ex eurozonen, Storbritannien eller USA fortsätter ner i fördärvet? Ovanpå det peak oil som kommer slå benhårt mot ett oljeberoende importland som Sverige.

Så vi skall inte slå oss för bröstet och tycka att vi är så väldigt bäst. Det är bara det att alliansregimen varit väldigt skickliga på att sätta svenska folket i skuld för att finansiera skattesänkningar och skenbart goda statsfinansier.

En fördel mot att på klassiskt socialistmanér skuldsätta staten likt hos eurozonens krisande länder, är att man som svensk kunde välja att inte skuldsätta sig, utan istället som sig bör använda skattesänkningarna till sparande, amorteringar och investeringar. När staten lånar pengar blir vi alla skuldsatta utan att ha ett val. Nu har de flesta valt skulderna ändå, men vi andra kunde åtminstone stå med armarna i kors och skakandes på huvudet titta på.

Men något får mig att tro att även vi som avstod får vara med och betala i slutändan. Skrattar bäst som skrattar sist.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

44 kommentarer:

  1. Svenskarna har ca 2500 Mdr i skulder, varav 2000 i bostadsrelaterade skulder.
    Kostnaderna för dessa är ca 3% eller 75 Mdr per år. Utslaget per Svensk ca 7500 kr.
    Vi har ett BNP per Svensk på ca 300 000 kr.

    Skuldfällan är inte en nationell katastrof men kan mycket väl vara en otrevlig åkomma för drabbade. Drabbade är oftast dem med dyra lägenheter i storstadsområdet.
    Klarar de skulderna-är det samma personer som blir vinnare. Se på miljardärerna som överlevt-de har oftast varit mycket högt belånade och verkligen illa ute ibland/Oppti

    SvaraRadera
  2. Vid en snabb blick ser det mycket ut som att den ökade skuldkvoten i förhållande till BNP ser ut att bero på en tillfälligt dipp i BNP:n snarare än enormt ökade skulder?

    Tror du inte att det är något som kommer normalisera sig på lite sikt?

    SvaraRadera
  3. Själv har jag sålt och flyttat ut på vischan.
    Pulsen är inte densamma som i storstan.Men livet blir i alla fall lungt och skönt.Man sover gott om natten.

    SvaraRadera
  4. Ser ut som det var mkt bättre på den socialdemokratiska tiden, varför skulle vi byta bort det fina styret för

    SvaraRadera
  5. Företagens skulder hade ökat mer än jag trodde.
    Har du uppgifter på vad företagslånen använts till?
    Fastigheter, företagsuppköp, investeringar i produktionsmedel, aktieutdelningar och bonusar?
    Vore intressant att veta om det var till något nyttigt och värdebeständigt eller om pengarna är förlorade för företagen.

    SvaraRadera
  6. 9% ökning av skulderna under 2010 jfrt med 2009-låter mycket.
    5% BNP ökning och starkt förbättrad framtidstro under 2010 jämfört med undergångsstämningen 2009.
    Jag tror inte vi får lika stor skuldökning 2011.
    Själv betalar vi av alla våra skulder på huset i år. Ett hus som numera kostar oss ca 4000 per månad. Innan Alliansen kom till makten var bara skatten på huset det dubbla!/Oppti

    SvaraRadera
  7. Mkt bra genomgång! Jag hade dock gärna sett fler länder i grafen med total skuldsättningsnivå.

    Det enda jag hittat är denna. (forstättning hittades här.

    Nästa bubbla som byggs verkar vara just amerikanska statens skuldsättning vilket bör dra ner financials i grafen.

    Här finns flera länders aggregerade skulder. Det verkar som om allt finns hos Eurostat.

    //Victor

    SvaraRadera
  8. Jag har också försökt konstruera skuldkurvorna längre bak i tiden, men det var svårt, så jag gav upp p.g.a. tidsbrist. Jag gick till biblioteket och kollade i gamla statistiska årsböcker, men de byter serier titt som tätt så det blir ett jäkla jobb att konstruera ihop kurvorna.
    Vilka källor har du använt för skulderna? SCB:s finansmarknadsstatistik? Sen tillkommer ju alla företagscertifikat och -obligationer.

    SvaraRadera
  9. Citat;
    "Något får mig att tro att även vi som avstod får vara med och betala i slutändan"

    Du är nog inte så långt ifrån sanningen där...


    Man blir ju lite fundersam över folks aningslöshet.
    Ett par som jag känner till, åkte till Thailand i höstas (40000kr), köpte en Hästens säng (50000kr) och slängde in en ny snöskoter (120000kr) på det!
    Lånade pengar, och dom har förstås andra lån sedan tidigare.

    Om dom har välbetalda jobb?
    -Nä, hon jobbar i handeln och han har ströjobb lite här och där.

    SvaraRadera
  10. Sverige balanserar på stupets kant, det är helt klart helt omöjliga skulder vi rullar framför oss. Något som kom fram 2008 var att kommuner och landsting inte har fonderat för pensioner som de ska utan har rejäla pensionsskulder ofinansierade idag.
    Statens pensionsskuld är även den oerhört enorm, blir en utmaning att klara av denna.

    Men de flesta svenskar är aningslösa, krisen är över, problemen är borta. De tar gärna ett nytt lån för konsumtion.

    Tyvärr kommer vi alla få betala notan igen, det kallas rättvisa i detta socialistiska land. Svensken är kapitalist när det gäller sin egna plånbok, men går det snett blir denne snabbt socialist som skriker på allmosor.

    Rätt åt detta skitland och skitfolk!

    SvaraRadera
  11. Vad jag saknar är en kurva som visar återköpsvärdet av de statliga tillgångar som sålts.

    Detta började redan under socialdemokraternas tid.
    De kallade det sanering av statsfinanserna och skröt över hur duktiga de var.
    Jag vill mest jämföra det med att kronofogden varit framme. Vem annan än en politiker skulle skryta med att kronofogden snott bilen och TV:n.
    Moderaterna var i alla fall ärligare: Sälj statens tillgångar och sänk skatten.

    Men under alla omständigheter har denna försäljning minskat statens tillgångar.

    Åke M

    SvaraRadera
  12. Mycket bra skrivet.
    Cornu for president

    SvaraRadera
  13. Hej Cornu.
    Vi har möjlighet att köpa loss en BR, i en helt OK förort till sthlm. Priset blir ca 25% under snittpris i området. Lägenheten är rätt så vanlig och slät, utsikt över en väg.

    50% av lånen ligger på föreningen och andra hälften på avgifter.

    Vågar man sig på en sådan historia ? Även om vi köper under marknadspris så känns det osäkert att köpa i botten av en räntebana och på toppen av ett boprisrace. Marknaden i området är rätt så illikvid så jag befarar att det kan vara svårt att få den såld.

    Fördelen är förstås att vi kan finansiera hela köpet med bottenlånsränta eftersom vi köper under marknadspris.

    Tack för svar

    /Korush

    SvaraRadera
  14. Antalet ärenden hos Kronofogden har fördubblats på 10 år. H*n lär bli den siste som blir arbetslös när det hela spricker.

    SvaraRadera
  15. Korush. Det är bara en intressant frågeställning om du har för avsikt att spekulera och/eller sälja för att flytta/tjäna en hacka. (om man vågar köpa nu pga kommande prisfall)

    Vill du köpa bostaden för att bo så får du göra en överslagsräkning.
    Hur mycket blir BRF-avgiften när räntan (från bank) ligger runt 6,5% (och bostadslånet också) tillsammans med 50 års amortering. Vad blir din kostnad? Är det ett kostnadsläge som du kan acceptera för ditt boende? Har du buffert om du under en period kommer få ha mindre inkomst än idag? (T.ex. skilsmässa, sjukskrivning, akassa etc).

    Om du tycker att det känns rimligt så är det en bra affär, blir det för dyrt med ovanstående så är det nog en bra idé att pruta.

    //Victor

    SvaraRadera
  16. Victor

    Jag avser inte att flytta. Men jag vill ändå ha möjligheten att flytta inom de närmsta 5 åren. Och det har jag inte om det blir en dipp. Så tajmingen känns väldigt fel just nu.

    6.5% ränta är helt OK. men skulle ränteavdragen slopas helt OCH vi har 6.5% ränta så skulle det inte vara möjligt att amortera

    Sen är jag lite ute efter vad för risker det finns i sådana här nybildade föreningar...
    /Korush

    SvaraRadera
  17. Jag är gammal nog för att ha varit med under Erlanders tid, och jag har aldrig sett någon "socialistregering" i det här landet. Socialliberal möjligen under de mest progressiva perioderna, inte socialistisk. Tycker slängar av den där sorten är tråkiga, för de döljer verkliga problem som måste sorteras ut. Är statsskuld något att bry sig om, är det inte betydligt farligare med banker som kan "skapa pengar" vid sidan av och kan blåsa upp en katastrofal privat skuldbubbla? Det finns en del tunga politiska beslut att diskutera här, för det är knappast naturlagar som gör att skuldbubblan växer och knakar.

    SvaraRadera
  18. Korush,

    Risken i en nybildad förening är relativt ofta hög. I många ombildningar "maxas" lånen i föreningen där avgiften mer eller mindre bara
    täcker dagens räntekostnad och amortering. Sällan inkluderas en marginal för att klara av en större räntehöjning.

    I den ekonmiska planen skall göras en känslighetsanalys som visar vad som händer om räntan går upp ett par procent. Den ekonomiska planens ållbarhet skall godkännas av två intygsgivare som intygar att föreningen har en god ekonomisk bärkraft. Ofta har dock dessa "expert" intygasgivare liten kunskap om ekonomisk prognosticering och godkänner därför ofta den ekonomiska planen per slentrian.

    Kontentan blir att du riskerar att få en höjd avgift vid en ränteuppgång. Skulle samtidigt något gå sönder i huset som inte beaktats (beaktats gå sönder senare i tiden) i besiktningsprotokollet kan ni t.o.m. behöva skjuta till en engångssumma till föreningen.

    SvaraRadera
  19. Korush, jag håller med POG om att man ska se upp med den ekonomiska planen för nybildade bostadsrättsföreningar. Min erfarenhet är att de oftast är rena glädjekalkyler.

    SvaraRadera
  20. Risken om föreningen är högt belånad är att den blir insolvent. Blir den det och de boende inte kan täcka upp kostnaderna så är bostadsrätten inte värd mycket iom att alla boende blir kronofogdens kunder. Att sälja när BRF:ens tillgångar är beslagtagna blir svårt. Vill BRF:en klara sig så kommer de behöva marknadsanpassa föreningsavgiften så att alla kostnader alltid täcks.

    Gällande priset så tar jag mig friheten att citera Reinhart/Rogoff som skrev "This time is different".
    First, asset market
    collapses are deep and prolonged. Real housing price declines average 35 percent
    stretched out over six years
    , while equity price collapses average 55 percent over a
    downturn of about three and a half years.


    Ditt pris ligger således ganska ok där. Själva bottnen i dippen är generellt sett inom 2-3 år så om du köper nu och marknaden fortsätter upp 5% per år i två år (+10,25%) så har du inte gått mer än 4,5% back vid tvångsförsäljning på bottnen.

    Politikerna vill idag minska skuldsättningen och det kommer att påverka priserna. När det kommer att bli verklighet, vilka åtgärder som går igenom och hur står påverkan det har på marknaden kan ingen veta på rak arm. Det enda man vet är att läget ur spekulationsperspektiv är riskfyllt.

    Stämmer uppgiften om att du fått lägenheten 25% under marknadspris så är det nog en vettig affär i alla fall. Blir det kris så får du helt enkelt rida igenom den och bita ihop. Panikförsäljning är aldrig en bra idé om du inte är först.

    //Victor

    SvaraRadera
  21. Tack för svar POG, Flute(tummen upp för din blogg) och Viktor!

    Summa summarum så gäller det att granska föreningens ekonomiska plan. Samt att givet att jag köper 25-30% under marknadspris så är det en hyfsad sannolikhet att jag ligger +- 0 om marknaden dyker.

    Sedan vill jag tillägga att hyresrätter just nu marknadsjusteras enligt ny lagstiftning, så det gör att HR boende på sikt kommer bli dyrt. Och om ni nånsin försökt byta en lägenhet i sthlm så vet ni att det är en mardröm. "Premieområden" är för det mesta BR sedan många år tillbaks. Så på ett sätt är BR en väg ut ur det träsket.

    Men som sagt, hade känt mig bra mer komfortabel med att ha köpt för en 5-10 år sedan. Magkänslan talar emot.

    /Korush

    SvaraRadera
  22. @Björn
    Jag är väl relativt ung så jag har inte upplevt Elander, men jag håller med om vad du säger. Jag är dock inte socialist och vill helst slippa se en socialistisk regering. Dock instämmer jag helt och hållet med att problemet är att bankerna har rätt att skapa pengar ur tomma intet.

    @Corncopia
    Instämmer helt och hållet med din analys, dock anser jag att du har missat ett par saker.
    1, Småspararna som inte belånade sig betalar redan för skulderna genom att vi har negativ realränta.
    2, Riksbanken har uppenbarligen inte gjort sitt jobb. Genom att stirra sig blind på KPI och blunda för utlåningen så har de till stor del skapat problemet. De höll styrräntan på 0,25% under nästan ett år och har sedan dess höjt väldigt långsamt.

    Får man fråga efter vart du har fatt tag i skuldsättningen? Har själv letat efter siffrorna men har misslyckats.

    SvaraRadera
  23. Korush, som sagt, 50% belåning i föreningen, ett lån som hänger inte bara på dig utan även dina grannar att kunna betala. Kan dock inte uttala mig i övrigt.

    Flute, SCB Näringslivsstatistik för företagens finansiella tillgångar och skulder, överst på

    http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/MainTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=NV&omradetext=N%E4ringsverksamhet&lang=1

    SvaraRadera
    Svar
    1. Professor -Lars Pålsson Syll
      Riksbankens usla prognoser
      6 July, 2013
      http://larspsyll.wordpress.com/2013/07/06/riksbankens-usla-prognoser/

      "Nationalekonomer hävdar ofta – vanligtvis med hänvisning till Milton Friedman och hans metodologiska individualism – att det inte gör så mycket om de antaganden som deras modeller bygger på är realistiska eller ej. Vad som betyder något är om de prediktioner/förutsägelser/prognoser som modellerna resulterar i visar sig vara riktiga eller ej.

      Om det verkligen är så, är den enda slutsats vi kan dra att dessa modeller och prognoser hör hemma i papperskorgen. För oj vad fel de har haft!

      Riksbanken har sedan 2007 använt sig av så kallade räntebanor som prognosmedel. Genomslaget har blivit stort – trots att det är lätt att konstatera att prognoserna genomgående slagit rejält fel. Som de flesta andra prognosmakare missade Riksbanken både finanskrisen och dess allvarliga effekter. Men också under de senaste åren tre-fyra åren har Riksbankens ränteprognoser visat sig vara usla:"SvD Näringsliv har gått igenom alla 36 publicerade räntebanor. Nästan alla följer samma mönster. I slutet av prognostiden stiger räntan. De tidiga räntebanorna slutade med en ränta på över 4 procent. Den senaste på cirka 2,5 procent. Ingen av räntebanorna har ännu så länge visat rätt på tre års sikt. Sommaren 2010 spåddes det att räntan i dag skulle vara runt 3,75 procent, verkligheten är en ränta på 1 procent …´`
      Med andra ord – dessa arrogant självsäkra ekonomer med sina “rigorösa” och “precisa” matematisk-statistiska-ekonometriska modeller har genomgående fel. Och det är alla vi andra som får betala för det!

      Radera
    2. Bubble deniers — now and then
      10 December, 2013
      http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/10/bubble-deniers-now-and-then/
      "Stock prices have reached what looks like a permanently high plateau. I do not feel there will be soon if ever a 50 or 60 point break from present levels, such as (bears) have predicted. I expect to see the stock market a good deal higher within a few months."
      Irving Fisher Octber 17, 1929

      "My point is that housing prices – since 2007 – seem to have been rather stabilized in relation to disposable incomes. My hypothesis is that we have got a shift to a higher level of housing prices until around 2007 because of the fundamental circumstances that explain the rise in prices, but that in the future we will probably come to see a slower development, more in line with disposable incomes."

      L. E. O. Svensson December 09, 2013

      Radera
  24. robjoh, företagens skulder se ovan.

    Privatpersonernas (och privatpersonerans organisationers) skulder hittar man hos SCB Sparbarometer.

    http://www.scb.se/Pages/Product____7808.aspx

    Statsskulden hittar man hos Riksgälden

    https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/TwoColumnPage____586.aspx

    Kommuner och landstingens skulder hittade jag hos SCB, och landstingen låg på typ 14 miljarder, kommunerna i samma storleksordning.

    Men som kommentar ovan påtalat så har många (alla?) landsting ett enormt ofinansierat åtagande i form av en pensionsskuld. Gäller eventuellt även många (de flesta?) kommuner. Det syns dock inte i SCBs statistik.

    SvaraRadera
  25. Tomträttshyror höjs med över 10 000 procent i Malmö, i ett slag får man alltså betala 100 gånger mer för tomten man bor på. Är det bara jag som tycker att sådana höjningar rimmar dåligt med en rapporterad inflation på två procent?

    Två procents årlig inflation innebär att priserna fördubblas vart 35:e år. Tomträttsavtalen i Malmö är som mest cirka 70 år gamla. De som sitter på sådana tomträttsavtal som nu ska förnyas borde alltså inte acceptera mer än en fyrdubbling av hyrorna.

    SvaraRadera
  26. Idag har vi en politik som gör att "inflation" i form av KPI är låg. Inflationen ser vi på annat håll i form av stiga priser på börsen, i bostäder och i metaller bl a. Fast det senare räknas inte som inflation av någon anledning.
    På så sätt ser allt lugnt och fint ut på den statistiska ytan. C har återigen satt fingret på en situation som möjligen kan leda rakt in i väggen.
    Börsen börjar dock bra i år - plus 1,6 procent på årets första handelsdag!
    Var ska detta sluta?

    SvaraRadera
  27. Upp, upp, UPP!

    Krävs ingen skicklighet att investera just nu. Bara köpa vad som helst och häng med upp.

    Men efter sol kommer regn.

    SvaraRadera
  28. Alla politiker älskar att sola sig i glansen av en kreditbubbla, allt går ju så bra, tack vare mig.

    De till skyarna upphöjda moderaterna vet ju innerst inne att vi befinner oss på tunn is, men de vågar inte agera, lika lite som (s) hade agerat om de suttit vid makten.

    Allt vi nu ser är konsekvenserna av negativa realräntor, 30%iga ränteavdrag och amorteringsfria lån. Klart det ser bra ut.

    En modig och klok politker tar hellre en smäll nu ekonomiskt genom nedtrappning av ränteavdrag och amorteringskrav, än att vänta 2-3 år på en krasch.

    Men jag ser inga modiga politiker, inga modiga RB-ledamöter bara samma gamla mönster av boom-bust.

    SvaraRadera
  29. Skulderna i det allmänna pensionssystemet är inte lätt att få grepp om. Jag har hittat siffror pp 2,5 gånger Sveriges BNP men får inte det att stämma med siffror per capita på 785 000 kr (2005). Bifogar i alla fall adress till en rapport på SKL (f d kommun och landstingsförbundet)om pensioner. Kanske någon får rätsida. Det handlar i alla fall om stora summor. http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39199_1.pdf

    SvaraRadera
  30. Joakim Persson2011-01-03 19:51

    Jag bor själv i en kommun som fullfonderar sina pensionsåtaganden, vilket självklart är det enda rätta (dvs man bokför det som en avsättning, snarare än en ansvarsförbindelse).

    Som rapporten visar är problemet inte särskilt stort vad gäller utlovade pensioner inom kommuner och landsting. Vi har en nominell skuld på 300 miljarder, som kommer att peaka på 350 miljarder, och efter detta sjunker den relativt snabbt (till 50 miljarder 2045). Det är inte stora pengar jämfört med skatteintäkterna under samma period, särskilt om man deflaterar med KPI eller kommande skatter.

    Generellt är det hushållens kraftigt stigande skulder som är risken. Att företagens skulder stigit så kraftigt är förvånande, men inte lika kritiskt i sammanhanget. Både hushållen och företagen balanserar dock ganska bra _för tillfället_.

    SvaraRadera
  31. Om det är en skuldbubbla och den brister så borde det rimligtvis innebära att skulderna rasar (precis som en prisbubbla) ? ;)

    Har varit ute och rest lite, för en gång skull - och det är alltid intressant att möta lite folk från andra länder och världsdelar...

    Kan konstatera att det tex finns bra mkt värre oljeberoenden än Sverige - ta ett mindre land 1-2 m invånare med turism som främsta "exportvara" som är beroende av att dessa turister till iaf 90% flygs in. Allting annat, i princip, importeras. För att ta sig fram i landet användas bil, buss eller mc/moped - 99% fossildrivet.
    Vad händer där om oljan går upp till 300$/Fat ?

    Diskuterade lite med en irländare också- en intressant diskussion om Euron, Irland, Sverige, EU mm
    Enlige denne man så är det största problemet i Irland skuldsättning, framförallt privatpersoner, företag och privata (unlimited) företag som har biljonskulder - man behöver kanske inte ha en sosseregering för att förlita sig på "evigt" låga räntor och se gyllene tillfällen överallt i goda tider ?

    Jo just det - där har dom 25 Års amorteringskrav på sina bostäder - så folk rullar amorteringarna framför sig när priserna gick upp istället...mao - dom är också¨till stora delar, som vi, överskuldsatta
    /K

    SvaraRadera
  32. Nu har precit "14 trillion USD" i skuld passerats i USA enligt national debt clock......

    SvaraRadera
  33. Re Korush
    Om din förening ev. har kvar en del hyresgäster gör att ni sitter på ett antal miljoner i kapitaltillskott vad det lider.
    Vidare får man se vart månadskostanden landar, själv så fick jag en avgift som sänktes med knappt 4000 kr per månad.
    Sen tillkommer ränta på nån tusenlapp.
    Amorteringen kan man inte jämföra med hyran då den är ett långsiktigt sparande.
    Vidare får man tänka på att vid ett prisras på 30 % så kommer du antagligen ligga +- noll gällande vad du får ut och din belåning.
    Skillnaden är att den lägenhet/hus du flyttar till även det har gått ned kraftigt.
    Ditt stora problem är om du och din sambo har stadigvarande inkomst under perioden.
    Är man lite byxis och vill ha en säkerhet de närmaste åren kan du teckan inkomstförsäkring eller en bolåneförsäkring som ger upp till 1 års respit vid sjukdom eller arbetslöshet.
    Dock är de dyra men under ett begränsat antal år kan de fylla sitt syfte.
    Att bara lyssna på bloggen eller hans entourage gör att du går miste om en bra affär som kan vara riskfylld men antagligen är en av ditt livs bästa affärer.

    SvaraRadera
  34. När pyramidspelet spricker….
    När du hamnar i en situation där dina inkomster inte kan betala din skuld så måste du sälja något för att bli av med sin skuld. Problemet är att du troligen måste sälja under inköpspris eftersom de flesta inte har ”råd” att köpa, bara för att lösa dina skulder. Det gäller då att ha något reellt att sälja…..försök att sälja en semesterresa till Thailand som du gjorde 2009, så får du se hur lätt det är…..kanske hade det varit bättre att lägga pengarna på skuldamortering av någon fast tillgång.
    Och det finns ytterligare problem: Banken sänker inte skulden även om din fasta tillgång sjunker i värde…..och det betyder i klartext att du inte blir av med din skuld även om du säljer din ”amorteringsfria” tillgång

    SvaraRadera
  35. Appropå ombildningar. Jag själv var med om en ombildning 2003 i Stockholms innerstad. Jag har varit styrelseledamot/kassör sedan dess i föreningen. Jag köpte för ca 23 000 kr/kvm. Föreningen hade då 24 Mkr i skulder. 7 lägenhetsinnehavare av 30 valde att vara kvar i HR. Föreningen har sedan 2004 sålt fem av dessa och har nu ca 5 Mkr kvar i lån. Dessutom har vi sålt råvinden för ca 3 Mkr och därmed fått tre nya BR också betalar avgifter. De två HR som är kvar i föreningen är på ca 200 kvm tillsammans. Den senaste BR som såldes i föreningen gick för 79 200 kr. Avgifterna har sänkts med 55 procent sedan ombildningen. Lite tur har vi också haft tack vare slopandet/sänkningen av fastighetsskatten och inkomstskatten för bostadsrättsföreningar. Alla som inte köpte har bittert ångrat sig men ingen kunde veta att det skulle bli så bra.Vi i styrelsen har lagt ned ett jättejobb på att omförhandla hyror för affärslokalerna, upphandlingar, sälja vinden, bygga balkonger, styra upp hantverkare, ringa och ifrågasätta fakturor så att leverantörer inte saltar dem osv osv osv.

    SvaraRadera
  36. "Svensken har ju aldrig fått lära sig att ta eget ansvar i det socialdemokratiska Sverige"

    Jag tycker tvärtom. I det gamla socialdemokratiska Sverige lärde sig folket att ta ansvar. Man lånade inte till konsumtion etc. Men sen när vi haft borgerliga regeringar och filosofi så har den nya generationen helt gått förbi ansvar.

    SvaraRadera
  37. Är moderering av kommentarer på? Min kommentar dyker inte upp.

    SvaraRadera
  38. Nej. Däremot finns det ett spamfilter. Men där har inte din kommentar dykt upp. Vet ej vad som är problemet.

    Mvh

    SvaraRadera
  39. Statsskulden i Sverige är lite drygt 1000 miljarder just nu. Staten lånar dessa av pensionsfonder, försäkringsbolag, banker, centralbanker och privatpersoner, både svenska och utländska.

    Utlandsskulden är drygt 10% av statsskulden.

    Tankeexpempel: Om alla i ett land skulle låna jättestora belopp av varandra (jag lånar 10 miljoner av dig och du lånar 10 miljoner av mig, etc) så skulle den totala skulden bli jättestor om man lägger ihop alla individuella skulder, men då har man glömt bort att alla bara lånat av varandra. Nettoskulden har inte ändrats.

    Alltså bör man korrigera för att de skulder som visas i diagrammet till stor del handlar om en rotation av pengar mellan staten, olika institutioner och privatpersoner i Sverige. En allokering av investeringsmedel till de som behöver sådana (i den bästa av världar).

    Sedan håller jag med om att en del av lånen använts för (över)konsumtion och att bankernas generositet vid långivning har hjälp till att driva upp fastighetspriserna.

    SvaraRadera
  40. En retorisk fråga till dig.

    Om du har 100 000 på banken och 100 000 i lån i en annan bank hur stor är din förmögenhet?

    Svar 0 kr inte -100 000 sek som du tycks tro.

    Att bara titta på skuldsidan och inte se tillgångarna är minst sagt idiotiskt.

    SvaraRadera
  41. brodeur, som Bostadskreditnämnden just konstaterade - det är väldigt icke rättvisande att jämföra tillgångsvärden med belåning på toppen av en bubbla. Dock är svenska folket redan idag högre belånade relativt bostadsvärdet än amerikanarna var innan deras bostadsbubbla kraschade.

    Tillgångar kan falla i värde, men skulderna består.

    SvaraRadera
  42. Titta på det som händer i världen idag - det finns noll incitament för att sköta sig. Hamnar man i lyxfällan får man hjälp att göra en default på grannarnas bekostnad via skattsedeln och kan inom några år börja om igen. Varför skall jag nöja mig med mindre, ser absolut ingen anledning.

    Låna MER!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...