Ordningen återställd

Efter att juni uppvisat endast åtta kraschade banker i USA så har ordningen återställts i juli med 23 banker som gått omkull i USA. T o m SvD uppmärksammar den senaste veckans fem konkurser.

En graf säger dock mer än tusen ord.

Det glidande medelvärdet fortsätter att stiga, och det finns fortfarande gott om banker i USA att sätta i konkurs. Så länge de inte är för stora förstås, för då får de numera statligt stöd istället.

Finanskrisen fortsätter i det tysta, och kraschade banker är facit på att krisen i USA långt ifrån är över. Den rapporterade ekonomiska återhämtningen består mestadels av riktade stöd för att dra upp köpen av nya bostäder och andra indikatorer, stöd som successivt dras in.

Som vanligt hittar man FDIC:s lista över kraschade banker på deras website.

I takt med att allt fler banker har gått omkull kan man dock förvänta sig allt ryckigare siffror. Den stabila tillväxten av kraschade banker man såg 2008-2009 kommer nog även fortsättningsvis att bytas mot betydligt skakigare siffror. Och förr eller senare finns det bara hälsosamma banker kvar. Man kan också notera att folk i stor utsträckning verkar flytta bort sina pengar från bankerna inför krascherna, då beloppen som den amerikanska insättningsgarantin FDIC får betala ut är ganska små, så små att spararna måste flyttat sina tillgångar innan kraschen. Traditionella bankruns i det tysta alltså.

Bostadsbubblan och guldbubblan

Minst en av de kära läsarna har blivit väldigt förolämpad av att jag och andra skriver att bostadspriserna befinner sig i en bubbla. Som replik kommer något om att guld inte har något värde och att en normal guldtacka kostar mer än en bostadsrätt.

Inte riktigt korrekt. De vanligaste guldtackorna är på 100g, och kostar alltså bara ca 27 000:-, eller mindre än en kvadratmeter i av en tämligen normal bostadsrätt i Storstockholm. Men naturligtvis rör sig guld också i bubblor, främst beroende på inflationsförväntningarna och inflationscyklerna. Inflation är som bekant ökningen av penningmängden, som tar sig uttryck i stigande priser i en kombination av varor, tjänster eller tillgångar som aktier, bostäder eller för den delen guld.

Och det är inom just tillgångar vi fått se inflation under 2000-talet, drivet av det penningtryckande som det innebär att låna pengar. Våra fiatpengar skapas när man lånar pengar, och med ökande skuldsättning hos svenska folket blir det också tillgångsinflation.

Det här ser man väldigt bra när man jämför priserna på bostadsrätter med priserna på guld.

Utvecklingen för priserna på guld och priserna på klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar i Stockholm ser ut att följa varandra väldigt väl, vilket egentligen bevisar att de stigande priserna på bostadsrätter just beror på inflation och inte på någon speciellt ökad efterfrågan.

Fast sedan fortsatte förstås guldet att stiga i pris medan bostadsrättsmarknaden planade ut 2007-2009. Den som köpte guld istället för bostadsrätt har blivit rikare än den som istället sitter med sitt klubbmedlemskap. Ett klubbmedlemskap vars avgifter per månad vida överstiger kostnaden för ett bankfack om året. Dessutom kunde man köpa guld via ETF:er i kapitalförsäkring och sitta med en i princip skattefri vinst, medan klubbmedlemskapets ökade värde bara innebär en latent skatteskuld.

I grunden är det samma mekanism som driver såväl guldpriset som priset på bostadsbubblan, nämligen tillgångsinflation. Inte någon unik efterfrågan eller brist på bostäder. Samtidigt köpte Stockholmarna befintliga bostadsrätter som ovanstående statistik från SCB baserar sig på för ett belopp om 67 000 MSEK 2009, medan hela svenska folket köpte guld för ca 300 MSEK samma år. Undrar vilken bubbla som kommer drabba stockholmare hårdast? En punkterad guldbubbla eller en punkterad bostadsrättsbubbla?

Nu spricker inte olika bubblor samtidigt, vilket man ser på att guldet fortsätter att stiga medan bostadsrättspriserna planat ut. Men jag vågar sträcka mig så långt att påstå att guldet inte kommer rasa i pris så länge penningtryckandet är så stort att de driver upp bostadsrättspriserna. Däremot kan det i sammanhanget mikroskopiska guldpriset mycket väl leva ett liv utan stigande bostadspriser.

De flesta som köper guld gör det inte för lånade pengar. De flesta som köper en bostadsrätt gör det för lånade pengar. Vem tar störst risk tror ni?

En annan väsentlig skillnad är att guld är en likvid tillgång och kan avyttras över dagen, och i delar av innehavet, medan en bostadsrätt kan ta veckor och månader att sälja och inte går att sälja i smådelar. När väl bostadsbubblan brister kommer många tyvärr bli varse om hur lång tid det kommer ta att sälja en bostadsrätt även i "heta" Stockholm. Statistiken för bostadsrätter släpar efter kvartals- eller årsvis, medan guldpriset kan följas med banal teknisk analys dag från dag, t ex MA200/MA233 för att indikera när det är dags att gå ur guldet pga trendvändning.

Så skall man spekulera så är guld betydligt mer praktiskt än en bostadsrätt. Skall man ha någonstans att bo hjälper dock inte guld nämnvärt tills man köper en bostad för guldet.

Över tiden varierar såväl priset på guld som på bostadsrätter. Men av någon anledning så förnekar inte de som köper guld att guldet en dag kommer falla i pris. De som köpt en bostadsrätt till heltalsmultipler av produktionskostnaden förnekar dock oftast att priserna någonsin kan falla på deras bostad. Kanske beror det på riskexponeringen de tagit via lånefinansierade köp och att sanningen måste förnekas för att inte störa nattsömnen?

Tillägg: Nu tror många att det var inflationen som gjorde deras föräldrar skuldfria på sitt boende, men det var i själva verket amorteringarna som gjorde detta. För bostaden är en kostnad, och över tiden innebär slitaget att man kommer ha stora utgifter, som måste betalas med utökade lån om man nu inte amorterat ner. Även för en bostadsrätt kan ett nytt kök kosta 100 000-tals kronor, om man skall fortsätta bo "ståndsmässigt", och ett nytt badrum likaså. Har man inte amorterat så kommer renoveringsbehovet successivt öka skulderna, inte minska dem. Det samma gäller föreningens skulder, för förr eller senare skall det bytas stammar, bytas fasad, fönster, läggas om tak mm, med stigande medlemsavgifter som resultat om inte föreningen amorterar. Inflationen ökar snarare renoveringskostnaderna.

Ännu fler ointressanta felgissningar om BNP

I stora krigsrubriker får vi nu läsa att SCB räknat ut att BNP för andra kvartalet ökade med 3.7% i årstakt.

De sk (överbetalda) analytikerna hade gissat på i snitt +3.3%, med t ex Riksbanken som gissade +3.2%.

Trots att utfallet blev bättre än gissningarna så är inte börsen direkt imponerad och OMXS30 faller i skrivande stund med 0.44%. Så tydligen är marknaden betydligt smartare än analytikerna och hade redan prisat in en högre tillväxt än gissat. Eller så har marknaden redan genomskådat att BNP-gissningarna är fullkomligt ointressanta och kunde inte bry sig mindre.

Nu återstår att USA:s BNP-siffror för Q2 skall presenteras ca klockan 14:30. Där är gissningen att de skall visa på +2.5% i årstakt, med ett spretande intervall från +1.0% till +3.3% bland de olika chansningarna. Kort sagt, precis vad som helst kan hända.

Tak på OMXS30

Jag har tidigare nämnt 1070 som en intressant motstånd för OMXS30.

Motstånd är kanske fel ord. Det kanske vore bättre att tala om ett tak?

Börsindex ser högst ovilligt ut att vilja bryta igenom 1070, trots alla skriverier om överraskande bra bolagsrapporter. Börsen verkar alltså inte speciellt imponerad av detta.

IMF tror inte på USA

Idag står det att läsa att Internationella Valutafonden, IMF, inte tror på en ekonomisk återhämtning i USA utan ytterligare stöd. Inget nytt där kanske.

Läser man lite på Bloomberg om Moodys hot att nedgradera Spaniens statsobligationer får man också lära sig att Obama bedömer att USA:s statsskuld kommer nå 90% av BNP till år 2020.

Det är rätt imponerande. Skulden är idag enligt US Debt Clock redan över 91%. Med ett budgetunderskott på ca 10% av BNP (budgetunderskott räknar inte med saker som är off-budget, t ex kriget mot terrorismen) så kommer istället statsskulden att stiga till ca 190% av BNP till år 2020. Tvärt om måste alltså USA få sin budget på plus för att kunna reducera statsskulden ner till 90% ens till år 2020.

Finns det någon som tror på detta? Tydligen, eftersom räntan på amerikanska statspapper är nära noll.

Samtidigt är det bara att konstatera att USA ökat sin statsskuld för varje år som gått under det senaste decenniet.

Men nu skall man alltså magiskt lyckas gå plus igen, trots att man inte ens klarade av det under de goda åren 2005-2007...

TA: Guldpris i SEK per gram per 2010-07-28

Det har varit ett tag sedan jag sist redovisade guldpriset i svenska kronor per gram. Kanske dags igen, med tanke på den väntade sättningen i guldet. Sist jag redovisade priset var det med fortsatt säljsignal, och inget har ändrat sig på den fronten. Tvärt om har priset på guld i svenska kronor nästan fallit linjärt sedan säljsignalen.

Både MACD och MA5/MA14 är stabilt fallande, och det finns egentligen inga tecken på att det är köpläge.

Det tål att upprepas att sådana här sättningar i guldpriset är helt väntade, och att vi generellt får se en sättning på 20-30% en gång om året, innan guldet konsoliderar under en period på lägre nivåer och sedan tar fart igen. Zoomar vi ut lite så såg vi en formation i början av 2009 som liknar den senaste månadens utveckling. Den årliga och väntade rekylen.

Det är nu rimligt att guldpriset faller ner till runt 260:- SEK per gram som första stödnivå, det pris som gällde november till april. Nästa stödnivå skulle vara runt 230-240:- SEK per gram. Dessa nivåer är bägge bra platser att ackumulera på.

Nu tror diverse folk att guldet skall falla för att krisen i världsekonomin är över, ingen mer finans- eller skuldkris. Det är förstås fel i sig, men även om krisen skulle vara över så är det inget argument. Guldet gick mycket starkt under förra decenniet, trots stark ekonomisk tillväxt och inga kriser i sikte, iaf inte hos de flesta förståsigpåare. I botten finns nu ett ännu större inflationstryck i form av ännu mer skuldsättning. Vid minsta allvarliga tecken på återhämtning kommer inflationen ta fart, och guldet kommer ha hävstång på inflationen.

Men för tillfället är det den årliga sättningen i guldpriset som gäller. Varje år de senaste tio åren utropas då att guldet skall falla för evigt, och vartenda år är det fel. Så även nu. För stigande guldpriser är symptom på något allvarligt som de flesta vill förtränga, och då mår man bättre av att ropa att guldet skall ner.

TA: Uppföljning olja och CCI

Den tidigare säljsignalen i oljan var väldigt exakt baserad på commodity channel index, CCI. Den svensk som backtradat i t ex Bear Olja H kunde komma in runt 17:80, mot senaste avslut på 19:00, en backtradad vinst på 6.7% på två dagar. En sådan trade i månaden kan man leva på om man har 300 000:- i tradingkassan. Vän av ordning påtalar dock att 19:00 var högsta avslut och att bästa sälj till market maker för Bear Olja H var 18:80 under gårdagen, vilket ger en vinst på 5.6%. Fortfarande möjligt att leva på.

Nedan lägger jag ut en chart där man ser köp- och säljsignaler både enligt CCI och enligt den modell jag annars tillämpar för teknisk analys, dvs Winning Trading, som ofta varit sen i rörelserna för råvaror, men fungerar bättre för aktier.

Nu säger detta förstås inte så mycket, urvalet är väldigt lågt och historien säger ingenting om framtiden. Men så här ser det iaf ut för den senaste månaden. Tyvärr har jag inte korrekta candlesticks för spotpriset på olja, det är bara avslut som redovisas och inte var man skulle kunna komma in på morgonen.

Septemberterminen med korrekta candlesticks och CCI-signaler nedan.

Sedan kan man förstås handla olja på termin eller i någon annan form med högre hävstång, att jag nämnde Bear Olja H beror på att jag själv är begränsad i val av instrument genom att jag handlar i svensk kapitalförsäkring.

Oljan är nu inte överköpt längre, så det är inte läge att gå in här även om man antagligen kan ligga kvar i negativa positioner om man flyttar med en tight stoploss för att säkra vinsten.

Vargen är fullkomligt ofarlig

Vargen är fullkomligt ofarlig. Den var bara lite hungrig och åt upp en 10-årig flickas tår i en djurpark i Lycksele. Men ingen dog ju, så vargen är helt ofarlig.

Vi som bor på landet, vad skall våra barn göra när de inte skiljs från varjen av eltråd och 70cm brett stängsel? Precis som i djurparken är det väl våra barns egna fel att de inte satt framför reklam-TV:n utan ville gå ut och leka lite.

Som Naturhistoriska museet i Göteborg redan påtalat. I vargskog skall man inte släppa sina barn mer än högst några meter från oss föräldrar enligt dem. Så även i djurpark.

Vargen är helt ofarlig. Den har inte alls ätit upp en kvinnlig joggare i Alaska. Helt fel. Det var hennes eget fel att hon inte satt inne framför TV:n. Hade hon bara gjort det hade den varit helt ofarlig.

Sedan kanske det är så att svenska skolan brister i förmågan att lära barn att läsa, men som sagt, vem behöver läsa varningsskyltar när man i media ständigt får höra att vargen är fullkomligt ofarlig?

Den ville ju bara leka. Om man är så korkad att man vill låta sina barn vistas i skog och mark får man faktiskt skylla sig själv, precis som om man tar med dem till djurpark.

Exempel på meningslös tillväxt

Tillväxtreligösa brukar påtala att ekonomisk tillväxt ger oss bättre levnadsstandard och välmående, och det är mycket möjligt att det också är så. Men ibland så innebär ekonomisk tillväxt bara resursslöseri utan att vi på något sätt får det bättre, tvärt om. Resursslöseriet driver upp råvarupriser och energipriser och gör alltså att vi får det sämre.

Jag såg ett exempel på detta idag. Hos den tidigare konkursade göteborgska glasstillverkaren Lejonet och Björnen hade man tidigare ett normalt kölappsystem om man ville köpa glass i deras café. Ni vet en sådan där röd apparat på väggen, som stegade fram en siffra om någon tryckte på en knapp på väggen. Enkel och billig 60-talsteknik. Funktion: Kölappar.

Vid en visit nyligen hade man tydligen bytt ut detta system mot en platt-TV på väggen. Presentationen visade förstås mestadels reklam för företagets glassar, vilket alltså inte förbättrade livet för kunderna. Förutom en platt-TV så drevs systemet av en dator. Plus högtalare och eventuellt förstärkare som skickade ut ett "pling" när någon tryckte fram en kölapp. Följt av att personalen som vanligt ropade upp numret analogt. Redan här talar vi om tiotalet kilo av högteknologi som levererar exakt samma funktion som 60-talstekniken. Funktion: Kölappar. Fast nu med reklam, TV och högtalare.

Men dessutom står datorn och TV:n och drar ström under åtminstone öppettiden, och sannolikt även när caféet är stängt då ingen orkar stänga ner dator och platt-TV. Så för samma funktion som förut har man dessutom slösat bort hinkvis med ändlig olja under tillverkningen av dator och platt-TV från gruva till väggen hos Lejonet & Björnen. Till detta försvinner massa koppar och andra metaller in i detta, och driver alltså relativt upp priset på allt annat som är beroende av dessa.

När man tänker på de 10 000-tals liknande kösystem som idag körs landet runt så blir det en avsevärd energiåtgång för något som förr bara drog ström under en tiondels sekund när man tryckte fram könumret, men nu antagligen står på minst halva dygnet, och rent av kräver att lokalen måste AC-kylas ännu mer för att bli av med värmen från systemen.

Utan att förbättra våra liv alls. Helt onödig utveckling och ekonomisk tillväxt.

Gissar att man på marginalen dessutom fått höja priset på glassen för att finansiera kösystemet. 20:- för en kula, 9:- för nästa, och sedan 10:- per kula var de aktuella priserna. Bara i pengar kostade antagligen kölappsystemet 20 - 30 000:-, som får tas ut på kunderna. Lägger man en extra krona på glassen så har man tagit igen det efter 20 - 30 000:- glasskulor. Sådant kallas tillväxt. Det ökade priset på glassen kompenseras knappast av den känsla man nås av via reklampresentationen.

Detta är inget personligt mot Lejonet & Björnen, deras choklad- och bananglass är så nära fulländad man kan komma. Det finns värre i t ex delikatessdiskar på ICA, där man rent av kan ha 3-4 st presentationsskärmar som på detta vis fyller funktionen kölappnr.

Gissar att de kära läsarna kan ge fler exempel på hur man slösar pengar och resurser på att genom teknik lösa problem som inte existerar, och på så sätt generera ekonomisk tillväxt och tära på ändliga tillgångar.

Tillväxt till döds?

Evig tillväxt i en ändlig värld är förstås en omöjlighet, även om den nuvarande tillväxtreligonen inte accepterar detta.

För den som vill reflektera lite över just den eviga tillväxtens omöjlighet så har civilingenjören Stellan Tengroth gett ut en liten läsvärd bok Tillväxt till döds (Bokus 77:-, e-bok 56:-).

För det är just reflektera Tengroth gör. Passande nog så heter även hans website Tillväxt-reflektera. Det erbjuds inga lösningar i boken, men som tydligen alla som tar upp problematik kring den ekonomiska tillväxten, ändliga resurser, klimatförändringar och peak oil så faller ändå författaren i samma fälla. Han måste påtala att trots käftsmäll efter käftsmäll om tillväxtens omöjlighet så är han optimist.

Ingen som skriver i ämnet vill nämligen kunna utmålas som pessimist eller domedagsprofet, oavsett om de heter Jeff Rubin, David Strahan eller Stellan Tengroth.

Tillväxt till döds är en kort bok med sina 169 sidor, varav ca 20 består av referenser. Kanske kan man likna boken vid en serie blogginlägg, men med den stora skillnaden att det inte finns några brister i det föredömligt kortfattade, enkla och exakta språkbruket. En bok trycks ju på papper, och kan inte ändras i efterhand. Så kvalitetskravet på texten är högre än för en blogg.

Antagligen kommer bara boken att tilltala de som redan inser orimligheten med den eviga tillväxten, men kanske kan den omvända någon som står på gränsen, eller åtminstone erbjuda ett underlag just för reflektion. Även jag lärde mig något nytt av boken. Den kan speciellt vara bra för ungdomar med av etablissemanget ännu oförstörda hjärnor, om det nu finns kvar sådana. De som sitter fast i tron på den eviga tillväxten kommer förstås avfärda allting som skrivs i boken.

Sedan finns det punkter i boken jag inte kan acceptera, t ex tankegångar om en världsregering som lösning på problematiken. All makt korrumperar, och ju större enhet, desto värre. Att en världsregering skulle fungera är lika orimligt som den eviga tillväxten. Tillväxtparentesen kommer upphöra av sig själv, frågan är bara hur vi anpassar till nedgången. Det ger boken dock inga svar på. Kanske läge för en replik eller uppföljare? Eller så inser Tengroth sina egna begränsningar och orimligheten i att föreslå några patentlösningar på sammantaget kanske mänsklighetens största problem?

Boken heter alltså Tillväxt till döds av Stellan Tengroth (Bokus 77:-, e-bok 56:-). Eftersom inget förlag var intresserade av att förlägga boken har författaren självpublicerat, och eventuellt överskott på boken tillfaller enbart författaren. I sig en anledning att köpa boken om man är intresserad och priset kan knappast göra att man inte anser sig ha råd. De första 20 sidorna finns att provläsa på åtminstone Bokus.

Frågan är snarare om du har råd att inte reflektera över problematiken?

Med den personkult som råder kring svenska författare så måste jag förstås hänga på och illustrera allt med ett foto.

Bild på Stellan Tengroth ovan. Säger förstås ingenting, men om main stream media alltid måste ha en bild på författaren så kan väl jag med?

Det är möjligt att jag med universitetsbagage inom humanekologi läser boken annorlunda än många andra. Boken placeras iaf i biblioteket på hyllorna för humanekologi.

Ingen avbelåning i sikte för hushållen

SCB släppte lite finansmarknadsstatistik idag, där det bland annat framkommer att de svenska hushållen fortsätter att öka sina skulder. I juni ökade utlåningen med 8.9% mot föregående år för hushållen, fördelat på en ökning på 10.5% på bostadslån och 5% på konsumtionslån. Samtidigt ökar räntorna.

Med tanke på att vare sig löner eller BNP ökade i närheten av detta så ökar alltså svenskarna sina skulder betydligt snabbare än både ekonomin växer och betydligt snabbare än de ökar sina löner, dessutom samtidigt som räntorna stiger. Kort sagt så blir det svenska folket mer och mer skuldsatt. Men naturligtvis resonerar alla att den här gången är det minsann annorlunda, eller så skall den obefintliga inflationen äta upp skulderna tror man.

För företagen är det tvärt om. Dessa minskar sin upplåning. Graf från SCB:s pressmeddelande som visar den procentuella ökningen av utlåningen.

Nu vill säkert någon påtala att ökningen av utlåningen minskar, men det är inte relevant. Svenska folket fortsätter att öka sina skulder rätt rejält, och lånar, köper hus och konsumerar för lånade pengar som om det inte existerar någon morgondag.

Slösa har tagit ut Spara bakom ladugården och gjort processen kort med henne, och sågs senast komma tillbaka över krönet med en spade över axeln, glatt sjungande på "Sorger har vi inga, våra glada visor klinga, när vi gå över daggstänkta berg, fallera".

Säljsignal i olja enligt CCI

Tittar man på commodity channel index, CCI, så har nu CCI nu brutit ner genom 100 vilket ger en säljsignal.

Chart för det nordamerikanska spotpriset nedan.

Samma signal har utlösts för ETF:en United States Oil Fund (NYSE:USO).

I bägge fallen så ser man att råvaran fortfarande ligger kvar i köp enligt min normala TA-modell, men köpsignalerna har nu någon vecka på sig så det är ingalunda läge att köpa. Tvärt om har alltså oljan varit överköpt och tror man på CCI, t ex i enlighet med tidigare inlägg om indikatorn, t ex om fossilgas, så kan det alltså vara läge att ta vinster eller rent av blanka.

Från Wikileaks inget nytt

Wikileaks verkar kämpa för sin överlevnad, och i ett försök att dra in finansiering från vänsterkretsar släpper man nu hela 90 000 läckta amerikanska "after action reports" och liknande dokumentation som de amerikanska styrkorna världen över rutinmässigt upprättar för att dokumentera sina förehavanden så att de kan utsättas för kritisk granskning. Helst internt förstås. Men även i media. (Att Wikileaks behöver finansiering visar sig iaf på att de behöver mer bandbredd och serverkapacitet.) I en presskonferens framgår det dock att man egentligen bara släppt 75 000 rapporter, då de sista 15 000 behöver kontrolleras mer.

Även om vänsteranhängare bemöter läckan med ett ramaskri och sedvanlig moralpanik så har inte Wikileaks släppt något nytt, annat än själva detaljerna från mannen på fältet. För till media rapporteras det löpande när civila dödas. Att Wikileaks nu bekräftar att man dödat "hundratals" civila (<1000 får man förmoda) är alltså inte sensationellt.

Vad som dock blir sensationellt är att Wikipedia rapporterar om ca 10 000 döda civila i kriget i Afghanistan. Om USA bara står för <1000 av dessa, vem har dödat övriga minst 9000 civila? Kan det alltså vara ... talibanerna? Som inte upprättar dokumentation av sina förehavanden gissar jag.

Kort sagt, på Wikileaksfronten inget nytt. Hets mot USA.

Varje civilt dödsoffer är en tragedi, och borde inte förekomma. Men sådant är krigets ansikte.

Vänder man sig återigen till Wikipedia så har det dödats 7821 krigande på de "allierades" sida och 30 000 på talibanernas sida. Och 10 000 civila. Per dödad civil har tre talibaner eller motsvarande dödats.

Tittar vi istället på det stora traumat och mänskliga katastrofen Vietnamkriget så meddelar Wikipedia att på den demokratiska sidan dödades 315 384 stridande. På kommunisternas sida dödades 1 177 462 stridande. Antalet civila dödsoffer skall vara 4 331 000. Per dödad civil föll endast 0.27 stridande för amerikanska eller deras allierades vapen.

Kort sagt: USA har blivit oerhört mycket bättre på att bespara civila från dödsoffer sedan Vietnamkriget, med en faktor på 11 gånger fler dödade fiender per civil jämfört med i Vietnam. Detta förutsätter dock att samtliga 10 000+ dödade civila i Afghanistan fallit för amerikanska kulor. Men enligt Wikileaks är det färre än 1000 ("hundratals") civila som dödats av amerikanerna. I så fall har USA blivit över 100 gånger effektivare på att skilja civil från fiende sedan Vietnamkriget.

Kan talibankramarna i Sverige och internationellt inte räkna, eller är USA-hatet så stort att de ändå hatar USA så gott de kan, trots att Wikileaks avslöjande bör tolkas som pro-amerikanskt? Fast Wikileaks ser det nog inte på det viset. Endast talibaner får döda civila utan att hetsas mot i media.

Tyvärr är det inte som förra gången möjligt att lägga en timme på att kritiskt analysera materialet. 75 000 + 15 000 rapporter är för mycket även för min del. Dessutom är det inte möjligt eftersom Wikileaks behöver mer pengar till ökad bandbredd och mer serverkapacitet innan man kan läsa själva rapporterna.

Men det måste sägas vara oerhört positivt att Wikileaks nu visat att det högst rör sig om 1 000 civila dödsoffer som amerikanerna orsakat, och att talibanerna står för övriga 9000+ av dödade civila.

Nu hinner dock inte talibanerna ladda ner och analysera rapporterna snabbt nog för att dessa skall utgöra något förhöjt hot mot Mona Sahlin under hennes besök i Afghanistan, så alla socialdemokrater kan andas ut. Bara hon lämnar landet snabbt, innan detaljerna om hur de amerikanska trupperna för strid och resonerar blir lästa av motståndarsidan.

Tillägg: Ibland kan civila dödsoffer inträffa på legitima militära mål. T ex kan man nog anse att det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon är ett legitimt mål om man anser sig vara i krig. Där dödades 55 militärer och 125 civila den 11:e september 2001. Kring WTC i New York och ombord på de kapade planen var antalet helt civila dödade 2 815. Räknar man alla dödade i Pentagon som legitima offer, så är al-Qaidas trackrecord 0.06 militära dödade per civilt dödsoffer. Sämre än USA i Vietnamnkriget.

Tillägg 2: Carl Bildt håller med och kallar det rent av påfallande ointressant om att det inte framkommit något nytt. Det sensationella är snarare att USA inte har pli på sin personal som läcker så mycket att även kontorspersonal behöver vuxenblöjor, och inte bara spörschaller och stridsfordonspersonal på uppdrag (för att inte behöva lämna stridsställning eller fordonsbefattning för att utföra sina behov).

Teknisk analys av Pride, Trans-ocean och DO

Med anledning av vad fjollträskarna just nu hittar på i just Fjollträsk, så är det förstås på sin plats med en ny teknisk analys av offshoreaktörerna Pride Interational (NYSE:PDE) och Trans-ocean (NYSE:RIG).

Aktierna går faktiskt åt olika håll, vilket kan vara en indikation på att djuphavsaktörerna nu börjar koppla loss sig (eng decoupling) från Transoceans haveri i Mexikanska Gulfen. Men andra aktörer som Diamond Offshore (NYSE:DO) faller också medan t ex Seadrill (NYSE:SDRL, OSE: SDRL) ligger i köp. Går antagligen inte att säga något om branschriktningen och eventuell losskoppling från haveriet i Mexkanska Gulfen.

Pride International, till skillnad mot Pridefestivalen ett lönsamt bolag har just gett köpsignal enligt den TA-modell jag tillämpar för aktier.

Transocean ligger dock kvar i en tydlig nedtrend.

Eftersom DO även figurerar i åtminstone en Pride-relaterad artikel lägger jag ut en chart även för Diamond Offshore nedan.

Kanske är det ingen slump att offshorebranschen valt namn som Transocean, Pride International eller DO? Trots allt ser det ju i det närmaste ut som en show av Village People ombord på en oljeplattform, med halvnakna starka karlar inkletade med olja. Åtminstone i Hollywood. Verkligheten är dock lite mindre glamorös.

Myten om krig och ekonomisk tillväxt

Ända sedan andra världskriget har vi ständigt fått höra floskeln upprepas att krig är bra för den ekonomiska tillväxten. Men det är som floskel förstås fel. På Prudent Bear skriver Peter Schiff en artikel med titeln "Why not another world war?", där han ironiskt föreslår att man skall satsa tusentals miljarder på att köpa låtsasvapen och sedan ha diverse ofarliga låtsaskrig för att rädda världsekonomin.

Men sedan påtalar han att krig inte alls räddar världsekonomin.

Ett citat:

"The truth is we cannot spend our way out of our current crisis, no matter how great a spectacle we create. Even if we spent on infrastructure rather than war, we would still have no means to fund it, and there would still be no guarantee the economy would grow as a result.

What we need is more savings, more free enterprise, more production, and a return of American competitiveness in the global economy. Yes, we need Rosie the Riveter—but this time she has to work in the private sector making things that don't explode. To do this, we need less government spending, not more."

Man skall istället titta på varför just andra världskriget räddade världsekonomin. Innan kriget hade USA ingen större statsskuld och det amerikanska folket hade mycket stora besparingar. Och det var genom att låna dessa besparingar och stoppa in dem i ekonomin som USA:s ekonomi vändes upp. Man höjde förstås även skatterna. Det var endast möjligt genom att det just fanns besparingar att ta av.

Schiff: "The big question is how to pay for it. To a degree that will surprise many, the U.S. funded its WW II effort largely by raising taxes and tapping into Americans' personal savings. Both of those avenues are nowhere near as promising today as they were in 1941."

Under det kalla kriget och efterkrigstiden har det tvärt om inte längre funnits några privata besparingar man kunnat låna för att vitalisera ekonomin. Tvärt om har USA som helhet istället behövt låna pengar externt för att finansiera sina större krig sedan dess, möjligen undantaget det bortglömda Koreakriget. Vietnamkriget följdes tvärt om av en mycket svår ekonomisk tid både för USA och världen under 1970-talet. Och kriget mot terrorismen har lett till ännu större externskuldsättning för USA, då man inte har haft befintliga pengar att plocka av. Kriget pågår fortfarande, och världsekonomin har inte heller vitaliserats, utan snarare kraschat 2008-2009.

Krig är inte en tillväxtmotor. Vad som är en tillväxtmotor är att spara och investera. Sparandet innan andra världskriget användes sedan för att investera och drog igång världsekonomin. Vad man försöker göra både i USA och globalt är istället att låna och konsumera, inte spara och investera, och det kommer aldrig att dra upp världsekonomin långvarigt.

Världen och definitivt USA:s ekonomi är idag skuldsatt, både privat och statligt, och i det läget krossar bara krig ekonomin då det inte finns några besparingar att av patriotiska eller nationalistiska skäl plocka ur. För det var just genom en massiv reklamkampanj som vädjade till folks patriotism som man fick loss alla de miljarder som kriget kostade. Varifrån skulle sådana pengar komma idag? Tobleronepolitik? Ta det på kortet?

Nu håller åtminstone amerikanska folket på med en plågsam och långsam avbelåning (eng deleveraging) och minskar till skillnad mot svenska folket sina skulder. Men de är fortfarande inte på plus. (Ett tillägg om svenska folkets "besparingar". Svenska folkets nettotillgångar består av övervärderade bostäder i bostadsbubblan, och kan som sådana inte aktiveras för att vitalisera ekonomin.)

Men krig är ingen lösning på världsekonomins problem.

Genom årtusendena har krig ofta förts med religöst motiverade skäl, och så sker än idag. Att "krig är bra för tillväxten" visar att tron på en evig ekonomisk tillväxt i all evighet, amen, som lösning på alla problem inte är något annat än en religon. Det finns de som vill se människor dödade i krig i sin dyrkan av ekonomisk tillväxt.

Men så blir det också när det är för mycket tro inom ekonomi, och för lite vetande.

"War is a great way to destroy things, but it's a terrible way to grow an economy." - Peter Schiff

Vad tycker du stresstestet av bankerna?

Veckans fråga handlar om vad du tycker om om stresstestet av 91 banker i EU.

Svara som vanligt här ute till höger, och jag kan inte se vem du är eller var du sitter när du svarar så ditt svar är helt anonymt för mig.

Makrofjanten är en ny läsvärd bloggranne. Läs lite om vad h*n skriver om stresstestet, t ex här om svenska banker eller att de tyska storbankerna inte publicerar vad de sitter på för statspapper, vilket t ex Frankrike, Spanien och Italien gör.

Överköpt koppar på väg att toppa?

Enligt Commodity Channel Index (CCI) så är förstås kopparn överköpt, dvs CCI är över 100.

Även om CCI är kvar strax under 200, så finns det åtminstone kvar tillfälliga tecken på ett fallande CCI. Det kan alltså vara värt att bevaka inför en kommande säljsignal om CCI bryter ner genom 100.

Tittar vi tillbaka på signaler enligt CCI-modellen för kopparn sedan mars så ser det ut som följer.

Först sälj på ca 3:57. Sedan köp på 3:16, och sannolikt en ganska snabb urstoppning på stop-loss på den signalen. Sedan köp på ca 2:94, med en sannolik rullande stoploss som utlöses över 3:00 någonstans. Därefter köp på 2:86, följt av sälj på 2:94 och förhoppingsvis en snabb stop-loss (eller take-profit på dippen). Slutligen en köp på 2:96 som leder upp till nuvarande pris om 3:18 även om stop-loss kan ha reducerat vinsten under resans gång.

Värt att notera är att inköpskurserna enligt ovan skall basera sig på dagen efter själva signalen, och signalen är inritad på den dag då CCI bröt igenom +100 eller -100 i riktning mot nollan.

Inget självklart utfall, där stop-loss är avgörande för att lyckas. Men av sex signaler kan man i det här korta intervallet påstå att fyra signaler var mycket lönsamma, speciellt med hävstång, medan man får högst begränsade förluster på de övriga två om man tillämpar strikt stoploss. Glidande stoploss gör ju förstås att man inte heller får del i hela vinsterna på rörelserna.

Faller CCI vidare kan den som har vinster i kopparn nog fundera på att ta vinsten.

Bloggaren Makrofjanten påminner om att kopparpriset nu är det högsta sedan maj, vilket kan ses som bullish, men jag ser alltså en möjlig tillfällig topp i priset.

Det är också värt att notera att det i juni blev ett dödskors för kopparpriset när MA50 bröt ner genom MA200 mot slutet av månaden.

Ett mirakel

Du är en unik människa. Aldrig förr har det funnits någon som du, och det kommer aldrig mer finnas det heller.

Från din fars 23 kromosompar har det plockats ut en kombination av kromosomer, vilket kan ske i 2^23=8388608 kombinationer. Dessa har sedan via en spermie befruktat en enda av din mors 2^23 kombinationer av kromosomer. Enbart här är du ett utfall av 8388608^2 kombinationer. En enda av 70 368 744 177 664 olika möjliga kombinationer. Men det slutar inte där. Vid befruktningen har de nya kromosomparens DNA dessutom rekombinerats, blandats, helt slumpmässigt, vilket i sig kan ge upphov till fler olika kombinationer än jag har lust att räkna ut.

Till detta så var det ganska osannolikt att just din far och din mor skulle träffas och att det hela skulle leda fram till sådana omständigheter att just du skapades. Om vi bara håller oss till Sverige i modern tid, så finns det kanske 200 000 - 300 000 partners i ungefär samma åldersgrupp, så bara att just dina föräldrar skulle mötas är osannolikt i sig.

Sedan kan man lägga till att människan (homo sapiens) skall ha funnits i ungefär 200 000 år, eller kanske 10 000 generationer av osannolika utfall. Och våra föregångare kan man vidare spåra åtminstone 1.5 miljoner år bakåt. Tag lämplig sannolikhet och upphöj i antalet generationer. Utan rekombination skulle sannolikheten för din existens, enbart över 200 000 år, vara 1 på 70 368 744 177 664^
10 000. Så osannolikt att du egentligen inte existerar.

Kort sagt: Just din existens är så osannolik att du endast kan förklaras på ett sätt.

Du är ett mirakel. Oavsett om du har några fel och brister är du ett mirakel. Glöm aldrig det.

Ta väl hand om dig och alla andra mirakel runt omkring dig.

Tack för att just du finns.

Fotnötter: Någon läsare vill kanske påtala, "men enäggstvillingar då". Tja enäggstvillingar är visserligen genetiska kopior av varandra, men är så ovanliga att det egentligen bara gör dem till ännu större mirakel.

Sedan är förstås män marginellt mindre mirakel än kvinnor, eftersom, om jag förstått det rätt, det extra benet på X-kromosomen från mamman inte rekombineras med faderns Y-kromosom, och alltså förblir intakt och något mindre unik då män ärver en bit av sin mors X-kromosom rakt av, utan rekombination.

Skämttest

De stackars bankerna har nu blivit utsatta för sitt skämttest. Man har testat hur de skulle klara en ökad arbetslöshet på 0.6%, ett börsfall på måttliga 20%, om tillväxten i BNP skulle bli 3% sämre än önskat (ungefär noll alltså), samt om räntan skulle stiga på de obligationer som de har satt som säljbara, dvs dessa skulle falla i värde. Lägre räntor än när räntan var som högst för Grekland i maj bör tilläggas...

För att få ett begrepp om det där med säljbara obligationer, så påminner jag läsekretsen om hur det såg ut för SEB:

Finansiella tillgångar till verkligt värde: 670 990 MSEK
Finansiella tillgångar som kan säljas: 65 988 MSEK
Finansiella tillgångar som innehas till förfall: 1 500 MSEK

Knappt 10% av de finansiella tillgångarna har satts som "säljbara", resten låtsas man alltid behåller sitt nominella värde, men kan t ex vara grekiska statsobligationer.

För SEB:s del innebär stresstestet att man kollat om banken tål att 10% av tillgångarna faller med 20% i värde, dvs totalt 2%. Japp, SEB klarade att deras totala tillgångar faller med 2%... Resten bokförs enligt principen mark-to-trichet eller har åtminstone inte hafts i åtanke när det gäller stresstestet.

0.6% i ökad arbetslöshet är också ett skämt. Det är som bekant ingenting om ekonomin viker igen.

Allra roligast är att man gjort bedömingen att risken att ovanstående inträffar är en chans på tjugo. Jag skulle vilja se hur de räknat ut att det bara är 1/20 chans/risk att arbetslösheten stiger med 0.6%, att börsen faller 20% eller att räntorna stiger...

Sanningen är förstås att de inte har en aning om sannolikheten för detta, ungefär som sannolikheten för att finanskrisen skulle inträffa (=0). Faktum är att 0.6% i ökad arbetslöshet inte ens kan kallas för en svart svan. Det vore inte ens chockerande om arbetslösheten stiger med 0.6%. För övrigt har börsen fallit mer än 20% (minst) två gånger de senaste 10 åren, så hur risken för detta kan vara en gång på tjugo år är väldigt svårt för mig att förstå. Kanske skall man helt enkelt förbjuda någon att sälja aktier till lägre pris än de köpte för?

Att däremot spanska banker inte klarar ens detta väldigt lama test säger något om hur illa det ligger till med dem.

Detta kallas för worst-case. Det är det inte. Finanskrisen vi just genomlidit var värre än det man testat för nu med betydligt lägre tillväxt än enligt "worst case", och betydligt stigande arbetslöshet. De grekiska räntorna under skuldkrisen i maj var högre än man testat för nu. Och oavsett så testar man alltså bara "säljbara tillgångar" och inte de verkliga tillgångarna. Antagligen därför att varenda franska bank skulle målats ut som i riskzonen om man tittat på totala tillgångar. Eller så har de franska bankerna hunnit sälja av sina risktillgångar till ECB inför stresstestet. Annars hade det blivit panik. Vem testar ECB?

Mer detaljer finns länkat hos bloggrannen Musik @ Centrifugen.

Stress inför stresstest?

Resultaten från ECB:s stresstest ser allt mer ut att inte presenteras tidigare än annonserat, dvs efter de europeiska marknaderna i huvudsak har stängt. Närmare bestämt klockan 18. Detta är förstås inte någon slump. På så vis skall alla spin doctors få hela helgen på sig att bortförklara resultaten av testen, oavsett hur utfallet av dessa blir.

Gissningsvis sitter det just nu arméer av PR-människor och IR-personer redo, med uttänkta mediastrategier och räknar med att köra övertid hela helgen.

Vad resultaten än blir kommer de presenteras som att det inte finns någon som helst fara, inte ens för de spanska bankerna. De har ju trots allt redan fått nödlån, så det går alldeles utmärkt, tack. Att de spanska bankerna inte skall klara sig har redan "läckt" till media för att förbereda marknadsaktörerna lite grann.

Läs mer hos t ex bloggrannen Musik @ Centrifugen.

Även E24 är som vanligt ganska klarsynta och skriver som det är. Citat:

"För det är uppenbart att censuren jobbar hårt för att inte blotta för många och för stora problem för då skulle hela poängen med testet – att försöka återvinna marknadens förtroende för banksystemet – kunna vändas till sin motsats."

Det finns en god tumregel om man tror sig ha någon åkomma. Gå inte till doktorn om du inte tänker acceptera den kur som kommer skrivas ut. Vill du t ex inte bli beroende av lyckopiller, gå inte till doktorn om du är deprimerad.

Syftet med bankstresstestet är att övertyga alla att allt är så bra, så bra. Inte att ordinera ut några botemedel.

Från Bloomberg nyss: Stresstestet omfattar endast europeiska statsobligationer, och förutsätter endast minskade värden på dessa, och inte att något land, ex Grekland, ställer in betalningarna. Ej heller omfattas en bostadskrasch eller andra problem med privata obligationer. Den skall också bara testa att den grekiska 5-åringens ränta skall stiga till 13.9%. Trots att räntan var över 14.5% i maj.

Överköpt olja enligt CCI

Med gårdagens handel steg CCI för oljan (WTI) in i överköpt område, dvs över 100.

CCI kan dock fortsätta högre, på prisspiken i början av april nådde CCI över 200. Men man bör alltså dra öronen åt sig när det gäller oljan. Säljsignal ger CCI först när värdet faller ner genom 100 igen.

Även för ETF:en United States Oil Fund (NYSE:USO) gick CCI över 100 igår.

Försiktighet gäller alltså.

All out

Eftersom större delen av min börsportfölj låg i Kanada så sålde jag av det mesta på gårdagens uppgång, eller specifikt mina fd kärninnehav Peyto Energy Trust (TSX:PEY.UN) och Crescent Point Energy Corp (TSX:CPG). Även ett mindre innehav i Penn West (TSX:PWT.UN) åkte ut. Kvar är ett litet "Svart Svan"-innehav i Tyhee Development Corp (TSX:TDC.V) och lite i Brookfield Renewable Power Fund (TSX:BRC.UN).

Jag är således ca 90% likvid, men kommer fortsätta trada med tradingkassan, som ligger på ca 10%.

Anledningen till att jag sålde var dödskorset här om dagen.

Sannolikt är detta fel, så tillvida att signalen antagligen är felaktig, men det spelar i sammanhanget ingen roll. Det handlar inte om att maximera vinst, utan om att gå ur i tid vid en större sättning på börsen. MA50/MA200 är en enligt mig acceptabel indikator på detta när det gäller annars långsiktiga innehav.

Antagligen kommer jag alltså köpa tillbaka lite dyrare om några veckor eller månader. Eller mycket billigare efter en sättning eller krasch.

Att jag sålde har inte heller något med Stockholmsbörsen att göra, utan var som sagt Kanadarelaterat. Fortsätter dessutom valutan CAD att försvagas så blir det som svensk ännu sämre att ligga kvar.

OMXS30 visar inga tecken på att ge ett dödskors, tvärt om har MA50 börjat stärkas, även om MA50/MA100/MA200 inte ligger i ordning och man alltså bör vara neutral till Stockholmsbörsen.

Antagligen stiger OMXS30 även idag, åtminstone i öppningen. Australiens All Ordinaries drar iaf nu under morgonen.

S&P-terminen pekar dock på en svag rekyl från gårdagens uppgång, så vi får se hur det blir med någon varaktig uppgång i USA.

Det fallande MA50 för S&P-500 ovan kan fortfarande utgöra en motståndsnivå.

Jag köper inte uppgången på förbättrade resultat. Resultaten är nu historiska, och det är framtiden som gäller, och naturligtvis målar alla företag upp en rosig framtid och ignorerar t ex att USA:s husförsäljning fortsätter att falla med 5% även om alltså analytikerna som vanligt gissade fel på ett fall om 9%.

Less bad is the new good.

Anledningen till att man är positiv till detta är alltså att analytikerna är inkompetenta och inte kan gissa rätt. Men av någon anledning tror man ändå på företagens egna prognoser, som delvis baserar sig på de felgissningar som analytiker gör om ekonomin, och i övrigt baserar sig på de gissningar som företaget gör om den egna verksamheten.

Och över allt hänger skuldkrisen och finanskrisen. Idag släpps också resultaten från stresstestet av de europeiska storbankerna. Läs gärna av Andreas Cervenka skriver om detta på E24. Får alla banker grönt ljus är det rent av negativt, då det i så fall indikerar ett tillrättalagt stresstest för att dölja problemen. Nemokrati skriver lite i frågan också.

Men som sagt, sannolikt var signalen felaktig, och jag kommer tillbaka in i marknaden tids nog. Går MA50 upp över MA100 igen i OMXS30 kanske jag rent av köper lite svenska aktier, om det nu finns några svenska högutdelare som delar ut pengar varje månad (så man kan vara säker på utdelningen och inte se den strykas om 9 månader). Inte? OK, får väl bli Kanada igen. Nå återstår frågan med var pengarna skall stoppas så länge. Avanza ger ju bara 0.25% i ränta.Ikano Bank ger 1.5% på sitt Sparkonto Plus, men man måste förstås anpassa sig till bankgarantin också, och inte lägga alla ägg i samma korg även om Ikano känns tillräckligt stabilt. Och nej, det säger ingenting om summan. Eftersom jag misstänker att jag snart kommer behöva köpa tillbaka, så vore det surt om pengarna blir instängda i en bankkrasch och man får vänta i sex månader för att få dem utbetalda under insättningsgarantin. Alltså bör man sprida pengarna över flera banker oavsett beloppet.

Just nu känns det iaf riktigt skönt att vara likvid. Ni som framöver kommer säga na-na-nana-naaa, grattis. Jag är medveten om att jag antaligen behöver köpa tillbaka lite dyrare, men det är en försäkringskostnad jag är beredd att betala för riskhantering.

Tillägg: Sist jag var så här likvid var i mars år 2000. Den gången vacklade jag dock i tron och gick in igen alldeles för tidigt. Men förhoppningsvis lär man sig så länge man lever.

Påminnelse gratis hyrfilm på Headweb

Jag vill påminna de kära läsarna att jag delar ut gratis hyrfilm hos Headweb.

Se tidigare inlägg för detaljer. Oddsen är för tillfället rätt höga för tilldelning.

Ni har idag torsdag ut på er.

Dödskors på Kanadabörsen

Nu har även Kanadabörsen visat upp ett dödskors med ett MA50 som brutit ner genom MA200. Bland de index jag följer så har alltså S&P-500 (USA), GSPTSE (Toronto), FTSE (London), CAC40 (Paris), All Ordinaries (Australien), Bovespa (Brasilien), Hang Seng (Hong-Kong), Nasdaq Comp (USA), Dow Jones (USA) och Nikkei (Tokyo) visat denna formation. Kvar är nu bara Tyska DAX och Stockholmsbörsen OMXS30.

Jag har tidigare redovisat hur en försäkringsstrategi skulle fungera där man säljer varje gång MA50 går ner genom MA200, och köper när MA50 stiger, detta för OMXS30 och för S&P-500. För OMXS30 var utfallet en 10x så stor procentuell vinst som "sitt still i båten". För S&P-500 var utfallet +68% istället för -27% för den som suttit stilla i den så bankomhuldade båten.

Värt att notera är att de flesta säljsignaler med den banalaste varianten av metoden är fel, men man fångar de stora nedgångarna, och det är där man drar in slantarna på att ligga likvid istället för att klamra sig fast på båten i tron att "börsen stiger alltid över tiden".

Så sannolikt är även dödskorset på Torontobörsen även det felaktigt den här gången, men allt man missar är lite uppgång, man förlorar inga pengar på att bli likvid. Vinster man aldrig haft är inga förluster.

Nedan testar vi strategin sedan år 2000 i en veckochart. Jag har därmed bytt till MA10/MA40, givet att det ungefär finns fem handelsdagar i veckan, vilket får vara en acceptabel kompromiss så vi får med allt på samma graf.

Av säljsignalerna ser man att tre av fem (undantaget den nya, som vi inte har facit på än) signaler var felaktiga. Men låt oss räkna ut resultatet trots tre av fem felaktiga signaler. En köpsignal var felaktig.

Med 100 andelar i index hade man 900 000 pengar mot slutet av år 2000. Den som satt stilla i båten hade 900 000 på depå, och den som sålde hade 900 000 på konto.

2003 köpte man tillbaka på nivån 6800. Bankbåten var värd 680 000, och MA-investeraren köpte nu 132 nya andelar.

Dessa såldes 2004 på 8400. Bankbåten hade nu 840 000 i värde på depån, och MA-investeraren hade 1 108 800.

För dessa köpte man tillbaka på nivån 8800, och det blev alltså 126 andelar i index.

Dessa såldes på 11500 och gav då 1 449 000 pengar, mot bankbåtens 1 150 000 pengar.

För 12 100 köptes 119 andelar, som sedan såldes på 13 800 och gav 1 642 200 pengar. Bankbåten hade här 1 380 000 pengar.

På 14 300 köpte man sedan 114 andelar. Dessa såldes sedan 2008 på 13 600 och gav då MA-investeraren ett belopp om 1 550 400 pengar mot bankbåtens 1 360 000.

Sedan kraschade börsen.

2009 köpte man tillbaka 152 andelar på 10 200. Bankbåtens värde är här 1 020 000 pengar, och MA-investeraren 1 550 400.

Med signalen som kom nu säljer MA-investeraren sina 10 200 andelar på 11 500 och har nu 1 748 000 pengar mot bankbåtens 1 150 000.

Bankbåtens vinst år 2000-2010 är ca 37% och MA-investerarens vinst är 108%, eller ca 3x så stor procentuell vinst. Trots att de flesta säljsignaler var felaktiga, och att köpsignalen 2008 var felaktig.

En mer raffinerad metod, som dock kan börja lämna öppet för tolkningar är att signalen bara gäller när MA200 pekar i samma riktning som signalen. Endast sälj när MA50 bryter ner genom en fallande MA200 och endast köp när MA50 bryter upp genom stigande MA200. Då blir det sälj på 8400, köp på 6800, sälj på 13600 likvid sedan dess. 8400 pengar växer i så fall till 1 679 000, dvs något sämre än ovanstående exempels 1 748 000.

Man kan här välja metod. Antingen ignorera det nya dödskorset i GSPTSE, eftersom MA200 fortfarande är svagt stigande, eller så säljer man allt man har i Kanada nu och går likvid. Courtaget svider dock, men man får ta det som en försäkringskostnad. Bär mig emot att sälja mina Crescent Point (TSX:CPG) och Peyto (TSX:PEY.UN), men jag skulle bli mer f-b på mig själv om jag satt med hela vägen ner på en dubbeldipp än om jag fick köpa tillbaka dyrare.

Kan tillägga att på dödskorset i S&P-500 i början av juli så gick vi likvida i allt pensionssparande, inklusive PPM (kort räntefond där får motsvara likvid).

Åtminstone det senare decenniet har metoden iaf gett högre vinster och samtidigt lägre riskexponering i såväl OMXS30, S&P-500 och GSPTSE. Metoden fungerar inte något vidare om börsen rör sig sidledes. Man får alltså fundera på om man tror på en sidledes rörelse eller stora rörelser på världens börser.

Ovanstående uträkningar är utan skatt, och förutsätter alltså kapitalförsäkring eller pensionssparande så att reavinster inte beskattas. Jag har inte med schablonbeskattningen ovan, men den ändrar inget i sak, eftersom både MA-investeraren och bankbåten drabbas lika av detta.

Katastrofalt dåliga BNP-gissningar

Vetenskap utmärks av att man kan verifiera hypoteser genom upprepningsbara experiment, och därmed förvandla hypoteser till teorier. Går inte detta är det inte vetenskap. Det är inte ens religon, utan bara humbug. (Finns det för övrigt ngn som utfört en långtidsstudie med två grupper, den ena som dagligen ber "... och fräls oss ifrån ondo", respektive en grupp som inte gör det, och sedan kontrollerar utfallet. Med lämplig definition av "ondo", ex döden, olyckor, arbetslöshet, brottslighet etc. Kan ju vara intressant att se om Gud lyssnar.)

Man kan t ex testa gravitationen och räkna ut gravitationskonstanten (och lufttryck, luftmotstånd och andra indata) genom att släppa en boll från en viss höjd och mäta tiden. Detta kan man sedan använda för att med mycket hög precision lämna en prognos på hur lång tid det tar för en boll att nå marken från en viss höjd, något som sedan kan bekräftas vetenskapligt genom upprepade experiment. Det är vetenskap.

Tyvärr så finns det de som tror att ekonomi är fysik, och att det går att göra modeller av ekonomi som säger något om utfallet av olika indata, t ex något så banalt som styrräntan.

Det är förstås helt fel.

Inom åtminstone nationalekonomi, som påstår sig vara en vetenskap, så kan man inte genomföra upprepningsbara experiment, ex sätta styrräntan till 1.0% ett hundra gånger och jämföra resultatet med att ha satt styrräntan till 2.0% ett hundra gånger. Alltså förblir alla modeller inom (national)ekonomi bara hypoteser, och är inte vetenskap. De är lika bevisbara som om jag framlägger hypotesen att var hårfästet ligger på Riksbankens chef fastställer den ekonomiska tillväxten.

Nu kan man förstås kontrollera hur alla dessa högavlönade, högutbildade och högkvalificerade nationalekonomer lyckats med sina prognoser. Förlåt, gissningar. En ovetenskaplig och godtycklig sammanställning följer.

Enligt SCB var den svenska ekonomiska tillväxten 2005-2009 enligt nedan.

2005: 3.2
2006: 4.3
2007: 3.3
2008: -0.4
2009: -5.2

Nu följer några prognosexempel. Orkar inte lägga in länkreferenser.

Konjunkturinstitutet, KI, lade i augusti 2006 följande gissningar: 2006:4.5, 2007:3.4, 2008:2.7. Fel, fel och fel. I juni 2005 gissade man 2005: 2.1, 2006: 2.8, 2007: 2.8. Fel, fel och fel. I mars 2007 gissade man på 3.9 för 2007 och 3.4 för 2008. Fel och fel. I augusti 2008 gissande KI på 2008: 1.7 och 2009: 1.4. Fel och fel.

När det gäller gissningen för 2007 så sade man faktiskt först 3.3, men sade sedan att med diverse justeringar för arbetstid så var 3.4 mer korrekt. Av ovanstående tio gissningar så gissade man rätt i ett enda fall, men sade att det inte var korrekt och att 0.1 högre var mer riktigt. Ett halvt rätt kanske? 5% träffsäkerhet. Ett fall av tjugo.

Detta är konjunkturinstitutet som i princip bara skall hålla på med detta. KI har 60st anställda högt avlönade och mycket kvalificerade felgissare.

Över till regeringen och finansdepartementet. I september 2009 gissade man faktiskt på att utfallet för 2009 skulle bli -5.2%. Man gissade alltså rätt! Fast då var nästan tre fjärdedelar av året avklarat och träffsäkerheten ökar förstås därmed. Fast i januari 2010 gissade man att BNP-utfallet för 2009 skulle bli -4.5%. SCB var inte klara med siffrorna än, och man lyckades alltså gissa fel i ett senare läge, efter året var slut. April 2009 gissade man på -4.2% för år 2009. Fel igen.

I vårproppen 2006 gissade man på 2005: 2.7, 2006: 3.6 och 2007: 3.0. Det var med socialdemokratisk finansminister. Utfallet blev som väntat. Fel, fel och fel.

Året därpå gissade finansdepartementet ledda av vår väldelige Anders Borg på 2006: 4.4, 2007: 3.7, 2008: 3.3 och 2009: 3.1. Utfallet vet vi. Fel, fel, fel och fel.

Kan inflika att här började jag tröttna, men tittade också upp vårproppen 2008. Resultatet kändes dock förutsägbart. Här gissade man på 2.1 för 2008 och 1.8 för 2009. För då avklarade 2007 gissade man på 2.7. Utfallen blev alltså fel, fel och fel.

Tittar vi på Riksbanken så är det som väntat. I april 2009 gissade man på -4.5 för helåret 2009. Fel. Nu har inte Riksbanken lika strukturerat lagt fram sina prognoser på hemsidan, men i ett dokument framställt för Riksdagen finns följande fantastiska graf för 2006.

För tillväxten 2006 gissade massvis prognosmakare, inklusive Riksbanken, fel 60 av 61 gånger. Det är en träffsäkerhet på ca 1.6%.

Orkar inte titta upp IMF:s gissningar, vilket lämnas som en övning åt läsaren. Misstänker att de är lika skickliga som Finansdepartementet, KI och Riksbanken.

Faktum är att grafen ovan och att alla verkar lämna olika prognoser bevisar att nationalekonomi inte är en vetenskap. För även om man bara använder modeller även inom fysik, approximationer till verkligheten, så blir dessa modeller med tiden bättre och bättre. De ger inte annorlunda resultat, bara mer exakta resultat. Inom ekonomi så får man uppenbarligen vilt skilda resultat, dels pga att man använder olika modeller och dels pga att man använder olika indata. Man gissar helt enkelt indata och man gissar vilken modell man skall använda. Vore det vetenskap skulle alla modeller ge ungefär samma resultat.

Jag anser att man med stor säkerhet kan säga att eventuella korrekta gissningar har med ren tur att göra. Även en blind apa kan ibland träffa rätt. Antagligen oftare än ovanstående prognosmakare.

Nationalekonomi fortsätter att inte vara en vetenskap, kanske inte ens en religon. Utan rent och skärt kvacksalveri och junk science. Men visst, det finns ju även åtminstone en professorstjänst i parapsykologi i Sverige, så man kanske kan behålla en enda professur i nationalekonomi. Resten av de parasiter som låtsas vara akademiker inom "vetenskapen" nationalekonomi kan förvisas till arbetsförmedlingen, liksom deras studenter.

Så sluta nu att lyssna på alla prognoser om BNP. Oavsett antalet högskolepoäng så har de ingen som helst aning, ibland kan de inte ens gissa rätt på plus eller minus. Det är dags att dessa skandalöst dåliga gissningar slutar få uppmärksamhet och legitimering via media.

Fooled by randomness, anyone?

Kan tillägga att om jag i investeringar eller trading bara skulle investera korrekt i 2-5% av fallen så skulle jag idag vara väldigt fattig.

Det går inte att prognosticera något som beror på alldeles för många variabler. Ovan ser vi att man inte ens kan gissa rätt för år som redan är avslutade, och där man ändå haft rätt bra sifferunderlag. Modellerna man använder överensstämmer helt enkelt inte alls med verkligheten.

Som vanligt rekommenderas läsning av The Black Swan - The impact of the highly improbable (2007, Bokus 104:-) och Fooled by Randomness (2001, Bokus 94:-).

Avslutar med ett citat från alla (politiska) nationalekonomers husgud Keynes:

“The ideas of economists and political philosophers, both when they are right and when they are wrong, are more powerful than is commonly understood. Indeed the world is ruled by little else. Practical men, who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist.”

Och ett citat av mig:

"... och fräls oss från ekonomer."

TA: Nordamerikansk fossilgas, test av CCI

Fick en fråga från en läsare om det tekniska läget för den nordamerikanska fossilgasen tidigare idag.

Kan vara värt en titt.

Vi har hört det förr. Det ser hoppfullt ut, och hoppet är det sista som överger den som försöker spekulera i stigande pris på fossilgas. Pengarna tar slut först har vi lärt oss den hårda vägen.

Tittar man bara på Parabolic SAR så gav den en köpsignal för tre dagar sedan.

MA50 är stigande, men ligger fortfarande under MA200, så trenden är alltjämt nedåt, men det kan slå om framöver. Drömma går ju.

Enligt TA-modellen all in, any out, så är förstås dock klimatet positivt för fossilgasen, se veckocharten nedan. MA5 ligger över MA14 i veckocharten och MACD ligger i köp.

Med ett positivt klimat, även om det ser ut att kunna gå över i neutralt framöver, så är det alltså möjligt att köpa om det kommer en köpsignal i fossilgasen i dagscharten som vi ser överst.

I dagscharten har MA5 brutit upp genom MA14, men signalen har inte bekräftats av MACD än. Lite tidigt att köpa enligt modellen. Den som dock väljer att handla på PSAR köpte dock redan i fredags. En variant för den intresserade är att investera via ETF:en NYSE:UNG.

Vill man damma av någon obskyr TA-indikator, så kan man titta på CCI, Commodity Channel Indicator. Den kan förstås användas på olika sätt, men ett värde på över 100 innebär överköpt, och ett värde på under -100 är översålt.

En tillämpning är att en köpsignal utlöses när CCI bryter upp från under -100, och säljsignal när CCI bryter ner från över 100. Jag har ritat in dessa signaler ovan. Ett banalt test skulle ge köp på 3:90, sälj på 4:25 (8.9% vinst), och först köpsignal på 4:42, vilket ger en orealiserad vinst till gårdagens 4:605 på 4%. Tror man dock att fossilgasen skall fortsätta upp till överköpta nivåer så skall den förstås högre. Ovanstående exempel var för den som endast spekulerar positivt, och hade alltså sedan maj gett 8.9% följt av 4% i vinst, vilket inte är illa på lite drygt två månaders tid. Den som även spekulerade negativt blev rätt rökt, och metoden var långt från optimal, då man gick ut väldigt tidigt och missade uppgången i juni. Men en vinst är en vinst. Och den senaste köpsignalen med denna metod satt nästan perfekt, men backtrading är alltid backtrading. Stop-loss bör väl också in i denna metod, även om samtliga köpsignaler i det lilla periodtestet ovan visade sig vara lönsamma.

Sedan är det kanske lite tveksamt att använda CCI som enda indikator, men detta var alltså ett tankeexperiment.

Dessutom är det spotpriset på fossilgasen jag tittar på ovan, och det är inte investeringsbart annat än kortare perioder, då man i verkligheten behöver rulla terminer månad till månad. Nedan följer därför en kontroll av CCI tillämpat på NYSE:UNG.

Resultatet blir snarlikt i rörelser, men lägre vinster när terminsrullningen och contangon tar ut sitt pris. Köp på ca 7:00. Sälj på ca 7:15. ca 2% vinst. Nästa köp först på 7:35, vilket ger en orealiserad vinst på ytterligare 5.3%. Men åtminstone inga förluster om man bara spekulerar positivt. Möjligt att den första vinsten kunde blivit större om man flyttat med sig en snäv stop-loss uppåt.

Kan tillägga att för oljan så är CCI lite drygt 80 och stigande så oljepriset börjar närma sig överköpta nivåer. Får återkomma med ett test av CCI på oljan. Stop-loss ser ut att behövas där vid en första anblick, annars blir det minst sagt dyrt...

10 presentkoder på hyrfilm hos Headweb delas ut

Jag har fått lite presentkoder på gratis hyrfilm hos Headweb att dela ut till er, mina kära läsare.

Gå in till Headwebs sajt och leta upp en film du vill se. Ange ditt val av film i en kommentar och motivera ditt val. Maila även samma motivering till cornucopia@cornubot.se, så jag får din e-postaddress dit eventuell vinst skall skickas.

Jag kommer dela ut en presentkod till vart och en av de tio bästa motiveringarna. Vid identiska motiveringar och filmval är det först till kvarn som gäller.

Ni har idag onsdag och i morgon torsdag på er. Vinnande filmval och motiveringar meddelas på fredag. E-postadresserna kommer inte skickas vidare eller användas för något annat ändamål. Motiveringar som enbart kommer in via e-post bortser jag från.

För er som använder Mac kan man med fördel se på filmen via mediacentret Plex så det går att styra med fjärrkontroll, men pga presentkoden måste man i så fall hyra själva filmen manuellt på websajten först.

Fotnot: Naturligtvis har det utgått ersättning till mig för detta, och den har också bokförts i företagets bokföring, om nu Skatteverket undrar.

Teknisk analys Nordea

Att ge sig på teknisk analys för en aktie som Nordea (OMX:NDA mfl) på en rapportdag är som att spotta i motvind. Blir inget vidare. Men jag gillar dåliga odds.

Dessutom skall man inte handla med en aktie på dess rapportdag. Vad som helst kan hända, utan att det säger speciellt mycket om framtida riktning. När dagen är över har de flesta kommit över hysterin och lugnat ner sig, och aktien kan mycket väl slå om.

Först tittar vi på klimatet. Redan här tar det stopp.

Även om jag ritat in en köp i dagscharten för OMXS30 så är index långsiktigt neutralt. MA50/MA100/MA200 ligger inte i ordning, och tittar man på veckocharten så är visserligen MA5 över MA14, men MACD är neutralt. Med neutralt börsklimat så skall man helt enkelt inte köpa aktier. Den som absolut vill spekulera i Nordea kan kanske trösta sig med att börsen inte säger något om riktningen, så det är verkligen happy daytrading som gäller under dagen, men inga långsiktiga positioner.

Pga klimatet visade det sig alltså vara onödigt att titta på närmare TA för Nordea, men för sakens skulle gör jag det ändå.

Kortsiktigt hade aktien gett en köpsignal för någon vecka sedan. Vi ligger alltså inte nära någon signal, så det är inte värt risken att gå in kortsiktigt, ens om klimatet hade varit positivt.

Den långa trenden i aktien är kraftigt ner. MA50 ligger under MA100 som ligger under MA200.

Ser alltså tekniskt ingen anledning att gå in i aktien, annat för den intradaytrader som vill hänga med under dagen efter eget huvud.

Notera att när jag skriver "inte värt risken", så skall man komma ihåg att den TA-modell jag baserar detta på, dvs bloggrannen Winning Tradings all in, any out, handlar om att minimera förluster och bara satsa på någorlunda säkra kort. Nordea kan mycket väl stiga bra och ge fina vinster, men baserat på TA-modellen så ser det inte sannolikt ut, inte sannolikt nog att man skall riskera några pengar i aktien.

Sedan klår ju alltid fundamenta den tekniska analysen. Men att analytikernas väntade felgissningar faktiskt leder till stigande kurs är inte säkert. Det ger sig de närmaste dagarna. Samtidigt är stigande räntor, 85% i maximalt bostadslån, sprickande bostadsbubbla (förr eller senare) ingen bra fundamenta för en bank. Dock är en svensk bankkrasch fortfarande några år framåt i tiden. Bankkris får man i snitt två år efter bostadspriserna toppar, baserat på Carmen/Rogoffs forskning presenterad i boken This time is different.

Eftersom bostadsbubblan inte spruckit i Sverige än, så ligger inte sammanbrottet för de svenska storbankerna speciellt nära i tiden.

Påstår förresten inte att jag är bättre på att gissa än några högavlönade analytiker, om nu någon trodde det. Däremot är teknisk analys banala gissningar, baserade på endast aktiekursens historiska utveckling (som inte säger allt om framtiden, utan bara något om nuvarande riktning) och har därmed antagligen större träffsäkerhet än fundamental analys av en storbank, som berörs av tusentals parametrar.

Tillägg: I callen ser det för tillfället ut som att Nordea faktiskt öppnar nedåt, vilket i så fall visar hur lite marknaden bryr sig om analytikernas gissningar. Oavsett skall man inte handla de första 15 minuterna, så hur aktien öppnar är mindre relevant.

Inleder börsen uppåt?

I Asien stiger börserna svagt under morgonen. Australiens All Ordinaries ligger visserligen svagt plus, men gick också positivt igår och har alltså inte så mycket att ta igen på uppgången i amerikanska S&P-500 under kvällen igår.

Själva S&P-terminen pekar för tillfället ner, men S&P steg igår.

Man kan fortfarande notera att MA50 inte har brutit, och förmodligen kan ses som en motståndsnivå. Återstår alltså att se om S&P-500 orkar upp idag. Terminen säger nej.

Sammantaget borde Stockholmsbörsen öppna uppåt för att komma ikapp USA, men uppgången blir kanske inte varaktig. Att Nordea (OMX:NDA) bokförde en större vinst än analytikernas gissningar kanske kommer bidra till stigande börs.

Termen "överraskar" används för Nordeas vinst. Men det är inte överraskande. Vad som vore överraskande skulle varit om de överbetalda analytikerna gissade rätt.

Analytikernas gissningar kan fortfarande ha viss relevans. Överträffar ett bolag gissningarna så borde aktien stiga. Men det kan lika gärna hända att den sjunker på vinsthemtagningar eller för att den sk "marknaden" hade väntat sig högre vinst än "analytikerna".

Min gissning att Stockholmsbörsen öppnar på plus är inte heller relevant. Det går ju inte att köpa aktier innan börsen öppnar, så vad hjälper det om jag gissar rätt?

Svenska statens tacksamhet

I ett gästinlägg hos bloggrannen Chefsingenjören skriver signatur Sumatra om hur svenska staten historiskt lönat svenskar som riskerat sina liv för landet i ofred. Exemplifierat med den svenska handelsflottan under andra världskriget, den svenska livlinan mot omvärlden där män riskerade och inte sällan offrade livet för Sveriges väl.

Det är tungt att läsa att Sverige idag är likadant som 1945, och att inget hänt.

Sjömän som hamnade i japanskt fångläger möttes efter kriget av polisen och sattes i fängelse eftersom de inte lämnat in någon taxering på 3-4 år, och alltså inte heller betalat någon skatt.

De överlevande sjömännen från ett svenskt handelsfartyg som sänktes utanför den sk Skagerackspärren möttes ”av kronofogden som överlämnade indrivningskvitton: de har inte deklarerat på flera år, blivit därför skönstaxerade och gäldade i skuld till staten” när de kom hem efter kriget.

Nu fick sjömännen ett rejält lönepåslag, som kallades krigsriskersättning. Denna extra lön deponerades på bank och var låst till efter kriget. Men då beslagtog svenska staten pengarna med motiveringen att "sjömän inte kan hantera så stora belopp". Pengarna har aldrig betalats tillbaka till sjömännen eller deras arvingar och är alltså fortfarande stulna av svenska staten, som tack för att man riskerat sitt liv till sjöss under brinnande andra världskrig. Bra att tänka på när svenska staten gnäller på att andra inte betalat tillbaka efter andra världskriget. Man kan aldrig skydda sig mot en konfiskatorisk stat.

Läs iaf blogginlägget.

Det får i sammanhanget sägas att det är imponerande att någon alls kan tänkas göra utlandstjänst åt svenska försvaret, eller för den delen åt UD mfl myndigheter som agerar i utlandet.

Även IMF gissar om ekonomin

IMF uttalar sig om förväntad tillväxt för Sverige för 2011, och lämnar en avsevärt lägre prognos, förlåt - gissning, än den svenska regeringen.

För 2010 gissar IMF på +3.0% och sänker prognosen för 2011 till +1.9%. Anders Borg och finansdepartementet har gissat på +3.3% i år och +3.8% nästa år.

Sedan tidigare vet vi att att Konjunkturinstitutet gissat på +3.7% och Riksbanken på +3.8% för 2010. Så här har vi nu fyra högavlönade och via olika vägar skattefinansierade högar med experter som lagt ner hundratals, kanske tusentals timmar på sina prognoser.

Av dessa fyra kan högst en ha rätt. Antagligen inte ens det. Men om vi låtsas att någon av de fyra faktiskt gissar rätt, så har de alltså en precision på hela 25%. Snacka om dåligt. De kan väl åtminstone säga "mer/mindre än 3.5%", så blir chansen åtminstone 50% att någon får rätt. Om någon bara hade 25% träffsäkerhet skulle de t ex aldrig få vapenlicens och definitivt inte vara välkomna i något jaktlag. Men är man nationalekonom då räcker det med 0% i träffsäkerhet för att få vara med och leka.

Och den sk marknaden, företagare, investerare, aktieägare, tankesmedjor och politiker lyssnar på dessa gissningar. Imponerande. Men jag tror och hoppas att åtminstone folket struntar högaktningsfullt i gissningarna och tar en dag i taget.

Ekonomi är ingen vetenskap, och alla försök att lura i samhället att man kan prognosticera något som innehåller miljontals variabler är bara slöseri med tid och skattemedel.