2010-08-11

Världshandeln kan fungera med vind i seglen

Treehugger kan man läsa att den ekonomiska avmattningen och de höga bränslepriserna har gjort att t ex Maersk sänkt farten på sina lastfartyg så att de nu faktiskt färdas långsammare än 1800-talets och det tidiga 1900-talets klipperskepp. Klipperskeppen snittade runt 16 knop över traderna, och med rekordsnittfarter på över 20 knop, medan Maersk nu är nere på 12 knop, vilket innebär en rejäl besparing på bränslet.

Det skulle alltså vara fullt möjligt att återgå till att driva världshandeln med segel, åtminstone om man ser till farten. Men samtidigt skulle det krävas betydligt fler anställda per ton last. Rekordklipperskeppet Cutty Sark hade en besättning på ca 30 personer och lastade 1 700 ton. Ett modernt containerfartyg lastar 150 000 ton med en besättning på 13.

En modernare variant än en klipper är en bark. Barken Viking, det största segelfartyg som byggts för svensk räkning, sjösattes 1906 och snittade på drygt 15 knop med ca 30 mans besättning och klarade att lasta 4 100 ton. Barken Pommern (1903) i ungefär samma storlek som Viking behövde bara drygt 20 man i besättning.

Foto på Viking från Wikipedia under Wikipedia Commons. Fotograf Martin Olsson.

Antagligen går det idag att med modern teknik bygga ännu större segelfartyg, som kräver en något mindre besättning.

Hastigheten på dessa skepp är iaf konkurrenskraftig mot moderna fossildrivna transportfartyg, problemet är besättningen per ton last.

Men det stora problemet ligger istället i kompetens, kultur och vilja. 1900-talets stora segelfartyg var kulmen på hundratals år av tradition, kultur och kompetens. Kompetens som nu är i stort sett borta. Finns de traditioner och den vilja kvar som skulle behövas för att kanske gå från 10 000 ton per besättningsman till 200 ton per besättningsman (förutsatt Pommerns 20 man på vikings 4100 ton)? Globalt skulle antalet sjömän i handelsflottorna behöva 50-faldigas. Onekligen skulle arbetslösheten minska i våra hamnstäder.

Det är människorna med viljan och kompetensen som är flaskhalsen här.

Pga peak oil kommer dock bränslepriserna förr eller senare faktiskt göra det lönsamt att gå ner till 200 ton per besättningsman.

Tekniska lösningar som att kunna lasta bulk (containers) på segelfartyg är enkelt i sammanhanget. För katastrofdrift, eldrift, värme och navigering i hamnområden kan man ha biobränsledrivna hjälpmotorer ombord, och i övrigt kan bogserfartyg hantera trafiken i hamn. Kanske kan man rent av ha pelletselektrisk drift, och inte ens behöva ha flytande biobränslen? Med 20 man på en drygt 100m lång bark blir det inga försämringar vad gäller levnadsstandarden ombord, utan den kan följa de utrymmen och de krav på modernitet som man har idag. Man kan också ta till sig många av de automatiseringar som idag finns på nöjesfartyg, med mekanisk hissning och revning av segel etc.

Vissa transporter är kanske direkt olämpliga för segel, t ex råolja, men i takt med att vi närmar oss tiden runt 2030 så riskerar ändå världshandeln med råolja i princip att upphöra när den inhemska konsumtionen i de fd exportländerna möter den fallande oljeproduktionen.

Det skulle åtminstone vara en vision att vi i framtiden åter får se segel på våra hav. Antagligen skulle även arbeten i land inom allt från konstruktion, segelmakeri, underhåll, lotsar och hamnarbetare att behöva öka, då varje bulkfartyg idag skulle behöva ersättas med 30-40st segelfartyg. Men i takt med sinande olja och kontrakterande världsekonomi kommer också behovet av transporter att minska. Ändå borde hamnstäderna få en renässans och blomma upp igen.

En sak är iaf säker, och det är att även i framtiden kommer världshandel vara nödvändig. Men den kommer kanske ske med segel och med betydligt fler i arbete och till en högre kostnad än idag.

Åtminstone om vi vågar realisera den visionen. Frågan är om vi inte måste ha modet till det?

Tillägg: Från oljeprisspiken i juli 2008 finns en artikel från The Sunday Times där faktiska transporter av franska viner med segelfartyg endast var 5% dyrare än fossildriven transport. Då kostade oljan över 140 USD per fat. För att segel skall bli ett varaktigt ekonomiskt alternativ behöver oljepriset antagligen stabilt högre än så, och inte bara som en prisspik.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

32 kommentarer:

  1. Någon slags hybrid vore kanske intressant? Dvs segel plus diesel. Borde ju spara nån % kan man tycka...

    SvaraRadera
  2. Sådana tankar finns redan (testade) se t e x http://www.pacificpowersails.com/.

    Men jag pratar om en fullständig tillbakagång till segel, undantaget för hamn- eller katastrofbruk.

    SvaraRadera
  3. Koleldade fartyg med turbiner funkar också och då kan man fortfarande lasta containrar på däck i 4-5 lager.

    SvaraRadera
  4. http://www.youtube.com/watch?v=q4A0B_-aQK4

    SvaraRadera
  5. Jag har ju en bakgrund som befaren jungman på segelfartyg så jag vet ju endel om hur det går till. Att lära upp seglande personal är nog den minsta flaskhalsen iom att det finns en välutbyggd flotta av skolfartyg som lär ut seglandets sköna konst. Visst blir det i grova drag naturligtvis, men det är ändå tillräckligt för att framföra fartyget.

    Det som kommer att bli en större flaskhals är att bygga ut tonnaget. Det krävs större yrkeskunskaper för att skapa både fartyg, rigg och segel som fungerar bra. Kunskap som är väldigt sparsamt med idag.

    SvaraRadera
  6. En dröm som kan gå i uppfyllelse. Tänk att få se såna vackra skepp istället för röda stora blopar som smutsar ner naturen. Dags att införa nya utbildningar!

    SvaraRadera
  7. Ny teknik skrev för ett par år sedan om tester med segel på befintliga supertankers som föll väl ut.

    Inte segel i den mening man först tänker på utan mer som en gigantisk drake som släpptes ut med ett par 100m vajer lina och säkert nått 100*100 m stort.

    Tydligen gav det stora bränslebespararingar. Denna typ av "segel" kommer säkert att kunna få ett genomslag i takt med att priserna på diselolja stiger.

    SvaraRadera
  8. Den här e inte heller dum.
    Nimitz-klassen. Detta förutsätter dock att man går med på att ha kärnkraftsanläggningar ombord.

    "With an overall length of 1,092 ft (333 m) and full-load displacements of over 100,000 long tons,[1] they are the largest capital ships in the world. Instead of the gas turbines or diesel-electric systems used for propulsion on many modern warships, the carriers use two A4W pressurized water reactors which drive four propeller shafts and can produce a maximum speed of over 30 knots (56 km/h) and maximum power of around 260,000 shp (190 MW). As a result of the use of nuclear power, the ships are capable of operating for over 20 years without refueling and are predicted to have a service life of over 50 years."

    Det gäller dock om man har kärnkraft som alternativ källa för energi. Använder man effektiva kraftverk (senaste generationen) så är försörjningen ett par tusen år, för man barsebäcksverkens modell så har vi bränsle för mindre än 200 år.

    Som du ser finns tekniken idag, hastigheterna är imponerande likväl som last och totalvikt.

    Vem vet, kanske kan dem ha solpaneler ovanpå containrarna också om dem åker runt halva planeten med sina transporter?

    SvaraRadera
  9. Sailship och drakar (tex SkySails) osv på vanliga fartyg för att få ned förbrukningen är väl första steget - precis som hybridbilar...

    Segelfartyg får troligen en renesäns men jag är övertygad om att nya lösningar som tex Orcelle (http://www.2wglobal.com/www/environment/orcelleGreenFlagship/index.jsp), eller fartyg med "rotorer" som använder "the Magnus effect" för att alstra energi av vinden till framdrivningen. Det finns också solcellsdrivna mindre båtar mm.

    /K

    SvaraRadera
  10. Enligt wikipedia krävs, för att få de effektiva fartygsreaktorer du talar om, relativt höganrikat uran som är dyrt, omständigt och pot. politiskt problematiskt att framställa. Med vanligt "kraftverksuran" som alternativ kanske segel är en bättre lösning.

    SvaraRadera
  11. @anonym 11:55:
    Kärnkraft ombord på större fartyg är en realistiskt möjlighet.
    Visst föreligger en stor kostnad - men det väsentliga är vad kostnaden blir utslaget på livslängd och fraktat tonnage.

    Politiken kommer att förändras - åt vilket håll är svårt att sia om, men när oljan tryter och andra alternativ måste användas för att vi skall kunna skapa ett fortsatt högkvalitativt liv åt våra barn och barn-barn så omvärderar många gamla åsikter och tittar på nytt på redan "utslagna" ideer som ofta har hunnit utvecklats sen "sist"...

    Sen kommer det på ett eller annat sätt bli en omställning - kanske vi inte längre kan ha JIT fabriker utan måste bygga upp mellanlager.
    Kanske leveranstiden höjs från en vecka till 2 för vissa varor osv

    Eller kanske vi "skriver ut" många varor direkt på vår hemskrivare efter beställningen:http://store.makerbot.com/cupcake-cnc/cupcake-cnc-deluxe-kit.html och vi inte behöver annat än råvaror, energi och en "beskrivning" som kan laddas ned på internet...

    /K

    SvaraRadera
  12. Atomdrivet handelsfartyg togs i bruk redan 1962.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/NS_Savannah

    SvaraRadera
  13. På tal om något helt annat:

    Cornu, kan man se någonstans om Svenska stridsflyg var ute och flög över utkanterna i Malmö igår kväll / natt ?

    Tänkte att du kanske vet, brukar ju ha koll på militär etc.

    SvaraRadera
  14. Segel är ju en uppenbar ersättare på havet. Vad skall landtransporterna ersättas med?

    Häst och vagn är ju inte skalbart. Tåg riskerar man få hela sin vagn bortslarvad på någon bangård. Flera företag skickar inte med tåg för att varorna helt enkelt blir bortslarvade mellan varven. JIT kommer blir svårt snart.

    SvaraRadera
  15. Rederierna borde drabbas långt senare av peak oil än landstransporter. De stora containerfartygen och så vidare har överlägset den lägsta bränsle förbrukningen per massenhet förflyttad vara.

    SvaraRadera
  16. Intressant detta med containerfartyg. Kommer ihåg att Cornu räknade kostnaden för att frakta skor någon gång på vcw-tiden och kom fram till att kostnaden inte var särskilt stor. Och om det i framtiden skulle bli dyrt att frakta hit prylar från Kina så kan man börja producera i t.ex västafrika istället.

    SvaraRadera
  17. En undran bara, vem skall betala den arbetsintensiva segelfrakten? Konsumenten antar jag? Detta slår ju då helt undan benen på den globala ekonomin och något större behov av frakt torde inte behövas.

    SvaraRadera
  18. Skippar bränslekostnaden, se tillägget ovan, var i princip konkurrenskraftigt vid 147 USD per fat olja.

    SvaraRadera
  19. Intressant med segelfrakt. Men fraktkostnaden är den lilla kostnaden i sammanhanget. Rusar oljepriset är det inte säkert att det är frakten som minskar handeln, utan produktionskostnaderna.

    SvaraRadera
  20. Sant. Men viss världshandel kommer likväl vara nödvändig. Segel är en möjlig lösning.

    SvaraRadera
  21. Du skriver att Viking snittar 15 knop, men på Wikipedia så står det att toppfarten uppmättes till 15,5 knop på en västlig seglats i The Roaring Forties (dvs idealiska förhållanden).

    Skillnaden mellan toppfart i idealiska förhållanden och snittfart i kommersiellt bruk är ju ganska stor. Jag undrar var du fått din uppgift ifrån?

    Sen blev ju segelfartygen utkonkurrerade av koleldade ångfartyg, så det känns ju rätt otroligt att de skulle göra comeback så länge det finns tillgång till kol. Speciellt som ett modernt koleldat fartyg är rätt överlägset de relativt primitiva maskiner som konkurrerade ut segelfartygen. Så det känns inte så relevant för PO.

    SvaraRadera
  22. Glöm pellets, på sjön blåser det använd vindsnurror ladda batterier till eldriften

    SvaraRadera
  23. Att använda vindsnurror för att ladda batterier till eldrift är ungefär lika korkat som i serier när man ser figurerna blåsa på seglet för att få fart. Kraften av vinden som påverkar ett stort fartyg är naturligtvis mycket större än kraften som påverkar en liten vindsnurra, så bara för att stå still skulle det i det ideala fallet behövas kraft från lika mycket area med vindsnurror som skrovets tvärsnitsstyta. Och då har vi inte flyttat oss en meter framåt. Vi har dessutom utökat den yta som påverkas av vinden och behöver således ännu mer vindsnurror... Snurrigt värre!

    SvaraRadera
  24. Ylven, det gällde vindsnurra till elen ombord, ex radio, belysning etc. Jag hade föreslagit ngn biobränslegenerator.

    SvaraRadera
  25. När det gäller kol, så har vi som bekant peak coal (http://cornucopia.cornubot.se/2009/07/peak-coal.html) att se fram emot i intervallet 2020-2030, tonnagemässigt. Energimässigt har vi redan passerat peak coal, och kolet används för elproduktion idag. Då får vi alltså producera mindre el på land om vi skall lägga om handelsflottorna till kol. På 1800-talet hade man ännu inte kolkraftverk.

    SvaraRadera
  26. @ylven: Det är faktiskt inte alls så snurrigt som man skulle kunna tro - det finsn en mängd fördelar.

    För det första så är det inte nödvändigtvis, och inte troligtvis vanliga "vindpropellrar" man skulel använda, utan troligare vertikala vindturbiner, eller rotormaster.

    Nackdelen med vindkraftverk istället för segel är en sämre effektivitetsgrad (man får förluster säkert i storlekarna 20-50%).
    Det finsn en hel rad fördelar dock:
    1. Man kan lagra energi till senare tillfälle - så blåser det mer än vad man kan utnyttja till fart just nu, så kan man tex lagra kraft i batterier eller dylikt och använda när vinden mojnat.
    2. Man kan åka i vilken riktning man vill och förlorar inte tid/fart och effektivitet på att tex kryssa
    3. Man kan använda energin även till saker som kylrum, bekvämligheter, kommunikation mm

    /K

    SvaraRadera
  27. Min kommentar gällde den anonyma ovaför mitt inlägg, kl 22:45

    Sol eller vind-el till kraften ombord är säkert bra, men för att driva fram ett fartyg krävs betydligt mycket mer kraft än så, där är batteridrift en orealistisk utopi. Segel eller rotormaster är nog trots sina begränsningar ett bättre val.

    SvaraRadera
  28. Jag ser inte att det skulle krävas så värst många fler man ombord om man fick för sig att börja driva containerfartyg med någon form av segel. Olika idéer om hur man ska driva moderna fraktfartyg med hjälp av vinden har ju funnits länge. Den "drake" som någon nämnde tidigare är ju en idé. en annan är att sätta en slags typ av vertikala vingar på fartyget. Som ett slags styva segel. Segel fungerar ju i princip som en vinge. Oavsett hur man gör kan man ju idag automatisera betydligt mer än vad man kunde på Cutty Sarks tid. Man har också betydligt mer avancerade material. En modern rigg skulle inte behöva några matroser för att sättas. Allt skulle givetvis styras av elmotorer, i sin tur styrda av datorsystem som med hjälp av input från diverse sensorer och meteorologiska system anpassar riggen efter önskad fart, kurs och aktuella väderförhållanden. Förmodligen skulle man också utnyttja datorprogram som räknar ut optimal kurs baserad på väderleksrapporter för att kunna maximera nyttan av vinddriften. Nu vet jag inte hur känsligt det är att komma en dag efter utsatt tid, men om "alla" kör efter vinden tvingas hamnsystemen vara flexiblare och kunna anpassa sig efter att fartyg kommer en eller två dagar för sent eller för tidigt.

    Det handlar ju naturligtvis om pengar. Kostar det mer att vara en dag sen än att bränna olja, så bränner man olja.

    SvaraRadera
  29. ErikG, man måste ju fortfarande ha nog med besättning för att kunna hantera en situation när något går sönder. Men framför allt blir det antagligen svårt att göra skeppen så stora som idag om de skall drivas med segel. Bland annat behövs ett smalare skrov, vilket snabbt minskar lastkapaciteten.

    SvaraRadera
  30. Flettnerfartyg kanske kan vara en tanke?

    http://en.wikipedia.org/wiki/E-Ship_1

    SvaraRadera
  31. Det fanns ju planer på att bygga små moduler av reaktorer, när bränslet var slut byter man bara reaktor. En höganrikad laddning räcker längre och lönar sig nog jämfört med täta byten.

    Om handelsflottan kunde köra 15-20 år på en laddning skulle mycket vara vunnet.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...