Eftersom lÀsarna vÀgrar acceptera att det skulle vara en bostadsbubbla trots att bostadspriserna dragit ifrÄn inflationen rejÀlt, sÄ följer nu en graf dÀr bostadspriserna för villor och fritidshus justerats för hushÄllens disponibla inkomst, inklusive inkomst av kapital.
Definition enligt Wikipedia:
“[Disponibel inkomst] berĂ€knas som summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar.”
Kort sagt, pengar du har kvar efter skatter och bidrag och som skall anvÀndas till boende, mat, konsumtion, sparande. Din disponibla inkomst helt enkelt.
Siffrorna jag anvĂ€nder för nedanstĂ„ende graf Ă€r ocksĂ„ justerad per hushĂ„ll, dvs det tar hĂ€nsyn till fördelningen singelhushĂ„ll och huruvida bĂ€gge jobbar heltid, deltid eller inte alls. Ăven aktievinster etc Ă€r med i inkomsten.
ĂndĂ„ ser bostadspriserna ut sĂ„ hĂ€r.
Det tÄl att upprepas: Bubbla. Faktum Àr att grafen följer den tidigare inflationsjusterade grafen hyfsat.
Sedan ca 1997 har priserna pÄ villor stigit med 65% i förhÄllande till disponibel inkomst om nu nÄgon undrade.
47 kommentarer
Hur ser det ut för bostadsrÀtter?
VĂ€rre misstĂ€nker jag. Ănnu vĂ€rre i storstadsomrĂ„dena. Men bostadsrĂ€ttsdata finns inte för hela perioden och blir dĂ€rmed mindre relevant.
OvanstÄende graf gÀller alltsÄ hela Sverige.
Nu börjar det lika nÄgot soldier!
Nu behöver vi alltsÄ korrigera detta för Konsumentverkets riktlinjer för "skÀliga levnadskostnader" som dom varje Är ger ut för att se om hushÄllens kostnader följer inkomstutvecklingen. Det borde finnas historisk statistik för detta dÄ det Àr siffor konsumentverket har givti ut lÀnge.
http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Hushallets-kostnader/#menenstimatedbudget
Jga misstÀnker nÀmligen att disponibel inkomst har ökat snabbare Àn hushÄllens kostnader (ex. bostaden) sedan 1991.
Om sÄ Àr fallet borde en del av bubblan förklaras av högre reell levnadsstandrad och realinkomstökning.
fast egentligen Àr 1991 en bra startpunkt?
Mig veterligen var det ganska sÄ trevligt billigt dÄ med bistÀder (orÀknat finansieringskostnaden?)
1989 borde vara en bÀttre startpunkt
fast egentligen cornucopia? Àr inte detta ganska sÄ glada nyheter?
Att villapriserna i landet borde gÄ ned med 39% för att hamna pÄ samma fundamentala nivÄ som 1991??
korrigera sedan för att storstÀderna Àr det som i sjÀlva verket Àr det stors problemet och vi som bor pÄ "landet" och mindre orter kan se fram mot kanske 10-20% i prisnedgÄngar. KÀnns inte speciellt farligt direkt kan jag tycka.
/Boendes i metropolden Tranemo
Under perioden 1991-2008
SĂ„ har enligt SCB:
Disponibel inkomst (sammanboende med barn) ökat med 71%
Konsumentprisindex (dvs hushÄllet kostnader) ökat med 32%.
Klart som korvspad att detta Àr en del av förklaringen till de höga bostadspriserna
Om vi tÀnker oss att hushÄlletskostnader (ex bostaden) stÄr för 60% av inkomsten.
SÄ hade vi 1991 40kr per hundralapp inkomst att att lÀgga pÄ bostad och "nöjen"
2008 hade vi dÄ 54kr per hundralapp inkomst att lÀgga pÄ bostad och "nöjen".
Detta motsvarar en motiverad REAL (ex. inflation alltsÄ) bostadsprisuppgÄng pÄ 35% under perioden. plus dÄ inkomstökningen pÄ 71%.
Summa sĂ„ borde bostadspriserna ha ökat med 106% under perioden 1991-2008. TyvĂ€rr sĂ„ har dom ju ökat betydligt mer Ă€n sĂ„ đ SĂ„ du har rĂ€tt i din analys men det Ă€r inte sĂ„ illa som du vill tro.
Bra rÄdata men det gÄr inte att hÀnföra en "bubbla" utifrÄn detta.
Folk Àr idag villiga att betala mer för sin bostad Àn för 10 Är sen. Bostaden har blivit del av identiteten och ett helt "livs stils" koncept. DÀrav de mÄnga heminrednings och hemmafix programmen. Bostadsmagazin som godome e.t.c.
Den första frÄgan du fÄr Àr "vad jobbar du med", den andra Àr "vart bor du".
Medelklassen Àr idag villiga att lÀgga halva nettolönen pÄ bostaden, vilket avspeglas i de "galna" stockholmspriserna. Och denna trend kommer inte att brytas. SÄ nÄgon bubbla har vi inte.
/Spekulanten
@Spekulanten: Naturligtvis Àr dagens köpare villiga att betala dagens priser och lÀgga halva sin nettolön pÄ boendet, annars hade vi inte nÄgon bubbla. (Duh.) Att tro att detta inte kommer att Àndras Àr vÀl rÀtt typiskt för just en bubbla?
Hela bostadsmarknaden just nu bygger pÄ antagandet att alla nuvarande trender och de rÄdande ekonomiska förutsÀttningarna (amorteringsfrihet, lÄg rÀnta, lÄg arbetslöshet för storstadsakademiker) kommer att hÄlla i sig tills dagens bostadsköpare avyttrat sina icke-amorterade bostÀder om 30-40 Är. Det kallar jag att leva i en bubbla i flera bemÀrkelser.
…och vad föreslĂ„r du att man gör som "ung" i storstad och i behov av sin första bostadsrĂ€tt?
NÄgonstans mÄste man bo.
Hyr. Eller lÄngpendla. NÄgonstans mÄste man bo, men nÄgonstans mÄste inte vara i en köpt lÀgenhet i storstaden om du inte vill riskera en potentiell miljonförlust som du fÄr betala av resten av livet.
Skaffa en hyresrÀtt sÄ lÀnge tills bubbland spricker om en 3-4 Är.. =)
@Anonym 2010-08-02 13.47
Folks betalningsvilliga har Àndrats utav de orsaker jag nÀmnde ovan. Anonym 2010-08-02 14.15 nÀmner en annan (bostadsbrist). Du stÀller kausaliteten pÄ Ànda och infererar bubblan utifrÄn betalningsviljan.
Vidare kan man idag i praktiken köpa sin bostad pÄ termin(ingen amortering). Detta kan inte Àndras utan att försÀtta hundratusentals mÀnniskor i "negative home equity" med alla de katastrofala följder det skulle fÄ för hela landets ekonomi. Sannolikheten för det bedöms lÄg.
Massan förstÄr detta och har profiterat pÄ detta de senaste 12 Ären. Medans "hushÄllningsprivatekonomer" som du och Stellan stÄtt vid sidan om och missat tideras förmögenhetsöverföring.
Missat? Om Stellan vet jag inget. SjÀlv sitter jag i 190kvm stort fullt modernt renoverat och helt obelÄnat hus pÄ en liten gÄrd med X hektar mark i lite olika skiften. Men nej, jag har inte köpt mer de senaste fyra Ären, för jag tycker att priserna har blivit för stora. Men med tanke pÄ att vÄrt första hus köptes med mkt god timing 1997, sÄ har jag knappast missat ngn uppgÄng. DÀrmed Àr inte sagt att man inte kan vara medveten om att det Àr en bubbla.
Och nej, inte intresserad av att sÀlja sÄ hÀr pÄ toppen. Jag har köpt den obelÄnade funktionen "gÄrd", och pengavÀrdet Àr bara fiktiva siffror. Kan alltid byta "gÄrd" mot motsvarande "bostad" nÄgon annanstans, oavsett prisutvecklingen.
Att jag kan resonera sÄ beror pÄ att jag Àr obelÄnad, och alltsÄ inte drabbas av nÄgon real förlust vid prisnedgÄng. Funktionen kvarstÄr, skuldfritt. Men om man skulle ha sÀg 4 MSEK i lÄn och priset halveras sÄ sitter man med en förlust pÄ 2 MSEK, och vid försÀljning sÄ skulle 2 MSEK ligga kvar som skuld utan funktion.
Det Àr inte ovanligt att folk i "Stan" sÀljer av och tar vinsten och köper ett större hus för halva priset ute pÄ landet och fÄr skuldfritt boende. Men det förutsÀtter förstÄs att man hoppar av.
Att vi köpte hus 1997 har ingenting med skicklighet att göra, Àven om vi prickade prisbotten ganska exakt, utan beror enbart pÄ tur, dvs nÀr vi rÄkade vara födda och sÄledes nÀr vi var ute i arbetslivet och tjÀnade lÀmplig mÀngd pengar. Att sedan huset pÄ den tiden kostade 1/3 mot idag Àr en annan sak.
Befolkningen ökar hela tiden och mark Àr en begrÀnsad vara. Jag tror faktiskt inte vi har en bubbla utan mer att det kommer att plana ut och inte hÀnda sÄ mycket ett par Är.
Nu börjar det likna nÄgot, det argument som Àr mest övertygande för att förklara dagens priser Àr just "det Àr annorlunda nu, folk vÀrderar bostÀder högre". SÄ den enda rationella anledningen Àr just att folk, jÀmfört med tex pÄ 50- och 60-talen, idag tycker det Àr viktigare eller mer relevant att lÀgga en större del av lönen pÄ just bostaden.
Men, det fundamentala hĂ€r Ă€r att detta fenomen inte kan upprepas — det vill sĂ€ga, det gĂ„r inte att extrapolera priskurvan ovan, eftersom det skulle leda till en allt högre och högre utgift för boendet, i relation till lönen. AlltsĂ„ kan det bara förklaras av ett "engĂ„ngsskifte" uppĂ„t i hushĂ„llens boendekonsumtion.
Ett annat argument som kan vara logiskt, Àr att regleringar och trög byggprocess gör att tillgÄngen inte svarar mot efterfrÄgan, och dÀrför blir tendensen att hushÄllen tvingas lÀgga sitt nya reala överskott pÄ dyrare bostadspriser (eftersom de konkurrerar om ett begrÀnsat antal objekt).
Att mark Àr en begrÀnsad vara, dÀremot, Àr inte ett superbra argument. I sÄ fall skulle ju priserna inte kunna falla i ex Japan eller Hong Kong, och i sÄ fall blir det svÄrare att förklara varför priserna sjönk sÄ mycket förra gÄngen den svenska bubblan sprack.
I just Sverige har vi dessutom vĂ€ldigt gott om mark. Vid nĂ„gon grĂ€ns kommer folk att tycka att det Ă€r vĂ€rt att bygga nytt och fint utanför stĂ€derna, om stĂ€dernas priser fortsĂ€tter stiga i dagens takt — sĂ„ dĂ€r har vi ett annat tak för priset.
Som jag nĂ€mnt i tidigare inlĂ€gg har jag hittat en nĂ€stan identisk bostadsrĂ€tt, med exakt samma mĂ„nadskostnad som min hyresrĂ€tt, men med skillnaden att jag mĂ„ste ta ett lĂ„n (eller ge upp andra avkastande tillgĂ„ngar) pĂ„ 1.25 miljoner för att flytta. DĂ„ börjar det nog luta Ă„t att leta efter villor istĂ€llet en bit utanför staden, eftersom man fĂ„r mer realt vĂ€rde för pengarna dĂ„…
@Joakim Persson
Du kan skatta dig lycklig. 1.25 milj Àr görbart. I vÄr vackra huvudstad fÄr man slÀnga ut circus 2 milj(d.v.s 1.7 milj i lÄn) för en skokartong om 35 kvm i innerstaden.
/Spekulanten
Ett hus innehÄller ju resurser och energi och om det nu pÄgÄr sÄdandÀringa "minskad avkastning" i samhÀllet sÄ torde mÀnniskor fÄ jobba mer/betala mer för sina bostÀder över tid.
Folket lÀr ju ocksÄ utföra fÀrre produktiva arbeten och fler tjÀnster nu för tiden. Man kan ju frÄga sig hur mÄnga ledsagartimmar eller blankett-genomgÄngar som mÄste utföras för att kunna importera tio ton nickel (för rostfria diskbÀnkar)
/Tisgift
Största risken för pris fall borde vara smÄ kommuner som Àr beroende av en eller fÄ arbetsgivare och dÄ Àr ju göteborg i den fÀllan ocksÄ dÄ de Àr beroende av volvo och volvo kretsen (med skf inrÀknat). i stockholm sÄ har vi mer balanserad arbetsmarknad sÄ inte mindre risk. och hÀr Àr det utbud och efterfrÄgan och om det arbetslösa smÄ kommunerna för nÄgot lÀgger ner kolla bara pÄ vad som hÀnde i karlsborg nÀr flygwofflan flyttade dÀrifrÄn. sÄ om det gÄr ner i smÄ kommuner kommer folk bli tvingade flytta Ànnu mer i massor till stockholm. det Àr hÀr det hÀnder saker det Àr hÀr det finns jobb.
dessutom sÀger bara folk Àr villig att lÀgga mer pÄ sina boende samtidigt sÄ stiger löner hÀr. sÄ Àven om kvoten ligger kvar sÄ kan boendepriserna gÄ upp om löner gör det. men tror att priserna kommer fortsÀtta gÄ upp och fler mÄste lÀgga mer pÄ sitt boende dÄ fler mÄste flytta in till stockholm dÄ det Àr enda staden som erbjuder nÄgot i sverige knappast nÄgon av smÄ orterna.
Det intressanta Àr inte priset pÄ hus eller bostadsrÀtter, utan boendekostnaden. Jag misstÀnker att boendekostnaden, pÄ grund av den sjunkande rÀntan inte har ökat mycket sedan 1991, sÀg för en villa för 2 miljoner varav 1,5 lÄnat.
Skulle vara betydligt relevantare att jÀmföra ett bostadskostnadsindex med disponibel inkomst. Det tror jag ocksÄ skulle motsÀga att vi har en bostasprisbubbla.
Inkomstökningen hÀr Àr ett snitt för alla i sverige va? Men lÄngt ifrÄn alla Àger inte ett hus eller bostadsrÀtt. Vore det inte mer intressant att jÀmföra hur den disponibla inkomsten har ökat för dom som Àger ett hus?
Sen behöver det inte bli en bostadscrash pÄ 20% rakt ner dÀr folk tvingas sÀlja i panik som ytterliggare eldar pÄ nedgÄngen. Kan ju mkt vÀl ocksÄ bli sÄhÀr:
Det blir nÄgra Är dÀr bostadspriserna gÄr +-0 eller svagt minus dÀr hushÄllsinkomsterna/inflationen nÀrmare sig pris-indexet för villorna och helt plötsligt Àr förhÄllandet mer "normalt".
Eller sÄ blir det ingen nedgÄng alls, utan priserna hÄller sig pÄ denna nivÄ och följer inflationen i fortsÀttningen. Kanske varit sÄ att bostadspriserna varit undervÀrderade senaste 10-20 Ären och nu har "normalt" pris.
Pu, sagt nÀr Riksbankens reporÀnta Àr pÄ 0.5%. Du kan nog lita pÄ att de lÄga boendekostnaderna inte kommer bestÄ. Men skulderna bestÄr.
Tror ni hyreslÀgenheter ocksÄ Àr i en bubbla? (iaf. de hyreslÀgenheterna man kan fÄ utan 20 Är i kö)
Nybyggna hyreslÀgenheter som man faktiskt kan fÄ Àr ju ofta dyrare Àn liknande bostadsrÀtt dÀr lÄnet Àr bundet pÄ 10Är.
Och hur tror ni det stigande vÄldet i förorterna kring storstÀderna pÄverkar priserna? Vet mÄnga som aldrig nÄgonsin skulle bosÀtta sig i de omrÄdena, dÄ lever de hellre pÄ soppa och bor i innerstaden.. sÄ var det vÀl knappast för 10 Är sen?
Exakt, Cornucopia. Inte mÄnga tror att rÀntorna kommer att fortsÀtta att vara sÄ hÀr extremt lÄga, men ingen tror heller pÄ rÀntor pÄ 15 % de nÀrmaste 20 Ären. Stannar rÀntorna under 5-6 % kan huspriserna kanske tredubblas jÀmfört med 1991, utan att boendekosnaden ökar i en villa. Visst, det Àr en engÄngshöjning, och skulderna bestÄr, men det Àr i sÄ fall ingen bubbla.
Har man kvar sitt jobb nÀr vÀl inflationen sÀtter fart och man inte lÄnar pÄ bostaden för att konsumera Àter vÀl inflationen upp lite av lÄnet varje Är. Ska man ta lÄn bör man se till att man kan klara en ganska hög rÀnta, sÀg 7-8% om man vÀljer rörligt, annars borde man binda lÄnet pÄ 10 Är till 4-5% direkt.
Det Àr skönt att slippa bo i hyreslÀgenhet dÀr hyran höjs med 5% per Är.. tÀnk dÄ bara sen nÀr inflationen tar fart. Vad blir det dÄ? 10% per Är?
RÀntan sticker ivÀg upp som sagt, och alla binder inte. Framför allt kommer inga nya köpare kunna köpa till dagens priser nÀr rÀntan ligger pÄ 10-12%, och priserna kraschar. Och dÄ kan det hÀnda att banken knackar pÄ dörren och vill att du amorterar ner skulden till marknadsvÀrdet.
Sedan förutsÀtter du att man fÄr löneökningar som justerar för inflationen vid hög inflation. Det Àr inte sÀkert.
Ăr skogsfastigheter innrĂ€knade i de dĂ€r priserna? Skogspriserna har ju stigit rĂ€tt rejĂ€lt och i sĂ„ fall kĂ€nns det ju mindre övervĂ€rderat
Nej, det dÀr Àr bara villor och fritidshus. StÄr ocksÄ i grafen.
Haha rÀnta pÄ 10-12% lÀr inte hÀnda igen. ingen seriösa rÀknar ju med sÄdan rÀntor. kan lika gÀrna dra till med 500% och the sky is the limit som dennis gjorde en gÄng eller?
HÄller ocksÄ med tidigare talar som sÀger löner nog ökat Ànnu mer om man kollar pÄ de som gjort karrier vilket mÄnga av de jag kÀnner framförallt som bor i stor stÀder dÀr bÄde har gjort bra karrier sÄ Àr nog löneökning Ànnu större sÄ de betalar betydligt mindre Àn vad sina förÀldrar gjorde pÄ 90-talet i boende kostnad. och rÀnta pÄ 5-6% som de allra flesta förutom du och tok Göran rÀknar pÄ börsförlorare Àr de enda som rÀknar med rÀnta pÄ 10-20%.
10-20% lÀr inte hÀnda och inte heller att bostÀder gÄr ner mer Àn 10% i stockholm. i smÄ orter sÄ kan naturligtviss gÄ ner 70-90% eller Ànnu mer om den enda eller stora arbetsgivare sÀger hej dÄ.
Dessutom vÀrre man bor i hyresrÀtt dÄ kommer rÀntor att springa upp jÀtte fort.
FrÄn vissa personers hÄll ser det ut som att det inte spelar nÄgon roll vad man presenterar för data, bostadspriserna kan tydligen inte vara i en bubbla ÀndÄ. NÄja, Àr man belÄnad kanske man inte skall vara sÄ sÀker pÄ sin sak, för har man fel blir förlusterna dÀrefter.
Vi Àr absolut i en gigantisk bostadsbubbla, men nÀr den brister Àr mera osÀkert, dÀremot har det aldrig hÀnt och kommer aldrig hÀnda att banken knackar pÄ och vill att man ska amortera ner till "marknadsvÀrdet", vilket marknadsvÀrde? vem bestÀmmer det? inte banken iallafall, dessutom förlorar bankerna pengar pÄ att vi amorterar, sÄ det faller pÄ sin egen orimlighet,dÀremot ser vi och kommer att fÄ se fler exekutiva pga av att folk helt enkelt inte har rÄd med mÄnadsbetalningarna.
JOhan,
2007, dÄ vi hade en "superkonjunktur", var det fÄ seriösa bedömmare som trodde att vi skulle ha nÀr nog nollrÀnta under senhösten 08.
De pengar som Grekland nu fÄr lÄna, hur "skapades" de? De 1000 miljarder USD som FED köpte bostadspapper för under 09, var kom de ifrÄn? NÀr BoE köper amerikanska statspapper, samma visa. Inflate or die Àr vad som gÀller.
Stagflation/inflation Àr ett reellt problem, och vad hÀnde senast vi hade stagflation? Jo till slut var Volcker tvungen att dra upp repan till 18% (1980).
Ett lĂ„n kan "betalas" pĂ„ tvĂ„ sĂ€tt, amortering eller inflation. Vad tror du politikerna blir omvalda pĂ„? Hur reagerar obligationsmarknaden dĂ„? HĂGA RĂNTOR.
Fredrik L det kommer inte hĂ€nda det Ă€r annorlunda denna gĂ„ngen… ingen trodde pĂ„ 0% dock var pratar vi Ă„terigen inte om rĂ€ntor mellan 15-20% om man kollar pĂ„ lĂ„ngrĂ€ntor. om vi ökar tillvĂ€kten och fĂ„r mer i lön och inkomst sĂ„ behöver man inte ha extrem hög rĂ€nta utan man kan ha tillvĂ€kt istĂ€llet. dessutom kan man rĂ€kna ut allt med investeringsrĂ€nta istĂ€llet och dĂ„ Ă€r priserna fortfarande inte övervĂ€rderade.
naturligtvis kan allt hÀnda men man fÄr rÀkna pÄ det som Àr sannolikt.
det vore intressant att se den hĂ€r statistiken dels för bostadsrĂ€tter, dels nedbruten geografiskt, gĂ€rna pĂ„ stadsdelsnivĂ„. Det Ă€r ju, som bekant, hyfsat stora skillnader geografiskt …
Var finns det ett ekonomiskt utrymme för att investera i nya byggnader och riva alla mögliga byggnader?
Ni oroar er för rÀntor nÀr byggnader har en livslÀngd pÄ ca 50 Är. Hur mÄnga nybyggen behövs inte inom 30 Är, tÀnk vad mycket jobb det skapar att riva gamla drgiga byggnader och ersÀtta dem med nya moderna som i sin tur behöver ersÀttas en gÄng i framtiden, vad menar jag med dett jo en byggnad behöver ersÀttas mao amorteras och sedan investera i en ny byggnad, inte som idag att vi delinvesterar med en ny vÀrmeanlÀggning utan att hela byggnaden med alla installationer ersÀtts vilket Àr mest fördelaktigt ekonomiskt och att sÄ har vi gjort under tusentals Är, inget Àr evigt!
nÀr kommer vi ha 10-20% rÀnta? visst, usa har tryckt mÄnga dollar men kan det verkligen pÄverka oss pÄ samma sÀtt?
om du verkligen Ă€r sĂ€kert pĂ„ 10-20% rĂ€nta om nĂ„got Ă„r bör du belĂ„na hela din kĂ„k och binda lĂ„net pĂ„ 20 Ă„r till 4-5% rĂ€nta, sĂ„ har du x antal miljoner att göra en fin vinst med nĂ€r nu rĂ€ntan stiger.. kanske rĂ€cker med att ha dom pĂ„ ett sparkonto som ger 20% rĂ€nta nĂ€r du lĂ„nar för 4%, 16% vinst per Ă„r helt safe đ
Fakta om miljonprogrammet
* SÄ sent som 1960 saknade hÀlften av landets bostÀder bad och dusch. Omkring en tredjedel av Sveriges familjer var dessutom trÄngbodda. En hel familj kunde bo i en enrummare eller tvÄrummare.
* Miljonprogrammet innebar att alla fick bo modernt i vÀlplanerade och ÀndamÄlsenliga
bostÀder till skÀliga kostnader.
* Drygt en miljon bostÀder byggdes under Ären 1965-1974 för att bygga bort bostadsbristen.
* Miljonprogrammet bestod av villor, radhus, flerfamiljshus â allt frĂ„n tvĂ„ vĂ„ningar till höghus. En tredjedel var smĂ„hus och mindre Ă€n en fjĂ€rdedel var hus med fem eller fler vĂ„ningar.
* Miljonprogrammets bostĂ€der â bĂ„de flerbostadshus och smĂ„hus â byggdes pĂ„ mindre orter sĂ„vĂ€l som i storstĂ€derna.
Uner Ären 1975 Kv1 tom 2010 Kv1 har det byggts 605 826 st smÄhus i Sverige varav 324 757 st byggdes mellan Kv1 1975 och Kv4 1985!! Under 2009 byggdes det endast 6635 st villor i Sverige!! NÀr rÀntan Àr sÄ lÄg sÄ borde det vara fler.
Kan bero pÄ att byggföretagen och alla mellanled har sett till att sko sig, betydligt mer Àn inflationen, se
http://cornucopia.cornubot.se/2010/04/byggforetagen-blaser-bostadskoparna.html
SÄ folk tycker vÀl helt enkelt inte att de har rÄd att bygga nytt pga hutlösa priser och den mkt höga standard som det alltid skall vara numera.
JAg Àr helt övertygad om att priserna kommer gÄ ner.
Jag tror inte det hÀnder med en smÀll, och jag tror det kommer följa rÀntan rÀtt vÀl.
BetĂ€nk en sak ang disponibla inkomster: Du kan inte rĂ€kna med ett medeltal över 30-40 Ă„r om du inte samtidigt korrigerar för att vi ocksĂ„ nuförtiden har en större skillnad i inkomster (har jag iaf lĂ€st pĂ„ andra stĂ€llen) – detta torde innebĂ€ra att dom som har rĂ„d, har mer rĂ„d nu Ă€n förr – hur mkt har jag inte en aning om kan vara 1 procent eller 50…
Jag vill minnas att cornu ocksĂ„ tidigare skrivit om belĂ„ningen, och att den stigit mkt – sĂ„ det Ă€r ju lĂ„nade pengar som till stor del driver upp priserna.
LĂ„n betalar man rĂ€nta pĂ„ – och dĂ„ faller vi tillbaks pĂ„ att priserna troligen följer rĂ€ntan till rĂ€tt stor del.
Det finns förvisso alltid en risk för stor arbetslöshet (pga finanskris, europeisk dominoeffekt eller ngt)- det kan slÄ hÄrt, men annars ser jag faktiskt inte bubbelsprickan nu ? Till skillnad frÄn slutet av 80-talet sÄ bor vi ju dessutom till stor del i fastigheterna. DÄ gjorde man den klassiska bubblan att investera i ngt som visade sig inte ge avkastning till slut.
Bor man i sitt hus och klarar en rÀnta som gÄr uppÄt 5,7,8 % utan större problem sÄ Àr ju all fine.
Och visst kanske priserna Ă€r lĂ€gre dĂ„ – som sagt Ă„terigen, dĂ„ troligen mest beroende pĂ„ att rĂ€ntan Ă€r högre vilket ger högre kostnader för belĂ„ning…
/K
Hrm, KOSTNADEN inte pris Àr det ni mÄste jÀmföra i grafen ovan om det skall ha nÄgon rell relevans. Det innebÀr att lÀgre kapitalkostnader, dvs rÀnta, mÄste med. Möjligen kan ni justera för snittvÀrden och jÀmföra med inflationsförvÀntningar över tid.
I övrigt en intressant diskussion.
Matematikern
Matematikern, inte dÄ. Disponibel inkomst Àr en bra indikator för hur kollektivet av svenska konsumenter över tiden skall ha rÄd att betala för bostadsbubblan. Kostnaden just nu Àr mindre relevant, eftersom det Àr kostnaden i framtiden som spelar roll.
Dessutom skall skulderna betalas pÄ ett eller annat sÀtt. Ett sÀtt Àr att ngn greater fool köper dem (bostaden), en annan Àr att man amorterar och en tredje Àr att man tar det via skattesedeln nÀr banker skall rÀddas.
Intressant att ni som de flesta anser att nytt Ă€r dyrare Ă€n begagnat, jag tror att ni har missat en viktig kostnad som Ă€r svĂ„r att kalkylera: underhĂ„ll och reinvestering samt uppvĂ€rmningskostnader. Stora kommersiella fastighetsbolag gör Ă€ven den missen och hĂ„ller tummarna för en vĂ€rdestegring samt att de hinner sĂ€lja i tid innan kostnaderna mĂ„ste realiseras. Vet ni vad en villa kostar att bygga idag jĂ€mfört med en begagnad? Mellanskillnaden ska vĂ€rderas, inte sĂ„ lĂ€tt kanske….men om ni tror pĂ„ peak oil sĂ„ kan ju vĂ€rmekostnaden vara en stark faktor att uppmĂ€rksamma!
Cornudo, vilken disponibel inkomst rÀknar du med? Den disponibla inkomsten för dem som har rÄd att att bo i villa eller snittet för hela befolkningen?
Som vanligt nĂ€r det gĂ€ller ekonomi sĂ„ Ă€r det ingen som kan förutsĂ€ga nĂ„goting egentligen….. Alla faktorer pekar visserligen pĂ„ en bubbla och "this time is different"-anhĂ€ngaren snackar sig varma hĂ€r som vanligt. Men sĂ„ har ocksĂ„ snacket varit i 5-10 Ă„r redan och kanske kommer vara i ytterligare 5-10Ă„r. Men pĂ„ lĂ„ng sikt tror jag bostadsmarknaden kommer att bli jĂ€kligt seg och ointressant, optimisterna kommer sĂ„smĂ„ningom försvinna, tar nog 10-20 Ă„r innan synen förĂ€ndrats. För intressant lĂ€sning rekommenderas Börje Lindströms artikel.
Till dem som tycker det Àr konstigt att en hyresrÀtt Àr dyrare i "boendekostnad" Àn motsvarande bostadsrÀtt:
Du stÄr ingen risk, har inga kostnader för underhÄll och renovering, fÄr nya golv, tapeter och mÄlat med jÀmna mellanrum, kan ringa hyresvÀrden nÀr vitvaror, lÄs och lysrör pajar och har i princip inget ansvar för nÄgonting. NÀr du tröttnat sÀger du upp den och Àr flyttar bara ut efter nÄgon mÄnad utan besvÀr.
Klart som f-n det blir en högre mÄnadskostnad.
Skulle ni bli lika förvÄnade om det visade sig bli en lÀgre mÄnadskostnad om ni tog ett lÄn och köpte er bil sjÀlva Àn om ni hyrde den hos AVIS livslÀngden ut?
Nej, Sverige Ă€r definitivt inte tĂ€ttbefolkat. Ăven i Stockholms lĂ€n som Ă€r Sveriges mest tĂ€tbefolkade lĂ€n finns det plats för fler bostĂ€der. Det Ă€r en mest frĂ„ga om att ordna tomter, kommunikationer och service.
Innan den amerikanska bostadsbubblan sprack besökte jag ibland diverse diskussionsgrupper dĂ€r. Argumenten mot att det skulle vara en bobubbla liknar de man hör hĂ€r: folk har mer pengar att lĂ€gga pĂ„ bostaden, alla mĂ„ste bo nĂ„nstans, min kompis tjĂ€nade massor pĂ„ sin bostad, du Ă€r bara avundsjuk… Det visar iofs inte att vi ocksĂ„ har en bostadsbubbla, men de flesta av motargumenten man hör hĂ€r kĂ€nns mycket ihĂ„liga.
NÀr det gÀller rÀntor. Jag tror ocksÄ att det Àr osannolikt med borÀntor pÄ 12%. Men kom ihÄg att pÄ 80-talet var det inte frÄga om att rÀntan ibland toppade pÄ 12%. NormalrÀntan var sÄ hög.
Eyes Wide Shut