Så tog nu Finansinspektionen beslut om författning FFFS 2010:2, sk “Allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad”.
Råd. Inte regler.
Själva författningen säger följande:
“2 Begränsning av belåningsgrad
När ett företag lämnar kredit mot säkerhet i form av pant i bostad bör det begränsa krediten, så att belåningsgraden för bostaden inte överstiger 85 procent av bostadens marknadsvärde vid tidpunkten för kreditens lämnande. Denna begränsning av belåningsgraden bör i förekommande fall fastställas i företagets kreditinstruktion.”
Bör. Inte måste.
Dessutom lämnas en hel del öppet för fri tolkning av marknadsvärdet på bostaden.
“3. Marknadsvärde: Det pris som skulle uppnås vid en marknadsmässig försäljning där skälig tid ges för förhandlingar. Marknadsvärdet bör bedömas utan hänsyn till spekulativa och tillfälliga förhållanden och fastställas genom en individuell värde- ring. En individuell värdering bör kunna grundas på generella prisnivåer eller köpeskilling.”
Oavsett så omfattas inte några befintliga lån, utan endast nyutlåning. Så alla de som redan köpt kan vara lugna, om de tvingas amortera av på sina lån när marknadsvärdet faller så beror det på banken, och inte på Finansinspektionen. Dessutom gäller rådet bara vid tidpunkten för kreditens lämnande, och om priserna sedan faller så kan alltså belåningsgraden överstiga 85% enligt råden.
Mycket skrik för lite ull.
Med formuleringar som bör och råd, så visar bara Finansinspektionen att den utgör ett onödigt slöseri med skattepengar, och som sådan bör läggas ner, eller åtminstone kraftigt bantas.
Absurt nog kan konsekvenserna bli att bostadsbubblan eldas på extra över sommaren, eftersom reglerna inte börjar gälla förrän i oktober, och speciellt i storstadsområdena där bara några procent av svenskarna har pengar nog till handpenningen, så kan det bli bråttom att köpa en bostad innan oktober vilket kan driva upp priserna.
En annan aspekt som blogggrannen Diversifierad påtalar är att råden riskerar att utestänga unga från bostadsmarknaden. Fast jag är inte helt säker på att det inte är bra, då man på så sätt hindrar unga från att köpa på toppen av bostadsbubblan.
14 kommentarer
Jag fick just samma tanke att många borde vilja köpa en lägenhet innan denna rekommendation börjar gälla. Ska sälja min lägenhet snart så får lägga på ett kol så att det kan göras i september.
/melcor
Håller med dig om att det mest verkar vara en papperstiger, men det är ändå en kraftfull markering. Bubblan beror till stor del på sbab´s "nu slopar vi topplånet" drive de snaste 5-6 åren, och nu är de statens egen bank som får mest smäll på fingrarna. Krav på amorteringar kommer troligen att komma eftersom belåningsgraderna till slut måste sänkas för att inte strypa privatkonsumtionen.
Ja, i och med att råden kom nu så finns det ju risk att vi är på toppen av bubblan – som jag är inne på i mitt inlägg så kan det nog bli en rejäl sättning i priserna med dom nya reglerna. Marknaden kommer troligen att svalna rejält efter 1 oktober eftersom väldigt få än så länge har hunnit sätta igång att bospara – och på några månader lär det inte hinnas sparas ihop någon kontantinsats.
Jag reagerade mest på texten:
"Finansinspektionen anser att den föreslagna regleringen av institutens kreditgivning bör ha formen av allmänna råd. På så sätt ges de berörda företagen möjlighet att vidta alternativa åtgärder för att uppnå syftet med regleringen."
Sedan räknar de upp "prisfallsförsäkring" och "amorteringskrav" som exempel på detta.
Tolkar det därför att det är långt från säkert att bankerna kommer att införa en strikt >15% kontantinsats.
Förslaget tillför absolut ingenting. Krav på amortering eller slopade/sänkta ränteavdrag skulle fått en betydligt större effekt. Desutom hade man i samma veva kunnat sänka kapitalvinst beskattningen för aktier till en europeisk nivå.
Det är statens reglerade ränta som är problemet. I dagsläget tror jag att den inflationsjusterade räntan är negativ vilket naturligtvis stimulerar låntagandet. Att sedan försöka lösa ett av problemen (bostadsbubblan) som detta skapat genom ännu mer regleringar kommer inte sluta bra. Staten är inte kompetent nog att sköta alla spakar i maskineriet utan borde överlämna detta åt marknaden.
Kristian, vilken marknad menar du? Är det bankerna kanske, som staten räddat två gånger den senaste tjugoårsperioden?
/Herman
Herman, de flesta, inklusive du har blivit så grundlurade att de tror att vi har någon marknad. För att undvika bubblor skall räntan sättas av marknaden, inte av centralbankerna (Riksbanken i vårt fall).
Vidare skall det vara helt och fullkomligt olagligt (grundlag) att ge stöd till företag i ekonomiska trångomål, inklusive banker.
Om bankerna visste att de kommer gå i konkurs om de blir insolventa skulle de vara betydligt försiktigare med sin utlåning, och med räntor som sätts av marknaden (dvs bankerna får bjuda över varandra för att få låna nytryckta pengar från Riksbanken), så kommer räntan automatiskt stiga om många vill låna.
Det vi har haft de senaste ca 50 åren är sk keynesianism, vilket är en form av socialism, och den leder alltid till bubblor och till att staten måste gå in och rädda banker och företag.
FI's råd brukar gälla som regler om man inte har en väldigt bra anledning att till att man inte följer dem. Det samma gäller "bör"-formuleringar i deras råd.
Så det är max 85% som gäller om inte banken hittar en alternativ lösning som kan anses vara jämförbar med rådet. Nu har jag inte läst deras råd rörande utlåning själv, men det brukar vara kraftiga böter om man inte följer dem.
Står inte en rad om böter, indragna tillstånd eller andra sanktioner om man inte följer råden.
Nedanstående borde vara tillämpbart på de råd som ges, så nog kan de sätta in sanktioner alltid.
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
15 kap. Ingripanden
Ingripande mot kreditinstitut
1 § Om ett kreditinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet, skall Finansinspektionen ingripa.
Ingripande sker genom utfärdande av föreläggande att inom viss tid begränsa rörelsen i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig skall kreditinstitutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.
Gunnar Wetterberg i sin historia över Sveriges Riksbak citerar finansminister J A Gripenstedt i riksdagsdebatt 1863
"…en bankinrättning obestridligen står uti helt annat förhållande till allmänheten, än andra industriella anstalter, såsom t.ex. ett bomullsspinneri eller en badinrättning”
Det blev bankstöd 1863 också, precis som 1857 när Skånes Enskilda höll på att gå omkull…
Cornucopia, tycker om din blogg och tycker att du har rätt i mycket. men gällande ett pris race fram tom 1 oktober kan du nog utesluta. Anledningen till detta är att från och med den 9:e juli så rekommenderas att alla lånelöften skall följa de nya reglerna. Så i praktiken har de nya reglerna redan börjat gälla
David
Det nuvarande systemet är fullständigt absurt. Folk tror att bankerna lånar ut pengar de har – det gör de inte – de hittar på krediter från tomma luften (enligt ett räkneexempel från Riksbanken kan bankparasiterna hitta på 357 kr i krediter på varje krona de håller i reserv till hushåll – till stat/kommun behöver de ingen reserv alls då "riskvikten" är satt till noll) ).
Låt oss kolla på den sk “bostadsmarknaden”:
Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan “lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på från luften såsom kredit.
Så här har vi tre deltagare på denna “marknad”:
1) en säljare (tillgångssidan)
2) potentiella köpare (efterfrågesidan) och
3) mellanhanden=banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin “produkt” – dvs skulder skapade från ingenting.
Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där “husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken.
Bankparasiternas maximering av huspriserna genom ökad skuldsättning är en parasitskatt som bankerna tar för att hitta på krediter från tomma luften (som de dessutom tar ränta på). Mellanhanden=parasiten=banken ska inte få trissa upp priserna med påhittade krediter överhuvudtaget.
Det är ett fullständigt sjukt system.