2010-06-05

Ungerns ekonomi nu i lika dåligt skick som euroländernas

Med anledning av den uppseglande paniken över Ungerns ekonomi och att skuldkrisen sprider sig utanför euroländerna, så kan det vara intressant att titta på hur statsskulden utvecklats för Ungern och EU. Som referens kan man också vara lite självgod och ta med Sveriges statsskuld.

Enligt Eurostat ser det då ut som följer.

Om nu Ungerns siffror stämmer, vilket de eventuellt inte gör, så är inte Ungern sämre än snittet av de sexton euroländerna.

Inte konstigt att det blir panik. För det framgår ju annars tydligt i grafen ovan att länder som inte har infört euron har lägre statsskuld än de länder som har gått med i EMU fullt ut. Euroländerna har som bekant hårdare krav vad gäller statsskuld och budgetunderskott än övriga euroländer, men är alltså i själva verket sämre än EU-snittet på att följa dessa krav. Man får förmoda att detta beror på att de inte har en egen ränta och en egen växelkurs anpassad till respektive lands ekonomi. Eller så har de helt enkelt infört euron i hopp om att kunna parasitera på övriga euroländer, vilket verkar fungera för åtminstone Grekland.

Men visst ser Ungern ut att ha problem, inte ens när euroländerna faktiskt lyckades minska sin statskuld i förhållande till BNP 2006-2007, så klarade Ungern av det. Att sedan skulderna ökade nominellt även inom euroländerna, men det var den kraftiga BNP-tillväxten som fick den relativa andelen att minska är en annan sak.

Nej, det känns som att den amerikanska arbetslöshetsstatistiken var anledningen till raset på börserna i USA, inte Ungern.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

16 kommentarer:

  1. Off topic, men kommentera gärna nyheten på Peyto's hemsida

    SvaraRadera
  2. Ungern har precis som Grekland en enorm statsapparat med omkring 1 miljon anställda i detta pytteland och till detta generösa pensionsregler. Känns det igen....

    SvaraRadera
  3. 10:37, Peyto. Har inte läst "nyheten" än, antar att du menar gårdagens "corporate presentation".

    Pga Peytos stigande kurs igår är min börsnoterade portfölj på den högsta nivån sedan den akuta finanskrisen startade.

    Peyto är löjligt välskötta tycker jag, och att man lyckas prestera som man gör trots kollapsat fossilgaspris säger det mest. När priset väl återhämtar sig på allvar bör det finnas rejäl uppsida.

    Se t ex sidan 4 nedan:

    http://www.peyto.com/ia/Presentation/20100604MainPresentation.pdf

    SvaraRadera
  4. Grafen blir betydligt mer intressant om hushållens och företagens skulder tas med.

    SvaraRadera
  5. två st frågor till Cornucopia som har kunskaper att gräva lite:

    1....ingår pensionsskulden till kommun- och landstingsanställda i den svenska statsskulden? Jag har en gnagande misstanke om att så inte är fallet (fast den kanske borde ingå). Lite Enron-bokföring med dolda konton?

    2......När GP i samband med 90-talets sv bankkrasch räddade bankerna den gången ianspråktogs redan fonderade pensionsmedel, som kanske bekant. Dessa pensionsmedel blev således en skuld att löpande tas ur statsbudgeten för pensionsutbetalningar. Frågan är om de blev bokförda som skuld också.

    SvaraRadera
  6. Nej, det ingår inte. Liksom för USA är våra ofinansierade åtaganden (eng unfunded liabilities) större än statskulden. Har sett någon graf över det hela någonstans. Gäller generellt i hela västvärlden.

    SvaraRadera
  7. svar till Cornucopia:

    Tack, där har vi nog svaret till det svenska (bokförings-)undret och vår (på pappret) låga statsskuldsättning. Man snor helt enkelt redan fonderade medel och bokar upp dem som överskott.
    Lite vad Ericsson gjorde med "återföring" av emissionspengarna. Pengarna från aktieägarna blev i praktiken intäkter

    SvaraRadera
  8. Var det nån som sa Ponzi scheme?

    http://en.wikipedia.org/wiki/Ponzi_scheme

    Dagens skatter går i växande utsträckning åt att betala gårdagens underskott (-skulder).

    SvaraRadera
  9. Cornucopia

    .... kan du göra min Ponzi-länk aktivt alt berätta om hur jag kan göra det själv?

    SvaraRadera
  10. I allmänhet är Cornus skriverier mycket bra, men nu verkar han att ha glömt en liten detalj, nämligen att euroländernas skuldsättning ökade markant för inte så värst länge sedan då de flesta euroländer ( och flesta i-länder ) var tvungna att lägga ut enorma summor för att hålla bankerna under armarna ...

    SvaraRadera
  11. 18:01, du såg inte grafen ovan eller?

    SvaraRadera
  12. Off-topic.

    När beräknas de försvunna kommentarerna dyka upp?

    Ofint av Google att käka upp dem tycker jag. Hoppas de kommer ut osmälta.

    SvaraRadera
  13. 19:03, ingen aning. De finns kvar i RSS-flödet om man går tillräckligt långt bak, men då utan koppling till respektive inlägg.

    SvaraRadera
  14. Cornu @ 18.52

    Visst såg jag grafen, men Cornu sade inte ett pip i sin analys om bankstödets inverkan på ländernas skuldsättning, utan i stället antydde Cornu ett och annat i övrigt. Sådant sticker i ögat då Cornus skriverier i övrigt brukar vara rätt så bra.

    SvaraRadera
  15. Skillnaden i skulder mellan EU-medel och euroländernas medel var den samma, dvs större skulder i euroländerna även innan finanskrisen. Och mindre skulder i Sverige. Vad var din poäng?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...