2010-06-28

Investera för deflation?

Bloggrannen Diversifierad ställer sig frågan vad man skall investera i om man tror på en depression, likt vad vinnaren av Riksbankens pris särskilda pris i ekonomiska fantasier till Alfreds Nobels stora förskräckelse Paul Krugman tror att vi går mot.

Svaret är kanske inte helt självklart, men det är viktigt att notera att en depression, dvs en över tiden långvarig nedgång i ekonomin, inte nödvändigtvis innebär deflation. Får vi fortsatt inflation under en depression, en depressiv stagflation, så gäller förstås det vanliga, dvs råvaror, guld och realkapital samt som alltid avbelåning, speciellt om man är beroende av kassaflöde för att betala sina räntor.

Kort sagt, har man stora (bostads)lån och använder lönen för att betala räntorna, så skall man minska ner sina skulder eftersom det sannolikaste personliga utfallet av en depression är att du blir av med jobbet. Oavsett om det är inflation eller deflation.

Men hur investerar man för deflation, dvs fallande penningmängd som innebär fallande priser på tillgångar, varor och tjänster?

I första hand måste man förstås illa kvickt betala av sina skulder, eftersom man antingen personligen får se lönesänkningar eller arbetslöshet och därmed inte kan betala sina räntor.

Men om man nu är skuldfri vad gör man då?

För det första så utmålas deflation som något negativt, men egentligen skulle alla som behåller jobbet älska en deflation. Ingen gnäller när priset på platt-TV, mobiltelefoner, datorer etc faller i pris. Tänk nu att det samma gäller alla varor. Fantastiskt, eller hur? Bara att spara lite pengar och till slut möter dina sparade pengar priset på ditt behov, vad det nu är. Alla vet att priserna på mobiltelefoner och datorer kommer fortsätta falla, men ändå köper de. Argumentet att man inte köper något vid deflation är felaktigt, man köper bara inte saker man inte behöver. De får vänta. Konsumtionen blir istället driven av faktiska behov.

De som är speciellt rädda för deflation är de vars existens bygger på skulder, dvs banker och politiker som inte längre kan låna pengar till sina vallöften. Banker och politiker driver tillsammans den ekonomiska agendan att man måste ha inflation, men det är bara för att upprätthålla sitt eget system. För övriga kvittar det, undantaget alla överskuldsatta storstadsbor förstås.

Konsumtion av nödvändiga varor kommer alltså fortgå, och priset kommer falla. Samtidigt är de flesta företag skuldsatta och kommer alltså få svårare och svårare att klara ekonomin när priserna faller.

Och här ligger svaret på vad man skall satsa på. Vid en depression skall man starta skuldfria företag. Priserna på ditt företags inköp av insatsråvaror, tjänster eller förädlade produkter kommer hela tiden falla. Det kommer alltså hela tiden finnas möjligheter för företaget att spara pengar. Så länge man kan sänka sina anställdas löner i samma takt och man inte har några skulder så kommer ditt skuldfria företag som säljer nödvändiga produkter, t ex matvaror, att ta marknadsandelar.

I Sverige bör man alltså se upp med LAS och facket här. LAS går dock att avtala bort. Facket, som hellre ser sina medlemmar arbetslösa än att de får sänkta löner (och därmed betalar mindre till fackpamparnas smörjande av sina feta krås), är dock ett problem. Ett alternativ är då att inte ha några anställda, utan enbart ta in personal som är enskilda företagare på timbasis. Den som är sin egen och är beredd att sänka sin lön kommer alltså behålla möjligheten till jobb vid en depression, medan fackligt anslutna oflexibla individer blir arbetslösa.

Good times.

Går det att hitta skuldfria aktiebolag i nödvändiga branscher kanske man kan investera i aktier, men annars är det verkligt företagande som gäller. Annars kan mångmiljonärer med fördel slå sig samman och starta nya skuldfria konkurrenter till skuldsatta ICA-handlare eller skuldtyngda grossister.

När väl inflationen återvänder så har man förhoppningsvis tagit nog med marknadsandelar för att kanske paradoxalt ha en bas att aggressivt och via skuldsättning expandera kraftigt från.

En sak är iaf säker, att Paul Krugman tror att man kan bota en finanskris och skuldkris orsakad av slösaktig lånebaserad konsumtion genom ännu mer slösaktig lånebaserad konsumtion är en anledning till att Alfred Nobels spöke är rosenrasande över att hans namn svärtas ner av Riksbankens pris för ekonomiska fantasier.

Eftersom vårt banksystem bygger på ständigt stigande belåning, så kommer förstås deflation innebära bankkriser, och som sådant så är det alltså inte bankkontot som gäller oavsett. Guld kanske kommer förlora i värde vid deflation, men kan också stärkas pga den ekonomiska oron som många förväntar sig vid deflation. T ex har vi haft deflation periodvis under 2008-2009, men samtidigt har guldet mer än dubblat i pris sedan den akuta finanskrisen startade...

Tillägg: Var inte tydlig i mina slutsatser ser jag baserat på kommentarer.

Mina slutsaster:

- Betala av dina skulder
- Investera inte i något som är beroende av det finansiella systemet som bygger på evigt ökande skulder (dvs inte heller i kontanter, eftersom risken för statsbankrutt ökar rejält vid deflation)
- Kavla upp ärmarna och jobba istället för att pilla dig i naveln och investera i papper. Starta eget skuldfritt företag och ta marknadsandelar.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

17 kommentarer:

  1. Intressant men tyckte fortfarande inte att jag fick något svar på vad jag ska investera i vid en deflation :) Guld kan gå upp men även ner. Betala av lånen ser jag inte som en nödvänlighet om jag har pengar och inte är beroende av ett 9-5 jobb.

    SvaraRadera
  2. Forwood AB är ett intressant litet företag som arbetar med realtillgångar (teakodling) och låg/ingen skuldsättning.

    SvaraRadera
  3. Det låter inte som om du tror på krugman men har han rätt gällande depressionen? Även schiff och celente tycks ju tro på domedag.

    SvaraRadera
  4. Jag tror på en perma-recession i spåren av peak oil. Ett annat namn på det är depression. Jag tror dock inte att vi får se deflation. Men depression kan man ha utan deflation.

    SvaraRadera
  5. Men vad göra om man är skuldfri?

    Jag har mitt jobb - blir jag sparkad fine, jag kan skaffa ett nytt eller skapa ett nytt (eget företagande)

    Men vad göra med sitt kapital.

    Guld check (riskfyllt men en risk man kanske måste ta)

    Vad mer? Man lägger ju inte in allt i guld, olja m.m. ?

    SvaraRadera
  6. Som jag argumenterat för tidigare så följer oljepriset världskonjunkturen, och dyker ekonomin dyker oljan. Så den skall man undvika.

    Måste man nu investera i något, så obelånade företag som gör produkter som är konjunkturoberoende. Ett förslag hos Diversifierad var AstraZeneca. Folk blir knappast friskare bara för att det är dåliga tider, men visst, fetma och medföljande sjukdomar lär väl minska vid långvarig depression.

    SvaraRadera
  7. Ja jag såg det också..

    Japp det blir till att leta sådana aktier, Swedish Match kanske kan vara bra också.

    SvaraRadera
  8. För mer information om hur man investerar för deflation, och varför, kan jag rekommendera boken Conquer the Crash av Robert Prechter.

    http://books.google.se/books?id=tXxsIwlTmjEC

    Mycket intressant och väl skriven. Sedan återstår att se om han har rätt denna gâng....

    SvaraRadera
  9. Cornu: Du forstår inte vad Krugman mener. Foreslår at du botaniserer på hans blog som en start: http://krugman.blogs.nytimes.com/

    SvaraRadera
  10. "Ingen gnäller när priset på platt-TV, mobiltelefoner, datorer etc faller i pris. Tänk nu att det samma gäller alla varor. Fantastiskt, eller hur?"

    Du glömmer ju att berätta att det även gäller din lön. Eller rättare sagt, den mängd pengar din arbetsgivare har att betala löner med. Eftersom löner är så trögrörliga nedåt så innebär det att du riskerar att få sparken istället. Grattis!

    Sen är ju påståendet att "folk köper datorer trots fallande priser - alltså har fallande priser ingen effekt" helt felaktigt. Frågan är ju hur mycket folk hade varit beredd att betala för datorer - relativt idag - om priserna var stabila. Jag är inte beredd att t.ex betala 30K för en riktigt bra dator, men skulle den vara lika mycket värd om fem år så skulle jag tänka om. Tror du att jag är ensam om att resonera så?

    Man ska heller inte glömma bort att det vanligaste argument som brukas ta fram mot inflation, dvs att det förvrider prissignaler och därmed skapar störningar och felinvesteringar, även gäller deflation. Det är ett argument för stabila priser överlag, inte specifikt ett argument mot inflation.

    Slutligen måste man skilja på förväntad och icke förväntad deflation. Även många ekonomer som är positivt inställda till (förväntad) deflation (vanligen av den Österikiska skolan) erkänner ju att oväntad deflation (som är det Krugman pratar om här) är skadligt.

    För övrigt är den investering som ger i särklass bäst avkastning på deflation någon typ av derivat som är konstruerat för det (troligen baserat på TIPS-spreadar eller liknande). Fast det är en ganska riskabel placering och är väl inte tillgängligt för alla heller.

    SvaraRadera
  11. "Riksbankens pris särskilda pris i ekonomiska fantasier till Alfreds Nobels stora förskräckelse"
    Den var en riktig tiopoängare!

    SvaraRadera
  12. Jag måste också instämma i att jag skrattade både högt och gott åt din översättning av "Riksbankens pris..."

    Tack för den. Det ligger nog tyvärr mer i den översättningen än man skulle önska.

    /Morgonsur

    http://morgonsur.wordpress.com

    SvaraRadera
  13. Det som väntar är en så kallad "Hyperinflationary Depression", eller ekonomisk kollaps i kombination med valutakollaps. Åker man runt och ser hur det ser ut i verkligheten i exempelvis USA så ser man att på mindre orter så har mycket av näringsverksamheten helt upphört. Om man inte själv har ärende till USA så finns det klipp på Youtube där folk åker omkring och dokumenterar den obefintliga ekonomiska aktiviteten. Dessutom har bland annat torka och översvämningar gett jordbruket problem och gjort att mycket vete m.m. har gått förlorat.

    Läs gärna följande artikel från Wall Street Journal om hur USDA ser på saken: http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703438604575314833883953898.html?mod=WSJ_hpp_MIDDLENexttoWhatsNewsTop

    I artikeln berättas att USDA, det amerikanska jordbruksdepartementet, talar om att veteskörden i USA är så stor att man får lagra vete där man normalt lagrar bomull, och att det aldrig förr har funnits så mycket vete i landet. USDA:s yttranden påminner mycket om hur det lät i Sovjetunionen precis före sammanbrottet. När sammanbrottet väl inträffade stod det klart att Sovjets ekonomi var i mycket sämre skick än vad som hade uppgetts från officiellt håll.

    SvaraRadera
  14. "det sannolikaste personliga utfallet av en depression är att du blir av med jobbet"

    Är inte det "sannolikaste" utfallet att du inte blir av med jobbet? Eller menar du att mer än 50% ska förlora sina jobb?

    SvaraRadera
  15. Anders Grabein2010-06-29 15:21

    Planera för en KOMMANDE depression? ÄR inte Sverige de facto i ekonomisk depression mer eller mindre sen 90-talet? Kan inte se att det hänt nåt drastiskt sen dess. Fortfarande byggs det lite, investeras lite öht. Lönesänkningar har vi inte så mycket direkt, men indirekt genom outsourcing och nu även genom en ganska fri arbetskraftsinvandring. Företagen är på depressionsvis ytterst ovilliga att anställa numera, övertid visstidsanställningar eller bemanningsföretag används i stället. Rörligheten på arbetsmarknaden är väck, folk klamrar sej fast vid de jobb man har i vild förtvivlan i brist på alternativ. Visserligen skylls allt på LAS, byggregler, löner, facket, dåliga jobbansökningar, lata arbetslösa mm. men är det inte dags att säga som det är, ekonomin är i depression sen många år. För så trögt som det är nu ska det inte behöva vara, med eller utan LAS och annat. Har jag inte rätt?

    SvaraRadera
  16. Kan inte riktigt klura ut hur alla varor kan bli billigare vid en deflation. Stärks den svenska kronan då? Jag menar, många varor är importerade. För mig som bor utomlands är valutarisken i spel hela tiden och jag är nyfiken på ett mer globalt scenario. Kan pengarna på bankkontot ha en negativ ränta tex, annars skulle ju banken vara ett bra ställe att ha pengarna vid en deflation, och börsen inte.

    Får man be om en sån artikel kanske? Det var ju ett tag sedan du skrev ordentligt om deflation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om bara sverige har deflation och övriga länder inflation så kommer i långa loppet bör det återspeglas i växelkursen, men om alla länder har deflation eller inflation i samma grad återspeglas inte detta i växelkursen.

      Det finns mig veterligen inget som hindrar att pengarna på bankkontot får negativ ränta. Vid deflation är det ju troligt att räntan blir låg eftersom det är mindre efterfrågan på krediter. Dessutom med tanke på att bankernas affärside är beroende på krediter så kan det finnas en motpartsrisk att placera för mycket pengar på ett bankkonto - det kan också finnas en politisk risk i att ha dem där eller i madrassen.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...