2010-06-24

Hur mycket faller BNP när oljeproduktionen faller?

Med anledning av gårdagens inlägg mellan sambandet mellan ekonomisk tillväxt och produktionen av olja, så kan det vara intressant att titta på hur stor effekten av fallande oljeproduktion kan väntas bli.

Först vill jag kommentera de som försöker förneka sambandet och hänvisar till t ex Taleb och The Black Swan eller Fooled by Randomness. Oljeproduktionen är inte något tärningskast, och är inte oberoende av världsekonomin. Världsekonomin är inte heller oberoende av oljeproduktionen.

Man kan därför inte komma med floskler om att man inte kan dra slutsatser ur backspegeln. Det är en feltolkning av Taleb. Sambandet mellan oljan och världsekonomin är normalfallet, men naturligtvis varierar sambandet något över tiden, vilket jag också visade med grafer igår. Men att världsekonomin skulle bryta sig fri från oljeproduktionen är en svart svan. Svarta svanar inträffar, men är ovanliga och enorma konsekvenser. Men de är inte vanliga. De är vanligare än vad vi vill tro, men man kan alltså inte avfärda sambandet mellan ekonmin och oljeproduktionen bara för att det skulle kunna komma teknikgenombrott som ställer allt detta över ända och kan byta ut hela världens fordonspark på bara 2-3 år istället för normala ersättningstakten om 17-20 år.

Det kan inträffa, och man bör vara medveten om det. Men det sker inte över en natt om det väl sker, och t ex banal teknisk analys skulle ge signaler om när man skall överge oljan som investering. Men visst, jag kan inte bedöma sannolikheten för att vänligt sinnade utomjordingar skulle landa på jorden i morgon och ge oss en snabbt utbyggbar, billig, förnyelsebar, portabel energikälla som inte har några flaskhalsar i form av insatsråvaror.

Och det behöver inte komma en positiv svart svan här. Det kan även komma en negativ svart svan som får den globala oljeproduktionen att rasa över en natt, t ex ett större krig eller revolution hos någon större oljeproducent. Det går enligt Taleb mycket riktigt inte att sätta korrekta sannolikheter på sådant här, så var och en får göra en bedömning över vad de tror mest på; Ett plötsligt tekniskt genombrott, samt enorma mängder kapital i vår överbelånade värld så man på mycket kort tid kan byta ut världens fordonspark till att köra på unobtanium eller vad nu genombrottet är, eller t ex en revolution eller lyckat terrordåd i Saudi-Arabien med medföljande oljeproduktionsstopp över en natt.

Har man faktiskt läst sin Taleb, så vet man att a) svarta svanar inträffar b) det går inte att bedöma vare sig sannolikheten för dessa eller konsekvenserna av dessa c) ju trögare ett system är (landet Mediocritstan som Taleb kallar det), desto osannolikare är det att svarta svanar inträffar. Tillhör vårt transportsystem Mediocristan eller dess motsats som Taleb kallar Extremistan, där det kan ske snabba och plötsliga förändringar?

Nog om det.

Sajten Post Peak Living har läst fyra akademiska studier av sambandet mellan oljeproduktion och BNP.

Mitigation of Maximum World Oil Production:Shortage Scenarios, Hirsch, 2008
Delays Will Tighten Global Oil Markets (PDF), CIBC World Markets, Rubin, 2008
The Macroeconomics of Oil Shocks (PDF), Philadelphia Fed, Sill, 2007
Accounting For Growth: The Role Of Physical Work (PDF), INSEAD, Ayres and Warr, 2004


Post Peak Livings summering är att i nuläget ser världsekonmin ut att falla 1:1 mot oljeproduktionen. Naturligtvis inte exakt, och naturligtvis inte exakt år från år, utan ungefär och över tiden.

2009 innebar att världsekonmin föll med 1.1% enligt IMF:s World Economic Outlook/Wikipedia.

Post Peak Living har också följande graf som baserar sig på Hirsch studie ovan.

Prognoser om hur mycket den globala oljeproduktionen kommer falla per år när väl utförsbacken efter peak oil tar fart ligger på 2-12%, där de flesta bedömningar ligger i intervallet 2-5%, åtminstone de första åren på utförsbacken.

Till skillnad mot världsrecessionen 2009, så kommer det här inte heller vara tillfälligt och övergående. Naturligtvis kommer det komma perioder då ekonomin går bättre, men det blir bara tillfälliga andepauser. Naturligtvis kommer enskilda regioner eller länder att klara sig olika bra. Och man kan hävda att recessionen 2009 berodde på att oljeproduktionen inte längre ökar väsentligt sedan 2005.

Ni får gärna fundera på hur det går med ekonomin, det ekonomiska systemet, statsfinanserna, bostadspriserna, arbetstillfällena, börserna och allt annat om vi hamnar i en global recession om säg 2% om året.

Eller så kan man hoppas på att den där svarta svanen skall frikoppla världsekonomin från oljeberoendet. Men det är och förblir en högoddsare. Man kan vinna på Lotto, men kanske inte bör satsa hela sitt liv på att man kommer göra det.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

31 kommentarer:

  1. Hoppet får väl främst sättas till energieffektiviseringar, framförallt lägre snittförbrukning inom transporter. Så länge vi är kvar på oljeproduktionsplatån kan vi då fortfarande ha möjlighet till verklig tillväxt.

    Det "sannolikaste" svarta svanen är väl att batteritekniken utvecklas rejält de kommande 10 åren så att elbilar kommer ner i pris och kan drivas längre sträckor på el.

    /Utblick

    SvaraRadera
  2. Utblick, då måste man som vi tidigare visat också uppfinna batterier som inte använder ovanliga råvaror. Och det andra är att större delen av världens (och Europas) elproduktion drivs av ändlig kol- och fossilgas.

    Men visst, skulle det komma ett fungerande genombrott inom batteriteknik så vore det fantastskt. Sedan skall bara fordonsparken bytas ut också...

    SvaraRadera
  3. Det finns bara en möjlig framtid på sikt och det är först status quo i världsekonomin vilket vi kanske redan har nu, och sedan tillbakagång vilket vi kanske ser början till nu. De som tror på ständig tillväxt i all evighet tror på något av följande:
    a) Jorden är oändligt stor.
    b) Människorna kan bli oändligt många.
    c) Människor kan konsumera oändligt mycket.
    Välj en eller flera av ovanstående alternativ du som tror på tillväxt för alltid och antagligen också tror på tomtar o troll.
    Konsumtionsfesten är snart över, och det börjar bli dags att städa upp och återgå till verkligheten. Hur jobbig denna återgång ska bli har vi själv möjlighet att påverka. En vedspis i köket och en kolonilott kanske inte vore fel?

    SvaraRadera
  4. Förklara med enkla ord hur en bank kan ställa ut ett lån i den ekonomi som efter peakoil kommer att krympa. Hur ska då detta lån kunna betalas tillbaka?

    /Farfar

    SvaraRadera
  5. Vad kan man säga man blir ju helt förbryllad. Vi kan väl dra några paralleller med hur storföretagen agerar när det blir krisigt och okontrollerbart. Min uppfattning om man utgår från historien, är att det inte finns en vidare anpassningsvilja till "utvecklingen i världen" från storföretagen så länge det inte urartar fullständigt.

    Vi kan ta referenser när hippie kulturen började i USA och att framhäva individen blev den nya standarden. Dom väntade in i det allra sista t.o.m där för att anpassa sina produkter.
    Sen har vi ju alla andra liknelser när kasettbandet kom, CD skivor,MP3or och rent av evolutionen av fildelning. Dom motarbetar fortfarande det som blivit den folkliga standarden likt tidigare.

    Girigheten och maktens fäste är tydligen svårt att rubba när det väl satt sina klor. Om det inte sker ett sorts mirakel "svart svan" så att storföretagen kan se förbi girigheten lär vi få en riktigt turbulent tid minst sagt. Befolkningen ökar behovet av bränslefordon ökar. 2-3 år är väldigt optmistiskt för att en så omfattande ändring ska ske. Även om det skulle komma utomjordingar skulle företagens girigheten krossa möjligheten för en effektivare energi. I girighetens spår råder ingen rationalitet.

    SvaraRadera
  6. Farfar, med enkla ord:

    Inte.

    En lånebaserad ekonomi förutsätter ständigt tillväxt i åtminstone samma takt som räntan för att ens räntan på befintliga lån skall kunna betalas.

    SvaraRadera
  7. Jag undrar fortfarande om hönan eller ägget kommer först ?
    Dvs är det i goda tider vi förbrukar mer olja, eller krävs det mer olja för att få goda tider.
    Är det rentav lite av varje ?

    Och återigen - det är ju inte så at 2030 så stänger vi kranarna och alla bensinbilar komemr stanna - oljepriset kommer stadigt traska uppåt och i takt med det komemr nya lösningar komma.

    En intressant kommentar på tidigare inlägg är ju också huruvida vi i Sverige ligger bra eller dåligt till.
    Jag tycker INTE vi har plockat alla "low hangings" - tvärtom - elproduktion och uppvärmning är till stora delar redan omställda.
    Transporter är förvisso en stor del, men här ligger vi också om inte bra så iaf inte värst till - och privattransporter går det rätt snabbt att ställa om med andra fordon är stora bensinbilar.

    Det svåra är jordbruk och transporter för varor. Inte minst eftersom vi är beroende av både export och import - och även om vi inte till 100% måste vara beroende av olja där så komemr ju definitivt priserna att stiga - hur mkt är ne bra fråga.

    När det gäller lån så skulle jag på intet sätt tro att det är slut på belåningen - det komemr alltid finnas individer och företag som har tillväxtpotential - även om det finns andra som inte har det.

    Här kan man ju dock fundera på hur det är nu: Stater hålelr på att låna pengar för att täcka upp kriser - men VEM lånar ut pengar ? Mig veterligen är det bara Norge som inte har ngn statskuld - dom kan väl inte låna ut till alla andra ? :)

    /K

    SvaraRadera
  8. Cornucopia. Vad som är ÄNNU VÄRRE en den fysiska nedgången i utvinningen av oljan är att nettoenergin minskar fortare och fortare.

    Sedan början av 2000-talet har det globala energinettot, EROEI, minskat stadigt. Ett högre oljepris har gjort att fysisk brist inte uppstått ännu, där man kan betala, men allt mer av våra globala aktiviteter kommer successivt att gå över till att omvandla energi till exergi.

    Slutligen återstår bara nettot av de icke-fossila källorna, och då omvandlar de som fortfarande inte svultit ihjäl alltså den lokala solinstrålningen till föda.

    Vad som fått världsekonomin att göra halt sedan senare delen av 2000-talet är helt enkelt det faktum att ej tillräckliga mängder energi har blivit över för samhället i stort, att nyttja för ökad ekonomisk aktivitet med medföljande konsumtion.

    Rune A.

    SvaraRadera
  9. Exakt!!! Där har vi konsekvensen av peakoil, det blir en omöjlig framtid om vi inte förändrar vårt ekonomiska system från grunden.

    /Farfar

    SvaraRadera
  10. En annan vanlig missuppfattning är att när oljan blir dyrare så blir alternativen billigare, men så är det inte. Alternativen kommer möjligen att bli lönsamma och därmed producerade över huvud taget, men inte blir de billigare.

    SvaraRadera
  11. Ylven. Jag tror även att vi får omdefiniera bergeppet ´billigt´resp. ´dyrt´ eftersom det ekonomiska systemet tvunget måste bygga på andra grunder än kredit.

    Man kan väl däremot anta att de som har bygger en verksamhet/ekonomi på fundamentet av en garanterat ökande konsumtion av en lika garanterad tillgång till olja/energi (krig?) kommer kunna åtnjuta förtroende på finansmarknaderna... men i övrigt så blir det svårt.

    SvaraRadera
  12. Så vad händer med BNP när oljeproduktionen går mot noll? Kommer det bli 1800-tal igen?

    SvaraRadera
  13. Anonym 12.07

    Varför ens tänka sig en oljeproduktion på noll när det redan 2030 kommer gå åt lika mycket energi att utvinna oljan/kolet/gasen som du får ut av att använda den? Långt långt innan 2030 kommer vi få mycket allvarliga problem.

    SvaraRadera
  14. En jämförelse:

    Om Lodjuret måste göra av med lika mycket energi vid jakten av sitt byte som den senare får i sig genom att äta upp det, ja då dröjer det inte länge innan det svultit ihjäl.

    SvaraRadera
  15. Oljeproduktionen når inte noll det här århundrandet. Däremot finns det ju en basnivå i andra energislag, så 1800-talet är inte aktuellt igen. Kanske 1970-talet. Dessutom borde sambandet mellan oljan och ekonomin successivt minska ju lägre oljeproduktionen blir.

    SvaraRadera
  16. Hur menar du 70-talet? Ovanstående menar ju att vi inte har något energinetto kvar efter 2030 annat än från, de i ordets sanna bemärkelse, FÖRNYBARA resurserna? Då blir det väl 1800-tal. Fast frågan är om jordarna räcker för att föda alla...?

    Sanna

    SvaraRadera
  17. Nja. Vi har faktiskt mer kunskaper och även användbar teknologi och vetenskap än vad vi hade på 1800-talet. Vi har även en utbyggd infrastruktur för bl a el, telefoni mm, liksom järnvägar, hamnar, vägar (att cykla på en motorväg är snabbare än på en kostig) osv. Inte heller kommer alla sjukhus, skolor etc bara försvinna med oljan.

    Allt blir svårare och dyrare att underhålla, men bara basnivån på vattenkraft och kärnkraft kommer göra att vi håller oss kvar på åtminstone 1970-talets nivå. Och vi kan faktiskt producera flytande biobränslen till 10-talet procent av Sveriges behov idag.

    Får utveckla det där lite bättre i ett separat blogginlägg, men med 70-talet så menar jag delvis bokstavligt, ex att vi kanske inte har energi och speciellt ekonomi nog att ha 57 TV-kanaler, utan det kanske bara blir två... Vem skall betala för all TV-reklam eller alla TV-abbonemang när vi är i en permarecession? Men nu pratar vi några decennier bort 2030+.

    SvaraRadera
  18. Och vad ska betala kraftverkarbetarnas löner i en krympande ekonomi, eftersom våra pengar skapas genom skulder och inga framtida skulder är möjliga? Jag får inte ihop det.

    /Farfar

    SvaraRadera
  19. Farfar, två varianter. Den ena är att lönerna betalas via hyperinflation. Man kan trots allt skapa pengar genom att helt enkelt trycka mer av dem.

    Det andra, och mer vettiga, är att vi får en deflation som följer ekonomin ner. Därmed få folk se sina löner sänkta tills vi når den nivå i reallöner och levnadsstandard som jag siktar mot, dvs 70-talet.

    Pga att BNP-deflatorn blir negativ vid deflation så kan det rent statistiskt se ut som att ekonomin står stilla.

    Det är ju bara att krympa löner och konsumtion i samma takt som ekonomin. Naturligtvis kommer alla skuldsatta gå i konkurs, men konkursbon blir billiga att plocka upp för de som har pengar utan skuld.

    SvaraRadera
  20. Cornu,

    olika typer av litium-batterier ser just nu ut att vara den största möjligheten till "svart svan" inom batteriteknik. Litium finns det gott om på jorden, men det kan uppstå bristsituationer ändå.
    Neodym finns det också gott om på jorden, men även där kan det uppstå bristsituationer.

    /Utblick

    SvaraRadera
  21. Nja, inte riktigt en svart svan. Bilindustrin har ju själva gjort prognoser på batteriteknikutveckling och att antalet elbilar om deras rätt aggressiva prognoser faller in på sin höj landar runt 5-10% till år 2025, eller vad det nu var.

    Så en svart svan får allt vara att vi når 80-90% till år 2025 genom något fantastiskt genombrott som i princip gör att fossilbilar upphör att produceras.

    SvaraRadera
  22. Men 70-talets nivå kommer åxå att krympa. I en värld med krympande energitillgångar finns det ingen botten. Man kan inte ta lilla Sverige, med all vår vattenkraft och jämföra med en värld som i dag har olja och kol som sina huvudsakliga energikällor. 40 procent av resten av världens energi kommer från oljan, resten i huvudsak från kol och gas.

    Deflation kan inte pågå någon längre tid, eftersom våra pengar fortfarande skapas av en i framtiden omöjlig skuldsättning. Det är ungefär som att hålla räntan på noll och hyperinflation är ju inte ens ett teoretiskt alternativ, det löser ju ingenting.

    Felet med vår värld är hur våra pengar skapas, därom kan vi vara överens. Evig tillväxt är inte möjlig i en sluten värld.

    Hur detta system ska förändras och ersättas och på vilken nivå mänsklighetens levnadsstandard hamnar då, överlåter jag till andra fundera ut.

    /Farfar

    SvaraRadera
  23. Curnu,

    den svarta svanen inom batteriteknik för elbilar är som jag ser det när man har tagit fram en ny batteriteknik där man kan se att den framöver med stor säkerhet kommer att kunna ersätta (stora delar av) fossilbilarna på ett bra sätt.

    /Utblick

    SvaraRadera
  24. @Cornucopia 12.36

    Smörja. Runt 1970 var energianvändningen per capita den högsta någonsin och var och en kunde köra en muskelbil med en bränsleförbrukning på minst två liter bensin per mil.

    Vi kommer säkerligen att ha massvis med tv-kanaler tack vare den utvecklade informationstekniken. Att sända tv behöver inte vara speciellt dyrt, men tar vi MTV som exempel så kommer det nog att bli mer av musikvideor (som kan vara billiga att spela in) och mindre av Pimp My Ride (som förutsätter att stora resurser tas i anspråk). Eller så fortsätter de att sända avsnitten de spelade in 2006, som ett dokument över hur Kalifornien såg ut när ekonomin var på topp. Tv-kanaler kommer vi i alla hänseenden att ha gott om.

    SvaraRadera
  25. Du pratar 1970, jag talar 1970-talet.

    Och det är även skillnad på bruttoenergi och nettonytta. Lika få bilar som på 1970-talet, men snålare, så blir ju i själva verket förbrukningen lägre. Dessutom ner till 70-talets körsträckor.

    De bilar som fanns i början av 70-talet var bränsleslukande, men varje familj hade inte två bilar och körde inte speciellt långt. Idag tycker vi det är helt OK att köra sträckor för småsaker som man aldrig hade en tank på 1975.

    TV var bara ett exempel på något som inte tillför samhället speciellt mycket, och där man alltså kan spara miljarder kronor i en krympande ekonomin genom att inte betala för vare sig via abbonemang eller reklam.

    SvaraRadera
  26. Det har ju som sagt hänt en del sedan vi blev oljeberoende. Man kan väl räkna med att det startade runt 1900 och strax efter. Folk levde och mådde gott då med hur otroligt ni än tycker att det låter. TV lär inte jag sakna i alla fall. Men vi har andra förutsättningar idag.
    En ny vedpanna med över 90 % verkningsgrad var en utopi år 1900 för att ta ett exempel. Det har vi idag, vilket tillsammans med energisnåla hus med bra isolering ger oss helt andra förutsättningar för bra boendestandard samtidigt med lägre vedförbrukning. Vedspisar kan bli aktuellt igen om elpriset drar iväg ännu mer, och där finns säkert också en rejäl utvecklingspotential.
    En moped/lätt motorcykel med fyrtaktsmotor som drar ner mot 0.5 dl/mil etanol är ingen omöjlighet redan idag, vilket det var år 1900. Etanol eller metanol som drivmedel var knappt ens påtänkt. Hur effektiva skulle gengasmotorer bli med dagens teknik och lika mycket forskning/utveckling som läggs på bensin/dieselmotorer?

    Men till syvende och sist så måste det nog till en rejäl befolkningsminskning också i världen under omställningen till ett hållbart samhälle. Sen om det sker frivilligt genom tidig födslokontroll eller ofrivilligt genom svält/krig/naturkatastrofer är upp till mänskligheten att avgöra. One way or the other.

    SvaraRadera
  27. Farfar, skall påtala vad jag menar med deflation. Eftersom inflation är när mängden pengar ökar, så är deflation när mängden pengar minskar. Om du så vill en kontrollerad avveckling av det låne- och räntebaserade pengasystemet. Till slut är mängden pengar så lite att det går att gå över till en guldmyntfot igen, eller någon annan form av myntfot.

    SvaraRadera
  28. Cornu,

    Ja, men då vi ju ändrat på pengarskaparsystemet och har en annan värld. Då gäller det "bara" att få politiker och banker att nappa på idéen. Lycka till.
    /Farfar

    SvaraRadera
  29. Det som man oftast missar när man bara talar tekniska lösningar är att teknikbytet kommer att bli mycket svårare och långsammare just då det skulle behöva gå snabbare eftersom många inte kommer att ha råd att byta in bilar eller vad det nu rör sig om när ekonomin är i recession p g a stigande oljepriser. Därför tror jag att många kommer att avstå och därmed krymper ekonomin.

    En annan intressant sak som jag har funderat på är vid vilken nivå som vi inte längre kommer att ha råd och ha fysiska resurser till att hålla uppe infrastrukturen. Cornu, du talade om att cykla på motorvägar. Ja det går förstås bra så länge de är i någorlunda skick. Men det går åt massor av olja, asfaltbeläggning innehåller 7 %, för att underhålla alla vägar. När kommer trafiken att minska så mycket och även skatterna att man inte tycker sig ha råd med underhållet längre. Eller alternativt bara underhåller några få "strategiska" vägsträckor.

    När det gäller elnätet, som är minst lika viktigt för att vi inte ska hamna på 1800-talet så kräver det en hel del underhåll, likaså vattenkraftverken. Jag tippar att vi kommer att komma till ett skede när vi rent strategiskt måste bestämma oss för vilken del av vår infrastruktur som det är viktigast att vi upprätthåller och en del bitar av den måste vi släppa.

    /Herman

    SvaraRadera
  30. Om det bara framförs cyklar på motorvägarna så ska du se att de inte behöver speciellt mycket underhåll. Det är de tunga lastbilarna som sliter på vägarna.

    SvaraRadera
  31. Under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet avvaktade omvärlden med kraftfull intervention till den konfliktnivå då det inte kunde bli värre - det fullbordade folkmordet. Så länge konflikten pågick på Brott mot mänskligheten-nivå och lägre fick parterna hållas, eftersom det fortfarande kunde bli värre. En enskild statsmakt, EU, G8, G20, Bilderberg-gruppen eller vilka som helst andra som kan styra en marknad måste rimligen ha ett liknande förhållningssätt till frågor om energi- och råvarukris, överbefolkning och allt annat som ryms under hållbar utveckling konceptet.

    Hållbar utveckling politik har å sin sida kunnat förberedas parallellt med välfärdspolitiken eftersom denna sedan begynnelsen byggt på att en stor skattebas försett en relativt sett mycket mindre grupp med välfärd. Vilket anknyter till frågan "Evig tillväxt i en ändlig värld?".

    Slutsatsen kan inte gärna bli annan än att vid det tillfälle då det inte kan bli värre intervenerar statsmakten på den så kallade fria marknaden.

    Tobias Wallin

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...