2010-06-10

Black Swan-investering

Den utmärkta boken The Black Swan - The impact of the highly improbable (2007, Bokus 104:-) av Nassim Nicholas Taleb är kanske inte direkt lättläst, men är åtminstone en rejäl smäll mellan ögonen på de flesta av oss.

Riktigt stort blir det när Taleb (född kristen grek-ortodox libanes, och sedermera trader, analytiker och förvaltare på Wall Street) mot slutet av boken förutspår finanskrisen i en handvändning, baserat på hans teorier kring svarta svanar och assymetriska näringsverksamheter.

Skall nu inte gå djupare in på vad en svart svan är, men den skall ha stor påverkan, inte vara generellt förutsebar (även om någon av några miljarder människor kan råka gissa rätt) och i efterhand vara fullständigt självklar. En svart svan kan vara såväl positiv som negativ. T ex är Harry Potter-böckernas enorma succé att anse som en svart svan.

Bland de mer handfasta råden mot slutet av boken beskriver Taleb bland annat hur man bör investera respektive leva sitt liv utifrån medvetenheten av existensen av fenomenet svarta svanar.

När det gäller aktieinvesteringar så finns det i grunden två sorters näringsverksamheter ett företag kan ägna sig åt. Något som endast är exponerat för svarta svanar på nedsidan, och annat som är exponerat för svarta svanar på uppsidan.

Banker är ett utmärkt exempel på det första. En bank lånar ut pengar. I bästa fall betalas pengarna tillbaka, och allt är bra. Det finns ingen överraskande uppsida, ingen svart svan som kan göra att en bank helt plötsligt får mer pengar tillbaka än den lånat ut. Däremot kan det hända att banken inte får tillbaka sina pengar pga t ex en kraschad bostadsbubbla. Banker är bara exponerade för svarta svanar på nedsidan och är alltså en olämplig investering.

Det samma gäller antagligen också skog och skogsbranschen. Precis som för banker kan förstås priser (räntan för banken) utvecklas på ett för näringen positivt sätt, men det finns ingen svart svan på uppsidan. På nedsidan finns det skogsbränder, stormar insektsangrepp, sjukdomsangrepp, statlig expropriation eller ny teknik som konkurrerar ut näringens produktion (ex Internet som konkurrerar ut papperstidningar och med det minskar behovet av papper). För skogsägaren gäller det här i allra högsta grad, även om det förstås finns försäkringar. Det finns ingen möjlighet till överraskande uppsida, skogen kan helt plötsligt inte växa dubbelt så fort som väntat.

Taleb beskriver hur man bör investera utifrån svart svan-filosofin, nämligen sätta kanske 90% av sina tillgångar i säkrast möjliga investering, dvs statspapper. Resten skall man investera i branscher som har svarta svanar på uppsidan. Här hittar man bl a media, teknikutvecklingsbolag, bioteknik- och medicinforskningsbolag. Antagligen kan man även räkna prospekteringsbolag inom gruvor och energi hit, medan de stora producenterna inom samma näring istället lider av samma problem som banker eller skog, vilket aktualiseras med BP:s haveri i Mexikanska Gulfen, som definitivt kan klassas som en negativ svart svan för omgivningen och investerarna, längs stränderna rent av bokstavligt.

Oftast händer ingenting med dessa positiva svart svan-bolag, men tids nog kan man lyckas pricka in någon svart svan om man inte blir ruinerad först. Tur helt enkelt. Vissa branscher är mer exponerade för tur, eller positiva svarta svanar. Ruinerad skall man förstås inte bli, eftersom 90% av tillgångarna sitter säkert.

En variant är att sätta hela eller delar av de där tio procenten i olika former av hävstångsinstrument, t ex inför rapporter. Inte nödvändigtvis en rapportstrut, utan kanske en chansning i en enskild riktning.

Det sättet att investera ser alltså allt mer ut att handla om chanstagning på högoddsare. Oftast kommer man alltså förlora pengar.

Vad vi i princip pratar om är att konstruera en egen aktieindexobligation, fast mot enskilda företag eller instrument istället för mot index. 90% av kapitalet mot i princip helt säkra statsobligationer, resten mot högoddsare. Räntan på statspappren kan användas för att fylla på förlusterna tills man väl lyckas pricka in en svart svan. Till skillnad mot en produktifierad aktieindexobligation har man ingen motpartsrisk, annat än en statlig betalningsinställelse på statsobligationerna. Möjligen kan man istället sätta pengarna i guld, men guld kan också utsättas för svarta svanar, t ex statlig konfiskation eller kraftiga prisras. En medelväg är att inte ha några skulder, och sätta 90% av kapitalet i realkapital, som visserligen kan ändras i värde, men som inte försvinner om inte staten beslagtar det eller utsätter det för straffskatt, jmf fastighetsskatt på villor eller hyreshus.

Logiken bakom det här är kanske inte helt uppenbart om man vare sig läst eller förstått bokens innehåll.

The Black Swan - The impact of the highly improbable (2007, Bokus 104:-) finns numera i en billigare pocketversion, liksom Talebs föregående bok Fooled by Randomness (2001, Bokus 94:-). Fooled är kanske både en mer kortfattad och mer lättsmält läsning än Talebs magnum opus The Black Swan.

Wikipedia om The Black Swan, svart svan-teori, Fooled by Randomness och Nassim Nicholas Taleb, en av vår tids större tänkare i min mening.

Intressant trivia är att det egentligen aldrig framförts någon vettig kritik mot hans teorier, utan eventuella angrepp på Taleb är av en mer personlig natur, men om man ger sig in i leken får man också leken tåla. Taleb har inte direkt varit nådig mot t ex Scholes (som i Black and Scholes-formeln), t ex i en artikel i Slate:

"This guy should be in a retirement home doing Sudoku," Taleb says. "His funds have blown up twice. He shouldn't be allowed in Washington to lecture anyone on risk."

Kontentan av Talebs teorier är att vi inte kan förutse risk, och när vi försöker oss på det värdesätter vi risk felaktigt. Förr eller senare knackar alltid verkligheten på och då går det inte som världens smartaste människor tänkt sig med sina matematiska formler.

Tittar vi nu på något exempel på hur en person med säg 2 miljoner kan investera utifrån ovanstående, så sätter man alltså 1.8 MSEK i statsobligationer i olika former, och 200 000:- i högriskbolag inom forskning, utveckling och prospektering, väntar och håller tummarna. Med säg 1% i ränta kan man skjuta till högst 18000:- varje år för att täcka förlusterna. Sedan är det bara att vänta.

Skickligheten ligger möjligen i att identifiera rätt bolag och branscher, men det är kansek en helt annan historia.

När det gäller livsstil, så menar Taleb att man bör nappa på alla chanser man snubblar på. Råkar man på en möjlighet till ett nytt jobb, ta det, det kan bli genombrottet. Är man författare och får ett möte inbokat med en förläggare, avboka allt annat, mötet kan vara helt livsavgörande. Om man inte chansar när tillfällen ges kan man aldrig drabbas av en personlig positiv svart svan. Man bör också bosätta sig i en storstad och röra sig där "folk finns", så att det finns en möjlighet att möta personer som kan förändra ditt liv.

Sitter man som jag och ugglar i skogen blir ju oddsen för chansartade assymetriska förändringar i ditt liv minimala.

Samtidigt talar Taleb om de tysta bevisens kyrkogård. För alla som lyckats, oavsett om det är inom författande, sport, karriär, investeringar eller som artist, så finns det 10 000-tals som misslyckats, inte kommit någonstans, eller rent av blivit ruinerade eller förstörda för livet. Men dessa varken hörs eller syns.

USA hyllas av Taleb som ett av få länder i världen där det är tillåtet att misslyckas, vilket också är varför USA har stått för så många av de nya lyckade världsföretagen, innovationer och genombrott, mot mer intoleranta Asien och Europa. Det här är en viktig poäng. Om det är fel att misslyckas, så vågar allt färre chansa på att bli något stort.

Är det något som en svensk regim kunde verka för så är det just att misslyckanden skall bli rumsrena. Det kostar antagligen inte ens speciellt mycket pengar för staten, utan handlar om att tillåta och tolerera både de som lyckas och de som misslyckas. Sätten att åstakomma detta är många, men borde nog ha sin plats i ett annat inlägg.

Tillägg: Nassim Taleb har just släppt andra utgåva av The Black Swan, med ytterligare hundra sidor om robusthet och ömtålighet (eng "robustness and fragility"). Taleb har förstås en egen hemsida i all sin enkelhet, och finns även ensidigt på Twitter där han lägger ut lite visdomsord som t ex. "For most, success is the harmful passage from the camp of the hating to the camp of the hated."
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

48 kommentarer:

  1. jaha? så investera i någon form av varuproducerande bolag är alltså inte att tänka på? Det kan dyka upp en en oväntad förlust minsann.
    vad är det för fel på att diversifiera? Olika branscher, olika länder, olika tillgånsslag.
    Nja du kanske har formulerat felaktigt men så värst imponerande känns inte hans teori som du sammanfattar den.

    SvaraRadera
  2. Oväntade förluster, nya bättre konkurrenter, ändrade marknadsförutsättningar, ny konkurrerande teknik, nya statliga eller överstatliga regelverk mm mm. Du kanske kan få 3-7% om året justerat för inflationen till det går åt skogen. Men några stora vinster blir det inte.

    Den som köpte gummistövel- och däcktillverkaren Nokia 1990 köpte en tillverkare av produkter, vilket är ett motexempel. Men det var inte på gummistövlar som den svarta svanen kom.

    Ett bolag som producerar varor och som saknar innovationsförmåga eller visioner kan aldrig ge explosiv tillväxt, men kan drabbas av plötsliga negativa händelser.

    T ex lär knappast livsmedelskedjor som Axfood eller ICA (Haakon Invest) kunna ge någon explosiv tillväxt eller vinstökning. Nedsidan i att sälja mat kanske också är obefintlig, folk måste äta.

    SvaraRadera
  3. Nassim Taleb är def en av vår tids största tänkare och betydligt mer värd ett Nobelpris i ekonomi än de senaste tio årens pristagare tillsammans. Tyvärr verkar priskommittens medlemmar bestå av enbart mainstream Keyenesianer eller (ännu värre) vara highjackad av Bilderberggruppens tänkande.

    Taleb har vidare mkt viktiga tankar om globaliseringen och att ökad globalisering medför minskad stabilitet i alla bemärkelser. Detta står i bjärt kontrast till rådande tankegångar bland våra politiker som vill bygga allt större block där enskilda länders suveränitet (finansiellt lagstiftningsmässigt osv) offras på centraliseringens altare. Det är en naturlag att stora genomintegrerade system alltid blir mer instabila än summan av många mindre självständiga system. För att ta ett exempel, bygger man ett hus tillräckligt stort kommer det att rasa av sig själv pga av sin egen tyngd (Babels torn). Eller ett helt annat exempel stora genomintegrerade datasystem kraschar mkt lättare och är oändligt mkt dyrare att fås att fungera än moduluppbyggda dvs bestående av många mindre delsystem som var och en fungerar på sina egna villkor.

    SvaraRadera
  4. Det finns f.ö. tre podcasts med Taleb hos Econtalk. Den äldsta är i min mening intressantast och ger tydliga förklaringar av teorin för den som är intresserad:

    http://www.econtalk.org/archives/_featuring/nassim_taleb/

    SvaraRadera
  5. Talebs "livsstilstips" rimmar ganska illa med investeringstipsen - med 90% i statspapper. Vet en del folk som kastade bort chefskarriärer i storföretag genom att hoppa på misslyckade startups i dotcom-yran.

    Eftersom ens bästa år inte varar för evigt kan man inte upprepa försöken i oändlighet. Så det kan finnas en poäng med att gå på säkerhet.

    SvaraRadera
  6. 11:35, japp. Finns många punkter i boken, för många för att ta upp. Globaliseringen är en, och även centralisering och koncentration. Vilket vi t ex sett under finanskrisen, där nackdelarna med få och stora internationella banker framkommer. Sverige var tvungna att ingripa för att stödja större svenska banker, då landet är alldeles för beroende av dessa.

    Euron skuldkris är ett annat exempel på hur misskötsel i Grekland drabbar andra länder mer än annars nödvändigt.

    SvaraRadera
  7. Bra tänkvärt blogginlägg
    /K

    SvaraRadera
  8. Ja,

    du kör väl lite efter teorin, har inte du några onoterade "start-ups" i din portfölj?

    Några framgångsrika förvaltare praktiserar det du nämner, men med indexföljande placeringar i botten till låg kostnad (istf enbart ränteplacering), och toppar med "högrisk"-placeringar.

    Portförljtänket är ett annat alternativt upplägg: av 10 placeringar går 2 st i kk, 4-5 st normal avkastning, 2 något bättre och en går riktigt, riktigt bra.

    Någon nämnde att som enskild person i näringslivet har vi ett begränsat, fåtal, år. Men som förvaltare har de ett helt annat tidsperspektiv, 30-50 år är inte ovanligt. Vilket ger det hela ett annat perspektiv

    Totem

    SvaraRadera
  9. Angående personer i näringslivet som byter näring och misslyckas. Alternativet till ett misslyckande på ny plats är inte nödvändigtvis att lyckas på den gamla.

    Man kan aldrig veta vad som hade hänt annars. Värt att tänka i banala fall som om du fastnar i en bilkö. Hade du varit lite snabbare så kanske du istället hamnat i den olycka som orsakade bilkön. Alternativet är inte nödvändigtvis att du kommit fram i tid.

    SvaraRadera
  10. Jamen då är ju saken klar. 90 % lägger jag i madrassen (eller på bankkonto, vilket är ungefär samma sak idag), och resten investerar jag i...lotterier!!!
    Där har vi en äkta svart uppåtsvan! Lottpriset är ju lågt så jag riskerar inte att förlora så mycket, och chansen till en svart uppsidesvan är helt uppenbar. För att sprida investeringen så investerar jag i olika lotterier och borde således vara helt säker på att träffa minst en svart svan (lite som att skjuta automateld från höften, alltid träffar man nåt).
    Sen har vi ju det där med att nappa på alla chanser som dyker upp, det är nog ännu mer fnoskigt. Hade jag nappat på allt som dyker upp hade jag troligen varit bankrutt och halvt galen. Folk behöver faktiskt lite stabilitet och förutsägbarhet i sina liv för att må bra, för att inte nämna alla andra omkring en som är beroende av att man inte springer på varenda boll som dyker upp. Vilket osökt leder in oss på fotbolls-VM som ju börjar i dagarna, tänk om denne store tänkare Taleb vore fotbollsspelare! Springer runt och jagar varenda boll som dyker upp utan tanke på vad som kan hända. Skulle det vara en framgångsrik strategi? Tror inte det, förmodligen skulle även den energiske Taleb tröttna rätt fort och få ledas av planen. Men förutsatt att han skulle orka springa som en tätting i 90 minuter så skulle antagligen den svarta svanen nån gång dyka upp i form av en klar målchans, och förutsatt att han är kall nog att förvalta den rätt så blir det mål. Problemet är att under tiden har motståndarna gjort 15 mål för att Taleb och hans kamrater i laget "Black Swan United" springer runt som yra höns och jagar bollar (eller kanske yra svanar?).
    Ännu mera fnoskigt blir det nog när Taleb tycker att alla ska flytta till stan för att hitta alla chanser som tydligen bara väntar på oss där. Jag orkar inte ens kommentera den uppenbara idiotin i det påståendet. Faktum är att jag börjar misstänka att den store tänkaren Taleb lätt överträffas av min 12-åriga dotter.

    SvaraRadera
  11. 90% i statspapper och 10% spekulation. De där 10% skulle exempelvis kunna vara säljoptioner i finansbolag. För det mesta ger de inget, men då och då skulle man pricka in en krasch, t.ex. HQ.

    SvaraRadera
  12. På vilket sätt är The Black Swan svårläst? Själv uppfattade jag den som motsatsen.

    Vill man se Taleb själv tala om sina idéer med The Black Swan finns det även ett föredrag på http://fora.tv/2008/02/04/Nassim_Nicholas_Taleb_A_Crazier_Future

    SvaraRadera
  13. Jocke, du behöver inte bry dig hjärna med annat än de där 90%:en. Att sätta pengarna i statsobligationer har de senaste 10-11 åren definitivt varit bättre än att sätta dem i aktier och "sitta stilla i båten".

    Fast du kanske tror att det är slut på kriser.

    De sista tio procenten skall du inte satsa på lotter, utan genomtänkt, t ex som Flute skriver, säljoptioner på finansbolag. Förr eller senare kraschar något, och då drar du in bra med pengar. Uppsidan för finansbolag och banker är begränsad som sagt.

    SvaraRadera
  14. I ärlighetens namn så är ju även nedsidan för finansbolag begränsad, de kan inte falla längre än till noll.

    SvaraRadera
  15. Jocke, sedan kan jag inte så mycket om fotboll, men vad jag minns så finns det bara en boll på planen, men fotboll kanske har utvecklats sedan jag sist spelade fotboll i högstadiet på 80-talet.

    SvaraRadera
  16. Jocke,

    lotter är inte en svart svan per definition då lottens utfall är fullständigt beräkningsbart. Ett lotteri handlar inte om osäkerhet utan om säkerhet. Man kan på förhand beräkna lottens expectation, och den är inte bra...

    SvaraRadera
  17. När det gäller utvecklingsbolag, så kan man ju tänka sig att ligga likvid i kontanter på depån, och först kliva in när genombrott kommer. Rimligtvis en tryggare strategi. Samtidigt vet man ju inte hur stor verkan ett genombrott faktiskt kommer ha och kan ju inte vara säker på hur mycket en godkänd fas 3-studie för ett läkemedel ger ekonomiskt i slutändan.

    SvaraRadera
  18. Cornu, vem vinner VM?

    SvaraRadera
  19. Jag tycker Suns Virtual Box är bra, framför allt är den gratis. Andra föredrar Virtual PC eller VMWare. Jag skulle dock utse Virtual Box till vinnare.

    SvaraRadera
  20. Jocke, jag tycker inte att du ska läsa hans bok, du är en av dem (majoriteten) som inte kan/vill förstå..

    För övrigt är lotter inte någon Black swan eftersom du på förhand känner till vinstchanserna (på lång sikt kommer du alltid förlora pengar), vilket Taleb även skriver om.

    SvaraRadera
  21. Det finns bara en boll på planen, men alla kan ju ha intentionen att jaga den. Sen återstår det att se om man någonsin fångar den. Det är den typen av taktik som man kan se i knattefotbollslag där ett gäng med 6-åringar springer som illrar efter bollen. Med tiden så lär sig barnen att lite organisation, eftertanke och spelplanering är mycket mer effektivt och vägvinnande i längden. Kanske har Taleb aldrig sysslat med lagidrott?
    Sen vill jag bara klargöra något. Om det finns en affärsidé som till sannolikheten p kan lyckas , och möjlig vinst är A ggr insatsen så är idén lönsam att satsa på om, och endast om A x p - 1 > 0.
    Detta gäller oavsett insatsens storlek. Har du en summa pengar S att satsa, så spelar det ingen roll om du delar upp investeringen i 10 st småinvesteringar med samma A och p, i längden blir vinsten densamma. Dock är det så att du med flera små investeringar hamnar allt närmare väntevärdet S x (A x p - 1), och minskar spridningen runt det. Det har heller ingen betydelse om du bestämmer dig för att satsa endast 10 % av ditt kapital eller ej. Är A x p - 1 < 0 så går du med förlust på det kapital du satsar och gäller det omvända så blir det vinst. Hittar man en affärsmöjlighet där A x p - 1 > 0 så ska man definitivt dela upp sitt hela sitt kapital S i så många delinsatser som möjligt för att minimera avvikelsen från väntevärdet och satsa allt kapital på affären.
    En högriskaffär kännetecknas av ett lågt p och ett högt A och en lågriskaffär högt p (knappt 1) och lågt A (drygt 1), men för båda gäller oomkullrunkeligen att A x p - 1 > 0 för en god affärsmöjlighet.

    SvaraRadera
  22. "lotter är inte en svart svan per definition då lottens utfall är fullständigt beräkningsbart. Ett lotteri handlar inte om osäkerhet utan om säkerhet. Man kan på förhand beräkna lottens expectation, och den är inte bra..."

    Är det alltså bättre att satsa pengar på något som:
    1. Du inte har en aning om vad utdelningen blir.
    2. Du inte har en aning om vad chansen till vinst är.

    ????

    SvaraRadera
  23. Misstaget du gör Jocke är att du likt bankerna inför finanskrisen kunde uppskatta A och p korrekt. I verkligheten kan man inte det, bara i lotterier.

    Vad Taleb visar och påtalar är att p är större än vad vi oftast vill tro när det gäller svarta svanar, eller så är A betydligt större. Ibland är rent av både p och A större och alla som suttit med Black & Scholes eller någon annan formel och känt sig som kungar blir rökta ändå, eftersom de hel utgått från fel variabler.

    Vi måste vara ödmjuka och inse att för investeringar så vet vi varken p eller A. Den som tror sig veta det är naiv, oinsatt eller ljuger.

    Angående lotterier så har jag i ngt inlägg visat att det kan vara mer lönsamt att spela på trisslott än att köpa premieobligationer. Men där vet vi både p och A.

    SvaraRadera
  24. Det jag försöker förklara genom att raljera lite är att för att satsa kapital i något som kan ge vinst så måste du ha en god uppskattning om chansen att vinna, samt även utdelningen om du vinner och se till att chansen x utdelningen - insatsen > 0. Annars är det i stort sett inte bättre att sätta pengarna i 10 st säljoptioner på finansbolag än att köpa lotter för dem.
    Det brukar tyvärr vara väldigt svårt att förstå, vilket också är en anledning till att det finns så många amatörer som vill riskera sina pengar på börsen...eller köpa bingolotter.

    SvaraRadera
  25. Kan dra ett exempel med peak oil. Att peak oil kommer inträffa kan vi garanterat till 100% vara säkra på. Frågan är bara när, och där går åsikterna isär.

    p = 1. (100%)

    Saken är bara den att vi inte kan beräkna effekterna av peak oil när det väl inträffar. Vi vet inte A.

    Att i det läget positionera sig för att A = 0, dvs det blir inga effekter på samhället utan business as usual fortsätter att gälla ter sig lite naivt.

    SvaraRadera
  26. Jocke, men det är ju just de där amatörerna som tror sig vet chansen att det blir rätt eller som tror sig veta hur stor vinsten blir om det blir rätt som är de som förlorar pengar.

    Hur stor sannolikhet hade BP:s investerare satt på att oljekatastrofen skulle inträffa? Jag skulle gissa att samtliga hade satt den till noll, men i efterhand på äkta svart svan vis säger "det förstod väl vem som helst därför att ...".

    SvaraRadera
  27. Till sådana amatörer räknas ju t ex vinnarna av Riksbankens pris i ekonomisk "vetenskap" till Alfred Nobels minne som låg bakom LTCM. De hade satt sannolikheten för att Ryssland skulle ställa in sina betalningar till exakt noll. Eller något annat som var fel, för sannolikheten var uppenbarligen 1.

    SvaraRadera
  28. Grundtesen är att du alldrig på förhand kan uppskatta hur sannolikt någonting är utom i vissa specialfall, exempelvis lotterier, casinoverksamhet. Dessa är konstruerade för att vara förutsägbara.

    Sannolikheten p(t>0) som nämns går inte att beräkna, speciellt inte ur historiska data. Ofta försöker man beräkna denna med stöd på en Gaussisk föredelning vilket är totalt meningslöst då den här typen av processer snarare är av Cauchytyp vilket då även uppenbart visar varför vi inte kan BERÄKNA p. Jag såg någon skriva "Black-Scholes kan suga min fat-tail" någonstans, förstår du humorn i detta ska du inte ha några problem att fatta det som skrivits ovan.

    När det gäller investeringar då, många exponeringar inom områden som är assymetriskt skalbara åt det för investeraren possitiva hållet är vad strategin handlar om.

    Vet inte om det går att beskriva så mycket tydligare på kort text.

    SvaraRadera
  29. "När det gäller investeringar då, många exponeringar inom områden som är assymetriskt skalbara åt det för investeraren possitiva hållet är vad strategin handlar om."

    14:45, tack.

    Värt att notera är att jag inte säger att man måste investera på detta vis, jag redovisar bara den generella principen. Det finns massvis med investeringsstrategier, detta är en som uppvisar en logik om man är med på begreppen.

    Citerar Talebs hemsida nedan:

    "My last book The Black Swan (and the 4th Quadrant papers) drew a map of what we don’t understand (the ONLY attempt in the history of thought to set a clear and systematic limit to what we don't know)"

    SvaraRadera
  30. Sätter man sannolikheten noll för en händelse som faktiskt har inträffat historiskt i andra fall så är man en amatör, nobelpris eller ej.
    Det där "det förstod väl vem som helst att" resonemanget köper jag inte heller.
    Jag kan konstruera ett antal påståenden som har låg sannolikhet men som troligen kommer att inträffa någon gång. Problemet är som någon påpekade att säga var och när det händer, och under vilka förutsättningar.

    1. Jag kommer att bli träffad av blixten (under förutsättning att jag lever i evighet och att jorden i dess nuvarande stadium existerar i evighet så att blixtar kan bildas).
    2. Det kommer att bli kärnvapenkrig (samma där, under en massa förutsättningar)
    T ex kan ju jorden träffas av en meteorit om 1 år som utplånar hela mänskligheten, då blir det med säkerhet inget kärnvapenkrig. Fast det kunde ju vem som helst inse att det skulle hända...
    3. Ingvar Oldsberg kommer att dra ett skämt som faktiskt får någon att skratta. Detta är så osannolikt att det kanske ändå är p = 0, men jag garderar mig ändå. Ingvar måste antagligen också leva i oändlighet och några människor därtill som kan skratta åt skämtet och bevisa tesen.
    4. Det kommer att bli lördag två gånger på en vecka. Nu har det inte hänt ännu, men vi kan inte med säkerhet säga att det aldrig kommer att hända. Jag hoppas dock att jag får uppleva det och sen kan utbrista "vad var det jag sa!!"

    Är det någon som kan tänka sig att satsa tusen spänn på vardera av ovanstående påståenden?

    SvaraRadera
  31. Om man saknar argument kan man alltid pröva att förlöjliga istället.

    SvaraRadera
  32. Eller för att ta några seriösa:

    1. Oljan kommer att bli 100% dyrare.
    2. SAS kommer att gå i konkurs.
    3. Bostäder i Stockholm kommer att bli billigare än idag.

    Varsågoda att uppskatta p och tidpunkten t för dessa som övning.

    SvaraRadera
  33. Statspapper?! Är han rolig eller?

    SvaraRadera
  34. Jocke, ironiserar du, eller har du inte förstått att det inte går att uppskatta sannolikheterna eller tidpunkterna. Allt man kan göra är att gissa, men dölja gissningarna i diverse motiveringar.

    Hur man än gissar på blir sannolikheten fel. För antingen inträffar händelse, och sannolikheten var 1, eller så inträffar den inte, och sannolikheten var noll. Möjligen kan man gissa en sannolikhet "Hur sannolikt är det för att dagens flygbolag att gå i konkurs" och komma fram till 0.3. Detta kan sedan bekräftas av att ungefär tre av tio flygbolag går i konkurs under en relevant tidsperiod. Men att gissa på ett enskilt flygbolag kan bara ge fel gissning om man inte anger 0 eller 1 som sannolikhet.

    Dessutom säger du inte om det rör sig om dyrare eller billigare med eller utan justering för inflation.

    Jag kan tro att oljan kommer blir 100% dyrare, jag kan tycka att SAS borde sättas i konkurs och jag kan tro att bostäder i Stockholm kommer bli billigare än idag.

    Men jag kan inte sätta en sannolikhet på detta. Jag kan däremot diskutera konsekvenserna om detta inträffar, men kan knappast ha rätt när det gäller alla konsekvenser.

    Om tillräckligt många gissar kommer någon antagligen ha rätt, vad betyder det? Skicklighet eller tur?

    SvaraRadera
  35. Tur för att svara på din sista fråga, men det är alltid skönt att kunna säga "vad var det jag sa" eller "det hade ju vem som helst kunnat inse".
    Jag ironiserar som svar på din första fråga.
    Men återigen har du fel. För en enskild händelse finns en sannolikhet p som ligger i intervallet:
    0 < p < 1.
    Observera att jag inte använde likhetstecken också.
    Hur sannolikt är det att SAS går i konkurs?
    Det är inte 0, kan vi nog alla enas om utan närmare diskussion. Men hur är det med 1?
    Glöm inte meteoriten...tänk om den kommer i januari nästa år innan SAS har gått i konkurs. Då blev SAS utplånat, men märk väl inte kursade. Alltså är inte p = 1, men troligen något mycket nära 1.
    Ditt resonemang om att p måste vara 1 eller 0 för en enskild händelse är helt fel.
    Om jag säger att p = 0.5 att SAS går i konkurs inom 10 år och det faktiskt inträffar så hävdar du att p = 1 eftersom det hände. Men det du glömmer är att om jag hade kunnat upprepa försöket 10000 ggr så hade SAS gått i konkurs ca 5000 ggr och klarat sig ca 5000 ggr.

    SvaraRadera
  36. Jag vet mycket väl vad sannolikheter är, men vi pratar runt varandra. Om du anser att sannolikheten för konkurs för SAS är säg 0.2, och därför satsar 100 000 kronor i SAS, så tror du riskjusterat att du har ett väntevärde på din förlust på 20 000 kronor.

    Och det är här som man bedrar sig. Väntevärdet är 20 000 kronor i förlust (baserat på konkurs), men i verkligheten blir förlusten antingen noll eller 100 000. För hur du än gör så har du feluppskattat sannolikheten när du skattar risken för en diskret händelse. I backspegeln kommer sannolikheten alltid att vara 0 eller 1.

    I verkligheten kan du nämligen inte upprepa försöket 10 000 gånger, och det är i verkligheten du investerar. Där ligger misstaget.

    Detta är också varför "Nobelpristagare" som Scholes kan krascha två fonder.

    SvaraRadera
  37. Men jag sticker ut hakan och gissar:


    1. Oljan kommer att bli 100% dyrare.
    p = 0.9999999 0 < t < 5 år

    2. SAS kommer att gå i konkurs.
    p = 0.50 0 < t < 10 år

    3. Bostäder i Stockholm kommer att bli billigare än idag. (inklusive inflation)

    p = 0.999 0 < t < 2 år

    SvaraRadera
  38. Då ger jag dig ett annat exempel.
    Du har 100000:-.
    Du ska satsa dessa på att jag slår tärning och får upp nummer 3. Det är en diskret händelse, antingen händer den eller inte.
    Du får av mig oddset 8 för detta eftersom jag är lite korkad.
    Väljer du att satsa en mindre summa på flera tärningskast eller allt på ett?
    Hur mycket är optimalt att satsa?
    Är sannolikheten för att 3 kommer upp 0, 1 eller 1/6? Är det någon skillnad på sannolikheten för att 3 kommer upp om jag kastar 1 ggr eller 1000 ggr?

    SvaraRadera
  39. Hej Cornucopia,

    Har läst och uppskattat flera böcker som du rekommenderat, tänkte passa på att rekommendera något i gengäld. Läste nyligen Obliquity av John Kay och kom att tänka på den när jag läste denna recenssion då det finns en hel del likheter i resonemangen.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Obliquity

    SvaraRadera
  40. Jocke, och då kan jag meddela dig redan nu att du hade fel. För detta är diskreta händelser, och sannolikheten kommer alltså visa sig vara 1 eller 0, inte 0.99, 0.9999999 eller 0.5.

    Antingen händer det, eller så händer det inte.

    leungdim, tack skall kolla upp detta.

    Jocke, återigen, teori är ju intressant att diskutera om man vill, men eftersom ingen kommer vara så korkad att betala 8x pengarna om en 3:a dyker upp utan att ha en kryddad tärning så blir det ointressant.

    Taleb har med ett nästan likartat exempel i sin bok. Slutsatsen man kan dra av ditt tärningsexempel är att du spelar dum och fuskar och ger mig oddsen 8 för att lura mig att satsa pengar, så jag spelar inte alls utan går därifrån.

    SvaraRadera
  41. Lästips Doug Casey: Education of a Speculator del ett och två

    Liknande resonemang med exempel från Dougs spekulerar karriär.

    Han brukar säga "Better to risk 10% of your money with the potential for a 100% return than 100% of your money with potential of earning 10%

    http://www.caseyresearch.com/displayCwcArchives.php

    SvaraRadera
  42. Ok, du undvek att svara på kärnfrågan i mitt tärningsexempel. Vi kommer inte så mycket längre där, men lär säkert få anledning att återkomma till statistikdiskussionen i framtiden eftersom statistik är ett så centralt begrepp i att göra affärer.
    Men detta gäller bl a under förutsättning att:
    1. Jag fortsätter läsa din blogg. Där är p = 0.9999 eftersom jag tycker den är underhållande, men jag kan inte garantera något då jag t ex kan bli överkörd av en bil om 30 minuter.
    2. Du fortsätter skriva på din blogg. Där gissar jag på ett p = 0.999.
    3. Du kommer att svara på mina inlägg i framtiden. p = 0.99. ( Kan ju visa sig enligt din teori att bli 0 eller 1 också).

    Tack och adjö för stunden och ha en bra kväll alla som läser detta!

    SvaraRadera
  43. Just en mycket liknande diskussion hade jag med min professor på KTH för många, många år sedan, gällande sannolikheter och utfall. Det var många år innan Black and Scholes-formeln fått sin utmärkelse av Sveriges Riksbank och även långt innan B-S kraschade fonder.

    Han kunde inte på något sätt, vare sig förstå, eller förklara "avvikelser" från sannolikhetsteorin. Det var som ett svart skynke för honom.

    Tom

    SvaraRadera
  44. Mycket intressant, har inte läst boken så jag kan ha missat någon del i din förklaring, men varför kan man inte få positiva svanar inom t.ex. skogsbruk? En plötslig (relativt) minskning av olja borde ju göra alternativa bränslen som ved och svartlut intressanta, med kraftigt höjd värdering av skogsmark som följd. för att det ska vara en riktig svan hur få bör ha kunnat förutse den?

    tack för en läsvärd blogg!

    SvaraRadera
  45. Detta låter kanske lite förenklat men titta på vad som hände med USA... Den genomsnittlige amerikanen har runt 70 000 kr i lån, spenderar nästan dubbelt så mycket än sin inkomst per år. Att ta risker hela tiden och pumpa upp sin kredit är vad en sådan mentalitet leder till. Visst dom fick några jackpots men i det stora hela kommer det leda till en hyperinflation. Tidsfråga. Människor tänker inte rationellt hur gärna man än vill det. Kolla bara hur oehört många agerar när bostadsräntor är så låga och dylikt...

    Nä det är bra att Europa stramar åt företagen och sätter höga nivåer.

    SvaraRadera
  46. Per Nilsson2010-06-10 21:55

    Tack för ett bra inlägg, Cornu. Jag ser både positiva och negativa saker hos Taleb. Talebs poäng om att investeraren bör tänka på svarta svanar är ett klokt råd. Din egen reflektion kring skogen var en kul spinn på den idén! :) Kritiken som han riktar mot Scholes är också både rolig och berättigad.

    Dock är jag skeptisk till själva idén om att man ska köpa något som ger "säker" avkastning och sedan köpa spekulativa saker för denna avkastning. Mycket pekar på att ökad risk _inte_ ger högre förväntad avkastning, utan snarare tvärtom. Alltså tvärtemot vad CAPM säger. Folk tenderar till att överbetala för "lottsedlar", vilket bland annat yttrar sig i att portföljer där man filtrerat bort aktier med högt beta generellt ger högre avkastning än de portföljer där man favoriserat aktier med högt beta (på lång sikt). Samma sak med junkbonds, som (rensat efter defaults) inte ger högre avkastning än AAA-obligationer. "Riskpremien" är egentligen noll eller till och med negativ...

    SvaraRadera
  47. Per Nilsson, ett bra exempel på hur "världens smartaste" värderar risk (ränta) fel och underskattar antalet faktiska defaults. Samma gäller t ex statsobligationer med bara någon procents extra ränta på Grekland, dvs högst en risk på 1/100 att Grekland ställer in betalningarna eller "omstrukturerar sina lån" som det heter på finsvenska.

    SvaraRadera
  48. Även om Talebs bok är mycket tänkvärd så missar han lite av sin egna poäng.

    Det finns inga säkra investeringar, hans 90% säkert i AAA stadsobligationer, är antagligen en svart svan också. Särskilt om han investerar i amerikanska obligationer.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...