Cornucopia?

2010-05-28 10:18

Närproducerat eller fjärrförädlat?

Närproducerat är inne, speciellt när det gäller livsmedel. Åtminstone så försöker den svenska livsmedelsbranschen marknadsföra sig och sina produkter som närproducerade. Ändamålet är förstås gott, näringen marknadsför sig som "klimatsmart", även om jordbruket i sig förbrukar 5-11 kalorier fossila bränslen för varje kalori mat som hamnar på och därigenom är allt annat än klimatsmart. Man nämner förstås inte peak oil och den framtida bristen på olja i sammanhanget, eftersom det inte bådar gott för den allt mer storskaliga och centraliserade förädlingen av den svenska maten.

Verkligheten är nämligen oftast en annan än det den klimatsmarta marknadsföringen säger. Genom decennierna har skattesystem och regelverk missgynnat lokal produktion, och för att alls överleva så har det istället handlat om centralisering och storskalighet. I värsta fall så kan det rent av röra sig om att närproducerade råvaror skickas med flyg till Sydostasien, och sedan tillbaka igen till Sverige, ex rensning av fisk och skaldjur.

Det svenska systemet har t ex gjort att vi i Sverige idag har runt 50 slakterier. Detta kan inte skyllas på EU, eftersom EU-landet Österrike har 5000 slakterier. Istället måste man skylla på det svenska skattessystemet och den ogynnsamma miljön för småföretagande i Sverige.

Men jag skall nu inte titta på köttförädlingen, utan på mjölken. Mjölk är i allra högsta grad en färskvara, och som sådan av nödvändighet lokal. Till skillnad mot kött lämpar sig inte mjölk för att frysas ner i Brasilien och transporteras till Sverige. Undantaget miljövidriga Lidls utländska mjölk så är det svårt att hitta mjölk som inte är svensk i Sverige. För hållbarare mejeriprodukter som yoghurt och ost finns det förstås utländska alternativ.

Som jag minns det från min barndom så hade t ex Arla i Västsverige förr mejerier i t ex Dingle, Trollhättan, Göteborg, Lidköping, Skara mfl platser (ur minnet). Idag finns Göteborg kvar, men verksamheten i Göteborg benämns som "mindre omfattande", och istället skickas den mesta mjölken till mejeriet i Jönköping. För konsumtionsmjölk ("drickmjölk") har nämligen Arla bara kvar två mejerier, undantaget det lilla i Göteborg och ett mindre på Gotland. Det mesta av mjölken förädlas istället i Jönköping och Stockholm.

Värt att notera är att på Arlas konsumenthemsida så går det inte att hitta i princip någon information om mejerierna, utan istället är det den gröna och lyckliga bonden med sina lyckliga kor som skall prackas på konsumenten. Information om mejerierna hittar man knappt ens på Arla Foods-koncernens hemsida.

Inte underligt. Arla har nio mejerier kvar, och de är allt mer specialiserade. Alla fruktyoghurtar har t ex gjorts i Göteborg, en verksamhet som nu flyttas till Linköping. Mejeriet i Örebro har lagts ner och konsumtionsmjölken hanteras istället i Jönköping. Även större delen av Halland hanteras numer från Jönköping och inte från Göteborg. Arlas mejeri i Falkenberg gör bara hushållsost.

Den som i Stockholm köper en fruktyoghurt från Arla har fått den transporterad från Göteborg, dit mjölken kanske kom från Uddevalla. Inte direkt lokalproducerat även om det finns Arlabönder i Stockholm. Allt Arlas matfett verkar produceras i Visby, så det är inte direkt din lyckliga lokala kossas produktion du brer på din smörgås när du tar fram ett paket Bregott. Och så fortsätter det.

Hur det här skyfflandet av olika produkter kors och tvärs över Sverige är tänkt att fungera när drivmedelsbristen sätter in efter peak oil låter jag vara osagt.

Tack och lov finns det några små lokala mejerier i Arlaland. Då tänker jag främst på Falköpings Mejeri i den västsvenska Bermudatriangeln och Wapnö utanför Halmstad.

Wapnö har gått så långt att de registrerat det lite vitsiga Härproducerat som varumärke, och mjölken transporteras hela 30 m via en pipeline från mjölkrobotarna över till mejeriet, på denna Sveriges antagligen största mjölkgård (Vapnö gård, med enkelt v), ägd av von Holtsteinätten (som i Johan von Holstein). Inte 30 mil, som Arlamjölken, utan 30 meter. Att Wapnö skriver om "småskalig gårdsförädling" är kanske att omdefiniera ordet småskalig. Wapnö omsatte drygt 100 MSEK år 2008 och hade 58 anställda. För att vara mejerinäringen är det kanske småskaligt, men "småskalig gårdsförädling"? Kom igen nu, von Holstein. Krig är fred. Slaveri är frihet. 58 anställda och 100 MSEK är småskalig gårdsförädling.

Lilla Falköpings Mejeri kör med bylinen "en närmare mjölk", och mjölkkorna hittas inom någon mil från mejeriet. Ingen pipeline där inte.

Bägge dessa mejerier kapar alltså i princip hälften av transporterna genom att enbart ha lokala mjölkbönder, och så var det kanske förr med Arla. Enda stället man kan vara någorlunda säker på att få lokalt producerad drickmjölk från Arla är antagligen på Gotland.

Den som bor i t ex Falkenberg och vill dricka mjölk från den lokale Arlabonden får alltså se sin mjölk åka till Jönköping och tillbaka, eventuellt omvägen via distributionscentralen i Göteborg. Men även om mjölken åker direkt till och från Jönköping så landar transportsträckan på drygt 33 mil. Köper falkenbergaren istället mjölk från Falköpingsmejeri blir transportsträckan ca 22 mil om det rör sig om en bonde med drygt 2 mil till mejeriet. Väljer man mjölk från Skånemejerier så ligger mejeriet i Malmö, och med drygt 5 mil från bonden till mejeriet blir transporten för Skånemejerier 25 mil. Från Halmstad och Wapnö får mjölken åka knappt åka fyra mil.

Nu finns det förstås inget som säger att Arlamjölken som falkenbergaren dricker just kommer från Falkenberg, men oavsett så kommer transportsträckan vara lägst för Wapnö.

Man kan istället titta på Örebro, varifrån bondens mjölk uttryckligen körs till Jönköping enligt Arla, en sträcka på ca 21 mil. För att dricka den lokala bondens Arlamjölk i Örebro har mjölken åkt 42 mil. Väljer man istället Milko, som köper mjölk från Örebro och har sitt mejeri i Karlstad så får den lokala mjölken totalt åka 22 mil. Hälften av Arlas transporter. Men örebroaren istället köper mjölk från Falköpings mejeri, så har den mjölken bara åkt 21 mil, eftersom bonden garanterat är en lokal bonde nere i Bermudatriangeln.

En slutsats är att man om man verkligen bryr sig om klimatpåverkan, eller för den delen är mån om att minimera transporterna pga peak oil och gynna verklig lokal förädling, så skall man välja ett mindre mejeri som Falköping eller Wapnö, där primärproducenten (fint ord för bonde) verkligen är lokalt belägen i förhållande till mejeriet.

Det är viktigare än att titta på om det står Arla på närmaste mjölkgård.

Och Stockholmare och Göteborgare kanske kan dricka Arlas mjölk med någorlunda gott samvete, smöret har åkt hela vägen från Visby och stockholmarnas fruktyoghurt har åkt kanske 50 mil från Göteborg, plus ett okänt antal mil för att bondens mjölk skulle hamna hos Göteborgsmejeriet.

Men inte ens de goa proletärerna i Göteborg kan slappna av och mumsa på sin fruktyoghurt. Den produktionen skall nämligen flyttas till Linköping. Linköping med n, inte d. Man kan rent av fråga sig hur mycket av den Arlamjölk som säljs i Göteborg som kommer från det lokala mejeriet, eller om mejeriet bara är symbolisk marknadsföring och distributionsplats.

För framtidens drivmedelsbrist behöver vi småskaligare och lokalare förädling. Inte storskalig centralisering och specialisering.

Hur högt oljepriset måste stiga efter peak oil för att merkostnaden för generalisering istället för specialisering skall bli lönsam återstår att se. Nyckeln till närproduktion ligger i närförädling, inte fjärrförädling som hos Arla.

Man kan redan nu börja med att titta på vad i det svenska skattesystemet och regelverket för företagande som gör att centralisering och storskalighet gynnas, och göra om och göra rätt så att vi gynnar närförädling och småskalighet istället för fjärrförädlingen. Det handlar om att bygga strukturer för framtiden. Att ständigt höja skatten på drivmedel fungerar uppenbarligen inte som styrmedel för lokalare produktion och förädling.

Under tiden flockas storstadsborna till Arlas kosläpp och får se de lyckliga korna på utsatt datum på deras uppvisningsgårdar. Holsteinarnas Vapnö är åtminstone en öppen gård året runt för den som har vägarna förbi.
Nedanstående kommentarer är inte en del av det redaktionella innehållet och användare ansvarar själva för sina kommentarer. Se även kommentarsreglerna, inklusive listan med kommentatorer som automatiskt kommer raderas på grund av brott mot dessa.

27 kommentarer:

  1. Jag känner mig oerhört gammal när jag tänker tillbaka 19 år och minns att både lilla Loftahammar och huvudorten Västervik hade mejerier. Låt vara att de säkert var något specialiserade, men ändå!

    På 20 år har centraliseringen av landsbygden gått långt...

    SvaraRadera
  2. Bermudatriangeln?

    Hellbound

    SvaraRadera
  3. Bra att du tar upp detta!

    Jobba gärna vidare med att skatteparadiset som Göteborg vill införa i Angered skall gälla alla kommuner man behöver flytta ifrån för att få arbete.
    /GP

    SvaraRadera
  4. Hellbound, har du varit i Falköping? Jag kallar triangeln Herrljunga-Karlsborg-Ulricehamn för Bermudatriangeln mest för att man i princip aldrig passerar igenom där om man inte har något att uträtta. En annan definition är triangeln som avgränsas av Vättern, E20 och Rv40.

    SvaraRadera
  5. Jag tar cykeln till vår närmaste mjölkbonde om jag inte har förkylning eller för mycket stress.
    5 kr litern för fullfettsmjölk och lite motion och titta på kalvar för sonen. Det går ju göra ost och fil själv, just nu försöker jag odla en grönmögelost i kylskåpet.
    Ska man handla lokalt ska man ta cykel eller gång till producenten.
    /Tisgift

    SvaraRadera
  6. Problemet där är väl att bonden inte egentligen får sälja mjölk direkt till slutkund och alltså måste ta det hela svart.

    SvaraRadera
  7. Vad är bäst, att producera en vara på en plats med goda produktionsförutsättningar och sedan transportera till slutkonsument, eller att producera samma vara på en plats med sämre produktionsförutsättningar, men med mindre transporter? Bör vi inte väga in hela kedjan, från ax till limpa så att säga. Varje producent producerar rimligtvis det han har störst komperativ fördel av att producera.

    SvaraRadera
  8. En annan intressant sak som jag tror att få tänker på när det gäller kravodling istället för närproducerat som ju var ditt ämne, är att kravodlingen generellt ger mindre skördar än då bonden får annvända konstgödsel och besprutningsmedel.

    Detta leder till att bonden måste bruka mer areal samt köra mer gånger över den nu större åkern för att maskinellt rensa bort ogräset för att få samma mängd gröda. Sen att tunga maskiner ger skador i marken ju mer bonden kör..

    Jag undrar vilket som förbukar minst fossila tillgångar, att konstgödsla och bespruta eller att bli tvungen att köra mer med traktorn?

    Konstgödslet går ju i och för sig att ersätta med naturlig gödsel. Fast hur många spanmålsbönder som har tillräckligt med djur för att göra det låter jag vara osagt. Hade vart intressant med en jämförelse hur mycket energi vi lägger på våra åkrar som kommer från konstgödsel kontra allt energiinnehåll från mer naturligt håll..

    Sen är det klart att kravodlat har fördelen, som jag ser det, att inte innehålla några kemikalierester. Vilket leder till att jag väljer kravodlat framför närodlat...Fast helst både och eller egenproducerat..

    SvaraRadera
  9. En intressant och relevant bloggpost. Alldeles uppenbart är det lika relevant som bortglömt att se till det svenska skattesystemets effekter i sådana här sammanhang.

    Dock, det är också alltför lätt att begå misstaget att tro att lokalproducerat alltid är detsamma som klimatsmart, vilket inte nödvändigtvis är sant. Många små transporter kan vara betydligt mindre energieffektivt än färre stora transporter, även om det innebär att vissa varor färdas en till synes onödigt lång väg. Och ibland är lokalt helt enkelt inte det mest energieffektiva stället att producera en viss produkt på. Ta gärna en titt på detta avsnitt av podcasten Skeptoid (som är seriös och bra):

    http://skeptoid.com/episodes/4162

    För den som inte vill ladda ner och lyssna på avsnittet finns det också som text att läsa på sidan ovan.

    Med detta givetvis inte sagt att lokalproducerat inte kan vara klimatsmart, eller för den delen att föredra av andra anledningar.

    SvaraRadera
  10. Tja, jag visade att något producerat i Falköping för falkenbergaren kan innebära mindre transporter än något producerat i Falkenberg. Min poäng var just att lokalproducerat inte nödvändigtvis innebär mindre transporter, beroende på var förädlingen sker. Dock marknadsförs ju t ex mjölk genom "mjölk från din lokala bonde", trots att den åker runt halva Sverige.

    Just mjölk är förutsägbart, och fullt möjligt att undvika onödiga småtransporter. Falköpings Mejeris åkare kör antagligen med full mjölktank när de återvänder till mejeriet.

    SvaraRadera
  11. "Man kan redan nu börja med att titta på vad i det svenska skattesystemet och regelverket för företagande som gör att centralisering och storskalighet gynnas, och göra om och göra rätt så att vi gynnar närförädling och småskalighet istället för fjärrförädlingen."

    Vilka förändringar i regelverk och skattesystem kan du på rak arm lyfta fram som viktigast för att "jämna ut spelplanen" mellan när- och fjärrförädlat?

    SvaraRadera
  12. Antagligen skattetrycket. Sänkta skatter på företagande och arbetskraft, men det skall förstås finansieras också... Höjd matmoms vore väl symmetriskt om vi pratar om livsmedel.

    Till detta kommer regelverken och högarna av tillstånd som krävs för att starta livsmedelsförädling.

    Men det räcker antagligen inte. En anledning är de kommunistiska, förlåt kooperativa, kartellerna som kontrollerar t ex kött- eller mjölkbranschen i Sverige. Falköpings Mejeri är visserligen också ett kooperativ, men kommer från att ett antal bönder lokalt hoppade av Arlakooperativet.

    Man kan t ex tänka sig att inte tillåta för geografiskt stora kooperativ. Om inte Arla hade delats upp i flera bitar istället för att vara en bjässe från väst till öst hade situationen sett annorlunda ut. Samma med Swedish Meats/Scan.

    Det skulle också gynna primärproducenterna om det fanns fler inköpsorganisationer att vända sig till. När Arla sänker mjölkpriset för sina bönder är det bara för dem att buga och acceptera, alternativt lägga ner företaget. Någon alternativ inköpare finns inte.

    Producentkooperativen startades förstås för att slå mynt på förädlingen, men har i slutändan lett till att primärproducenterna får sämre betalt. Kooperativet blir ett självändamål för de anställda, inte ett sätt att öka intäkterna för ägarna. Liknande är det inom skogsbranschen.

    SvaraRadera
  13. Kan du inte ta upp alkoholen som produceras i Åhus, Skåne.
    Där har de i Norrland visat på hur närproduktionen kan ske ;-)
    Dricker mest vatten-kolsytat med patron!
    Men helst vin-från andra kontinenter!/Oppti

    SvaraRadera
  14. Mitt förslag för att gynna småföretagare:
    Gör arbetsgivaravgiften progressiv. Vad jag menar med detta är att arbetsgivaravgiften skall vara låg för småföretgare och öka med antalet anställda.
    Dessutom har troligen ett stort företag bättre ekonomi pga fördelarna med storskalighet i produktionen.
    Ytterligare, det skulle slå mot större företag som utnyttjar billig arbetskraft.
    Min personliga uppfattning är att billig arbetskraft på längre sikt är mycket dyr för ett land.

    Åke Mellin

    SvaraRadera
  15. Att 10000 liter mjölk åker 40 mil låter förfärligt. Men slår man ut per liter mjölk blir det "ett stenkast". Den största transportberoende miljöbelastningen sker när 3-4 liter åker 2-3 km från ICA till villan. På liknande sätt är det när 100 000 ton mat åker båt från sydamerika till europa. Men folk i allmänhet har svårt att ta till sig detta, enklare är att bara titta på färdsträckan. Lång sträcka=dåligt, kort sträcka=miljösmart.

    SvaraRadera
  16. Nu var det väl Johan Stael von Holsteins styvfar som hette just Stael von Holstein ...

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Sta%C3%ABl_von_Holstein

    SvaraRadera
  17. På sikt blir det kanske nödvändigt att distribuera förädlingen av mejeriprodukter på grund av ökade kostnader för transport. Om transportkostnaderna ökar dramatiskt kan det plötsligt bli lönsamt för lokala kooperativ att starta egen produktion.

    Samtidigt är större mejerier effektivare. Det känns då rimligt att dessa mejerier ligger nära konsumenterna. Eftersom storstäderna rimligen har den högsta koncetrationen av konsumenter blir det då mest optimalt att förlägga mejerierna dit. Sammantaget borde det då gå åt mindre bränsle per konsument.

    SvaraRadera
  18. Du verkar inte ha varit på Lidl märker man...

    För de har nog aldrig sålt något annat än svenskproducerad mjölk där. Oftast vanlig Arlamjölk som du kan köpa i vilken ica eller konsumbutik som helst.

    Den enda mjölk med utländskt ursprung som man kan inhandla där brukar vara högpastöriserad mjölk med extrem hållbarhet. Alternativt sådan där vetebaserad sörja som blivit så poppis pga av sin hållbarhet.

    Tycker Lidl har fått lite extremt dåligt ryckte pga av all smutskastning som skedde när de anlände till Sverige och Ica samt KF började känna sig hotade. De flesta som uttalar sig verkar oftast aldrig ens varit där utan litar blint på vad ICA och KF säger i radio/tv.

    Om du skall ta upp någon som faktiskt försökt göra något åt den oligopolsituation som råder inom svensk mjölkindustri så är det faktiskt Lidl.

    Lidl var nämligen en av de första kedjorna som gjorde arla uppmärksam på att det minsann finns andra leverantörer av minst lika färsk mjölk.

    Varpå Arla började basunera ut allt möjligt fud om hur miljön går under och hur illa de tyska förtryckta kossorna har det.

    SvaraRadera
  19. Jag har varit på Lidl, och maken till kass butik har jag aldrig sett i hela mitt liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget bra svar på varför Lidl är så dåligt! Har under senaste åren handlat i huvusak på Lidl och är väldigt nöjd med deras priser på samma varor som både ICA och COOP säljer mycket dyrare. Att butiken inte är så fancy bryr jag mig mindre om så länge hygienen är jämförbar och att man inte exploaterar personalen mer än vad andra gör!

      Radera
  20. Värt att notera att det inte bara är skatteregler som driver på storskaligheten, en annan väldigt viktig del är de orimliga kraven från hälsovårdsmyndigheterna.

    De ställer i princip samma krav på lokala gårds-verksamheter som de gör på internationella livsmedelskonglomerat. Ett exempel är slakterinäringen:

    http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=3209966

    (Grisar i stockholmsområdet måste fraktas, levande, till Falköping, då SCANS närmsta gris-slakteriet ligger där. Och Scan har ju nästan monopol på slakteriverksamhet i Sverige. Galet!

    SvaraRadera
  21. En supply chain bygger på BUY, MOVE, MAKE, SELL (BUY, MOVE osv osv).

    Idag är MOVE-steget billigt därför lönar det sig att "skyffla" runt mjölken i Sverige (och varor globalt för den delen). Med Peak Oil blir MOVE-steget dyrare, varför vi kommer att se färre och kortare förflyttningar.
    Tror knappast mejeribranschen havererar pga dyrare olja, man får väl helt enkelt sätta upp fler lokala mejerier nära konsumenterna. Men frågan är hur mycket dyrare måste MOVE bli för att det ska vara lönsamt?
    Hur mycket av literpriset på mjölk är idag MOVE-kostnader? Säkert inte mycket. I alla fall tror jag många skulle fortsätta köpa mjölk även för 20 kr/lit (vi betalar ju gladeligen 30-40 kr per lit pressad apelsinjuice).

    SvaraRadera
  22. Håller med om att livsmedelsmomsen kan höjas för att finansiera sänkningar av andra skatter.

    Läste lite i en momsutredning nyligen. En SOU från 2003, tror jag det var. En höjning av livsmedelsmomsen från dagens 12% till de 25% som gäller för nästan alla andra varor skulle dra in omkring 20 miljarder till statskassan.

    Jag har svårt att se bra argument för att vi har nedsatt moms på livsmedel. Det finns en viss fördelningspolitisk effekt, men det borde kunna lösas på bättre sätt med andra medel (t.ex. höjt grundavdrag).

    SvaraRadera
  23. Fast den största miljöpåverkan som mjölken åstakommer är väll fortfarande resan ifrån den lokala stormarknaden hem till bondens granne? (spontan gissning är att "lantisar" får åka längre till butiken än "stassare" och därmed gör fler start/stop samt mil för varje transporterad mil, även om det nu råkar bli samåkning med konsumenten som skall till/från jobb)

    SvaraRadera
  24. Naturligtvis drar det mycket bränsle att få hem maten från affären, men mjölkpaketet är inte ensamt där heller. Förhoppningsvis, småhandlande drar mycket energi om man nu inte går eller cyklar.

    Generellt är folk ihopklumpade i städer, vilket är energieffektivare, men det motiverar inte att förädlingen av smör skall göras i Visby.

    Alla steg kommer behöva spara drivmedel. Folk kan gå, cykla eller ta bussen till affären, och affärerna måste inte förläggas i köpcentrum utanför staden. Där går det att spara massvis. Men det behöver också sparas i den totala strukturen på produktions- och förädlingssidan.

    Man skall framför allt fråga sig varför Sverige har 50 slakterier och Österrike 5000. Inte är det EU, utan det finns en annan struktur som orsakar det här i Sverige.

    SvaraRadera
  25. När vi pratar mindre självständiga mejerier så måste vi även nämna Emåmejeriet. De har 10% av den småländska drickmjölkmarknaden. Kan inte tänka mig att Falbygdens kommer i närheten av den marknadsandelen vad gäller drickmjölk.
    Jag tycker personligen att just drickmjölksmarknaden är ett praktexempel på hur illa det kan gå för oligopolaktörer i långa loppet. Arla, Skånemejerier och Milkos dagar som allenarådande mjölkaktörer är för evigt över...

    SvaraRadera
  26. Tack Nicke, som icke smålänning kände jag inte till detta. Intresserade hittar mejeriets hemsida nedan:

    http://emamejeriet.se/sd_page/2/1/index.php

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...