2009-09-30

Det skall vara oljesand i höst

Efter förmiddagens övningar i hemmafixande, från hur man bygger sin egen fast breeder-reaktor i mammas vedbod till hur man snitsar till sina egna vinkällaretiketter och istället kan köpa någon extra flaska vin, så är det nu dags att gå tillbaka till finanskärnan.

Det skall tydligen vara oljesand i höst. De rena oljesandsbolag jag bevakar, dvs Canadian Oil Sands Trust (TSX:COS.UN), Southern Pacific Resources (TSX:STP.V) och Black Pearl Resources (TSX:PXX,OMX:PXXS) går alla starkt i dagscharten. Med reservation för Kanada-börsens öppning om några minuter.

Jag gör ingen direkt teknisk analys på bolagen, utan ni får dra era egna slutsatser. Verkar som sektorn går starkt. Nu är det förstås milsvid skillnad på de tre bolagen (OK, COS är en trust som enbart äger aktier i oljesandsgiganten Syncrude). Men graferna ser ut som följer. Bemödar mig inte att lägga in köpsignaler när de inträffade för några veckor sedan, utan de får ni hitta själva. Intradagkurs för Pearl idag. Kom ihåg att uppgångar slutar förr eller senare, kan vara sent att gå in just nu.

Black Pearl är inte så mycket att orda om.

Canadian Oil Sands är lite skakigare.

STP har varit nära att utlösa en säljsignal, så man kan nog fundera på om denna vändan i uppgången riskerar att ta slut. Man skall nog vara försiktig just nu.

Detta är åtminstone en i mitt tycke stark kontrast mot andra oljebolag med mer konventionell utvinning, som jag nämnde igår. Kan kontrastera det med en graf för Lundin Petroleum (OMX:LUPE), intradagkurs för idag.

Inte riktigt samma fart som i oljesanden där inte, något aktien även delar med gårdagens PA Resources. Finns dock antydningar om att Lundin Petroleum kan börja närma sig en botten, ungefär som STP kanske närmar sig en topp.

En möjlig slutsats är att investerarpengarna börjar söka sig tillbaka till den kostsamma oljesanden, nu när oljepriset återhämtat sig något. Det rör sig fortfarande om miljardinvesteringar och långa ledtider. Det kan inte tolkas som annat än att investerarintresset är tillbaka, och att allt fler tror på ett varaktigt högre oljepris framöver. För det måste man nog också tro på antingen peak oil eller på att den ekonomiska krisen är över. Eller rent av både och.

Den som överlever får se. Sitter du på några investeringar i oljesand?

Programvara: ProTA på Mac OSX, börskurser från Yahoo via StockXLoader.

Hej å hå med Farbror C!

hej alla vuxna, nu blir det vuxenprogram
och titta då vad farbror C tar fram
en sax och lite papper och nu skall ni få höra
vad man med sax och lite papper kan göra
skriv ut en mall och klipp på så sätt
så har vi gjort oss en vinkällaretikett


Underhållningen med ovanstående ramsa går förstås förlorad för de som läser detta och mot förmodan är födda på sent 80-tal eller senare.

I raden av I-landsproblem som drabbar oss så har vi problemet med lagring av vin i vinkällare. Som de flesta vet så vinner de flesta viner på lite, eller mycket lagring. Åtminstone gäller detta för Systembolagets viner i prisklassen 80:- SEK och uppåt, och speciellt när man passerar 100:-, även om det som säljs utan beställning i butik förstås alltid skall vara drickbart.

Men med en hyfsad vinkällare så kan man köpa flaskor i intervallet 100-200:- och lagra dem några år. Istället får man rätt lagrat ut ett vin med en kvalitet som motsvarar kanske det dubbla eller rent av tredubbla i pris. Nu tänker jag inte gå in mer exakt på lagringstider av vin, men vill man leva ståndsmässigt måste man förstås ha en vinkällare. Det är status. Att den sedan består av billiga hyllor från IKEA är en annan sak, det är flaskorna man tittar på.

En vinkällare skall förstås hålla rätt temperatur, och även vara vibrationsfri. Det senare är svårt att ordna om man bor i stan, men enklare ute på landet. Gamla källare, gärna matkällare duger antagligen utmärkt. Nog om det. Stadsbon köper en vibrationsdämpad för ändamålet konstruerad speciell vinkyl. Fast det får förstås inte plats så många flaskor i en sådan. För ett antal tusenlappar + strömförbrukning får man betala 10 - 30 000:- SEK för en vinkyl som rymmer lika lite flaskor som en IKEA-hylla för 200:-.

Man skall förstås inte gå och pilla på vinflaskorna hela tiden, så det är bra att ha en flaskhalsetikett där man ser var det är för flaska och årgång utan att behöva ta fram flaskan. Sådan går förstås att köpa. Här kunde jag infört en massa redaktionell reklam, men när 80 etiketter kostar 380:- plus att återförsäljaren vill ta 95:- i frakt så köper jag hellre en flaska La Poja för pengarna istället.

Så inspirerad av barnens pyssel gjorde jag egna etiketter istället. Dessa finns att ladda ner här som PDF.

Skriv ut, och klipp upp hålen enligt bilderna nedan. Som vanligt kassa mobilkamerabilder.

Klipp isär på längden.

Vik på mitten.

Därefter behövs bara fem snabba klipp per hål för att få flikar som viks undan när man trär på etiketten på en flaskhals.

Klipp av på tvären också.

Färdigt för användning. Ringa in relevanta årtal, ex årgång, inköpsår och året flaskan skall öppnas. Häng på flaskan i vinkällaren.

Notera IKEA-hyllan.

Vill du göra egna, så du kan låta det vara en datorskriven text istället för handskriven, så rekommenderar jag åtminstone 4cm i diameter för hålet.

Total arbetstid är högst tre minuter för nio etiketter när mallen är färdig. Då etiketter normalt kostar drygt 5:- styck att köpa har du en timpenning på 900:- SEK skattade pengar i timmen om du gör detta själv och använder mallen ovan. Med marginalskatt och sociala avgifter motsvarar det en debiterad timpenning på ca 2800:- i timmen. Lärdom för leverantörer: Ta inte 95:- i porto för något som får plats i ett vanligt kuvert.

Min vän, ni vet han vännen av ordning påtalar att skrivarpappret förstås kostar några öre, och antagligen inte håller för evigt i en vinkällarmiljö. Tja, för 900:- i timmen kan jag leva med det. Man kan förstås också skriva ut på vattenfast grövre papper av den typ som med bläckstråleskrivare blir just vattenfast och skall tåla att vistas utomhus. En bunt sådant papper kostar garanterat mindre än vad portot gör om man istället vill beställa "riktiga" flaskhalsetiketter från någon leverantör.

Bygg ditt eget kärnkraftverk

Råvaror blir som bekant hela tiden allt svårare och dyrare att utvinna. De enklaste och billigaste fyndigheterna utvinns först.

Det är ju rent av så att de råvaror som präglat mänskligheten genom historien har upptäckts därför att de har legat synliga för alla att plocka. Trä. Stenåldern inleddes med att homo sapiens upptäckte att man kunde slå vassa flisor av flinta, respektive forma verktyg av stenen. Även om det än idag går att hitta flinta, så är det långt ifrån lika lätt som det antagligen var på stenåldern. Förnekare av peak oil brukar säga att "stenåldern tog inte slut för att man fick slut på sten". Någon arkeolog kanske kan uttala sig i frågan, men en sak är säker; Det finns inte tillräckligt med flinta för att en miljard människor skulle kunna leva ett stenåldersliv, än mindre sex miljarder.

Brons och bronsåldern baserar sig på en legering av koppar och tenn. Bägge dessa metaller gick på bronsåldern att hitta i tillräckliga mängder för behoven genom att helt enkelt plocka dem som stenar från marken vid rika fyndigheter. Idag är det inte riktigt lika enkelt att utvinna koppar i de mängder som samhället kräver.

Man skall ju inte glömma att i forntiden behövde man såväl flinta, brons och tids nog järn främst för hushållsbehov. För metallerna - en kniv, en yxa, pilspetsar, spjutspetsar, lite verktyg, lite spik och tunnband. Tids nog vapen och rustning. Det var inga stora volymer som krävdes. Inte tusentals mil med kopparledningar.

Även järn gick att plocka från marken och utvinna ur malmsten. Eller tids nog fiska upp ur myrar, vi har alla lärt (?) oss i skolan om myrmalm. Kanske går det fortfarande att dragga efter myrmalm, men några volymer som fyller samhällets behov kan vi nog drömma om. Jag har för mig att det finns hobbysmeder som fortfarande roar sig med detta i Sverige.

Även olja har kunnat utvinnas för hand på sina platser, där olja sipprat ut ur jorden i t ex Kina eller Mellanöstern. Idag borrar man istället flera kilometer ner i jordskorpan i jakten på de volymer som samhället kräver.

Något som man inte plockat för hand och nyttjat har däremot varit uran. Processen för att anrika uran och andra radioaktiva grundämnen till de isotoper som behövs för kärnkraft har varit en lite för komplicerad process för att våra förfäder skulle komma på den genom lite experimenterande. Dessutom krävs det alltjämt ganska storskaliga anläggningar och det rör sig inte som på brons- eller järnåldern om små volymer för personligt behov.

Men tänk om det gjord det? Tänk om du hade din lilla fast breeder-reaktor ute i garaget, och allt du behövde var lite tålamod och en geigermätare så kunde du leta upp lite uran liggande löst som sten? I de uranrikare trakterna i Sverige är det säkert möjligt, ex runt Ranstad eller bergen i Västergötland. Berggrunden i Sverige är som bekant rätt radioaktiv, vilket alla med radonhus känner till, så man kan nog ha gott hopp om att göra fynd både här och där. Sedan behöver man förstås en neutronkanon för att upparbeta uranet till en mer instabil isotop.

80-talet var en härligt teknikoptimistisk tid. Kommer ni ihåg alla fantastiska filmer om högstadiepojkar som bygger en atombomb till sitt science project? Eller kanske en robot? Rent av så kunde högstadiepojken vara en robot. Stor dramatik, komik och spänning.

Men verkligheten överträffar som vanligt dikten. Storyn har några år på nacken, så alla av er känner förstås till David Hahn, den radioaktive scouten? Om inte annat, läs artikeln. Kom ihåg att det är en amerikansk artikel, dvs består av den sortens journalism man inte hittar i Sverige och alltså kan ta en bra stund att läsa.

1995, alltså efter filmerna, så Hahn var inte vad filmerna baserade sig på, byggde Hahn en breeder-reaktor i morsans vedbod. Det var en tämligen lång och komplicerad process, vilket innefattade bland annat byggandet av en neutronkanon, såväl som "utvinnandet" av radioaktiva ämnen.

David Hahn misslyckades med sin prospektering. Visserligen hittade han radioaktiva stenar med en geigermätare, men det var effektivare att helt enkelt beställa dessa under förespegling att han jobbade på ett universitet. Detta var som bekant före 9/11 2001. Däremot misslyckades han med att utvinna uranet då han räknat lite fel på lösligheten.

Men radioaktiva ämnen fick han istället prospektera ifrån samhället. Brandvarnare, radiumfärg i gamla klockor osv. Genombrottet blev när han hittade en liten flaska med radiumfärg i en gammal väggklocka.

I slutändan tyckte han att den färdigställda breeder-reaktorn gav ifrån sig allt för mycket strålning, så han monterade ner den. Det hela avslöjades först när han vid en poliskontroll varnade poliserna för att hans verktygslåda var radioaktiv.

Saneringen av vedboden resulterade i trettionio tunnor med radioaktivt avfall som skickades iväg till slutförvar. Vanliga föremål från vedboden gav ifrån sig tusentals gånger den normala bakgrundsstrålningen.

Det hela är intressant för det visar att det är möjligt att bygga en fast breeder så pass liten att den får plats på ett bord. Frågan är om Hahns reaktor gav ifrån sig tillräckligt med radioaktiv strålning för att man skulle kunnit utvunnit elektricitet? Antagligen. Med lite bättre ingenjörskonst och någon form av säkrare reaktorinslutning vore det fullt möjligt. Att förhindra radioaktivt läckage var aldrig Hahns tanke.

Vad David Hahn gör nu förtäljer inte historien. Han gick vidare till flottan, där han när berättelsen slutar tjänstgjorde som en enkel sjöman ombord på det kärnkraftsdrivna hangarfartyget USS Enterprise. Han hade antagligen redan samlat på sig mer än sin livsdos av radioaktivitet, vilket förhindrar honom från att göra en karriär i ämnet. Enligt Wikipedia dyker Hahn upp i media igen 2007, då han fälldes för att ha stulit ett antal brandvarnare från hyreshuset där han bodde. Verkställandet av fängelsedomen fick skjutas upp i sex månader då Hahn behövde läggas in för att behandlas mot strålsjuka. En bild på hur David Hahn såg ut vid det laget finns hos Fox News.

Journalisten Ken Silverstein skrev sedermera en bok om Hahns lilla science project, The Radioactive Boy Scout: The Frightening True Story of a Whiz Kid and His Homemade Nuclear Reactor, för den som tycker att artikeln är för kort och saknar detaljer.

Men som sagt, det här är gamla nyheter som alla redan känner till. Har du koll på vad dina tonåringar gör på fritiden?

Det börjar dyka upp lite företag i USA som vill erbjuda black-boxkärnkraftverk. En påstådd helt säker reaktor, kanske stor som en container, som installeras i t ex ett bostadsområde och producerar elektricitet och fjärrvärme konstant och underhållsfritt under en tidperiod av kanske 10-15 år, varefter den helt enkelt kopplas bort och transporteras bort för slutförvar. Hur man nu kunnat verifiera och testa detta. Jag har tappat bort länkarna till företagen, men ni som har länkar får gärna posta dessa som kommentarer.

2009-09-29

Inflation eller levnadskostnad?

Bloggaren Sloped Curve tar upp problematiken kring KPI, konsumentprisindex, och att denna får agera mätare för t ex Riksbankens inflationspolitik. Problemet är att KPI inte på något sätt är inflationen, och dessutom inte avspeglar inflationen.

Inflation är och förblir ökningen av mängden pengar i förhållande till produktionen av varor, tillgångar och tjänster.

KPI är istället ett försök att spegla någon form av icke existerande Medelsvenssons levnadskostnader, ner på en nivå som säger att om kött blir dyrare så börjar Svensson äta fisk istället (geometrisk vägning, substitution om en vara går upp i pris köper man mer av den som faller i pris istället) osv, eller att Svenssons levnadskostnader sänks eftersom en platt-TV för 10 000:- är så mycket bättre än en tjock-TV för 4000:- (kvalitetsprisberäkning, hedonics - även om en produkt blir dyrare så räknas den som billigare eftersom den är bättre).

Sloped Curve berör dock främst beräkningen av bostadskomponenten av KPI, vilket är dubbelt missvisande. Vad man mäter i KPI är nämligen kostnaden för boendet beroende på räntan. Det vägs därmed inte in hur tillgångsinflationen är för boendet. Nu stämmer detta förvisso överens med hur folk i allmänhet agerar - de bryr sig inte om vad bostaden faktiskt kostar att köpa och amortera av utan tittar enbart på månadskostnaden.

Sänkt ränta ger minskad ökning av KPI, vilket med inflationspolitiken gör att Riksbanken kan sänka räntan ännu mer. Tvärt om så innebär höjd ränta högre inflation, vilket gör att Riksbanken måste höja ännu mer etc. Och allt utan att egentligen ta hänsyn till prisökningen av de faktiska tillgångarna.

Sloped Curve föreslår att man istället skall styra efter det alternativa indexet KPIF, men även detta handlar fortfarande mest om folks levnadskostnad och tar fortfarande inte hänsyn till inflationen av tillgångar, prisökningen på tillgångar om som aktier, råvaror och fastigheter. Oavsett så skulle Riksbanken titta på KPIF istället för KPI så borde räntan höjas redan nu, och räntan borde även sänkts tidigare än vad man nu gjorde. Även om KPIF fortfarande inte speglar riktig inflation så skulle centralbankens styrning av ekonomin via räntan fungerat bättre om inflationsmålet sattes utifrån KPIF istället för KPI.

Därmed hade bubblan inte fått pågå lika länge, och vi hade heller inte fått en överdrivet stor sänkning av räntan. Totalt sett hade vi haft en bättre styrning av ekonomin om Riksbanken använt KPIF som inflationsmål.

Men bäst styrning av ekonomin får man förstås om marknaden får sätta styrräntan istället för Riksbanken. Men det är en annan fråga. Att styra efter KPIF skulle åtminstone vara ett steg i rätt riktning.

Lite olje-TA

Det blev inget inlägg med teknisk analys av oljan igår, så det får bli idag baserat på måndagens slutkurser. Dessa innebar egentligen inget nytt. Det är fortfarande sälj som gäller, och historiskt så skall som bekant oljan falla i pris nu under hösten vilket också oftast sätter press på oljebolagens börskurser.

Jag kanske skall förtydliga vad jag menar med säljsignal. Det betyder att man kortsiktigt skall sälja ett innehav om man tror på teknisk analys. Det är inte samma sak som att man skall blanka aktien. För det krävs en annan signal. Jag kommer bara presentera köp och sälj, inte när man skall blanka, då jag inte tror på belåning för att investera. Och eftersom det än så länge rör sig om backtrading, så var innebär det att det var då man skulle köpa eller sälja. Dessa analyser säger ingenting om hur man skall göra idag, men framöver skall jag presentera aktuella analyser när det blir köp- eller säljsignal i de papper jag tittar på.

Högutdelare som Crescent Point eller Harvest säljer jag inte även vid säljsignal i nuläget, då innehavet i dessa baserar sig på att utdelningarna skall ticka in varje månad, men när dessa ligger i sälj så är det förstås inte intressant att öka i dem.

Som jag ser det så säger köp- och sälj bara när man skall välja att gå in eller ur aktier man fundamentalt är intresserad av. T ex är det inte dags att öka i PA Resources, även om aktien är fundamentalt billig, utan teknisk analys menar att man antagligen bör vänta med köp.

För att säga något om hela oljesektorn tittar jag på ETF:en United States Oil Fund (NYSE:USO).

Alla ansvarar för sina egna investeringar.

Oljan - NYSE:USO
Oljan har för två veckor sedan gått ner i säljsignal på långsiktiga veckokurser efter några månader av pendlande fram och tillbaka. MA5 gick under MA14 vilket utlöste sälj. Därmed skall man väl i princip sälja alla oljeaktier på lite längre sikt.

På kortare sikt har oljan också gett säljsignal när MACD signalerade, vilket stärker min tro att oljepriset skall ner. Därefter har även MA5 brutit ner genom MA14 vilket knappast gör läget muntrare.


Crescent Point Energy Corp - TSX:CPG
Portföljinnehavet Crescent Point gav också säljsignal kortsiktigt när MACD signalerade, och MA5 har därefter brutit ner genom MA14, men signalen kom tidigare från MACD. Inget vidare köpläge alltså när både oljan och aktien gett säljsignal.

Harvest Energy Trust - HTE.UN
Harvest har inte gett någon egen säljsignal, utan här har jag ritat in när USO och oljan kortsiktigt gav en säljsignal.

PA Resources - OMX:PAR-SEK, OSE:PAR
Kanske lite mer intressant för fler svenska investerare så är PA Resources i rejäl nedtrend trots starka fundamenta. Här har jag faktiskt själv sålt ungefär vid rätt tillfälle, vilket förstås är backtrading. Vän av ordning får söka bakåt bland mina inlägg och kommentarer så hittar ni kanske något om detta, på bloggen eller på VCW.

För PA Resources var det MACD som signalerade om sälj, trots stark MA5. Fundamenta är förstås utmärkta får PA Resources, men enligt TA så är det ännu inte dags att köpa tillbaka aktien. Hur lågt den skall säger jag inget om, kanske landar det nere runt 25-26 som sämst, aktien kanske rent redan av har bottnat, eller så fortsätter det ner mot tidigare bottnar runt 23. Köpsignal är det iaf inte.

Kommentarer
Nu har jag inte tid att lägga ut grafer för övriga intressantare svenska oljebolag, men Lundin Petroleum (OMX:LUPE) fick en säljsignal för en dryg månad sedan och har sedan dess varit i nedgående trend. Alliance Oil (OMX:AOIL-SDB) har just fått säljsignal i torsdags även om nedtrenden än så länge inte är särskilt stark, och med en köprek idag från Merrill-Lynch vänder det kanske uppåt igen. Pearl (OMX:PXXS,TSX:PXX) ser ut att vara råstark tekniskt fast bör förstås säljas baserat på fallande oljepris.

Ingen belöning utan risk

Man brukar prata om risk/reward, utan att riskera något skall man inte heller få någon belöning. Belöning utan risk är inte sunt. Det skall inte finnas några gratisluncher. Gärna lunch, men den skall inte vara gratis.

Jag är fortsatt positiv till bonusar, men som jag skrivit tidigare så skall dessa basera sig på hur företaget går långt in i framtiden och därmed belöna långsiktighet. En vanlig anställd tar för övrigt ingen risk, och skall därmed inte ha någon belöning utöver vanlig lön.

Nu är ett avtal mellan en arbetstagare och en arbetsgivare ett avtal mellan två parter, som en tredje part som staten eller fjärde parter som media eller populasen inte har något att göra med. Men när den anställde inte tar någon risk så skall inte arbetsgivaren heller ge någon belöning. Då bör man lägga något i vågskålen, ex om du inte presterar godkänt så får du sparken med bortförhandlad LAS. Då kan man väga upp detta med möjlig bonus vid långsiktig överprestation.

Ett annat sätt att introducera risk med belöning på ett långsiktigt sätt är att de anställda liksom aktieägare eller egna företagare riskerar sina egna pengar. Ett bra sätt att göra detta för anställda är att erbjuda dem att för egna pengar köpa konvertibler, dvs låna ut pengar till arbetsgivaren, i utbyte mot möjligheten att i framtiden byta dessa konvertibler mot aktier i bolaget. Låter man konvertiblerna ha en löpetid på kanske 10-15 år så bygger det upp ett krav på att den anställde skall jobba för företagets långsiktigt bästa. Maximerar man kortsiktig profit och med det riskerar konkurs så kommer också den anställde förlora sina riskerade pengar.

Tyvärr är det så att just banker tydligen inte får gå i konkurs, och då finns det alltså ingen risk för en anställd att investera i konvertibler. Då bör man istället riskera sin anställning och avtala bort LAS om det alls skall vara tal om något bonusprogram.

Glöm inte att den egna företagaren har 100% bonusbaserad lön och riskerar ständigt sin anställning utan något skydd av LAS eller uppsägningstider.

Nej, staten bör inte skydda banker alls. Låt dem gå i konkurs. Därefter kan staten köpa konkursboet, så hotas inte några samhällsviktiga funktioner, medan alla som riskerat pengar i osund verksamhet får sig en näsbränna.

2.5 år senare...

Ekobrottsmyndigheten, EBM, har nu efter två och ett halvt år slutligen fått igång rättegången mot den sk Cevianmannen och den sk Nordeamannen. Antagligen går de fria, och jag låter det vara osagt om de är skyldiga eller ej.

Problemet för EBM är att de sällan lyckas få någon större fisk fälld. Myndighetens trackrecord baserar sig mestadels på att sätta dit små privatpersoner som råkar erkänna. Det är t ex rutin att personer som erkänner fel för Skatteverket får sitt erkännande och färdig förundersökning vidareskickad till EBM. Det kan röra sig om tusenlappar. EBM kan också stoltsera med att satt åt privatpersoner för kursmanipulation efter att de handlat aktier för 50 000 kronor i något småaktiebolag. Men nu handlar det inte längre om 50 000 kronor, utan över 100 miljoner i påstådda insidervinster, så vi kan antagligen vänta oss frikännanden.

Försvaret hävdar nu i just fallet skattebrottet att de åtalade inte kan fällas, eftersom de redan straffats genom skattetillägg hos Skatteverket, dvs mer skatt än de skulle fått om de deklarerat korrekt. Fast just denna punkt är den som de flesta av EBM:s fällningar gäller, så antingen är det slut på hela systemet med att Skatteverket skickar vidare folk till EBM, eller så blir de fällda för skattebrott.

Små fiskar har inte dyra advokater. Det har stora fiskar, oavsett om de är skyldiga eller ej. Fällande domar bygger ofta på erkännanden.

Att handla mycket aktier inför en bolagsrapport är inte olagligt. Att tjäna mycket pengar är inte olagligt. Att göra det på insiderinformation är det.

Man kan säga så här - hade Madoff åtalats i Sverige hade han blivit frikänd.

Samtidigt vet vi att småspelare inte spelar i samma division som de stora fiskarna. Det finns en anledning till att mäklare kan tjäna stora pengar personligen. Frågan är bara vad som går att bevisa. Antagligen inget.

2009-09-28

Lite teknisk analys av några Kanadatruster

Eftersom ni uppenbarligen uppskattar mina inlägg om Kanadatruster så kan jag ge er lite teknisk analys av mina egna trustinnehav. Ta det för vad det är, dvs amatörmässigt. Var och en ansvarar själv för sina investeringsbeslut.

Jag har utgått från den metod som Tobbe Rosén på bloggen Winning Trading lär ut på sina utmärkta kurser, och tillämpar den lite annorlunda på dagskurser istället för intraday. Som klimatmätare använder jag ETF:en United States Natural Gas (NYSE:UNG) respektive United States Oil Fund (NYSE:USO). Inte helt korrekt kanske, men är indikativt på trenden i underliggande råvarupris för fossilgas respektive olja. Kurser kommer från Yahoo och jag använder ProTA som programvara på Mac OSX. Japp, jag har betalat för en licens.

Jag börjar med fossilgasen nu på morgonen, samt Peyto Energy Trust (TSX:PEY.UN) och Penn West Energy Trust (TSX:PWT.UN).

Fossilgas - NYSE:UNG
Fossilgasen är fortfarande i en nedåtgående trend om man tittar på veckocharten, och som sådan skall man inte investera i fossilgasen riktigt än. Faktum är att det utlöstes en säljsignal i slutet av juli 2008, exakt på toppen i fossilgasen. Detta då MACD gav signal om sälj (blå linje nederst bröt röd linje nederst). Backtrading när den är som bäst? Synd att jag inte tillämpade denna metod redan då. Själv köpte jag för tidigt i våras, ungefär när MA5 och MA14 möttes och även parabolic var positiv, men det bekräftades inte någon uppgång då MA5 föll tillbaka igen.

Trenden har inte vänt upp än, även om MACD är positiv, så bekräftar fortfarande inte de glidande medelvärdena långsiktig köpsignal i veckocharten. Men det börjar dra ihop sig.

Tittar man däremot på dagscharten så gav den kortsiktig köpsignal i fossilgas när MA5 bröt igenom MA14 för några dagar sedan.

Från den tidpunkten och framåt bör det alltså varit läge att köpa in sig i fossilgastunga bolag och truster, iaf på kort sikt.
Peyto Energy Trust - PEY.UN
Samtidigt som UNG gav köpsignal så fick även Peyto en köpsignal när MA5 bröt igenom MA14 för nio dagar sedan. MACD låg redan positivt. Återigen backtrading förstås.

Framöver skall jag förstås lägga ut signalerna när de kommer, och inte några veckor efter, men någonstans måste man ju börja.
Penn West Energy Trust - PWT.UN
Penn West gav också köpsignal för nio dagar sedan. Trusten hade förstås redan gått in i en positiv trend när MA5 bröt MA14 tre dagar tidigare, då MACD redan var positiv. Men man bör dock först köpa när även underliggande klimat är positivt, och fossilgasen indikerade köp enligt ovan först för nio dagar sedan.

Nu hade Penn West signalerat mindre än tre dagar tidigare, så köpsignalen bekräftades iaf.

Kommentarer
Man bör notera att det var för nio dagar sedan man skulle köpt UNG, PEY och PWT. Bara för att trenden är positiv just nu betyder det inte att det är en bra affär att köpa idag. För nio dagar sedan var det däremot en bra affär. Framöver skall jag som sagt lägga ut signaler när de kommer.

Jag skall försöka med samma sak för oljan och Harvest Energy Trust (TSX:HTE.UN) respektive ex-trusten Crescent Point Energy Corp (TSX:CPG) senare under dagen, i mån av tid. Annars blir det en annan dag. En ledtråd är att det inte är lika positivt, och det ligger i linje med vad jag skrivit om att oljan skall ner i pris nu under hösten.

Personligen tradar jag inte i trusterna. Vitsen med de höga utdelningarna är att man sitter och drar in pengar även när kursen faller. Däremot kan teknisk analys vara vägledande för när man skall köpa på sig mer. Jag har t ex inget problem med att köpa mer i Penn West för tillfället, men skulle dra mig för att öka i Crescent Point just nu då jag tror att man kan komma in billigare längre fram. Däremot säljer jag inte mina högutdelare bara för att de ger en kortsiktig säljsignal.

Mer om oljetrusterna i ett senare inlägg.

Caveat emptor.

Bästa inlägget på bloggen: Dividends don't lie

Bästa inlägget på bloggen blev mitt första inlägg om Kanadatruster för ungefär ett år sedan.

Fem bästa inläggen enligt de kära läsarna blev

Dividends don't lie 23%
Det finns inget positivt med stigande bostadspriser 15%
Strategiskt överfall på Sverige 14%
Saudi-Arabien på gränsen 13%
Cykeln är snabbare än bilen 9%

För totala resultat se nedan. Blev visst lite trångt.

Veckans fråga är att sätta ett betyg på den svenska polisens agerande i fråga om helikopterrånet. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter när du svarar, så ditt svar är helt anonymt för mig. Svara här ute till höger.

2009-09-27

Slut med helikoptertramset

Jag har försökt förklara det tidigare, men bloggaren morgonsur gör det kanske bättre. Det är och förblir vansinne att försöka skjuta ner en helikopter över bebyggelse när den inte utgör fara för någons liv.

Man kan säga mycket om polisen, men de tar åtminstone ansvar för oskyldiga och försöker inte skjuta ner en helikopter. Som myndighet kan de tyvärr inte vinna i folks ögon. Skjuter de inte ner helikoptern får de skit för det. Skjuter de ner helikoptern och den störtar ner i ett radhusområde, plus att några får in kulor genom köksfönstret några kilometer bort så får de skit för det.

Bättre då att inte skjuta och istället gripa de misstänkta senare.

Morgonsur har själv varit polis och vet vad han pratar om. Han har även tjänstgjort som FN-soldat i Bosnien, och är en av en lång rad med anonyma svenska hjältar. Han vet vad han talar om, och kan sina vapen. Fast jag förstår inte varför han kommer in på en polismålad blå-vit Flakpanzer Gepard, när det finns bättre (?) produkter på hemmaplan. Bara att byta den gröna färgen mot blå, så är det klart.

En salva om 24 stycken kulspränggranater som var och en innehåller drygt 1000 små kulor av volfram avfyrad av en strf9040 LVKV borde ju plocka ner de flesta helikoptrar... För att inte tala om var de drygt 24000 projektilerna förr eller senare landar. Plus helikoptern. Detta om man programmerar kulspränggranaterna att detonera innan träff i målet. Bryter här för lite gratis reklam från Hägglunds/Bofor och den svenska exportsuccén CV90. Kulspräng demas ungefär fem minuter in, inklusive mot helikopter. Bra verkan på målet.

Man kan ju välja att de detonerar efter träff istället, och sprider sina 1000 kulor av volfram inne i målet. Bara lite synd när man missar helikoptern och granaten istället far rätt genom en betongvägg på någon lägenhet och istället sprider sina 1000 småkulor inne i lägenheten hemma hos någon oskyldig.

Det är väl den utvecklingen allmänheten vill se. Polisen eskalerar och köper in luftvärnsfordon, för nästa gång snor buset en bepansrad attackhelikopter. Ovanstående är vad försvaret anses behövs för att skjuta ner helikoptrar.

Nej, jag är tacksam för att polisen inte riskerar allmänheten till förmån för några populistiska krav på att skjuta ner helikoptrar, och istället griper misstänkta vid ett senare tillfälle, när de inte springer runt med vapen i händerna och det hela riskerar att bli blodigt eller ett gisslandrama.

Verkligheten är inte som i Hollywood. Det finns ingen anledning att skjuta mot misstänkta som inte utgör ett hot mot polisen eller allmänheten. Och gör man det bör man ha ett kulfång. Det har man inte i luften.

Vad är värst? Helikopterrån eller Nordea?

Tydligen anses helikopterrånet i veckan vara samhällsfarlig verksamhet. Våldsdelen och folks oförståelse för varför polisen eller rent av flygvapnet inte började skjuta i luften i ett bebyggt område är kanske samhällsfarligt, men knappast att några miljoner i försäkrade sedlar försvinner, sedlar som dessutom saknar egentligt värde och kan tryckas fritt av staten.

Nu menar man väl att sådana här rån hotar kontanthanteringen i samhället, men egentligen vill vare sig banker eller staten att vi alls skall ha kontanter. Utan kontanter, ingen svart marknad. Utan kontanter, inga våldsrån mot bankerna och hot mot personalen. Dessutom kan bankerna ta procent på alla transaktioner utan kontanter. Fast det är klart, de tar ju redan procent på alla dagskasseinsättningar.

Nedsidan blir förstås att butiker anser sig tappa inköp om man inte har lätttillgängliga kontanter. Men folk får inte mindre pengar för att man slutar med kontanter. Inköpen kanske delvis kommer ändra mönster, bort från små spontana inköp, men underlaget för den så hyllade konsumismen finns kvar även utan kontanter.

Nej, vad som istället är samhällsfarligt är bankerna själva. Senast nu Nordea, som såg till att tusentals personer, hundratals barnfamiljer inte fick någon lön i fredags. Barnfamiljer som kanske behövde handla mat inför helgen och hade fått slut på förra månadens lön. Nu skall man förstås ha en buffert på minst en månadslön, helst en årslön, men verkligheten är annorlunda för de flesta hushåll i Sverige, som helt saknar buffertsparande.

Där kan vi tala om samhällsfarlig verksamhet. Nordea. Med staten som delägare.

När en bank håller på folks pengar så förlåter man dem om de betalar tillbaka efter några dagar. Gör man det samma med rånare som stulit 720 000 000 SEK (18000:- * 4000), bara de lovar att betala tillbaka efter några dagar? Förlåt...

Nordea skyller väl förstås på att banken inte är öppen över helgen, men det går alldeles utmärkt att flytta pengar under helgen också. Kalla in personal och fixa.

Nej, de riktiga rånarna här i världen är staten och bankerna. Staten tar över 50% av våra pengar i skatt, och bankerna tar betalt för allt. Och lyckas de inte med det så får de hjälp av staten som tar av våra skattepengar och stödjer banker. Om inte annat trycker man på den stora knappen och trycker upp lite nya digitala pengar utan värde.

Skicka ut nationella insatsstyrkan.

Guldpriset i SEK per gram vecka 39, sep 2009 - Svagt nedåt

Guldpriset mätt i SEK per gram föll tillbaka några kronor under veckan, men det har inte varit några dramatiska rörelser.


Som vanligt är det bara att klicka på graferna för detaljer.

Jag var på bokmässan igår, därav bristen på blogginlägg. Klädde mig i en svart kofta för att kunna smälta in. Svart är som bekant det nya svart.

2009-09-25

Populism om bonusar

Jag upprepar. Bonus är bra. Bonusar är bra. Lön efter prestation är bra.

Enda resultatet av förbudet mot bonusar är att man istället höjt de fasta lönerna hos de som tidigare hade bonusar, dvs garanterar att det kostar pengar för bankerna utan att det blir några krav på motprestation.

Som egen företagare och privat investerare så är hela min lön prestationsbaserad. Inte en krona jag får är inte bonus. Hela min lön är ett enda stort bonusprogram. Så är det för de flesta småföretagare.

Varför skulle det inte vara på samma sätt för stora företagsledare? De borde ha enbart bonusbaserad lön, enbart lön efter prestation. Hungriga vargar springer fortare, eller nåt. Istället får vi nu feta katter med hög fast lön, som enligt ordspråket inte jagar alls (bevisligen fel dock, men ett ordspråk är ett ordspråk - feta katter jagar inte. Jag misstänker även att hungriga vargar springer långsammare än mätta.).

Nej, när det gäller företagsledare så tycker jag de kan ha en rimlig fast lön efter ansvar, och sedan ett bonusprogram. Men detta bonusprogram skall vara rätt utformat. För stora företag kan bonuset betalas ut i efterskott och baseras på hur företaget går efter den anställde har slutat. Det gör att man måste verka för att bolaget skall vara långsiktigt lönsamt, och får belöning för just detta, inte för att maximera kortsiktig kvartalsprofit.

Jag har framfört detta förut.

Men oj vad Fredik får känna sig fin när han står tillsammans med Barack och skäller på bankbonusar och giriga direktörer. Det är inte en lösning på några som helst problem, utan populism och överstatlig intervention i vad som är en privat uppgörelse mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.

Att alls försöka fokusera på stopp för bonusar för bankdirektörer visar att man bara försöker ducka de verkliga problemen och hitta en syndabock. Man kan ju passa på att sätta Obamas lön baserat på hur mycket USA amorterar på sin accelererande statsskuld... Samma kan ju gälla Fredrik nu när han öppnat spenderbyxorna.

Gärna ett stimulanspaket, men först tar vi av statsledningens egen lön!

Bilderna på Reinfeldt och Obama får mig onekligen att minnas Putin/Reinfeldt.

Och under tiden får vi egna företagare fortsätta att jobba med 100% bonusbaserad lön.

Helikopterhysteri

Uppmärksamheten kring helikopterrånet i Stockholm börjar bli hysteriskt. Nu framställs det som att försvaret kunde ingripit med JAS. Man tog bort plan från incidentberedskap över Östersjön och de enorma ryska flott- och landstigningsövningar som Ryssland just nu genomför, med syfte att träna sig i att möta hot mot den framtida ryska gasledningen North Stream, dvs t ex besätta Gotland, men som svensk media inte skriver något om av någon okänd anledning.

Vad skulle JAS-plan göra? Låga överflygningar över centrala Stockholm? Skicka jaktrobotar mot en helikopter med misstänkta ombord, och få den att störta över bebyggt område? Skjuta med automatkanon och sprida 27mm automatkanonkulor över halva Fjollträsk? Inte ens varningsskott hade kunnat göras utan extremt stor risk för allmänheten och tredje parts egendom. Allting man skjuter i luften landar någonstans, och 27mm (diameter) kulor i några gånger ljudets hastighet är inte något man vill befinnas sig i närheten av när de väl träffar något. Sådana projektiler är stora som små ägg...

Dessutom är det knappast helt enkelt att observera eller följa en långsam helikopter ifrån snabbt flygande stridsflygplan, även om dessa skulle strypa farten maximalt.

Man måste också komma ihåg att det inte går att avgöra om det finns oskyldiga i helikoptern. Piloten kunde varit kidnappad och flugit med en pistol i nacken. Man kan inte bara öppna eld hur som helst i det civila, inte ens för polisen. Man måste veta vad man skjuter på. Det kanske rent av var tur att polishelikoptrarna satt kvar på marken. En välriktad kula från en rånare, så hade vi haft en helikopterkrasch över bebyggt område, vilket hade varit oändligt mycket värre än ett okänt antal miljoner kronor stulna utan att människor verkat komma till skada.

Det enda försvaret kunde tillfört, om vi fortfarande hade haft något försvar att tala om är att följa helikoptern med radar, även om detta inte är helt enkelt.

Tillväxtdebatten - Jobbless growth

Det är dags att plocka upp pinnen i tillväxtdebatten igen. Ni har förhoppningsvis läst Sloped Curves replik till mig och mitt inlägg om tekniknaivism, som retade så mycket gallfeber på en del att det nog slog rekord i kommentarer på en enskild dag.

Sloped Curve presenterar ett sätt man kan bokföra fortsatt ekonomisk tillväxt även i en ändlig värld, genom att höja kvaliteten på det som produceras. Om en platt-TV är bättre än tidigare till samma pris, så blir det ett deflationstryck pga kvalitetsvärderingen. Deflation gör att BNP-deflatorn, dvs minskningen av BNP pga inflation, minskas. Vid ren deflation kanske man rent av kan räkna upp BNP med deflationen, och alltså få tillväxt även om vi egentligen inte har tillväxt. Hänger ni med? Inte? Det gör inget.

Sloped Curve påpekar också att även om vi nu går i tillväxttaket pga peak oil, så kommer vi kunna visa tillväxt genom att dra ner onödig oljekonsumtion, t ex flygresor, till förmån för värdehöjande teknologiska lösningar som distanskommunikation. Samtidigt måste man enligt mig betänka att produktionen av varor kommer minska successivt när råvarubasen minskar, och om vi inte hela tiden effektiviserar i samma takt som råvaruproduktionen minskar så måste vi minska produktionen av t ex datorer. Eller något annat.

Men låt oss för tankens skull tänka att Sloped Curve har rätt. Han påtalar då att allt större andel (får man anta) av råvarorna kommer gå till allt mer högförädlade produkter.

En konsekvens av detta är att kraven på anställda hela tiden ökar, och successivt kommer allt fler inte klara dessa krav på bl a utbildning. Trots allt är definitionsmässigt hälften av befolkningen sämre begåvade än den mer begåvade halvan. De okvalificerade jobben fortsätter alltså att minska.

Vi får jobless growth. Tillväxt utan att jobb skapas. Tvärt om, så ökar antalet arbetslösa. Vi skall dock inte glömma att det trots den värsta finanskrisen i mannaminne så har fler jobb just idag än under högkonjunkturen och sosseregimen. Men det är fortfarande så att antalet och andelen arbetslösa stiger.

Detta har vi även sett under det industriella samhället, och dessutom är det så att i takt med effektiviseringar så behöver vi allt färre personer i jobb. Vi har de senaste åren under högkonjunkturen haft en arbetslöshet i antal arbetslösa som vida överstiger vad man hade på 70-talet. Den här trenden fortsätter sannolikt om vi inte får allt fler okvalificerade arbetstillfällen, vilket vi inte får med Sloped Curves tankar om högre förädling för att bibehålla tillväxt trots bristande tillgång på råvaror.

Konsekvenserna blir att allt färre personer måste försörja allt fler genom transfereringar, dvs skatter + bidrag. Och glöm inte att det endast är anställda inom den privata sektorn som tillför skattemedel. Anställda hos stat, landsting och kommuner finansieras av skattemedel. Det är rent av även så att de inom den privata sektorn som säljer varor och tjänster åt just stat, kommun och landsting också finansieras av skatter. En sorts bidrag, men med krav på motprestation.

Om normalläget för arbetslösheten blir högre så måste vi antingen ta in mer i skatt, sänka bidragen eller dra ner på välfärden.

Höjs skatternas andel av BNP successivt, för att kompensera för jobless growth så kan man fundera på om vi trots Sloped Curves bokföringstrixande av tillväxt får det bättre? Minskar pengarna i plånboken så kvittar det väl om vi har tillväxt? Eller finns det en egennytta med att allt färre försörjer allt fler?

Alternativet är att man sänker bidragen eller drar ner på välfärden. Då ökar klyftorna i samhället.

Så även om vi kan bokföra tillväxt även när råvaruproduktionen faller, så kommer vi inte att få det bättre om vi fortsätter få jobless growth.

Vi har alla upplevt detta under 90- och 00-talet. Försämringarna i välfärden. De höga skatterna. Allt fler på bidrag. Vad staten gjort är alltså att både höja skatterna, sätta fler på bidrag och försämra välfärden. Varför välja när man kan göra allt?

Nyckeln till allt är arbetstillfällen i den privata sektorn. Här försöker åtminstone sittande alliansregim ordna detta, medan de rödgröna axelmakterna bara vill ha allt fler i statlig anställning, dvs fler motpresterande bidragstagare. Att försöka gå vägen högre skatter och att allt färre skall försörja allt fler är inte rätt väg att gå.

Vi kommer också se de stigande råvarupriser ge prisinflation i Sloped Curves värld, eftersom det blir genom prismekansimen som man avgör om resten av oljan skall gå till plast i datorer och diesel till gruvfordon, eller om den skall eldas upp i flygplan för att folk skall få utnyttja socialt arbitrage i något lågavlönat land på andra sidan jordklotet.

BNP är bara en siffra. Det är hur vi upplever denna förmodade tillväxt som räknas. Om allt färre av oss skall försörja allt fler, vad är tillväxten värd då? Vad har tillväxten och högkonjunkturen varit värd för de som är permanent arbetslösa?

De senaste århundradets fenomenala ekonomiska och tekniska utveckling har varit fantastisk att få varit med om, även så här på toppen. Den har satt stopp för revolutioner i västvärlden och säkrat ackumulationen av kapital, genom att bland annat lova populasen en lycklig pension bara de jobbar ordentligt. Välfärdssystem är en kostnadseffektiv försäkring för oss kapitalister, som därmed visserligen får betala högre skatt som försäkringspremie, men samtidigt säkrar att kapitalet är tryggt.

För de som inte förstått att staten är till för att säkra ackumulationen av kapital, och inte är till för den lille mannen, så räcker det att titta p t ex rättegångarna mot The Pirate Bay och andra fildelare. När det gäller att skydda kapital finns det inga begränsningar för samhället, men var är polisen och åklagarmyndighetens mångåriga utredningar om du som privatperson blir utsatt för vardagskriminalitet? Staten och kapitalet sitter i samma båt heter det, och så är det. Men det är spelets regler och inget att vara bitter över. Allt vår välstånd bygger just på denna heliga allians. Just nu vaknar en eller kanske tre generationer upp ur skönhetssömnen och upptäcker återigen just detta samband mellan stat och kapital. Och då går de och röstar på Piratpartiet, åtminstone i EU-valet. Inte på kommunisterna, som erbjuder lösningen att staten och kapitalet blir en part, istället för två, och alltså inte är en förbättring. Kommunismen har haft sin chans och visat att den aldrig leder till någon förbättring, utan bara byter namn på överheten. Jag ser intresset för Piratpartiet som ett friheteligt, liberalt och anarkistiskt drag. Folk vill helt enkelt inte ha en överhet.

Frågan är hur länge vi kan sträcka de senaste hundra årens paradigm, innan den brister? Min tro är att evig tillväxt inte är möjligt i en ändlig värld, och med det kommer samhället att förändras. Och all förändring är inte nödvändigtvis till det bättre.

Vad tror du?

Välkomna, Göteborgs-Posten!

Äntligen. Provinsialblaskan Göteborgs-Posten tar ett steg in i 2000-talet, med en omdesignad websajt som inte ser ut som att den är från 1998. Välkomna in i 2000-talet!

Liksom på den här bloggen eller hos nästan alla andra tidningssajter ( har man placerat innehållet direkt från vänster, utan en massa skymmande menyer eller reklam som drar efter uppmärksamhet. Content is king. Helt enligt regelboken. Fast man tappar i reklamintäkter, vilket kanske kan kompenseras av att läsarna inte lackar ur helt av utseendet.

Att man sedan tyvärr strukit Twingly gör att jag förstås inte längre kommer länka till dem. Lite underligt att de inte använder Twingly, med tanke på att deras position hos MediaCreeper relativt storleken på tidningen visar att de anställda läser väldigt mycket på bloggar.

Nåja, nyheterna är väl fortsatt lika intetsägande och ordfattiga som tidigare hos GP, men det krävs åtminstone någon form av tankeverksamhet för att avgöra vilken svensk tidning som har den sämsta sajten nu. Gissningsvis toppbloggläsaren Aftonbladet. Undrar om det finns något påvisbart samband mellan dålig egen websajt och mycket bloggläsande?

Hm.

2009-09-24

Byråkrati: Jordbruksverket

Jordbruksverket är underbara. Som jag berättat om tidigare skickade de hit Nisse från Manpower för att med GPS gå runt våra betesmarker, bara för att konstatera att anmälda arealer var korrekta, så när som på hundra kvadratmeter hit och dit.

Jag har fortfarande inte fått det brev där det skall framgå vad resultatet blev, och därmed kommer jag ej heller få utbetalt delar av de miljöersättningar som normalt skall komma i oktober. I bästa fall blir det åtminstone i år. Blir till att skicka in en uppdaterad preliminär självdeklaration till Skatteverket också alltså, där inkomsterna sänkts.

Trots att det nu gått flera månader har Jordbruksverket inte lyckats lägga in uppgifterna i sina system tydligen. Själv har jag dock skickat vidare uppgifterna till Länsstyrelsen, som tydligen behöver dem och inte själva kan titta i Jordbruksverkets system. Fast det hela beror nog på att Jordbruksverket inte lagt in uppgifterna.

Fast Jordbruksverket har förstås katastrofalt långsam postgång. Brev kan vara daterade flera veckor innan man väl får dem. Jordbruksverket har nämligen blivit miljövänliga och skickar breven med bud. Gående bud. Det är enda förklaringen till varför det kan ta 2-3 veckor för att få hit posten från Jönköping, en sträcka som man kan cykla på en dag. Faktum är att det inte ens tar 2-3 veckor att gå dit, utan på sin höjd några dagar och man slöar riktigt ordentligt.

Men det är ingen fara på taket. Jag har eget hö, och det är inga djur som riskerar att svälta ihjäl pga brist på pengar att köpa foder för. Värre är det för de bönder som hade förväntat sig en klumpsumma i ersättningar för miljöarbete, att använda till t ex lön eller foder inför vintern. De får vänta lite till.

Fast Jordbruksverket har uppdaterat sin webplats. Så man var bland annat tvungen att anmäla sig en gång till för de nyhetsbrev man redan prenumerade på. Att flytta över en så avancerad information som en lista med e-postaddresser klarade man inte av.

Sedan EU-inträdet har Jordbruksverket varit en födokrok för horder av IT-konsulter. Ett tag vet jag att Acando hade ett detachement utlokaliserat dit, men var förstås bara en del i mängden. Eftersom bidrags- och stödreglerna hela tiden ändrar sig fram och tillbaka, så måste man hela tiden bygga om IT-systemen. Ersättningen för sådant arbete är betydligt högre per timme än vad som betalas ut till jordbrukare som får springa runt som yra höns för att hela tiden anpassa sig till förändringar i regelverket. Inget fel med det, skall man ha stöd får man leva med det. Lite synd bara att reglerna gör att man förändrar saker som tar 50-100 år att återställa, t ex tvingas såga ner träd på klassisk svensk betesmark.

Jag har varit på kurs i dagarna två, därav lite dåligt med aktivitet på bloggen. I morgon blir det nya tag. Mer om kursen i morgon.

DNO - long squeeze

Som jag skrivit om härom dagen så kommer DNO International (OSE:DNO) att tokrasa när handeln öppnar idag. Jag nämnde i tisdags ett möjligt bottenvärde på 0:60 NOK, mot den olycksbådande stängningen på 6:66 NOK när aktien börsstoppades i måndags. Det är lite fel, för DNO har också aktier i Det Norske Oljeselskap (OSE:DETNOR), DNO:s tidigare norska tillgångar, vilket betingar ett värde om 0:80 NOK per aktie. Lägsta värde på aktien blir då 1:40 NOK, men den kan förstås krascha värre nu när handeln släpps igång.

Man kan läsa mer hos t ex Bloomberg, som ger ett balanserat referat.

Hela kraschen kommer bero på att Olsobörsen, OSE, gjorde bedömningen att det inte skulle skada DNO-aktien, eller bolaget DNO eller bolagets aktieägare om man släppte ut konfidentiella mötesanteckningar till norska tidningen DN, anteckningar där OSE riktade anklagelser om korruption mot myndigheterna i Iraq. Men förutom de sex veckors suspension av DNO:s verksamhet i Irak som redan skett på grund av OSE:s agerande och utpekande av kurdistanska myndigheter, så kommer vi få facit idag på hur mycket aktieägarna skadas. Hade Norge inte varit den sista sovjetstaten, utan t ex varit USA, så hade jag luktat mig till en class action mot börsen.

Det finns uppgifter om att gårdagen skulle varit en muslimsk helgdag, och att DNO inte kunnat kontakta myndigheterna under börsstoppet. Det är fel. Det var måndagen som var en helgdag, och det hindrade inte myndigheterna från att stänga ner DNO.

Man skall nog inte ha dåligt samvete för att man köpt eller fortsatt ägt DNO. Aktien gav en köpsignal förra veckan, om man vill luta sig mot Winning Tradings metod, All in - any out, efter en lång period av negativt läge. Eventuellt fick vi rent av se att denna köpsignal föregicks av en tre-tick. Så det såg bra ut tekniskt, men TA kan aldrig rå på svarta svanar, vilket detta är ett typexempel på. MACD signal 26-12-9 vände upp den 14:e september, och MA5 gav köpsignal när den gick över MA14 den 17:e. Signalen gav en uppgång, men sedan kom den svarta svanen. TA-graf, daily, genererad från Open Source-programmet qtstalker eftersom jag kör Mac.

Konspiratoriskt lagda menar att DNO är och var blankad för extremt stora belopp, och att blankarna ordnade artikeln i DN när aktien började visa styrka och de ännu inte hunnit stänga sina positioner.

Under dagen kommer många få se sina DNO-aktier tvångsförsäljas, dvs om man varit belånad och inte täcker upp i portföljen på något annat vis. DnB Nor har tydligen satt belåningsvärdet för DNO-aktier till noll, vilket i princip innebär att man kommer tvångsförsälja sina belånade kunders aktier om de inte vidtar egna åtgärder. Nordnet har i både Sverige och Norge mailat till kunder med DNO i portföljen och påtalat att de sannolikt får se aktierna tvångsförsäljas om de inte fixar likvider i portföljen.

På uppsidan så bör många blankare täcka in sina postioner under dagen, men de inväntar kanske tvångsförsäljningarna.

Vad vi kommer få se idag är en long squeeze. Låt oss anta att aktien öpnnar kraftigt ner på 4:- NOK i en första panik. Sedan kommer tvångsförsäljningsvågen och drar ner aktien ännu mer, åtminstone till runt 3:- NOK där den tidigare bottnat, kanske lägre, rent av ner under 2:- NOK. Någonstans kommer blankare att stänga sina positioner och dra ner på krogen för att dricka champagne, och aktien kommer börja återhämta sig. Vi får se var vi stänger under dagen, men det är knappast över idag. Happy trading!

Medan DNO-aktien varit börsstoppad har bolagets företagsobligationer tydligen fallit i pris till konkursvärdering.

Samtidigt kan man fundera på hur Kurdistan gynnas av att kasta ut DNO, speciellt utan ersättning. Det ger dem knappast bättre rykte, men upprättar kanske deras interna kulturella anseende. Så vi får se vad som egentligen händer i slutändan.

För egen del är, eller om några timmar, var DNO mitt största oljeinnehav och näst största börsnoterade aktieinnehav, och utgjorde ca 10% av portföljen. Under dagen förväntar jag mig alltså att portföljen kan falla med 5-9%, beroende på när och om jag kan komma ur aktien, och om jag lyckas bottenfiska och eventuellt bränner ännu mer.

Så kan det gå. Svart svan. Eller ibland har man otur.

Allt detta är skrivet på morgonen, så vi får se vad som händer.

2009-09-23

Spam släpper ut 0.3 gram CO2 per mail

Jag minns att jag skummat en studie om hur mycket ett vanligt brev drar i energi, respektive hur mycket ett e-brev drar. Den studien, som jag inte hittar just nu, visade på att vanlig post faktiskt drog mindre energi än e-post. Någon som har en referens?

Det finns många aspekter på e-postens energiförbrukning. En är att varje mail tar upp en massa plats på hårddiskar, och åtminstone om det rör sig om servrar så ökar alltså successivt lagringsutrymmet. E-post sparas som bekant oftast både hos avsändaren och mottagaren. Rör det sig om en privat dator så ökar kanske inte förbrukningen, så länge inte hårddisken blir full och kräver installation av ytterligare hårddisk, men på servertjänster som Googles GMail blir innebär faktiskt allt fler mail ökat behov av energi till fler hårddiskar och till viss del även fler servrar.

Vad jag faktiskt hittat är en studie om hur mycket energiförbrukning och därmed CO2-utsläpp all oönskad skräppost (spam) orsakar. Det rör sig om 0.3 gram CO2 per spam. Problemet är att det skickas 62 biljoner (amerikanska 62 trillion) SPAM (om året antar eller hoppas jag).

Det motsvarar samma CO2-utsläpp som från över 3 miljoner bilar, och om jag räknar rätt motsvarande 50 miljoner fat olja per år. Att sätta i relation till ca 84 miljoner fat vi konsumerar varje dag.

Vanliga mail drar mindre energi än spam, då de inte orsakar lika mycket merarbete och inte heller kräver datorkraft i form av spamfilter.

För övrigt rekommenderar jag att ni läser hela debatten kring evig tillväxt i en ändlig värld hos mig, Flute och Sloped Curve. Bloggande när det är som bäst, i fri och ganska saklig debatt, även om en del oavsiktlig misstolkning av motparten förekommer. Förhoppningsvis fortsätter debatten.

Ett bra citat från Sloped Curve, som jag ställer mig bakom:

Produktionen av de högst värderade varorna kommer att överleva i en värld med minskad energitillgång. De varor som skapar minst värde per energiåtgång kommer att produceras i en allt mindre skala ifall energipriserna rusar. Detta kommer givetvis att orsaka spänningar och problem, men utvecklingen är tyvärr sällan problemfri. Mitt argument är inte att en fallande oljeproduktion inte skulle orsaka lidande, ekonomiska kriser eller svårigheter, utan att det inte omöjliggör långsiktig utveckling och fortsatt ekonomisk tillväxt. Lösningen på utmaningen behöver inte bli att ladda hagelbössan och barrikadera sig i en grotta i skogen med konserver som räcker seklet ut, utan fortsatt utveckling, mänskligt samarbete och förbättrade kommunikationsmöjligheter kan föra oss framåt.

Magkänsla vid investeringsbeslut

Det dimper mer eller mindre regelbundet ner PR-byråmail i bloggens mailbox. Ibland kan det rent av vara relevant eller intressant och förtjäna lite uppmärksamhet.

Helt ovetenskapligt(?) har websajten minmagkänsla.se, som förstås är reklam för mejeriprodukter (vill passa på att som gratis redaktionell reklam rekommendera boende i Halland och Göteborgsområdet att prova Wapnös goda lokalproducerade produkter istället), gjort en studie om när och hur män och kvinnor tar beslut baserat på magkänsla, eller intuition som det lite finare kallas.

Hur studien genomförts vet jag inte, förhoppningsvis är det ingen webstudie utan en riktig studie. Rådatat fick jag iaf från PR-byrån. För övrigt en snygg studie av byrån, åtminstone baserat på frågorna. Man har frågat i en lång rad ämnen, så studien kan vara relevant för en lång rad med bloggare. Fast om någon mer än jag nappat vet jag inte.

Generellt ser det ut så här

Kvinnor har alltså en lite större benägenhet att fatta viktiga beslut baserat på magkänsla än vad män har. Om skillnaden är vetenskapligt säkerställd låter jag vara osagt, då jag inte vet hur studien är genomförd. Antagligen inte.

Men när det gäller aktie- och fondköp, dvs investeringsbeslut, så ser det helt annorlunda ut.

På frågor om i vilka situationer man använder magkänslan, så svarar män och kvinnor ja när det gäller investeringsbeslut enligt nedan.

En klar övervikt för män, i motsats mot ovan. Man kan ju fundera på varför. Vi vet ju redan att män har en högre riskprofil och är aggressivare än kvinnor när det (bland annat) gäller investeringar. Kanske ger detta utfallet att man tar beslut baserat på upplevd intution. När det gäller investeringar kopplar alltså män helt plötsligt bort hjärnan? Det kan förklara en hel del faktiskt.

Använder du magkänsla vid investeringsbeslut, eller är du alltid strikt rationell?

2009-09-22

Bolagsvärdering (EV) av DNO

DNO International (OSE:DNO), som nu riskerar att kastas ut från sina huvudtillgångar i Irak, har förstås andra tillgångar. Det kan vara intressant att snabbt titta på dessa och göra en bolagsvärdering av DNO, enterprise value (EV).

Bolagsvärdet är i princip börsvärdet + skulder - likvida tillgångar, och är vad man skall använda om man vill göra en relativjämförelse mellan olika bolag.

DNO:s börsvärde var igår enligt Avanza 6 026 MNOK, drygt sex miljarder norska kronor. Bolagets skulder var enligt halvårsrapporten ca 2 585 MNOK, och man hade likvida tillgångar på ca 74 MNOK, plus 2 065 MNOK i fordringar på Irak och KRG för ännu ej betalda oljeleveranser. Dessa sista dryga två miljarder NOK kan vi förstås bortse från om DNO kastas ut från Irak, då vi får förmoda att de aldrig kommer betalas ut.

EV blir då 6 026 + 2 585 - 74 = 8 537 MNOK, eller ca 9 988 MSEK. Detta kan jämföras med tidigare uträknade bolagsvärderingar för PA Resources (OSE:PAR,OMX:PAR) eller Lundin Petroleum (OMX:LUPE) på 8 315 respektive 30 109 MSEK. Notera att dessa värderingar är några veckor gamla.

Men man bör förstås titta på tillgångarna i form av oljereserver. Utan Kurdistan har DNO reserver på 64.2 miljoner fat oljeekvivalenter. Det ger ca 155:- SEK per fat oljeekvivalent i backen. Betydligt högre än de dryga 58:- SEK som PA Resources och Lundin Petroleum ligger på. Skall DNO ner till samma nivå på tillgångarna utanför Kurdistan så måste bolagsvärdet ner till 3 737 MSEK, eller ca 3 194 MNOK. Rensat för skulder blir då börsvärdet ca 609 MNOK, dvs ca 1/10 av tidigare aktiekurs. Ligger kanske i linje med de 0:90 NOK som omnämns av en anonym analytiker (dvs en som blankat DNO-aktien tidigare och kommer tjäna miljontals kronor på kurskraschen) i en av den sista sovjetstatens tidningar. Själv förlorar jag bara pengar på kraschen.

Räknat på reserver kan alltså DNO krascha 90% när börsstoppet hävs. Jag får ändra tidigare uttalanden om att DNO kan försvara sin börskurs utan Tawke. Det förutsatte antagligen att man åtminstone skulle få utbetalt de 2 miljarder KRG är skyldiga DNO, plus ersättning för nedlagda kostnader i oljefältet.

Detta var om man jämför DNO med PA Resources eller Lundin Petroleum baserat på oljereserver. Det ser lite mer jämnt ut om man jämför baserat på oljeproduktion per dag, rensat för Kurdistan. Exempelvis producerade PA Resources ca 8 200 fat per dag i snitt under Q2, medan DNO producerade 7 878 fat per dag. För PA Resources är det ett bolagvärde på 1.01 MSEK per fat i oljeproduktion, medan motsvarande siffra för DNO blir 1.27 MSEK per fat i oljeproduktion.

Samtidigt skall man inte glömma att det åtminstone för PA Resources finns uppsida i produktionen framöver, men det finns det också i DNO:s tillgångar i Yemen.

Utifrån produktionen skulle alltså nedsidan i DNO vara begränsad till tidigare slutkurs på olycksbådande 6:66 NOK dividerad med 1.27, dvs 5:24 NOK. Rätt värdering hamnar kanske någonstans mellan 0:60 NOK och 5:50 NOK. Det ger sig när handeln i aktien återupptas. Även om DNO blir utkastat ur Irak är det inte säkert att det sker helt utan kompensation och helt utan att man får ut de 2 miljarder NOK i fordringar man har på KRG. Kastas DNO ut utan ersättning så får man fundera på vem det är som solkar ner KRG:s internationella anseende...

Det är inte självklart att det uppenbarar sig köplägen bara för att kursen kraschar.

Tekniknaivism

Ett av förhandlingsargumenten kring peak oil är att vi alltid haft teknikutveckling, och teknik kommer alltså göra att vi inte kommer få några problem pga peak oil eller andra begränsningar i råvarutillgången. Detta eftersom vi alltid utvecklat ny teknik än så länge. Att världen är ändlig kommer därmed inte spela någon roll menar de som befinner sig i det här steget, utan vi kan ha fortsatt evig tillväxt trots fysiska begränsningar.

Det finns några problem med det här.

Ett är att all teknikutveckling och forskning vi än så länge haft har baserat sig på ett samhälle där tillgången på råvaror hela tiden ökat, och den ekonomiska tillväxten friställt resurser snabbare än befolkningen ökat. Därmed har vi hela tiden kunnat avsätta allt mer tid och kapital till forskning och utbildning.

När tillgången på råvaror minskar, och med det en avmattning i tillväxten, så kommer vi successivt få allt mindre resurser över till forskning och utbildning. Redan de senaste årtiondena har vi fått se allt färre innovationer per capita, dvs vi får minskande avkastning på de resurser som satsas på forskning och utveckling. Innovationstakten toppade i USA 1873, peak innovation. Se även artikel i New Scientist.

Att vi kommer få teknologisk och vetenskaplig utveckling är säkert, frågan är bara om vi får den utveckling som tekniknaivisterna tror. De pratar om ett samhälle med evig tillväxt, baserat på förnyelsebara energikällor eller kärnkraft eller rent av fusion. Det är förstås en fin vision, och på sikt är det vad vi kommer få - ett samhälle baserat på det solen ger oss i form av förnyelsebara energikällor som biobränsle, solkraft, vattenkraft, vågkraft och vindkraft, vilket alla i förlängningen drivs av solens flöde. För förr eller senare är det allt som finns kvar. Men att det blir så säger ingenting om hur det samhället ser ut. Det kanske inte kommer se ut som tekniknaivisterna tror. Vi kanske bara är 500 miljoner människor kvar på jorden då, och lever helt annorlunda. Eller så är vi 10 miljarder och lever alla som man gör i Afrika idag. Det kan vi bara gissa. Att tro att vi lever som idag är naivt, och går inte att räkna ihop.

Men framför allt så har det visat sig att tekniknaivister som talar om fantastiska framsteg och teknologisk utveckling alltid har fel. Normalt kallar man de som skriver om sådant för "science fictionförfattare". Men t ex på 50- och 60-talet så var det en del av tidsandan och skrevs om på blodigt allvar i tidningarna.

Helt seriöst så trodde man på 50-talet att år 2000 så hade alla flygande bilar, talade i videotelefon, vi hade koloniserat månen och åtminstone Mars och reste på semester i rymden. Det blev inte riktigt så. Det existerar flygande bilar. Videotelefoni existerar, men det finns väldigt låg efterfrågan på tjänsten, undantaget videokonferenser hos en del företag. Enstaka dollarmiljardärer reser på dagslånga semestrar i omloppsbana runt jorden, och kan räknas på ena handens fingrar.

Men att det är något Jetsons, medelsvensson år 2000, använder eller gör var och förblir tekniknaivism. När peak oil avfärdas med "sedan 1800-talet har man sagt att kolet skulle ta slut", så kan man kontra med "sedan 50-talet har det sagts att vi skulle ha kolonier på månen och Mars, och att alla skulle köra flygande bilar".

Bli nu inte lurad av de fantastiska framtidsvisioner som tekniknaivisterna kommer med i sina försök att hävda att peak oil inte kommer märkas. Utveckling går alltid långsammare än man tror. Glöm inte att vi inte såg några kärnkraftverk i Sverige förrän på 70-talet, trots att genombrotten inom kärnkraft skedde på 1940-talet. Titta på tidplanerna för fusion, något som tjatats om sedan 40-talet. Nästa steg i tokamakexperimenten blir tidigast år 2026, och då är det fortfarande decennier tills man kan kommersialisera eventuella tekniska genombrott.

Allt förutsatt ekonomisk tillväxt, fortsatt finansiering av ITER och tillgång till råvaror för dess konstruktion, inklusive diesel till entreprenadmaskiner.

Datorn du läser detta på har förbrukat 10x sin egen vikt i olja under tillverkning och transporter från gruva till återförsäljare. När tillgången på olja minskar, så kommer även tillgången på varor, inklusive datorer, att göra det. På ett eller annat sätt. Till en början blir det de fattigaste länderna, regionerna och personerna som får dra ner. Prismekanismen avgör vem som får, men problemet med fallande volymer globalt kommer ändå att kvarstå.

Vi skall vara tacksamma för teknikutvecklingen och vetenskapliga framsteg. De kommer göra utförsbacken efter peak oil lite behagligare än annars, men världen kommer för det bli annorlunda i framtiden. Och annorlunda innebär inte nödvändigtivs bättre. Det enda vi kan vara säkra på är förändring. Det är jag helt säker på.

Annars rekommenderas att man läser en seriös studie som Robert L Hirschs tidigare hemlighetsstämplade rapport till USA:s energidepartement, Peaking of world oil production: Impacts, mitigation & risk management, där det framkommer att världen behöver 20 år av koncentrerade förberedelser för att undvika effekterna av peak oil, och om i princip hela samhällets resurser används till detta kan man klara sig med 10 års förberedelser. Fast nu har vi antagligen redan passerat peak oil och inte ens börjat förbereda oss, utan istället skuldsatt oss genom att köpa bränsleslukande bilar och fönsterbänkar i granit.

Och då handlar rapporten om hur man via teknik går runt problemet. Men rapporten är teknikrealism, inte tekniknaivism.

DNO och faran med oljetillgångar i osäkra länder

DNO International (OSE:DNO), är ett av mina större innehav och har suttit på en fantastisk fyndighet i Tawke i Kurdistan i Irak. Men igår blev man utkastade, till en början under en period av högst sex veckor.

Anledningen till detta är att Oslobörsen, OSE, har släppt konfidentiell information tvärt emot reglerna om försäljningar av aktier i DNO som den regionala regeringen i Kurdistan (KRG) gjort för att hjälpa DNO med finansiering. Informationen som släppts har vinklats av OSE och norska media för att peka ut KRG och oljeministern som korrupta och att de ägnat sig åt insideraffärer, vilket KRG bemöter här. Problemet är att OSE släppte konfidentiella mötesanteckningar som även innehöll felaktiga anklagelser mot KRG, som sedermera har bemötts och avfärdats av DNO. Dessa felaktiga anklagelser har förstås norska media fört fram som sanningar, men skadan är redan skedd.

Nu är det en väldigt dålig idé att göra KRG förbannade för att ha blivit utpekade i dålig dager, så KRG har helt enkelt tillfälligt kastat ut DNO från Irak, samt stoppar all export av olja från Tawke, allt enligt norska DN och ett brev från KRG, som för övrigt finns länkat från DNO:s webplats.

KRG förklarar att genom de felaktiga utpekandena och smutskastandet av KRG och oljeministern så riskerar Irak att lida skada genom att oljebolag slutar investera i landet, och detta kan man inte tolerera. DNO får därför sex veckor på sig att få OSE att sitta fint och antagligen utfärda en ursäkt till KRG och oljeminister, annars åker man ut permanent.

Naturligtvis kommer DNO antagligen inte klara av att göra det, sex veckor är för kort tid, och därmed förlorar DNO en av de antagligen största oljefyndigheterna som ett privat oberoende oljebolag gjort i modern tid, som istället faller tillbaka i irakisk ägo.

Spelet bakom det hela har varit mycket fult, och det verkar som främst norsk media har varit ute efter DNO:s huvud på ett fat. Man får väl gissa att KRG är genuint förbannade, men också att de antagligen är rätt nöjda med att ha fått ett legitimt sätt att nationalisera DNO:s andel i Tawke-fältet. DNO har ju gjort arbetet och satsat pengarna i att få igång oljeproduktionen och behövs inte längre. Det går dock att diskutera om "vi har blivit förolämpade av tredje part" är en legitim anledning till att beslagta ett bolags tillgångar, men det är ju den som håller i vapnen som bestämmer. Låt oss ta ett fiktivt svenskt exempel: "Stockholmsbörsen släpper information om att svenska staten sålt aktier i TeliaSonera, där näringsdepartementet felaktigt anklagas för insiderhandel och korruption. Svenska staten beslagtar därför Telias telenät, till en början i sex veckor och om inte Stockholmsbörsen ber om ursäkt så tar staten över telenätet och driver det vidare i egen regi, eller ger bort det till Tele-2, i vilket staten köpt aktier".

Det är förstås lite synd att jag inte hållit mig till min filosofi att uteslutande investera i oljetillgångar i västerländska demokratier, främst i själva Norge eller i Kanada. Det här visar på risken med investeringar i andra länder, där oljetillgångarna aldrig är mer än ett brev från att beslagtas. Nu är det ca 10% av portföljen som drabbas via innehavet i DNO, då jag ökat rätt kraftigt där i väntan på det positiva beskedet om att DNO skulle börja få ersättning för såld olja i Irak. Nu har vi kanske fått förklaringen till varför DNO inte börjat få betalt, KRG har bara väntat på en möjlig anledning till att kasta ut DNO. Alternativt så har KRG varit ärliga i uttalanden som

"6. In conclusion, the KRG has always been and shall continue to be supportive of the companies working in the Kurdistan Region. We are very appreciative in particular of the dedication of DNO and Genel Enerji, which have both invested significantly in the Region. The KRG last week agreed to increase the share of Genel Enerji payments with respect to any local oil sales, and will do the same for DNO in due course."

Men frågan är om det blir en så allvarlig ekonomisk smäll över tiden. DNO har nämligen värderats som att Tawke inte existerade, marknaden har redan förutsatt att fältet skall beslagtas. Istället kan tidigare kurs motiveras av övriga tillgångar hos bolaget, om man nu inte åker ut ifrån hela Mellanöstern pga OSE:s agerande.

Naturligtvis kommer kursen i DNO att totalkrascha idag och det finns nog ingen chans att komma ur aktien till bra kurs. Att aktien utsatts för hård kurspress de senaste veckorna, trots en positiv börs, kan nog förklaras med aggressiva traders som blankat aktien baserat på kännedom om att OSE bland annat skulle släppa konfindentiell information, samt tillsammans med media vinkla detta på ett för KRG ofördelaktigt sätt.

De närmsta dagarna kommer jag förlora pengar i DNO. Jag har här strukit ett stycke om att DNO kan försvara sin aktiekurs på övriga tillgångar. Det är fel. Aktien kan rasa upp till 90% utan Kurdistan, se senare inlägg.

Om man vill förtränga lite så återstår att se om KRG bara snackar. Det finns en tendens i den delen av världen att snacka stort, men när det kommer till handling blir det inte alltid så dramatiskt. Att KRG skulle återupprätta sitt förolämpade anseende som en seriös spelare att investera hos genom att kasta ut ett av de bolag som investerat mest i regionen låter lite konstigt.

OSE visar med all tydlighet med sitt agerande att Norge är och förblir den sista sovjetstaten. Tack för kaffet.

2009-09-21

Prognos oljepriset hösten 2009

Som alla känner till vid det här laget så finns det en säsongsvariation i oljepriset, baserat på att efterfrågan i USA och övriga västerländska rika länder på norra halvklotet uppvisar ett visst konsumtionsmönster. På våren bygger man upp lager inför sommarens användningstopp under "driving season", varefter lagren tillåts minska under hösten. Sedan visar sig en viss uppgång under vintern pga de som fortfarande använder olja för uppvärmning, varefter man återigen börjar bygga upp lagren inför sommaren.

Normalt faller därför oljepriset under hösten. Ett tydligt undantag såg vi hösten 2007, då oljepriset bara steg och steg, vilket stoppade konsumtionen och ledde till att oljepriset gick in i en bubbla under våren 2008.

Jag tittar nedan på åren 2004-2008, eftersom det är från slutet 2004 som vi gick in i den platåfas inför peak oil, som till sist ledde till att världsekonomin inte längre kunde expandera och kreditbubblorna sprack och vi fick en finanskris.

Hur oljepriset uppfört sig innan vi nådde platåfasen för peak oil kanske är intressant, men reflekterar inte det läge vi är i nu. Vi är nämligen fortfarande kvar i platåfasen, men ser mer ut att vara i dess bortre ände. Graf för WTI i USD följer:

Priserna är medelpriser för respektive månad enligt amerikanska Energy Information Agency.

Justerar vi för ingångspris, och sätter detta till 100%, så ser det ut enligt följande.

Man kan ju konstatera att den exceptionella uppgången hösten 2007 kompenseras av den exceptionella nedgången hösten 2008. För alla år 2004-2008, undantaget 2007, så var oljepriset lägre i november eller december jämfört med september.

Medel finns med i graferna ovan, men blir kanske lite tydligare om det får stå för sig självt.


Om 2009 nu blir ett normalt år vad gäller oljeprisets utveckling på hösten, så bör alltså oljepriset sjunka. Vi har förstås inte något månadsmedel för september 2009 än, men tittar man på de första två veckorna i september hos EIA så blir medlet (68.39+70.91)/2=69.65 USD.

Oljepriset borde i så fall i medel bli 65:40 USD i oktober, 61:64 USD i november och 58:50 USD i december. Detta avser snittpriser för respektive månad, bottnar kan vara lägre än så.

Jag skulle nog kunna sträcka mig så långt som en generell prognos på att oljepriset bottnar i intervallet 50-60 USD någon gång nu under hösten, antagligen i november-december. Man bör ha detta i åtanke om man ligger investerad i priskänsliga oljeaktier.

Oljepriset har än så länge följt den prognos jag lade i början av året, dvs att priset som högst skulle nå 60-80 USD. Utfallet blev drygt 73 USD. Jag ser inte heller någon anledning att just nu ändra min prognos inför 2010, dvs att oljepriset som högst hamnar i intervallet 70-90 USD nästa år. Men först skall vi antagligen ner under 60 USD under hösten 2009.

Som svensk investerare kanske detta är mindre relevant, eftersom detta inte säger något om växelkursen USDSEK. Samtidigt har ofta marknaden på börsen en tendens att gilla siffermagi, och därför bry sig om oljepriset i USD, och inte i SEK som kanske är mer relevant för svensknoterade bolag.

Jag tror att man bör vara försiktig med oljeinvesteringar de närmsta månaderna. Sitter man i högutdelare behöver man förstås inte bry sig så värst, pengarna trillar in på kontot ändå. Man vet förstås aldrig vad för svart svan som kan dyka upp, men det ser åtminstone ut att bli en ovanligt lugn orkansäsong i år.

Istället kan vi nog förvänta oss en prisökning på den nordamerikanska fossilgasen, vilket gör att en del bolag kompenseras för fallande oljepris, medan fossilgastunga bolag faktiskt stärks trots fallande oljepris. Men det kräver nog en separat analys. Fossilgas och olja har iaf säsongsmönster som inte följer varandra.

Var och en ansvarar för sina egna investeringsbeslut. Caveat emptor.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...