2009-07-31

BNP-raset fortsätter och mer nyspråk

BNP minskade kvartalsvis med 0.3% rapporterar SCB, dvs -0.3%. Som bekant fick Nordea rubriker om att Sveriges ekonomi växer genom deras helt felaktiga prognos om en ökning på 0.3%, dvs +0.3% kvartalsvis. På helåret krympte ekonomin 6.2%.

Istället är det nu SEB:s tur att stå för nyspråket, eller glädjande besked som det heter.

Det är ju intressant att hushållens konsumtionsutgifter minskade med 2.2%, trots att det tidigare rapporterats att skuldsättningen ökat, inklusive konsumtionskrediter.

Detta innebär rimtligtvis att svenska hushåll nu går back, och trots minskad konsumtion fortfarande lever över sina tillgångar. Folk fortsätter att låna för att täcka upp inkomstbortfall pga arbetslöshet etc. Trots allt dröjer det åtminstone ett år innan inkomsten faller i kreditregistren, så till en början kan man söka krediter baserat på den inkomst man inte längre har.

Så enda effekten av nollränta, rent av negativ ränta, är fortsatt krympande ekonomi och ökad skuldsättning. Det har det alltså inte. Ekonomin fortsätter att krympa. Hade tillväxten varit 0%, då hade den stannat upp. Korrekt rubrik hade varit att BNP-raset saktar ner. Inte stannar upp.

Svenska Dagbladets nyspråk är att BNP-raset har stannat upp.

Varför sätter man sådana rubriker? Enda anledningen måste vara att man vill inbilla folk att läget är bättre än det är. Synd, jag trodde att tidningarnas uppgift var att skriva sanningen. Även i rubriker.

DI tar åtminstone inte till nyspråk. De använder termen "BNP-raset bromsar in" på sin förstasidan, och Sveriges BNP krympte 6.2% som rubrik på artikeln. Seriösast i klassen alltså. Måste vara någon semestervikarie.

Sveriges suveränitet är nu inte bättre än Somalias

Som ett bevis på att Sverige inte längre är en suverän stat, dvs en statskonstruktion som kan hävda sina gränser samt lag och ordning inom landet, så kapades ett lastfartyg på svenskt vatten utanför Öland. Det återstår nu att se om kaparna fått blodad tand, när de nu upptäckt att det är helt ofarligt att bedriva piratverksamhet i svenskt vatten, antagligen betydligt ofarligare än att göra det baserat i Somalia.

I så fall återstår det att berörda länder börjar patrullera svenskt vatten med sina krigsfartyg, i det här fallet Finland och antagligen Ryssland, pga en rysk besättning ombord på fartyget. Dessutom passerar ju som bekant rätt mycket transporter till och från Ryssland just Östersjön. Alternativet är förstås att den fortfarande ganska starka svenska flottan och tar sig an uppgiften för att bibehålla svenskt suveränitet och integritet.

Det kan ju annars gå så långt att en annan nation får för sig att de behöver ockupera Gotland (och Öland?) för att hålla piratbaserna borta?

Å andra sidan kanske det bara rör sig om en isolerad händelse relaterad till knarksmuggling?

Det intressanta är om det här blir rutin, och svenskt vatten kommer börja uppfattas som piratvatten?

Underkänt för det svenska försvaret och den svenska kustbevakningen är det iaf, och visar på fortsatt kollaps i grundläggande samhällsfunktioner i Sverige, dvs rättsväsende och försvar.

Som ytterligare bevis på hur omvärlden uppfattar Sveriges grundläggande samhällsfunktioner så genomförde rederiet först en egen utredning innan man alls kontaktade svenska myndigheter.

2009-07-30

Peak coal?

Har fått en fråga om peak coal från en av läsarna, dvs den punkt där produktionen av kolet toppar ut för att därefter för alltid minska, jämför med peak oil.

Kol brukar ju av optimisterna, dvs de som inte läser på, framställas som en resurs det finns enormt mycket av och som räcker i hundratals år. Detta är tyvärr fel, och det är även skillnad på kol och kol. Precis som för oljan så utvinner man det lättutvunna och bästa kolet först, och successivt blir det alltså sämre kvalitet och större djup med minskande energinetto i produktionen. Tonnage är inte samma sak som energiinnehåll heller.

Jag vet att Kjell Alekletts forskningsgrupp i Uppsala fått i uppdrag av Kina att studera landets kolreserver, men jag har inte sett något resultat av detta än.

Det finns andra studier som pekar på att peak coal, mätt i allt sämre tonnage, inträffar i intervallet 2020 - 2030, och detta är egentligen de enda seriösa studierna i ämnet. Övriga förutsätter egentligen att kolet räcker "för evigt" och har inte heller tittat på kolets Hubbert-kurva. Det kan finnas mycket kol, men liksom för oljan så kommer produktionen falla, och det är produktionen som påverkar samhället, inte hur mycket som finns kvar.

Lite länkar

Peak coal by 2025 say researchers
Peak coal: sooner than you think
COAL - The Roundup

Det mesta materialet är från 2007, men finns det några nyare rapporter får ni gärna lägga in dem i kommentarerna.

Ovanstående tyska forskningsrapport som talar om peak coal år 2025 är vad som ligger till grund för kolbiten när jag brukar skriva om peak oil 2008, peak gas 2015 och peak coal 2020-2030 eller peak gas inom 5-10 år och peak coal inom 15-20 år.

Någon vän av ordning kommer förstås ta upp kärnkraften som alternativ. Glöm inte att det måste byggas 2600 kärnkraftverk, mot dagens dryga 500, för att ersätta enbart oljan de närmsta 50 åren förutsatt att uranet räcker. Skall man även ersätta fossilgasen och kolet med kärnkraft måste man bygga ytterligare ca 5000 kärnkraftverk. Och allt det förutsätter att energikonsumtionen inte ökar, utan ligger kvar på nuvarande nivå de närmsta 50 åren, oavsett behov, önskemål eller befolkningsstorlek.

Diskutera gärna.

Tillägg: Enligt ett inlägg på Kjell Alekletts blogg så har hans forskargrupp i Uppsala just nu tre vetenskapliga artiklar om peak coal ute på peer review, och kommer förhoppningsvis publiceras framöver. Man har även en presentation av frågan. Läs speciellt presentationen, som innehåller tydliga grafer, inklusive hur orealistisk IPCC:s fantasier om framtida utsläpp av CO2 är, eftersom kolreserverna helt enkelt inte räcker för att uppfylla deras modeller, inte ens om tillgångarna på kol dubblas mot idag.

2009-07-29

Det är trendigt med nyspråk

Nu börjar även Nordea använda nyspråk. Nästan 10% i arbetslöshet kallar man "nu är det trots allt över 90% som har jobb". Visserligen korrekt, men det är bara ett sätt att vända den höga arbetslösheten så det verkar positivt.

Nordea sticker också ut hakan om att de tror att Sverige visade ekonomisk tillväxt under Q2, dvs andra kvartalet. Därmed får de förstås stora rubriker där DN väljer att på förstasidan skriva "BNP ökade med 0,3 procent andra kvartalet".

Snacka går ju, men snacka så det går, det kan bara DN. Hur BNP utvecklades under andra kvartalet vet vi inte. +0.3% är Nordeas fantasiprognos, den mest positiva av alla prognoser. Varför DN inte istället valde den mest negativa frågar sig även Flute.

Även SvD presenterar det som att Nordeas gissningar är fakta.

Då kan väl jag också gissa, undrar om jag får rubriker. Jag gissar på +25% i tillväxt under andra kvartalet. Nu borde även jag hamna på förstasidan...

Och det är faktiskt fler än 50% som har jobb, vilket är ett sant uttalande...

Ännu mer teknisk analys av fossilgasen

Det tekniska analyshuset EWT Investing har ute en ny teknisk analys av den nordamerikanska fossilgasen, där man medger att tidigare analys inte var riktigt korrekt. Den triangel som bildades vid förra tillfället gav ett utbrott nedåt istället för uppåt. Det betyder dock inte att man inte kunde göra sig några slantar på den uppgång som tillfälligt kom. Det gäller att sätta sin stop-loss snävt.

Nu har man istället gjort en vågräkning enligt EWT, och förväntar sig en kraftig uppgång i priset på fossilgas framöver. EWT Investing själva kommer plocka in den börshandlade fonden United States Natural Gas (NYSE:UNG) igen, men sätter lämplig stop-loss på 11:85 - 11:90 USD, då det indikerar felaktig teknisk analys.

Fossilgasen är kraftigt blankad och nedspekulerad. Sticker priset väl iväg kan vi få se en rejäl short-squeeze med medföljande raketuppgång. Den som överlever får se.

Som vanligt ansvarar alla för sina egna investeringar och investeringsbeslut.

Nej, vi behöver inte 553 myndigheter

Just nu pågår tydligen den sk Pride-festivalen uppe i Fjollträsk, vilket förtstås av någon anledning dominerar media. Vilken läggning människor har är tydligen väldigt viktigt att fokusera på.

Det är rent av så viktigt att Ywonne Ruwaida tycker att vi borde ha 553 myndigheter i Sverige, inte nuvarande 552.

Nej, vi behöver inte 553 myndigheter. Vi behöver inte ens 552 stycken. Det borde snarare gå att banta ner till under 100 myndigheter, men frågan är vad avdankade politiker skall jobba med om de inte får sitta av resten av arbetslivet som GD på en myndighet? De kanske helt enkelt måste klippa sig och skaffa ett riktigt jobb, jobb som inte betalas av skattebetalarna?

En ambition vore att avskaffa en myndighet i månaden. Men även då så tar det 36 år att nå ner till 100 myndigheter. Tyvärr så skapas det en avvecklingsmyndighet varje gång man skall avveckla en myndighet. Frågan är bara om det finns en Avvecklingsmyndigheten för avvecklingsmyndigheterna också? Vem avvecklar avvecklingsmyndigheten?

På tal om myndigheter så kostade ett dokusåpaprogram i SVT, där man satte ut diverse Fjollträskare på en ö i varmare länder, skattebetalarna 100-tals miljoner kronor. En gång deltog nämligen en socialdemokratisk politiker, och blev så förtjust i en deltagande vegan att han insåg att det fanns ett underlag för personvalskampanj med veganer som målgrupp. Resultatet blev den tack och lov avvecklade Djurskyddsmyndigheten, vars verksamhet nu förts in där den hörde hemma tidigare, dvs Jordbruksverket. Men äventyret han ändå kosta några hundra miljoner i onödan. Det är dyrt med dokusåpor.

För att knyta ihop säcken kring firandet i Fjollträsk, så inväntar jag fortfarande att någon arrangerar en Swedish Shame Festival på något mindre fjolligt ställe, typ Göteborg, så att politiskt inkorrekta heteronormativa monogama människor kan få gå ut på gatorna och skämmas.

Fast risken är väl då att någon politiker från (kd) lägger fram ett förslag om en normstärkande myndighet, så det vore ju ingen vinst. Fast det är klart, normstärkande fd myndighet finns det ju redan, dvs kyrkan.

Nej, ifrågasätt gärna normer, t ex att man måste låna och konsumera, men det behövs ingen myndighet för sådant. Folk kan väl få ha rätten att tänka själva?

2009-07-28

Nyspråk från PR-byråerna

PR-drevet mot det ekologiska jordbruket fortsätter. Denna gång har man fått en riksdagsman och agronom från centerpartiet att ta till nyspråk. Att inte bespruta potatisen med gift 10-15 gånger kallas för att "marknadsföra sina produkter" eller "certifieringskoncept".

Besprutning av potatis med gift 10-15 gånger kallas för "det moderna svenska miljöjordbruket".

Centerpartisten försöker alltså påskina att det inte finns någon skillnad mellan förgiftad mat och giftfri mat, annat än att den kan marknadsföras annorlunda. Samtidigt försöker han påtala att det viktigaste är närodlade produkter. Problemet är att produkten må vara närodlad, men innan den får säljas till konsument så har den åkt ett antal varv runt Sverige, t ex till något av de fåtal slakterier, mejerier eller kvarnar som finns kvar i landet. Så vad som är närodlat är inte nödvändigtvis utan enorma transporter. Men man kan hitta närodlade och närförädlade produkter om man anstränger sig, t ex Gröna Gårdars ekologiska kött i Göteborgsområdet, eller Wapnö eller Falköpings Mejeriers mjölk, som också finns ekologiskt. Arlas mjölk kan däremot åkt runt halva landet. Wapnös mjölk är så närproducerad det går, mjölken rinner 20m från mjölkroboten till mejeriet, men är tyvärr inte ekologisk.

Att det utgår EU-stöd till ekologiskt jordbruk tas också upp, och här hittar vi kanske anledningen till att ngn PR-byrå har börjat få olika aktörer att gå ut och hetsa mot ekologiska produktionsformer. De ökade stöden till ekologisk jordbruk sker nämligen på bekostnad av minskade stöd till giftjordbruket. Så det kostar inte skattebetalarna mer, utan är bara en omfördelning från de som köper fossilframställt konstgödsel till de som återför naturliga näringsämnen i ett kretslopp till åkrarna.

Och återigen, ekologiska produktionsformer ger i större delen av världen, dvs U-länderna, bättre lönsamhet och större produktion, så Marit Paulsens förvirrade argument om att vi inte kan göda världens befolkning utan att spruta gift på maten faller fortfarande. Oljan, gasen, kolet och gruvbrytning av fosfor är ändliga resurser. Förr eller senare återstår bara ekologiska alternativ som produktionsform i jordbruket, och vi får hoppas att giftjordbruket inte förstört den åkermark som finns kvar då. Peak oil inträffade antagligen förra året, och gasen toppar ur ca 2015, följt av kolet ca 2025. Det kan ingen retorik komma runt. Gröna Gårdars blogg sammanfattar det hela väl.

Se även tidigare inlägg och övrigt i ämnet.

Ingen avskuldning i sikte

Svenska folket skuldsätter sig allt mer. Det finns inga tecken på att man ägnar sig åt den avskuldning som behövs för att få en grund att bygga en vändning i ekonomin på.

Dagens Industri rapporterar att bostadsskulderna har stigit med 10.4% i år, och konsumtionsskulderna via främst kreditkort har stigit med 4 miljarder SEK.

Svensken saknar alltså det goda omdömet man ser i USA, där skuldsättningen bland privatpersoner minskar. USA har förstås massvis med andra problem, men åtminstone privatpersoner agerar korrekt.

Vi kan inte få någon varaktig ekonomisk återhämtning innan skuldsättningen i ekonomin har minskat via sparande, amorteringar och konkurser. Att försöka ta sig ur en ekonomisk och finansiell kris orsakad av låga räntor och för stora skulder med ännu lägre räntor och ännu större skulder fungerar inte.

Men svensken måste fortsätta köpa prylar från Kina. Nästa jobb i Kina som räddas kan ju varit deras gamla utflyttade jobb.

Det här kommer inte sluta väl.

Repliker om ekologiskt jordbruk

Det har kommit två bra repliker mot att ekologiskt jordbruk skulle vara dåligt för miljön, dels igår av docent Artur Granstedt, och tidigare även av forskaren Johanna Björklund vid SLU.

Speciellt Björklund är värd ett citat:

"Det ekologiska lantbruket utgår från att jordens fossila resurser är begränsade och att vi behöver utveckla lösningar som ger en hög produktion med lokala förnybara resurser. Det är inte mer dogmatiskt än att utgå från en oändlig tillgång på ändliga resurser och att vi i den rika delen av världen har rätt till en oproportionerligt stor mängd."

Vad gift- och fossilförespåkarna utgår från är att olja, fossilgas mm är oändliga naturtillgångar, när vi vet att så inte är fallet. Som jag skrivit tidigare så är ju t ex ekoköttproducentgruppen Gröna Gårdar medvetna om peak oil, och att vi framöver får se ständigt minskade tillgång på de ändliga naturtillgångarna, som ju även omfattar gruvbruten fosfor till gödning av industrijordbrukets åkrar.

Bloggaren Fahrenheit 1961 påpekar att ekologiskt jordbruk faktiskt ger bättre lönsamhet och större skördar i tredje världen än vad fossiljordbruket ger. Lönsamheten blir sju gånger större eftersom man inte behöver köpa konstgödsel, förutom de större skördarna, så hela tramset som inleddes av att Marit Paulsen fått ett kit från en PR-byrå är grovt felaktigt.

Man kan fundera på vem som ligger bakom drevet. Gift- och konstgödselindustrin omsätter stora pengar, och stigande ekologiskt brukande minskar deras försäljning samtidigt som de pressas från andra hållet av priset på insatsråvarorna, olja och fossilgas. Anlita en PR-byrå att uppmuntra lite forskare att skriva debattartiklar, och övertyga gärna någon politisk talesman som Marit, så kanske man kan få folk att sluta att köpa ekologiskt. På den ekologiska sidan hittar man inga storföretag, utan där är det gräsrötter och småföretagare. Knappast några som hyr in en PR-byrå.

Samtidigt kan man konstatera att det åtminstone inte påståtts att potatis som sprutats med gift 10-15 gånger skulle vara nyttigare än ekologisk obesprutad potatis. Återstår väl att hitta någon forskare som hävdar att gift är nyttigt. Under någon sten borde man kunna hitta en sådan.

Som Artur Granstedt påtalar så innebär den rika halten av liv i ekologisk jord att jorden bland annat självgödslas med kväve genom ordentlig luftning av jorden. Jord och mull är komplicerat. Att dränka sand med konstgödsel kanske fungerar kortsiktigt, men inte i längden. Och i den takt man häller konstgödsel och gift på fossilbrukets åkrar så förvandlas dessa successivt till livlös sand. Hade vi haft torrare klimat hade den sedan blåst bort. Jordbruksmark är också en ändlig resurs.

Bloggaren Flute har också en bra kommentar till det hela.

2009-07-27

Gråben vs PA Resources Investor Relations

Det är som sagt aldrig tråkigt att äga mitt portföljbolag PA Resources (OSE:PAR,OMX:PAR). Som jag redogjort för tidigare så brukar detta bolag ställas mot Lundin Petroleum (OMX:LUPE) på mer eller mindre mogna vis i olika forum på nätet. Detta trots att bolagen värderas i princip exakt lika.

En av hatarna av PA Resources kallar sig för Greywolf, och skrev idag på sin blogg att bolagets borrhål i Gita-prospektet skulle vara torrt, och hade även kännedom om att driftsättandet av Azurite-fältet i Kongo-Brazaville inte skulle bli klart i år, trots att det utlovats nu under sommaren. Greywolf har förutom att vara notorisk hatare av bolaget även gjort sig känd för att ha sagts sig känna till att Lundin Petroleum skulle gjort jättefynd i Sudan, som sedan visade sig bli inget.

Sådant här kan ju få stå för sig självt och utan kommentar, och normalt brukar inte börsnoterade bolag kommentera uppgifter på Internet. Fast under dagen har det cirkulerat en kommentar från just PA Resources IR-avdelning, som jag citerar nedan.

"Hej!

Det är tråkigt att se denna typ av inlägg som Greywolfs gör, där han sprider rykten och osanningar och drar slutsatser utifrån detta. Normalt sett kommenterar vi inte inlägg på chattar etc. Men jag måste kommentera några saker:

- Gita påträffade ett sandstenslager från mellersta juraperioden som innehåller hydrokarboner. Resultatet från brunnen utvärderas för fullt och kommer att ge en ökad kunskap om berggrunden.

- Prospekteringsbrunnar pluggas alltid igen och lämnas. Greywolf får det att låta negativt, när detta är högst normalt och något som alltid sker.

- När det gäller hans kommentarer kring Aseng: Ja, investeringar i oljefält och prospekteringsborrningar kostar mycket pengar, men detta är inget nytt och det gäller alla oljebolag. Det är en verklighet vi har jobbat i ända sedan bolaget bildades 1994. Ledtiderna kan också kännas långa för utomstående, men inte för ett oljebolag. Men som sagt detta är den verklighet vi lever i och all vår planering utgår från detta.

- Uppgifterna om Azurite-fältet är helt felaktiga. Produktionsstart är beräknad att ske sommaren 2009. Vi släpper en pressrelease så fort produktionsstart sker.

- Försäljningen av den norska verksamheten var en mycket god affär för oss, och en del i vår affärsidé. Att förvärva verksamhet, utveckla denna och sedan sälja den till ett bra pris.

- För din information; såsom vi tidigare informerat om. Produktionsprognosen för året är oförändrad - den genomsnittliga produktionen under 2009 förväntas uppgå
till mellan 11 000 och 14 000 fat oljeekvivalenter per dag.

- Vår Q2-rapport kommer den 19 augusti. Då får du den senaste uppdaterade informationen från oss.

Mvh,

Ann-Kristin Littorin"


Om det här är autentiskt låter jag vara osagt, det rör sig antagligen om ett mailsvar till en enskild person som sluppit löst på olika forum. Det intressanta är att PA Resources i så fall faktiskt bemödar sig att kommentera Internetskriverier i det här fallet, kanske därför att uppgifterna från Greywolf var "rykten och osanningar" enligt kommentaren ovan.

Som jag skrivit tidigare bör ägare av PA Resources se till att prenumerera på Azurite-operatören Murphy Oils nyhetsreleaser. Besked om produktionsstart i Azurite lär komma den vägen snabbare än PA Resources själva kan släppa nyheten. Och beskedet kan nog komma när som helst. Release brukar i så fall bli en stund innan den amerikanska börsens öppning, alternativt innan svenska börsen öppnar. Därmed finns kanske ett säkert tradingfönster mellan 0900 och kanske 1300, då man inte behöver oroa sig för några pressreleaser från Murphy just då. Handelsvolymerna i PA Resources gör att aktien är tacksam för trading, åtminstone om man hanterar summor som gör att man kan dra in pengar även på rörelser om 20-30 öre.

Man skall dock inte underskatta buy the rumour, sell the news. Om marknaden förväntar sig att Azurite kommer igång inom kort, så kan aktiekursen rent av falla på en nyhetsrelease, vilket får mig att tänka på ett av mina första blogginlägg.

Balanserat av SvD

Svenska Dagbladet har faktiskt en ganska balanserad artikel om den eventuella återhämtningen från den ekonomiska krisen. Man lyckas både få med alla optimisters drömalternativ, en V-formad återhämtning, såväl som den mer realistiska dubya, som alltså följer 1929-scenariot.

Nu läser väl folk artikeln som de vill, och tar alla ord som skrivs som ett tecken på att allt är över.

SvD avslutar däremot balanserat, och jag citerar:

Det finns dock inget som säger att vi får se en upprepning av de gyllene tiderna. Det kan lika gärna bli som de dryga åren 1960–1982, då världsekonomin stördes av fem recessioner.

Frågan är bara hur många som läser det. Vi hade en fantastisk ekonomisk utveckling de senaste 30 åren, så till den grad att många börjat tro på att den är normen. Men det kan lika gärna röra sig om de sedvanliga Kondratiev-cyklerna, och efter 30 goda år kommer 30 dåliga. Men det är lätt att glömma bort över en generation.

Sedan är det lite optimistiskt att kalla nuvarande läge för en lågkonjunktur, som man gör i artikeln.

Guldpriset i SEK per gram vecka 30, juli 2009 - Svag utveckling

Guldpriset föll tillbaka under vecka 30, och den svaga utvecklingen dominerades av en stärkt krona.


Samtidigt visar guldet inte upp någon större dramatik, men fortsätter priset nedåt så finns möjligheten att guldet etablerar sig på en ny lägre nivå under det intervall om 230-240:- SEK per gram som gällt de senaste veckorna. Samtidigt är intresset för guld och ädelmetaller lågt under sommarmånaderna, och någon verklig dramatik ser vi nog inte förrän framåt hösten.

Vad har du för utbildning och sysselsättning?

Förra veckans demografiundersökning avslöjar väl inte direkt något överraskande. Den typiske läsaren av bloggen är en vuxen man, oftast i åldern 26 - 45 år.

Veckans undersökningar är vad du har för utbildning och sysselsättning. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter när du svarar på undersökningarna, så dina svar är helt anonyma för mig.

2009-07-26

Lånekonsumera, nästa jobb i Kina du räddar kan vara ditt gamla!

Det är glädjande att åtminstone Johan Norberg får utrymme i gammelmedia, och därmed kan påtala sanningar som att man inte kan lösa en finans- och ekonomisk kris orsakad av låga räntor och lånefinansierad överkonsumtion med ännu lägre räntor och ännu mer lånefinansierad överkonsumtion.

Något som både jag och t ex Flute brukar påtala. Man släcker inte elden genom att hälla bensin på den.

Räddningsåtgärderna är inga räddningsåtgärder, de är populistiska panikåtgärder. Ekonomin kommer inte visa någon form av uthållig återhämtning förrän man avbelånat sig genom konkurser, amorteringar och sparande. Inte genom nollränteexperiment och massiv tryckning av nypressade digitala pengar.

Man bygger inte tillväxt på lån och konsumtion, man bygger tillväxt på sparande och investeringar.

Vad gäller rubriken, så är det mesta ni konsumerar tillverkat i Kina, Indien eller övriga Asien. Så den enda jobb ni räddar genom att konsumera för lånade pengar är era gamla jobb som numer flyttat till just Kina. Gissa vem som skrattar bäst och sist?

2009-07-25

Cykeln fortfarande snabbare än bilen

Som ni kanske minns skrev jag ett inlägg i vintras om att cykeln är snabbare än bilen, om man räknar in tiden man måste jobba för att betala för bilen.

Bloggaren Teknik O Verklighet har gjort en liknande uträkning i maj, med ambitiösa grafer och inte bara cykel vs bil. Han kommer fram till liknande slutsatser, eller åtminstone att cykeln är snabbast om man har mindre än två mil till jobbet.

Tyvärr brister hans inlägg i att det visserligen finns grafer, men det redovisas inte hur han beräknar dem. T ex nämner han en fast kapitalkostnad för fordonen, vilket inte stämmer. Kapitalkostnaden ökar med miltalet, eftersom värdeminskningen går snabbare ju mer man kör. Det kan vara en anledning till att han får bilen till att vara snabbare på längre sträckor än två mil.

Läsvärt ändå. EU-moped står sig väldigt, väldigt bra och fungerar ju även över längre sträckor. Där finns det ju dessutom riktiga elmopeder att köpa redan idag.

En sympatisk bloggare som skriver mycket om cykling, speciellt i Stockholm, är Juggen. Han tar ofta upp cyklisternas största problem, nämligen att städer alltjämt i första hand utformas för bilar och bilister, och att det medför att det ofta kan vara fullkomligt och bokstavligen livsfarligt att cykla. Även nyare områden som Hammarby sjöstad är feldesignade, med cykelbanan mellan bilarnas parkeringsplatser och körbanan. Där är det någon som inte tänkt till.

På tal om cykling så får den svenska filmen datoranimerade filmen Metropia öppna filmfestivalen i Venedig. I svensk press presenteras den som en framtidsdystopi.

Men av någon anledning så väljer både DN och SvD bort den presentation som filmbolaget själva går ut med. Jag citerar vad filmbolaget själva säger:

Metropia takes place in a not-so-distant future. The world is running out of oil and the undergrounds have been connected into a gigantic subway network beneath Europe.

En version av världen efter peak oil alltså. Men gammelmedia glömmer att nämna att det där med oljan. Som vanligt alltså, vilket t ex hände med Göran Perssons oljekomission som i media presenterades som att handla om klimatförändringar, när fokus låg på peak oil (oljetoppen). Hör inget, ser inget, säger inget. Tre apor. Istället smygs oljeerans slut ut via populärkulturen, ibland i förtäckta former.

Huvudpersonen i Metropia cyklar iaf till jobbet, även om han pga stulen cykel tvingas ta tunnelbanan en dag.

2009-07-24

Inte svårt att överträffa låga förväntningar

I DN sätter man rubriken om att svenska börsbolag presterar bra trots krisen. Det är förstås en grov förenkling.

Analytiker har nämligen satt förväntningarna väldigt lågt, och det är utifrån dessa förväntningar som de presterar. Det är alltså inga gröna skott vi pratar om. Att man presterar bättre än låga förväntningar är alltså inget tecken på att krisen är över, vilket också framgår om man läser artikeln. Men många läser bara rubriken och stoppar in "allt är så bra, så bra" i bakhuvudet.

Dessutom är det de stora börsbolagen man pratar om. Sverige är så mycket mer än så, men onoterade företag utsätts inte för några lågt ställda analyser.

2009-07-23

11% av USA:s befolkning får matkuponger

USA beskylls ofta från vänsterhåll för att sakna social välfärd. Detta är förstås långt ifrån sanningen. Man tar t ex ut en skatt på arbetsgivare för att finansiera arbetslöshetsersättning, även om många amerikaner inte omfattas av den amerikanska motsvarigheten till a-kassan, eftersom det krävs att man var heltidsanställd för att kvalificera, dvs inte self employed (enskild firma på svenska) eller deltidsanställd.

Det kanske inte finns något direkt socialbidrag i USA, men istället har man food stamps, matkuponger. Fast de består numer i speciella kontokort som man bara kan handla mat för och inte små papperslappar. Ersättningen är i storleksordningen 175 USD per månad och person, vilket alltså är drygt 1300:- SEK per månad. Det kan man äta både väl och gott för, även med dyra svenska matpriser.

I själva verket så får ca 11% av USA:s befolkning matkuponger idag, eller 33.8 miljoner personer, varav ungefär hälften är barn. Till hösten är prognosen att siffran kommer ha stigit till 35 miljoner personer eller ca 11.3% av hela befolkningen. Alltså inte 11.3% av den arbetsföra befolkningen, utan totalt, inklusive gamla och barn.

Det skulle motsvara att man i Sverige betalade ut socialbidrag till ca 1 046 000 svenskar. Vilket man inte gör. Om det nu rör sig om 175 USD per månad, så betalar man till hösten alltså 45 miljarder SEK i månaden i matkuponger/socialbidrag i USA. Mer än vad det svenska försvaret kostar varje år alltså. Fast varje månad. Där kan vi prata om social välfärd...

Demografiskt påminner det kanske lite om Sverige, det rör sig til 76% om barnfamiljer och inte sällan om ensamstående föräldrar (36%). En majoritet (59%) av de som får matkuponger är inte europeiskt vita, utan färgade eller med latinamerikanskt eller asiatiskt ursprung.

När det gäller att Obama-regimen har prognosen om 35 miljoner personer med matkuponger till hösten nu i recessionen i spåren av finanskrisen får man ta med en nypa salt. Som bekant trodde Obama-regimen att den officiella manipulerade siffran över arbetslösheten skulle toppa 8.1%, vilket snabbt överträffades och nu är uppe i 9.5%. Det är inte orimligt att siffran kommer jaga ikapp matkupongernas 11%, om nu inte Obama-regimen varit lite väl optimistiska där också.

Så någon svält är det inte tal om i USA, pengar till mat kan man iaf få.

Nu inväntar jag en (s)ocialdemokratisk kommentar att 11% matkupongstagare beror på de enorma sociala klyftorna i USA. I Sverige är de flesta istället lika fattiga, så då slipper vi sociala klyftor. Bra va!

Provs för svininfluensan

Som tidigare rapporterat så är ju survivalism det nya svart. Själva überbocken Neil Strauss har skaffat getter och packat sin BoB (Bug-out bag, dvs den förpackade ryggsäck som survivalisten har hängande i hallen om utomjordingar anfaller, kriget kommer eller zombieplågan blir för akut). Både här och där hittar man individer som lägger upp sina provs (provisions, dvs bunkrade förråd).

Nu har man förstås gulddagar pga svininfluensan. Svenska survivalister hänger på forumet Swedish Survivalist, som drivs av en signatur med namnet sprithitler, och där dyker svininfluensan upp om och om igen.

Men är det realistiskt möjligt för en survivalist att undkomma svininfluensan? Behövs det ens?

Skall man isolera sig för att inte bli smittad, så handlar det om att åtminstone vara isolerad under hela vinterhalvåret, och när det väl är över kommer resten av Sverige ha haft svininfluensan, och några riskerar fortfarande vara smittspridare. Det räcker att träffa en sådan när isoleringen är över för att hela retreaten till sin BoL (Bug-out location, en tillflyktsort, "sommarstuga" som det officiellt brukar kallas, eller åtminstone i survivalistkretsar ursäktas som till vanligt folk) skall varit helt meningslös. Ekonomiskt är det billigare att vara sjuk en vecka, och förstås ännu billigare att vaccinera sig istället.

Problemet för survivalisterna är dock att samhället inte kommer gå under pga svininfluensan, utan kommer fortsätta fungera som normalt. Så skall man isolera sig i sex månader måste man kunna dra in pengar eller ha dessa buffrade för att betala sina räkningar, hyran på lägenheten, räntan på BoL:en i ett halvår, och jag gissar att lika många bland survivalister klarar av det som bland befolkningen i stort, dvs högst några procent.

Så istället är det väl alkogel i en flaska i fickan och munskydd som gäller för survivalisten. I väntan på undergången 2012, så får han eller hon helt enkelt traggla vidare på jobbet för att dra in räntan och räkningarna.

Frågan är ens om det behövs några provs för svininfluensan. Man kan bli sängliggande 1-2 veckor, och alla svenska hushåll har ju gjort som Civilförsvarsförbundet rekommenderar och har ju redan åtminstone en veckas matreserv hemma. Så där behövs det inga provs.

Elen och vattenförsörjningen kommer fortsätta fungera som normalt, och är mestadels automatiserad, så den innebär inte heller några problem.

Kvar är endast mediciner att trycka ner symptomen med. Febernedsättande paracetamol eller acitilsalicylsyra, nässprej etc, tillräckligt för åtminstone en vecka per person i hushållet. Maxdos Alvedon/Reliv för en vuxen blir 4x2 piller om dagen, och då behövs två paket om 30 piller styck för att som vuxen klara en vecka. Har man barn kan man räkna med att vara hemma för vård av barn, eftersom barn inte kommer vaccineras. Och brist på mänsklig kontakt är inte aktuellt när man vårdar sina barn. DN har en talande bild av hur det såg ut på 1957 när Asiaten härjade. Föräldrar som inte är vaccinerade kommer bli sjuka om deras barn blir det.

Om mediahysterin och mediapaniken går över till att utgöra riktig panik hos befolkningen i stort kan det finnas en risk att folk böjar hamstra medicin. Förhoppningsvis finns det febernedsättande nog. Survivalisten lägger nog inte upp några särskilda provs. Hon eller han har antagligen redan åtminstone ett årsbehov av medicin hemma, kanske åtminstone medicin för en månads kontinuerlig feber.

Slutsatsen är nog att svininfluensan inte riktigt är den katastrof som survivalister förbereder sig för, utan helt enkelt vanlig influensa, fast möjligen smittsammare än vanligt. Invasionen av utomjordiska zombies som anländer när en meteor krockar med jorden samtidigit som det utkämpas ett globalt kärnvapenkrig i spåren av en global pandemi är inte riktigt här än.

Tills dess är ingen människa en ö, och vi behöver alla varandra. Antagligen även efter 2012.

Missförstå mig dock inte, survivalister är seriösa människor som gillar att vara förberedda och besitter mycket kunskap. Även om man kan driva med dem, precis som man kan driva med alla grupper i samhället. Devisen är väl var inte rädd, var förberedd.

2009-07-22

Influensainvesteringar revisited

I april skrev jag ett blogginlägg om några influensarelaterade aktier, t ex royaltybolaget Gilead Sciences (NASDAQ:GILD) som sitter på patentet för Tamiflu eller Crucell (NASDAQ:CRLX).

Det är bara att konstatera att det inte nödvändigtvis varit några vidare investeringar. Gilead har stigit 0.6% sedan förra inlägget, men Crucell har stigit 21% sedan mitt inlägg den 27:e juli.

Vaccintillverkaren Glaxo Smith Kline (LON:GSK) har gått 8.5% under samma period. Roche (OTC:RHHBY) som tillverkar och marknadsför Gileads influensahämmare Tamiflu har gått 14.2% under perioden sedan den 27:e april.

Samtidigt får man ju jämföra detta med börserna i stort, men just Gilead har inte gått något vidare.

Även andra bloggare täcker in ämnet.

9.9% nominell löneökning, 7.6% personlig inflation

Snart är det dags för årets första nya månadslön från Wibble-kontot. Jag tillämpar personligen ett räkenskapsår för lönebufferten juli till juni, så julilönen baserar sig på nettoresultatet efter skatt juli till juni.

Trots finanskrisen och börskraschen så blev det en löneökning på 9.9%. Tittar jag å andra sidan på utgiftssidan så har den ökat med 7.6% mot föregående år, så den reala löneökningen blir inte så stor. För prisökningarna står mestadels utgifterna för livsmedel, samt dagisavgifter som inte fanns tidigare. Livsmedel blir ju inte bara dyrare, i takt med att barnen växer så äter de också mer. I övrigt ligger utgifterna för t ex boende rätt konstant, har bara ökat med ca 200:- från föregående år, typ från 3100:- till 3300:-, inklusive reparations- och underhållsfond. Ökat elpris mot tidigare bindningsperiod, höjda sop- och slamhämtningstaxor etc spökar.

Mest avgörande för den personliga inflationen är dock den lite olyckliga mätperioden juli 2009 vs juli 2008. Skulle det varit augusti till augusti så hade de personliga inflationen bara varit ca 3%, lite beroende på den enda rörliga utgiften i omkostnadsbudgeten - kostnaden för drivmedel, som beror på hur mycket man kör en viss månad.

På intäktssidan fördelar sig inkomsterna efter skatt enligt följande

Kursvinster och trading kanske kräver en förklaring. Jag plockar endast ut 1/3 av dessa vinster till lönebufferten, 1/3 åker in i ökat tradingkassa och 1/3 åker in i långsiktiga investeringar med hög utdelning, eller reala investeringar. Som jag skrivit tidigare bör man inte ta ut mer än kanske 4% av sitt kapital om man över en konjunkturcykel inte skall urholka kapitalet.

Som vecko-, månads- eller kvartalstrader så blir det inte så många affärer. Denna post kommer från lite handel i PA Resources (OSE:PAR,OMX:PAR), Harvest Energy Trust (TSX:HTE.UN) och arbitrageaffärer i samband med uppköpet av Tanganyika Oil.

Utdelningar och räntor är ganska självklara, består mestadels av utdelningar ifrån Peyto Energy Trust (TSX:PEY.UN) och Crescent Point Energy Corporation (fd Crescent Point Energy Trust, TSX:CPG) och Harvest Energy Trust (TSX:HTE.UN), samt minimalt med räntor på Wibblekontot.

Företaget är företaget, inkluderar alltså skogen, småbruket, minimalt med konsulting och bloggen. Deltid förstås. Det har gått enligt budget, men jag har sett till att under första halvåret 2009 betalat in så pass mycket i skatt till skattekontot hos Skatteverket att jag inte skall behöva göra ytterligare skatteinbetalningar under H2, om jag inte drar in mer pengar än den preliminära självdeklarationen. Så andra halvårets överskott i företaget går in på nästa års Wibblekonto. I taxeringen kommer det inte stå speciellt höga siffror i inkomst, eftersom kapitalinkomsterna ligger i kapitalförsäkring, vilket ibland gör att man riskerar lite brevväxling med Skatteverket för att förklara hur man överlever.

360% bruttomarginal för landstingen, snacka om profitörer

Som vanliga anklagas läkemedelsbolagen för att profitera på influensan, såväl som i gammelmedia som hos bloggar. Konspiratorikerna hävdar förstås att allt är uppblåst av Glaxo Smithkline för att tjäna pengar på 65:- per dos influensavaccin.

Men dessa 65:- kommer landstingen sälja vidare till slutkund, patienterna, för 300:- per vaccinationstillfälle. Det är en bruttomarginal på 360%. Vaccinerar sig fem miljoner svenskar två gånger för totalt 600:- så drar landstingen in tre miljarder, medan man samtidigt lagt ut 1.17 miljarder SEK. Då krymper bruttomarginalen för landstingen förvisso till 156%.

Naturligtvis har man kostnader för personal, administration och lokaler, precis som vilket företag som helst.

Men ni butiksägare där ute, skulle inte ni också vilja ha en bruttomarginal på 156% på det ni säljer? Det går åtminstone att bygga en lönsam verksamhet med sådana marginaler.

Frågan är alltså snarare om det inte är så att landstingen kommer gå med vinst om tillräckligt många vaccinerar sig, och det kombinerat med att man ställer in annan vård för att få loss personal under tiden kan visa sig vara en utmärkt affär för hårt pressade landsting.

Samtidigt får man ta sig för pannan när det gäller en del företags åtgärder. Axfood väcker tanken att man kan få ta in militär personal. Verkligheten anropar, vilken militär personal? Tror ni att den gråa värnpliktiga arbetskraften kommer vara friskare, 20-åringar i värst utsatta åldern för influensan, som trängs med varandra på trånga logement? I den mån det finns några värnpliktiga längre.

Nej, Axfood gör åtminstone det enda rätta, nämligen erbjuder personalen vaccinering. Samtidigt kan man ju undra varför livsmedelsbranschen skulle vara så viktig. Följer alla hushåll Civilförsvarsföreningens råd så har man ju åtminstone två veckors mat hemma, helst mer, och klarar ju sig utmärkt under en tid av influensa.

Samtidigt är många centrala funktioner i samhället ganska stabila, t ex elförsörjningen som knappast kommer drabbas då den mestadels är automatiserad och kan skötas av väldigt lite personal. Fast survivalisterna ligger väl redo i startgroparna ändå.

Det finns spaltmeter att skriva i ämnet, t ex om en kommande eventuell hamstring av banala läkemedel som Alvedon när paniken börjar komma, liksom överutskrivning av Tamiflu vilket ökar risken för att influensan muterar och blir resistent. Bägge dessa är exempel på samfälligheternas tragedi, vilket alltid är intressant att skriva om. En annan dag.

Man kan också ta upp den totala orealismen i fiktionens skildringar av pandemier. Alla naiva premisser om att kunna begränsa utbrott av pandemier är just bara ren Hollywoodfantasier. Den skrämmande verkligheten är att i dagens moderna och globala samhälle så kommer varje pandemiutbrott att bli globalt på kort tid, och man kan bara bekämpa symptomen, inte hindra spridningen.

Nu är kanske svininfluensan förhållandevis ofarlig, men facit har vi inte än. Det kan rent av vara så att de som blivit sjuka tidigt kanske klarar sig bäst. Det lär finnas behandlingsplatser för sex personer med konstgjorda lungor i Sverige. Får vi hundratals med det behovet så kan ni räkna ut vad resultatet blir.

Och där ligger faran med en större pandemi - vår sjukvård är inte dimensionerad för katastrofer. Vi får väl se när panikhamstringen börjar?

2009-07-21

Kartellbildningsförsök hos gammelmedia

Med Financial Times i täten försöker gammelmedia återigen damma av idéerna om att ta betalt för innehållet på nätet. DN hakar på.

Saken är den att bland annat DN föreslår en massiv mediefront för att ta betalt på nätet. En kartellbildning alltså. Karteller är som bekant olagliga, i det här fallet rör det sig om en önskad överenskommelse om att sätta ett minsta pris. Detta minsta pris måste alltså vara högre än noll. Det tolkar jag som en olaglig kartell.

Att det kan röra sig om försökt till kartellbildning kommer förstås aldrig skrivas i gammelmedia, så jag skriver det här.

DN mfl inser att det inte går att ta betalt på nätet, så länge konkurrenterna är gratis, så man vill få med alla. Varsågoda. Då väljer vi dem som kommer förbli "gratis", dvs public service. SVT, BBC mfl bolag.

Och här finns en enorm potential för bloggare. Vem som helst kan slänga ihop ett referat av en bolagsrapport. Hade jag lagt några minuter till kunde jag gjort ett bättre referat med lite analys av Volvos kvartalsrapport idag. Det behövs inga länkar till slutet betalmedia, bolagsrapporter och pressmeddelanden finns publikt på nätet, och kommer knappast börja kosta pengar. Så inom finans går det utmärkt att säga hej då till gammelmedia, även om det kan innebära att man får prenumerera på ett antal bloggar. Om man nu inte orkar läsa pressmeddelanden i orginalform.

Och utländska nyheter kan man plocka via t ex BBC, och antagligen via t ex CNN mfl som bara lever på reklam och inte säljer nyheter skrivna med bläck på kokta döda träd. Det är ändå vad svensk gammelmedia gör, skriver egna referat och sammanställningar av utländska artiklar.

Så åtminstone jag välkomnar att gammelmedia springer in och gömmer sig bakom betalväggar. Nu när reklamintäkterna sviker i spåren av finanskrisen så tror de alltså att läsarna kommer ha de pengar som annonsörerna inte hade. Tjena.

Good bye, and good riddance.

Men det är en akademisk fråga, kartellbildning är olaglig så något lägsta pris kan de inte sätta. Alltså kommer det alltid finnas ngn landsortsblaska som kommer publicera nyheter gratis och därmed roffa åt sig jätten glufs-glufs onlineläsare.

Femton miljarder

Vinsten för AB Volvo, dvs inte personbilstillverkaren, föll med över 15 miljarder SEK jämfört med motsvarande period förra året. Förlusten blev därmed drygt 7.7 miljarder. Jag vet inte om det skall räknas som ett sk grönt skott i ekonomin, men vattenskott är ju inte heller önskvärda.

Volvo är ett finansiellt mycket starkt bolag. I kassan har man över 32 miljarder SEK, och kan alltså bränna åtta miljarder per kvartal i ytterligare fyra kvartal. Dessutom har man fortfarande möjligheter till krediter på ytterligare 32 miljarder SEK. I teorin kan alltså Volvo visa så här dåligt resultat i två år utan att behöva ta in mer pengar. Samtidigt är det egentligen kassaflödet som avgör när det gäller kassan, och trots en bokföringsmässig förlust på 7.7 miljarder så var kassaflödet positivt under andra kvartalet, plus 1.6 miljarder. Så Volvo upplever på inget sätt en likviditetskris.

Man får väl göra bedömningen att det är osannolikt dock, för förr eller senare skulle man tvingas till ytterligare rationaliseringar. Det är åtminstone positivt att det finns svenska storbolag som inte har byggt upp skuldberg under de goda åren, utan åtminstone lagt undan likvider i ladorna.

Frågan bör istället vara hur Volvo kan använda dessa likvider på bästa sätt för att komma ur krisen som ett starkare bolag med större marknadsandelar? Alternativa bränslen för sina fordon är kanske en väg, då Volvos ledning åtminstone är medvetna om peak oil sedan 2004 och Leif Johansson satt i Göran Perssons oljekommission.

Kommersiella fordon har en framtid även nu efter oljetoppen, och Volvo har åtminstone strategier för detta. Återstår att se om det blir ett smalare Volvo eller ett bredare.

2009-07-20

Varning för de som vill köpa ditt guld

Under det senaste årets guldrusch har det successivt dykt upp allt fler som annonserar online och i tidningar om att de vill göra dig en tjänst och köpa ditt guld "till bästa pris", "Sveriges bästa priser", "bästa dagspris", "vi betalar bäst för ditt guld" osv.

Man hittar reklamen i dagstidningarna, men även online. Bland online-reklamen finns t ex SMS Guld, SMS 24 Karat och Hedens guld.

Det är möjligt att de betalar bäst för skräpguld, dvs guldsmycken, men de nämner på sina hemsidor också guldtackor och guldmynt. Guldtackor och guldmynt brukar kallas för investeringsguld. Sedan finns det även ovanliga sk numismatiska guldmynt, som betingar ett ännu högre samlarvärde än bara guldpriset.

Men när det gäller rent finguld som investeringsguldet innehåller så erbjuder reklamen inte alls "bäst pris". Det är en ren lögn. Kanske skulle reklamen vara "vi betalar bäst för ditt smyckes- och tandguld"?

Men bara en kan vara bäst. Om tre hävdar online att de betalar bäst, och ännu fler i tidningar så måste alla utom en ha fel. Detta är alltså lögnaktig och vilseledande reklam. Någon borde ta upp detta med Konsumentverket!

Tittar vi nu på investeringsguldets 24 karat så erbjuder de som gör reklam ca 191:- SEK per gram till 195:- SEK per gram. Men tar man samma investeringsguld och vänder sig till seriösa aktörer som Guldcentralen eller Tavex så betalar dessa 229:- SEK per gram till 237:- SEK per gram just nu för 100g guldtackor.

Tyvärr är det väl många som går på reklamen, eftersom den finns där måste den vara lönsam. Och med tanke på priset är det nog mycket lönsamt. Kan tillägga att jag nu har spärrat dessa aktörer från att göra reklam via Google AdSense på denna sajt. Jag vill inte ha uppenbart lögnaktig reklam om jag kan undvika det.

Jag föreslår att aktörerna tar bort alla referenser till guldmynt eller guldtackor från sin reklam och tydliggör att deras "bästa" priser bara gäller smyckesguld.

2009-07-19

Guldpriset i SEK per gram veckorna 28 och 29, juli 2009

Guldpriset fortsätter vara odramatiskt och ganska stabilt på drygt 230:-


Finns det något grönt skott man skall leta efter så är det väl möjligen just detta, som alltså skickar tydliga signaler om lugn på finansmarknaderna. Åtminstone för tillfället. Å andra sidan brukar sommaren tydligen vara en trist period för ädelmetallerna, men det brukar ändra sig framåt september då efterfrågan och handelsvolymerna repar sig.

Demografi: Hur gammal är du?

Nu när jag slutat med Tailsweep behöver jag ha ny (och aktuell) demografi från er besökare. Det blir en rad med frågor, så jag försöker klara av två per vecka. Denna vecka handlar det om ålder och kön. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter när du svarar på enkäten, så ditt svar är anonymt för mig.

Förra veckans undersökning visade att 2/3 av er läser bloggen trots att ni har semester.

Jag tackar för förtroendet och känner mig hedrad.

Övernitiska åklagare, genomsnittligt begåvade människor, fysiskt arbete, akademiska studier och små hus

Dagens Industri har en liten intervju med storpatron Göran Persson (s). Den är lysande humor, och fortsatt insikt i psyket på GP.

Den åklagare som följde lagen och åtalade Persson för arbetsmiljöbrott när hans lilla hus byggdes kallas för "övernitisk". Det är bra att veta vad en fd statsminister tycker om de lagar som stiftades under hans regim. Övernitiska.

Han ondgör sig också över att massvis med "genomsnittligt begåvade människor" har tjänat groteskt mycket pengar (på finansmarknaden). Socialdemokrater anser alltså att det är fel att normalbegåvade kan tjäna pengar. Att tjäna stora pengar skall väl vara ett privilegium för överbegåvade som Göran och Anitra antar jag? Han försöker hävda att han genomfört några akademiska studier, dvs hans oavslutade högskolestudier på Högskolan i Örebro. Det låter ju fint. Jag tror att han här istället vill luta sig tillbaka på någon av sina hedersdoktortitlar och därmed kunna kalla sig för akademiker.

Den mesta kritik rinner fortfarande av honom som en gås. Antar att det är vad som krävs för att nå så längt som Göran gjort?

Hans lilla hus, där han och Anitra knör ihop sig, är ju bara på 356 kvadratmeter, plus två flygelbyggnader om 54 kvm styck. Det kallar han för "inte så stort". Stora män behöver stora byggnader antar jag? Och Göran är en stor man på många sätt.

Fysiskt arbete definierar Göran som att köra traktor, iaf nämner han det i samband med att plöja en åker. Nog är det tungt att köra traktor, och inte så enkelt som det ser ut. Men fysiskt arbete? Det säger något om hur fysiskt lätt arbetet som politiker var. Fast han kanske spänner plogen bakom Anitra, eller rent av bakom sig själv och inte traktorn. Då blir det ju rejält fysiskt arbete, om han nu verkligen kallade plöjning för fysiskt och det inte bara är ett felcitat.

Nej, jag tror allt är en fasad. Bakom den hårda och okritiska fasaden av övermänniska, så döljer sig nog egentligen en anarkistisk gröna-vågare. Han fick inte vara med på gröna vågen på 70-talet och tar igen det nu.

På några punkter överraskar Göran. T ex tycker han liksom jag att landstingen borde avskaffas. De är ju bara ett onödigt administrativt steg som sysselsätter en massa skattefinansierade byråkrater och politiker utan att faktiskt tillföra något. Jag antar att han därmed även tycker att man kan privatisera de sista delarna av sjukvården, dvs personalen och byggnaderna, då han talar sig varm privatiserad sjukvård tidigare i intervjun. Kan ju bero på att han hade gräddfil till privat vård på Sofiahemmet när han var statsråd, och slapp landstingsvårdens köer. Gissar att han har fortsatt privat vårdförsäkring också.

Fast det är klart. Skulle alla ha tillgång till privat vård, så skulle ju Görans gräddfil försvinna, så han är nog motståndare ändå.

Vad jag menar med att privatisera de sista delarna av sjukvården är att allt annat än byggnaderna och personalen redan är privat. Alla pengar som går till utrustning, läkemedel, förbrukningsvaror etc hamnar redan i privata företags fickor. Och inte sällan hyr man även lokalerna av privata företag. Det är bara personalen som av någon anledning inte får vara privat anställd, utom förstås inhyrd personal som stafettläkare etc. Varför just personalen, och speciellt sjukhusledningarna, måste vara landstingsanställda övergår mitt förstånd när ändå alla andra pengar hamnar hos privata företag?

Nu missunnar jag inte Göran, klart grabben skall ha en stuga på landet nu när han är förtidspensionär. Men ödmjuk, det är han inte. Tycker annars det är lustigt att han ngt år efter han officiellt upptäckte peak oil så köpte han en gård på landet och skaffade sig vapenlicens...

Strålande läsning och ett stort tack till Dagens Industri.

2009-07-18

Swedbank Robur har tagit för höga förvaltningsavgifter

Att fondbolagen tar ut höga förvaltningsavgifter för att göra samma jobb som alla andra är ju ingen nyhet. En enda förvaltare på t ex Swedbanks fondbolag Robur kan förvalta 4-5 fonder, och för detta dra in några hundra miljoner kronor i förvaltningsavgifter varje år.

Robur och alla andra fondbolag redovisar förstås förvaltningsavgifterna i procent, men själva kostnaden dras successivt i form av minskad kursuppgång och är extremt svår, för att inte säga omöjlig, att kontrollera som andelsägare i fonden.

Det har nu visat sig att Robur har tagit ut en högre procentsats för sin Rysslandsfond och Mixfond under många år, dvs en annan procentsats än den man angett i fondinformationen. Swedbank Robur har förstås informerat om detta någonstans på sin hemsida, efter att ha upptäckt felet, och sedan maj har man tydligen fått tillbaka sina pengar.

Själv upptäckte jag detta efter att en mystisk inbetalning landat på ett av mina konton. En återbetalning av för höga förvaltningsavgifter för Rysslandsfonden som jag hade i en kapitalförsäkring hos Swedbank 2001-2006. Så de för höga avgifterna har tagits ut i minst tre år bakåt, dvs tillbaka till åtminstone 2006.

Man kan ju fundera lite på förlorad ränta-på-ränta, eller om Robur bara betalat ut de nominella pengarna. Samtidigt har förstås börserna fallit så man kanske skall vara glad över ett litet kontanttillskott mitt i finanskrisen.

Det här sätter iaf ett finger på att det är svårt att kontrollera att korrekta förvaltningsavgifter tas ut. Uppenbarligen är det så svårt att Robur under flera år har missat detta. Förekommer det här även hos andra fondbolag? Någon som vet?

2009-07-17

Svag informationslämning från PA Resources i samband med oljefynd

Idag nåddes vi aktieägare i PA Resources (OMX:PAR,OSE:PAR) av den goda nyheten att operatören och partnern nere i Kongo-Brazzaville Murphy Oil (NYSE:MUR) hade hittat olja vid en prospekteringsborrning.

Probemet var bara att vi fick den här informationen via Murphy Oil ca 30 minuter innan PA Resources släppte nyheten.

Detta är svagt. Murphy bör, eller rent av skall samordna sådana här nyheter med PA Resources. Som det var nu nåddes de investerare som bevakade Murphy av nyheten före de som bara bevakar PA Resources gjorde det, och aktien stack iväg som ett spjut.

Så tycker åtminstone inte jag att det skall fungera. För lite större oljebolag kan det röra sig om dussintals med partners man i så fall måste bevaka utifall att de råkar släppa något i förtid. Bevakade man Murphy Oils nyheter så kunde man tjäna rätt många tusenlappar. Detta är dock inte att betrakta som insiderhandel, för nyheten var ju publik, det vara bara det att det tog sin lilla tid innan den släpptes från PA Resources.

Svagt. Å andra sidan har jag sällan blivit speciellt imponerad av PA Resources IR-funktion.

Företagare och arbetsgivare: Vaccinera era anställda

Med anledning av den kommande nationella vaccinationskampanjen mot svininfluensan, så börjar förstås (s)ocialdemokraterna skrika i högan sky över att det kommer kosta att bli vaccinerad. Naturligtvis vill (s) att det skall betalas via skattesedeln istället för över disk. Vad nu skillnaden blir, om alla vaccineras skattefinansierat så kommer 600:- i form av höjd landstingsskatt nästa år istället. Om det nu blir någon vaccination, eftersom det eventuellt brister lite i de kliniska studierna av vaccinet.

Till saken hör att så fort någon börjar prata om vaccinationer så kommer konspirationsteoretikerna ut ur väggarna och börjar yla om att det är någon godtycklig konspiration, ex att avsikten är att göra alla sterila för att reducera befolkningen på jorden etc. Konspirationsteoretiker har lite svårt att förstå kausalitet. Om fem miljoner svenskar vaccineras, så kommer kanske 10 000 av dem att dö inom två månader från vaccinationen, i allsköns sjukdomar. Över trehundra kommer dö samma dag eller dagen efter de vaccinerades. Saken är bara den att av fem miljoner svenskar så dör ca 10 000 alltid inom några månader, då åtminstone 62 500 av fem miljoner dör varje år vid medellivslängd 80 år. Det har inte med vaccinationen att göra, utan är bara slump, och inte kausalitet. Däremot kan det förstås finnas riktiga biverkningar av vaccinet, ex svullnad, rodnad, allergisk reaktion, huvudvärk, illamående etc.

Lita inte på vad som skrivs på nätet, inte heller av mig, utan konsultera kvalificerad utbildad sjukvårdspersonal om du är orolig för vaccinets effekter. Det gör du förhoppningsvis om du får blindtarmen också, eller laddar du ner en operationsbeskrivning och opererar dig själv framför spegeln?

Men detta är en parentes.

Vad socialdemokraterna inte inser är att det är ekonomiskt sunt att vaccinera sig själv. Även om det kostar 600:- att vaccineras, så är det mindre än vad en enda karensdag vid sjukdom innebär i minskad lön, och ovanpå det kommer sänkt inkomst under resten av sjukskrivningen. Så alla kan med god ekonomi betala för vaccinationen. Det är bara det att när man sedan inte blev sjuk, så tycker man att det var onödigt och börjar gnälla. Men det var liksom vitsen med vaccinationen.

De som tjänar mest på en vaccination är dock arbetsgivare och företagare. Vaccinera era anställda. Enligt Skattverket är detta avdragsgillt för företaget, och skattefritt för den anställde, åtminstone om det finns ett behov i tjänsten. Jag tolkar "inte vara frånvarande från sitt jobb" som ett behov i tjänsten.

Citat:
"Avdrag får däremot göras för
• företagshälsovård
• vaccinationer som behövs i din verksamhet"


Respektive:
"Följande förmåner är också skattefria:
[...]
— vaccination som betingas av tjänsten"


Det här gäller också för egenföretagaren i enskild firma. Någon av mina många läsare från Skatteverket kanske kan reda ut begreppen om ni ändå är här och läser på skattebetald arbetstid? (Tack för det förresten, ni är uppskattade)

Kontrollera förstås med din revisor, skattekonsult etc och lita inte på mig. Har man svin på jobbet borde man väl få vaccinera sig för att undvika att influensan hoppar över till svinen? Både fyrfota och tvåbenta. Alla är ju inte bönder.

Rent ekonomiskt kommer alltså arbetsgivaren inte behöva betala sociala avgifter eller för den enskilda firman egenavgifter ovanpå dessa 600:-. 600:- är väl mer än vad en enda dags sjukskrivning (efter karensen) kostar, då det är arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första veckorna. Kan man via vaccination halvera antalet sjukdagar i influensa så handlar det om 100 000-tals kronor i vinst för småföretaget med 50 anställda, men även reda pengar för en enda anställd. En del småföretag kan riskera konkurs om de drabbas hårt av influensan. Hur många småföretagare har råd med att betala två veckors sjuklön för alla anställda under en kort period, utan att få in pengar i andra ändan från kunder?

Och konkurrensfördelar finns också. Är ditt företag friskt så kan man ta marknadsandelar från konkurrenter som är sjuka och inte kan ta uppdrag eller leverera. Tänk om en nyckelsäljare missar ett viktigt prospekt pga sjukdom? Eller man får tacka nej til ordrar pga personalbrist?

Det kan rent av gå att använda det i marknadsföring. "Vår personal är vaccinerad mot svininfluensan, och vi kommer jobba vidare som vanligt." För sociala företag, t ex lunchrestauranger kan det rent av vara en unique selling point att intyga för kunderna att de inte riskerar att smittas av personalen.

Att vara arbetsgivare bör vara att ta ett visst socialt ansvar för sina anställda. Men även om man bara ser det krasst ekonomiskt är det en bra idé att vaccinera dem. Gör det.

Lite förändringar på bloggen

Som ni kanske märker har jag genomfört några smärre layoutförändringar på bloggen. Genom att utnyttja mer av skärmytan till innehåll istället för vita marginaler har jag fått utrymme att knö in leaderboard-reklam överst, samtidigt som innehållet nu faktiskt börjar högre upp på sidan. Min förhoppning är att ni därför kan ha överseende med leaderboarden.

Jag har också sagt upp mig som partner till Tailsweep, eftersom de inte kunnat ge mig några reklamkampanjer på snart fyra månader. Enda effekten det har på er läsare är att sidan blir något mindre tung att ladda ner, då man slipper ett stort antal Javascript. Den reklam som Tailsweep dessutom har lyckats leverera periodvis har sällan varit relevant för målgruppen. Under en period i våras såg jag att några andra Tailsweepanslutna ekonomibloggar fick reklam för en skiva av Neil Young... Ungefär så relevant var det.

Skall det vara reklam skall den vara någorlunda relevant. Vill man nu köpa in reklam specifikt på den här bloggen så kan man göra det via Google AdWords/AdSense, något som t ex Brummer har gjort. Det garanterar dock ingen reklamplats pga auktionsförfarandet, vill man få garanterad plats så går det bra att kontakta mig på cornubot@gmail.com för en vidare diskussion, något som t ex Liberty Silver gjort med gott resultat tidigare. Nyckeln är dock relevant reklam. Alla utrymmen där det finns reklam idag, plus utrymmet mellan eller efter inläggen finns tillgängligt, dvs det går att köpa hela leaderboarden veckovis om man så vill.

Ännu mer reklam hade hyfsat starkt stöd bland ni läsare i tidigare undersökning. Det går åtminstone snabbare att ordna än att skriva en bok.

Jag återkommer med ett med utförligt reklam för reklam-inlägg en annan gång.

Detta är förstås ointressant meta. Det kanske kan glädja er att jag har en buffert med över 15 inlägg jag vill skriva klart, som inte omedelbart berör några aktuella händelser, så det är ingen risk för inläggstorka här inte.

Vad hände med superkonjukturen, Lars Pettersson?

Idag kom två intressanta rapporter, en från Swedbank som visade större förluster än väntat och kraftiga kreditförluster, och en andra från Sandvik som visar en ordentlig förlust. Fast Sandviks förlust ligger i enlighet med förväntningarna.

Kanske inte de förväntningar som bolagets VD Lars Pettersson yttrade för ungefär två år sedan, att man låg i en superkonjunktur av aldrig tidigare skådat slag och att den skulle fortsätta i minst tio år till, eller kanske rent av för alltid. Lika korkat då som nu. Man kan inte ha evig tillväxt i en ändlig värld, men det är förstås lätt att drabbas av hybris på konjunkturens topp, speciellt om man inte vet bättre. Konjunkturen var t ex starkare på 60-talet, men då gick Pettersson fortfarande i skolan antar jag?

Konjunkturcykeln, eller the business cycle gäller alltid, och även för verkstadsbolag som Sandvik. Wikipedia har förklaringar som Pettersson kanske missat.

Men man får förlåta Pettersson. Den här konjunkturcykeln var det hans uppgift att ta på sig dumstruten, och man får respektera honom för att stuckit ut hakan och gjort bort sig. Problemet är bara att han gör det igen och igen, fast inom andra ämnen.

Baserat på det så får man fundera lite på Sandviks uttalande om att man inte ser någon ljusning. Vad som är intressant är att man fortfarande får bra orderingång från oljesektorn, kärnkraftverk och från Kina. Detta trots att oljesektorn kraftigt minskat sina investeringar tillsammans med kollapsen i oljepriset, vilket alltså betyder att Sandvik åtminstone har konkurrenskraftiga produkter. Kina fortsätter dock vara en tillväxtmotor, vilket delvis beror på att man inte belånat sig under de senaste årens högkonjunktur och alltså har handlingsutrymme.

Sandvik är alltså ett möjligt turn-aroundcase när oljepriset exploderar i spåren av peak oil de kommande åren. Oförmågan att globalt öka oljeproduktionen kommer däremot ofrånkomligt att punktera återhämtningar i vår moderna fossildrivna ekonomi. Så Sandvik får fortsätta leta efter den där superkonjunkturen, men det kanske åtminstone kommer se ljusare ut framöver.

Speciellt om Pettersson inte ser någon ljusning.

Relativjämförelse PA Resources och Lundin Petroleum

I ett inlägg igår torsdag skrev jag om hur man skulle räkna ut totala bolagsvärdet för PA Resources (OMX:PAR,OSE:PAR) och Lundin Petroleum (OMX:LUPE). När vi väl vet dessa värden, dvs börsvärdet + skulder - likvida tillgångar, så kan vi göra en relativjämförelse på bolagets tillgångar.

Det här är naturligtvis en förenkling, då det inte är så enkelt som att bara titta på reserver och resurser, men jag gör det ändå. Samtidigt kommer aktieägarkriget på forumen mellan ägare av PA Resources och Lundin Petroleum säkert fortsätta tills Internet slutar att fungera eller något av bolagen blir uppköpta.

Enligt gårdagens uträkning hade LUPE ett bolagsvärde på 30 109 MSEK, och PARE ett värde på 8 315 MSEK.

Tittar man på bolagens hemsidor så säger sig LUPE ha 217.5 miljoner fat i sk P50-reserver, och PARE säger sig ha 107,5 miljoner fat. Vill man enbart värdera bolagen utifrån dessa certifierat kommersiella reserver, så landar det alltså på dryg 138:- SEK per fat för LUPE och drygt 77 SEK per fat för PARE. Det går väl att diskutera i all oändlighet varför LUPE skall värderas dubbelt så högt. Tydligen tycker marknaden att det skall vara så, annars hade inte börskursen varit därefter.

Men är verkligen LUPE högre värderat än PARE?

Om vi istället även lägger till betingade resurser, dvs oljeresurser som ännu inte är certifierade reserver med en plan för kommersialisering, så har LUPE enligt sin hemsida 294 miljoner fat betingade resurser och PARE har enligt sin hemsida 34.6 miljoner fat. Lägger man samman dessa med P50-reserverna, så når man en överraskande slutsats.

Priset på Lundin Petroleum blir då nämligen 58:86 SEK per fat och för PA Resources blir det 58:15 SEK.

Bolagen har alltså nästan exakt samma värdering per fat i backen, bevisat som obevisat. Inget av bolagen kan därför sägas handlas med rabatt mot det andra.

Samtidigt har det skett uppköp av oljebolag i intervallet tio till åtminstone 18 USD per fat, dvs ca 78 - 140 SEK per fat. Detta har dock avsett reserver och inte reserver plus betingade resurser, och om man tagit hänsyn till de uppköpta bolagens skulder vid sådana värderingar låter jag vara osagt. Lite lustigt blir att PARE hamnar ganska precis på den lägre gränsen, och LUPE på den övre om man tittar på USD per fat reserver.

Kriget mellan småspararna på forumen lär fortsätta.

Jag vill avsluta med ett citat som visar hur debatten kan gå: "Swisch! Woof! Dang! Ka-pow!"

2009-07-16

Ibland blir man glad

När man är ute och åker får man ibland se sådant man bara blir glad av. Idag var en sådan dag, då vi var ute och åkte och passerade en härlig syn - långa rader av hässjor.

Ber om ursäkt för bildkvaliteten, mobilkamera.

Förr, i själva verket inte så länge sedan utan en bra bit in på 80-talet, var detta fortfarande en vanlig syn i Sverige om somrarna. Men de senaste decennierna har "traktoräggen", de vita industriella ensilagebalarna allt mer tagit över. Men här och var finns det fortfarande småskaliga brukare som hässjar på gammalt vis.

Allt som behövs är en slåtterbalk eller rent av lie för att slå vallen eller slåtterängen, och sedan är det räfsa och högrep som gäller. För egen del brukar jag inte hässja, utan använder modern IT-teknik (dvs Internet) till att få tillförlitliga väderprognoser och slår gräset när det är minst 3-4 dagar av värme och sol utan moln i samtliga väderprognoser. Då räcker det att stränga höet eller yttorka det på slag, och sedan vända det varje dag tills det är torrt. Förr i tiden hade man inte tillförlitliga väderprognoser, så då var det hässjning som gällde oavsett.

Men ju senare på säsongen desto sannolikare blir det att man får ta till hässjor istället. Fast industriella brukare tar in det fuktigt och torkar med en skultork istället för solenergi. Eller gör traktorägg av det hela.

Är man några personer, gärna vänner eller grannar under trevliga former (t ex en öl eller nubbe för varje hässja) så går det fort och är en trevlig sysselsättning att hässja.

Jag har kört förbi platsen ovan någon gång tidigare, och då har man haft kor av den utrotningshotade lantrasen rödkulla betandes där man i år slog och gjorde hässjor. Mellan hässjorna kan man dessutom se en potatisodling, vilket förstås går utmärkt att göra i en vallåker då potatisen hävdar sig väl mot övrigt växtlighet. Så flyttar man runt potatisodlingen år för år.

För de som inte är insatta så kommer grovfodret på bilden, hö alltså, att under vinterhalvåret att ges till grovfoderomvandlare, kor alltså, som omvandlar höet till mjölk och kött. Vem vet, kanske är det några får inblandade också, som även omvandlar hö till ull eller skinn?

Angående tidigare inlägg om hetsen mot ekologiskt jordbruk, så driver den västsvenska ekoköttleverantören Gröna Gårdar numera en utmärkt blog. Man replikerar mot Lantbruksuniversitetets hets mot ekologisk produktion i ett långt, påläst och välskrivet inlägg där man också berör peak oil, och den parentes i mänsklighetens historia som det moderna fossila jordbruket innebär. Läs även deras övriga inlägg. Det är glädjande att en av (Väst)Sveriges största oberoende producentsammanslutningar av ekologiska köttproducenter är väl medvetna om peak oil, vilket också visar att det kan finnas andra långsiktiga anledningar till ekologiskt jordbruk.

Gröna Gårdars ekologiska kött är bland det mest närproducerade man kan köpa i butik i Västsverige, om man inte vänder sig direkt till en gårdsbutik med egen slakt. Köttet går att köpa i en del butiker i Göteborgsområdet, alternativt beställas direkt från Gröna Gårdar för uthämtning på gård eller i utvalda butiker.

Detta är gratis och frivillig redaktionell reklam för en produktfamilj och lokal producent som är förträfflig och levererar gräskött av högsta kvalitet. När ni grillat en entrecote av deras kött vill ni aldrig lägga gift- och spannmålsuppfött kött på grillen igen.

Glöm inte skulderna när du räknar ut bolagsvärdering

Nedanstående är förstås alla påläsa eller lite mer erfarna aktieinvesterare införstådda i, men det finns trots allt de som inte är lika erfarna. Det kan vara lätt att stirra sig blind på börsvärdet på ett bolag, t ex 3 803 MSEK för PA Resources (OMX:PAR,OSE:PAR) eller 18 534 MSEK för Lundin Petroleum (OMX:LUPE) för att ta två bolag. Börsvärdet räknas ut genom att man tar aktuell börskurs och multiplicerar med antalet utgivna aktier. Detta ligger sedan till grund för att värdera olika bolag utifrån deras verksamhetstillgångar. Men det är också här en del gör fel. Man måste titta på skulderna och likvida tillgångar i bolagen för att kunna räkna ut hur bolagens tillgångar värderas.

Siffrorna för börsvärdet har jag hämtat från Avanza, vilket ofta är korrekt, men inte alltid. Det är förstås bättre att kolla upp detta själv utifrån aktuellt antal aktier, men nu är detta bara ett exempel. Ni får naturligtvis upprepa övningen korrekt om ni själva vill göra en jämförelse.

Som sagt, självklart för många. Om någon köper upp hela PA Resources till dagens aktiekurs, så får man ju även skulderna och likvida tillgångar på köpet, och betalar alltså börsvärdet + skulder - likvider för bolaget. Som exempel för att titta på hur marknaden värderar bolagets tillgångar så tar vi en titt på senaste kvartalsrapporten, vilket förstås är en förenkling eftersom bolaget bland annat tagit in pengar via en nyemission sedan dess.

På sidan 10 hittar vi balansräkningen, eller åtminstone en förenklad sammanställning över denna. Först letar vi upp likvida tillgångar. Dessa står som omsättningstillgångar och uppgår till 528 MSEK, varav större delen är fordringar på tredje part. Därefter tittar vi på kortfristiga och långfristiga skulder som är 1481 repektive 3559 MSEK.

Bolagets värdering vi börsvärde 3 803 MSEK blir alltså

3803
-528
+1481
+3559
=8315 MSEK


8 315 MSEK är alltså vad marknaden sätter för värde på PA Resources, och utifrån detta kan man titta på bolagets tillgångar i form av t ex oljefält, infrastruktur, licenser etc.

Vid en titt på Lundin Petroleums senaste kvartalsrapport så hittar man balansräkningen på sidan 22. Där framgår 2 615 MSEK i omsättningstillgångar (fordringar, kassa och varulager), 12 047 MSEK i långfristiga skulder och 2 143 MSEK i kortfristiga skulder. Bolagets värdering blir alltså:

18 534
-2 615
+2143
+12047
=30109 MSEK


Nu kan man sedan titta på bolagets verksamhet och få en korrekt uppfattning på hur marknaden idag värderar de olika bolagens tillgångar. Eftersom det rör sig om oljebolag, så kan man t ex göra relativjämförelser på dagsproduktion, vinst i förhållande till värdering (och inte p/e som baserar sig på börsvärdet), reserver etc. Just Lundin Petroleum och PA Resources brukar vara populära hatobjekt som jämförs med varandra på olika aktieforum, typ min är mycket längre än din, och min pappa skulle minsann klå din pappa, ha! Fast ofta glömmer dessa trätokämpar att titta på skulderna.

Samma tillvägagångssätt skall man förstås använda när man värderar t ex fastighetsbolag, skogsbolag etc.

Många små aktiehandlare började med aktier i samband med IT-bubblan, och teknikbolag saknar ofta skulder. Speciellt saknade de skulder under IT-haussen, då de finansierades via nyemissioner istället för lån. Gamla vanor kan vara svåra att sluta med, men idag är det i allra högsta grad viktigt att även titta på skulderna. Börskurser kan falla till noll för stora och skuldsatta bolag. Ett bolag som Lundin Petroleum skulle fortfarande kosta knappt 12 miljarder SEK att köpa upp, även om ett bud skulle vara noll kronor per aktie.

Glöm inte skulderna. Dessa måste läggas till börsvärdet för att få bolagets värdering.

2009-07-15

Omvänd bolånehävstång

På engelska talar man ofta om ordet "leverage" när det gäller investering via belåning. Leverage översätts väl lämpligen till hävstång. Det här fungerar förstås åt bägge håll, t ex för lånefinansierat boende.

Tittar vi på bostadsprisstatistiken för Västsveriges villapriser från tidigare inlägg, så ser man t ex att snittpriset för en villa i Göteborg var 3 063 000:- SEK och har på ett år fallit med -4%. Jämför man med den kommun där det fallit mest så hittar man i Marks kommun (en kommun som nästan ingen vet var den ligger, ungefär som Essunga, trots att centraorten Kinna i Mark ligger ca 6 mil från Göteborg, jmf Trollhättan med drygt sju mil) en ändring i pris på -12%, med ett snittpris på 1 027 000:- SEK.

12% låter enormt mycket i jämförelse med 4%, men det är procent vi pratar om.

Tar man ett exempel där någon lägger in 100 000:- SEK i handpenning i ett hus i Göteborg respektive i Marks kommun blir alltså skulden 2 963 000:- SEK i Göteborg och 927 000:- SEK i Mark. När priset faller 4% i Göteoborg och man tvingas sälja pga t ex skilsmässa, arbetslöshet etc, så får man en restskuld på 77 480:- i Göteborg, och med 12% prisfall i Mark blir det en restskuld på 23 240:- SEK.

Trots att priserna fallit mindre procentuellt i Göteborg, så blir alltså den högbelånade mer skuldsatt i Göteborg, jämfört med om han eller hon köpt ett hus i Mark.

Naturligtvis självklart för alla som kan räkna, men man kan inte bara stirra på procenten, Helge.

Störst prisfall på villor i billiga kommuner

I dagens nummer av provinisialtidningen Göteborgs-Posten redovisas prisutvecklingen för sålda villor och radhus i Västergötland, Bohuslän och Hallands. under mars-maj 2009, i jämförelse med dec 2008 - feb 2009 och mars-maj 2008. Tesen är att priserna återhämtar sig, men det går snarare att se ett antal andra trender som jag kommer redovisa längre ner. Ett tydligt utfall är att priserna generellt faller mest i de billigare kommunerna, och en annan är att ju färre affärer, desto större förändring åt bägge hållen. Man kan också generellt konstatera att de kommuner som ligger back eller plus i bägge jämförelserna också låg back eller plus i enbart jämfört med mars-maj 2008.

Det betyder alltså att bostadsmarknade inte alls nödvändigtvis har vänt, utan fortsätter utvecklas som tidigare. Göteborgs kommun må ha stigande villapriser jämfört med i vintras, men ligger fortfarande ner jämfört med för ett år sedan.

Dags för lite grafer som förtydligar det hela. Den första grafen visar övertydligt vilka kommuner som sett en vändning mellan perioderna, och där ser man alltså att de flesta som har sett de största prisökningarna såg prisökningar i bägge perioderna, och tvärt om. Det sticker dock ut två kommuner, Strömstad och Tanum. Strömstad ligger plus jämfört med för ett år sedan, men minus sedan i vintras. Motsatsen gäller Tanum, alltså minus jämfört med för ett år sedan, men plus jämfört med i vintras. Dessa kommuner är också de i Bohuslän som norrmännen köper i. Man kan antagligen tolka det som att norrmän först började sälja i Tanum, och nu även i Strömstad och att Norges kris inte ligger i fas med Sveriges. Tanum har dock fått en rekyl när priserna gick ner. Eller ngt.

Man ser också att kommunerna i övre mittensegmentet är de som generellt fått se vändningar i prisfallet. De har sett stigande priser sedan i vintras, men har fortfarande lägre priser nu än för ett år sedan. Som man ser i grafen nedan är de också generellt de kommuner med flest affärer, och alltså mest statistiskt signifikant.

Tittar man sedan också på efterföljande graf, med medelpriser för villan så ser man också att det är i de billigaste kommunerna man får se de största prisnedgångarna.

Delvis gäller det även uppgångar, men tendense är tydligare på nedsidan. Vän av ordning kan förstås påpeka att -10% på en miljon är lika mycket pengar om -3% på drygt tre miljoner.

Detta stärker min tes från tidigare inlägg att attraktiva objekt fortfarande går att sälja, men den verkliga prisnedgången är större än vad statistiken visar. Om oattraktiva objekt inte blir sålda, så avspeglas prisfallet på dessa inte i statistiken.

I verkligheten skulle alltså aktuellt marknadsvärde på villorna vara lägre än vad statistiken visar.

Alla grafer och tendenser ovan kan avfärdas som Fooled by Randomness och kausalitet och människans vilja att hitta mönster där mönster inte finns. Eller?

Man kan tänka sig ett extremfall där man bara får se 25st lyxvillor säljas i en kommun, vilket skulle ge kraftiga prisökningar i statistiken, medan alla andra objekt visat sig vara osäljbara. Man kan t ex fundera över varför priserna stiger så extremt i Vårgårda, Stenungsund och Falkenberg, kommuner i vad jag kallar "yttre hästgårdsbältet" runt Göteborg. Antalet affärer i Vårgårda var bara sju stycken. Det kan mycket väl vara ett utfall av rika Göteborgare som köper de attraktivaste husen i kommunen, och cashar hem prisuppgången de haft i Göteborg.

Med tanke på de extrema sänkningarna av räntan från Riksbanken, så skall man väl snarare klia sig i huvudet över varför priserna inte stigit mer under våren än vad de faktiskt gjort. Lokaler.nu har en bra sammanställning över de olika faktorerna som påverkar prissättning generellt. Nedsidan överväger alltjämt, och det är speciellt arbetslösheten som tynger.

Som parantes kan nämnas att man i Hylte kommun i inre Halland bara behöver betala 687 000:- SEK för en villa, och i Munkedals kommun i inre Bohuslän betalar man bara 724 000:-, trots möjlighet till motorvägs- eller tågpendling direkt till Göteborg, samtidigt som man inte har speciellt långt till kusten. I Munkedals grannkommuner Uddevalla, Lysekil och Sotenäs betalar man minst det dubbla, eller rent av ungefär tre gånger så mycket för villan.

2009-07-14

Säkert tecken på nedgång?

Som alla vet så går börsuppgångar genom tre faser. Först smart money som går in tidigt och vågar ta en risk. Därefter kommer bredare institutionella investerare, och i den sista fasen går så generella privatpersoner in och de tidigare tar hem sin vinst. De sk småspararna får alltså sitta med Svarte Petter i nollsummespelet börsen, och deras förluster motsvarar övrigas vinster.

Nu visar det sig att efter vårens börsuppgångar så satte fondspararna in ett netto på 4.7 miljarder SEK i aktiefonder. Hela första halvåret stod för den största nettoinsättningen sedan 1997. Vän av ordning påtalar då att börsen först toppade år 2000, vilket iofs kan visa att det fortfarande finns uppgång kvar när småspararna rusar in. Samtidigt var det under andra halvan av 90-talet som fondsparandet tog fart på allvar, så 1997 kanske kan avfärdas som nyhetens behag?

Problemet är att småsparare går in när börsen gått upp, inte innan. Att Stockholmsbörsen gått kräftgång under juni, trots inflödet av småspararpengar talar sitt tydliga språk, institutioner och smart money tar alltså sina vinster.

Samtidigt minskade sparandet i korta räntefonder kraftigt. Dessa ger som bekant ingen ränta längre.

Ett av målen med lågräntepolitiken är förstås att man skall bygga tillgångsbubblor. Istället för att amortera när räntan är låg så upplever många bostadsbelånade att de får bättre avkastning i aktiefonder än genom att amortera. Samtidigt kan man notera att bostadspriserna föll i juni. Som jag påtalat tidigare så är detta dock missvisande vilket också bekräftas i DN:s artikel. Finare objekt går fortfarande att sälja, medan de sämre är mer svårsålda och står därmed för lägre volym och lägre påverkan på statistiken. Tänk er extremfallet där endast toppobjekten säljs, då kommer statistiken visa stigande priser, trots att övriga objekt helt enkelt inte går att sälja.

Låg ränta leder till ökad penningmängd, som pga fallande BNP jagar färre varor, tillgångar och tjänster. När mer pengar jagar färre varor, tillgångar och tjänster, måste något stiga i pris. T ex börsen eller bostäder. Ökningen av penningsmängden kallas inflation, stigande priser är ett symptom.

Det känns alltjämt som att börsen gjort sitt på ett tag. Sorry, fondsparare. Banken tar procent i förvaltningsavgift ändå.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...