2009-06-30

Ahoy Matey! Pirate Bay is dead, long live Pirate Bay!

Så lämnade Pirate Bay in sin dödsdom idag, med beskedet att de skall bli uppköpta av börsnoterade Global Gaming Factory (Aktietorget:GGF). Detta väcker en lång rad frågetecken. För att fatta sig kort, så vem är det som egentligen "ägde" och därmed säljer Pirate Bay, för inte är det de åtalade. Man kan också fundera på vilka grunder de åtalade i Pirate Bay-rättegången alls blev åtalade, ex varför är en presstalesman (brokep/Peter Sunde) ansvarig för en webtjänst, och hur kan en Internetleverantör som Carl Lundström vara ansvarig för att ha sålt serverrackplats åt ett annat bolag, som i sin tur sålde rackplats åt Pirate Bay? Med samma resonemang kan väl Swedbank åtalas för medhjälp till fildelning om en fildelare haft ett bankkonto hos dem? När det gäller presstalesmannen, är Volvos presstalesman personligen ansvarig för tillverkningsfel på Volvobilar?

Det är viktigt att klargöra att köpet inte gått igenom, nu skall GGF trolla fram kontanter till halva köpet, vilket jag tror blir mkt svårt, se min förklaring till varför nedan. Andra halvan skall finansieras via en nyemission.

Oavsett så är nu Pirate Bay döda. Sajten kommer upphöra att existera inom några månader, annat än som en obesökt websida.

För beskedet från användarna är att nu har Pirate Bay sålt ut, och går inte längre att lita på, samt har svikit de ideal kring yttrandefrihet och integritet som de sagt sig stå för. Det råder full panik bland användarna vilket man kan läsa om på Pirate Bays blog, eftersom det inte finns något sätt att radera sina konton. Konton som använts för att kommentera olika utdelade torrents, och kanske också för att ladda upp torrents. Jag är lite osäker, eftersom jag själv inte använder sajten annat än för att ladda ner legala filer.

Ett sålt Pirate Bay kommer alltså innebära att köparen får tillgång till tiotusentals eller kanske hundratusentals e-postadresser till folk som fildelat, och eventuellt även loggfiler med IP-adresser etc. Även om köpet inte går igenom, så kommer användarna nu fly sajten.

Det är ju även så att GGF garanterat kommer genomföra förändringar, de har inte ens ett enda avtal med någon upphovsrättshavare. Så antingen kommer man vara en levande måltavla för stämningar, eller så kommer man radera den halva av innehållet som är illegalt.

Vad som är synd är att Pirate Bay blivit ett varumärke även för legal fildelning, dit artister, filmskapare och författare själva publicerat sina verk. Det varumärket kommer antagligen urholkas nu.

Så endast någon som vill bli av med sina pengar kommer vara med och finansiera GGF:s köp av Pirate Bay. Men Pirate Bay dör ändå, för förtroendet från användarna är nu krossat, åtminstone om man läser kommentarerna på TPB:s blog. Jag skulle inte investera ett öre i det här hur man än vrider på det. Se hur det gick för Napsters försök att bli lagliga. Enda möjligheten för finansiering är väl om upphovsrättsmaffian finansierar det hela, och på så sätt får tag på e-postadresserna till hundratusentals fildelare. Säg 100 000 registrerade användare, för 30 MSEK, som är kontantdelen, så betalar man bara 300:- per adress. Bara att kolla upp i databasen vilka torrents respektive användare kommenterat och sedan maila IPRED-krav, på godtyckliga summor.

Men fildelningen går vidare. Google är ju snabbare och enklare att söka torrents på, bara att googla lämpligt namn eller titel och lägga till "+torrent". Att sätta upp en dedikerad torrent-sajt är ingen unik teknologi, utan kan genomföras av i stort sett vem som helst med lite IT-kunskaper. Upphovsrättsmaffian dödar väl några torrentsajter i månaden, men det kommer hela tiden nya. Inget nytt under solen.

Veckans Affärer får iaf något rätt för en gångs skull, och sågar hela affären, och man hittar även skeptiska synpunkter hos IDG.

Hej då, Pirate Bay. De goda sidorna dör nu med de dåliga. Något annat kommer istället. Kanske blir Pirate Bay föremål för en intressant studie i hur snabbt man kan skjuta ett varumärke i sank? Idag skriver alla tidningar om Pirate Bay. Om ett år är de glömda.

Får se om Pontén och privatpoliserna på Antipiratbyrån mfl organisationer kommer sätta champagnen i halsen tids nog. Annars skålar de nog just nu.

Guldpriset i SEK per gram vecka 26 2009 - stabilt

Guldpriset uppförde sig väldigt stabilt under veckan som gått.

Nästan lite sjukligt stabilt kanske. Volatiliteten i guldet i SEK per gram ser ut att fortsätta minska, och var nästan helt obefintligt under veckan som gick.

Vi har inte sett guldet så här stabilt sedan den akuta fasen av finanskrisen började.

En TA-person skulle nog börja prata om att det ser ut som att priset laddar för utbrott i någon riktning i det här läget. Lugnet före stormen. De som

Liberty Silver har nu även fått igång online-beställningar av Krugerrand med lägsta-pris-garanti. Jag får förstås betalt för reklamkampanjen, och med det i förlängningen också för att ha skrivit föregående mening.

För övrigt har Financial Sense uppdaterat sin websajt med ett nytt utseende för er som missat det. För en sammanfattning kring guld och silver kan man ta sig till deras sida för ädelmetallerna. Som vanligt är helgens sändning obligatorisk lyssning, inklusive intervjun med Jeff Rubin och hans nya bok Why Your World Is About to Get a Whole Lot Smaller som handlar om hur världen kommer se ut nu efter peak oil.

Skillnaden mellan Madoff och bankernas pyramidspel

Bernie Madoff dömdes inte till sex månaders villkorligt, vilket han hade fått om han hade bott i Sverige, utan till 150 års fängelse för sitt lilla pyramidspel om åtminstone 500 miljarder SEK. DN brer på på förstasidan om världens största bedragare.

Fast det är ju inte sant. Madoffs pyramidspel framstår som en lätt västanvind jämfört med de riktiga pyramidspelen, t ex bankerna.

Den stora skillnaden ligger i att bankerna har fått tillstånd av staterna att bedriva sitt pyramidspel, och det finns ett implicit löfte om att staten via skattebetalarna skall stå för sluträkningen om pyramidspelen faller, vilket bevisats världen över under finanskrisen.

Så Madoffs brott är inte att han blåst folk på pengar och ägnat sig åt ett Ponzi scheme, som pyramidspel kallas i USA. Utan brottet består i att han gjorde det utan tillstånd.

Inom bankväsendet lånar man ut mer pengar än vad som finns insatta. Skulle alla vilja ta ut sina pengar samtidigt skulle det pyramidspelet spricka, precis som Madoffs pyramidspel. Madoffs bolags tillgångar, hans solvens, föll hela tiden genom att han betalade ut påhittade vinster till de kunder som ville ta ut pengar. Detta fungerade så länge börsen steg och så länge han hela tiden kunde få fler kunder att stoppa in pengar. Men med finanskrisens börskrasch så blev solvensen så låg att det inte längre fungerade, och det hela avslöjades.

På samma sätt fungerar det med bankerna, dvs det fungerar så länge man hela tiden stoppar in mer och mer pengar. Detta sker dock garanterat via staterna, och centralbankerna som trycker upp nya digitala pengar och stoppar in i banksystemet om bankerna behöver mer pengar.

Resultatet blir tillsammans med att bankerna lånar ut pengar de inte har (en retorisk formulering, det fungerar inte exakt så, men resultat av fractional reserve banking blir just detta )att penningmängden ökar. Fler pengar jagar samma varor och tjänster, så när penningmängden ökar mer än den ekonomiska tillväxten så får man inflation.

Denna inflation betalar oftast bankernas pyramidspel, dvs du och jag betalar dagligen med höjda priser, i den mån vi inte får det på skattesedeln direkt istället.

Men det är inte bara bankväsendet som är ett pyramidspel. Även börsen är det, i princip. Så länge man kan få fler och fler och mer och mer pengar att stoppa in på börsen kommer börsen stiga. Men vad händer om alla vill ta ut sina pengar ur pyramidspelet samtidigt? Då får man en börskrasch. Det fick vi nu under den akuta finanskrisen, då vi kunde se värdet halveras eller värre. Pengar på börsen är alltså inte säkrare än i ett pyramidspel, skillnaden är bara att det är lagligt och tillåtet och att det redovisas öppet att börsen fungerar på det viset. Dessutom så sitter man ju kvar med ägande av aktier, även om ägandet blir mindre värt mätt i fiatpengar. Å andra sidan så finns det vissa värden kvar hos Madoff också.

Och så har vi det där med utdelningar och nyemissioner.

Den samlade nettovinsten på börsen är summan av alla utdelningar minus summan av alla nyemissioner. Resten är ett pyramidspel, som bygger på att det finns en Svarte Petter som du kan sälja till och som får sitta med den potentiella framtida förlusten. Precis som i Madoffs pyramidspel. Så länge Madoff fick nya kunder kunde de gamla få ut sina pengar, rent av med vinst.

För det är vad aktier och aktiefonder är. En potentiell framtida förlust. På ekonomispråk kallas det för risk.

2009-06-29

Om Madoff verkat i Sverige?

Om Bernie Madoff, som pyramidspelat bort ca 500 miljarder kronor av andras pengar hade varit svensk så hade det fortfarande inte blivit någon rättegång. Den hade istället för att hållas inom sex månader antagligen hållits inom sex år, tidigast om tre år.

Under tiden hade Madoff fått gå fri. Om inte annat på grund av sin ålder, 71 år.

En svensk tingsrätt hade antagligen friat honom, i brist på bevis. Finns ju inga skärmdumpar. En överklagan till hovrätten hade två år senare, åtta år efter avslöjandet fällt honom. Straffet hade blivit sex månaders villkorligt fängelse och böter på 50 000:- kronor. Förstagångsförbrytare och allt. Skulle han återfalla i brott skulle det bli fotboja hemma i lyxlägenheten, och om han återigen skulle försnilla 500 miljarder så skulle han säkert få sitta av sex månader i fängelset, ett fängelse som han själv skulle få välja, och vid en tidpunkt han väljer själv.

Trots allt är inte Bernie Madoff en fildelare. Så i Sverige hade han kommit lindrigt undan. Med tanke på summorna det rör sig om hade åklagaren antagligen lagt ner åtalet innan det ens nått rätten.

Vad gör du på semestern?

Så hur kommer du tillbringa din semester? Svara gärna här ute i marginalen.

Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter när du svarar på undersökningen, så ditt svar är anonymt.

Förra veckans fråga om hur jag kan förbättra bloggens intäkter gav svaret att ni tyckte att jag skulle skriva en bok, helst en faktabok. Antar att ni inte menade en reseguide?

Annars var det mer reklam eller tigga pengar från PayPal som övervägde. Bra tips som "mer besökare" fick jag också som kommentarer.

Resan eller målet?

Idag är resan inget och målet allt. Vi kräver fullserviceunderhållning, och om det inte passar så byter vi direkt kanal eller surfar in på en annan websida. Alternativet är bara ett klick bort.

Så när det är semester är det ombord på charterplanet som flyger direkt, eller åtminstone utan byten, till resmålet, där man slussas med buss raka vägen till hotellet, som erbjuder allt man önskar sig och ligger perfekt placerat. Sedan är det samma konservburksförfarande tillbaka. Kunde man sövas för resan dörr till dörr, så skulle det ske.

Kör vi bil så är det direkt ut på motorvägen, där hastigheterna inte sällan har höjts till 120, raka nya motorvägar som skär genom ett folktomt landskap utan sevärdheter eller avfarter. Sedan är det rakt in på någon fullserviceanläggning som Kol-mården eller ALV som gäller. Fast för att nå ALV så är det faktiskt inte motorväg som gäller.

Missförstå mig inte nu, men det är inget fel på fullserviceanläggningar som Kolmården eller ALV.

Men när det ändå är semester så kan man ta lite mer tid på sig. Välja en annan väg. Bort från motorvägen, och upplev det svenska landskapet som det bör göras, på 50-60-70-80-90-vägar, genom samhällen och förbi sevärdheter. Vid vackra vyer kan man till skillnad från motorvägarna faktiskt stanna och ta en paus. Inte för att det finns några vackra vyer bland nybyggda motorvägar, som avsiktligt byggs genom obebodda plantageskogsområden, och bort från sjöar och natursköna områden. Undantag finns dock bland de äldre motorvägarna. E4 Jönköping - Gränna är en sådan klassiker, och en av Sveriges vackraste vägar där den skär mellan äppleodlingar och Vätterns strand, förbi ruinen av Brahehus och med en milsvid utsikt över Visingsö och nästan hela Vättern. Sådana motorvägar bygger man inte idag.

Men vänta nu, säger vän av ordning, Cornucopia brukar ju prata om peak oil, inte kan man sitta här och tala om bilsemester? Jodå, det är just det man kan. Bilsemester drar mindre fossila bränslen än flyg, och går dessutom att genomföra med en biogas- eller biodieseldriven bil, gärna en bränslesnål sådan. Och när jag ändå pratar om att kliva av motorvägen, och uppleva resan, så kan man förstås också cykla på de gamla vägarna.

Nu är inte alla gamla vägar roliga. Jag tror det är riksväg 52 från Norrköping till Katrineholm som är fruktansvärt tråkig. På en plats finns det en skylt om sevärdhet. Gammal bruksmiljö står det. Låter ju intressant. Fast enligt skylten ligger den 25km bort. En omväg på fem mil för att titta på en gammal bruksmiljö lockar inte ens mig. Roligare än så var det inte längs 52:an.

Som västsvensk så kan jag främst rekommendera lite vägar i just Västsverige, där man med fördel kan kliva av motorvägen. Man kan förstås välja delsträckor av nedanstående förslag.

Falkenberg-Kungsbacka
Exempelvis sträckan Falkenberg-Kungsbacka. Kliv av E6:an i Falkenberg, genom staden och sedan norrut mot Varberg via Morup och Träslövsläge. Har man ännu mer tid kör man till Morup via Glommen, och trycker sig intill den halländska kusten, bland vackra hus, vackert hav och allt fler vackra vindkraftverk. Mäktigt. I Varberg stoppar man förbi fästningen, samt spejar efter sjöodjuret i vallgraven (antagligen en sk "snapping turtle"), kanske badar lite. Därefter tar man kustvägen via Tångaberg, Väröbacka, Frillesås och Åsa upp mot Kungsbacka, istället för att blåsa på längs motorvägen. Små samhällen, allt mer exploaterade ju närmare Göteborg man kommer. Vid Värö kan man alltid vika av upp mot Värö bruk (som jag är delägare i via Södra), det lilla fiskeläget Bua och grannen Ringhals. Efter Åsa hittar man Tjolöholms slott, väl värt ett besök. På vägen ut till slottet hittar man Sveriges enda kommersiella odlare av pepparrot, stoppa in i gårdsbutiken. Pepparrot kan frysas och rivas direkt från frysen. Sista sträckan plöjer sedan man parallelt med motorvägen och upp till Kungsbacka, på vägen kan man stoppa förbi Bräutigams choklad- och marspianfabrik. Även egen glass så här års. Jag har nu bara berört någon procent av vad man kan se längs vägen. Denna sträcka är dessutom väldigt platt, och därmed att rekommendera för cykelturisten. Och det är många som cykelturistar längs sträckan på sommaren, så har du bil skall du visa hänsyn och försiktighet.

Kungsbacka-Göteborg-Stenungsund
Fortsätter vi sedan norrut så finns det alternativa vägar istället för att blåsa genom Göteborg på E6.

Från Kungsbacka kan man vika söderut och köra ner till Gottskär via den överexploaterade Onsalahalvön, vilket är en sevärdhet i sig. Sedan viker man av norrut på Valldavägen, men tar en avstickare ner till Rörvik och FRA:s spionanläggning. Fast där får man inte ta några semesterfoton informerar "Telia" på skyltar kring anläggningen. Tillbaka på Valldavägen svänger man av ner till Lerkil och sedan norrut igen längs havet och upp till Vallda. Innan dess kan man stoppa och bada på Vallda Sandö. Från rondellen i Vallda tar man väg 158 upp mot Göteborg, och passerar flådiga överexploaterade namn på kartorna som Särö, Kullavik, Billdal och Hovås/Askim. Det är bara att svänga av 158:an vid någon av dessa skyltar och köra runt lite och skaka på huvudet över spåren av 2000-talets låga räntor. Gott om badplatser också, fast då krävs det förstås att man har trendriktig badklädsel.

Sedan passerar man Göteborg (som man iofs kan spendera några dagar i också) via Älvsborgsbron istället för Tingstadstunneln. Sikta bara på Oslo eller något sådant, så kommer man snabbt runt staden. Vid bron passerar man Sveriges största utsläppare av fossil koldioxid, Göteborg Energis Rya Kraftvärmeverk, vars rökplym kan ses milsvida omkring åtminstone vintertid. Reflektera några sekunder över att denna skorsten släpper ut mer CO2 än hela Göteborgs biltrafik. Därefter kör man förbi Volvos allt tommare fabriker. Är det inte arbetsvecka så finns det stora tomma parkeringsplatser att övningsköra på om man har barn i den åldern och nödvändiga tillstånd för övningskörning.

Nu skall man passa sig så man inte hamnar ut på E6:an igen, eller ännu värre, kör över Angeredsbron. Istället skall man svänga av mot Björlanda efter Volvo, och återigen förundras över de låga räntorna de senaste åren. Passera förbi Säve flygplats, och sedan fortsätta följa Kongahällavägen mot Kungälv genom själva Säve, men istället svänga av mot Kornhallsfärgan. Det går så klart att fortsätta till Kungälv istället, köpa kakor på Göteborg Kex billiga outlet, Bräckboden, eller kanske ta en titt på Bohus fästning. Alternativen är oändliga. Men vi fortsätter via färjan i Kornhall, och sedan genom Kärna och upp till Tjuvkil. Här kan man svänga vänster och västerut och ut till Marstrand, med allt vad det innebär, eller så ger man upp och viker av tillbaka mot Kungälv längs länsväg 168. Den svänger man dock av upp mot Ödsmål och kör via Kode och Jörlanda upp till Stora höga där denna del av sträckan slutar, och man ställs inför två val. Gamla E6:an från innan motorvägens tid, eller kustvägen Tjörn-Orust? Man kan välja den ena på vägen upp och den andra på vägen ner igen.

Gamla E6:an Stora Höga - Ljungskile
Motorvägen från Göteborg upp till Stenungsund fanns redan på 70-talet, men därefter är det nymodigheter som först började komma på plats på 90-talet. Det var Volvos P-G Gyllenhammar som visionerat om en motorväg Göteborg-Oslo för att rädda svensk industri. Först kring år 2000 nådde motorvägen hela vägen till Uddevalla och Volvos fabriker, och man är ännu inte klara med hela sträckan till Oslo, eller ens norska gränsen.

Gamla E6:an från Stora Höga upp till Ljungskile, och egentligen även vidare hela vägen till Uddevalla, är en gammal klassiker. Här satt Göteborgarna i en enda lång bilkö inför midsommar, från motorvägen och hela vägen till Uddevalla, och inte sällan vidare ändå upp till Sotenäs och övrig resmål i mittersta Bohuslän. För att inte tala om industrisemesterns köer. Industrisemestern är ju dock något som hör historien till numer, men på åtminstone 80-talet kunde man vara säker på att alla skulle ta bilen samma dag.

Gamla E6:an är här en sevärdhet i sig. Den ger en känning av hur vägar kommer se ut lite längre efter peak oil. Det rör sig om en klassisk modernare landsväg, som skär spikrakt genom landskapet. Trefiliga stigningsfält i de brantare backarna, där semesterfirarna desperat försökte ta sig förbi lastbilarna. Vägen gapar tom, tre filer. Och nu är asfalten sprucken, det finns hål på sina håll, och om inte Vägverket varit där sedan jag sist körde på vägen så sticker det nog upp lite gräs ur sprickorna nu. Samhället Ucklum är en svensk motsvarighet till Kylarköping / Radiator Springs (pop-kulturell Disney/Pixar-referens, som småbarnsföräldrar åtminstone hänger med på), och dog helt ut när motorvägen var färdig (Längre norrut hittar man för övrigt en annan Kylarköping, Hällevadsholm, men det hinner jag inte med idag). Här fanns fik, bensinmackar etc förr i tiden. Men det finns sevärdheter längs denna gammaldags väg, om man nu inte istället väljer att svänga av via den gamla sanatorieorten Svenshögen istället och sedan vika av vänster eller västerut, över motorvägen och ner till färjan över till Svanesund och Orust. Håller man sig istället kvar på gamla E6 passerar man bland annat än ett gammalt gravfält med en vidunderlig utsikt över Bohusländska sjöar, efter att ha åkt förbi en något felplacerad djuraffär, Huveröds, där man om inte annat kan köpa mat till jycken. Fast Huveröds har tydligen gått så bra, trots sin underliga placering, att man expanderat och nu även driver två av Göteborgs största djuraffärer. Innan man når fram till Ljunskile så passerar man någon så ovanlig sevärdhet som ett vägminne. Mitt ute på landsbygden hittar man här en gammal stenlagd landsväg, om man bara svänger av från gamla E6:an, när vägen börjar slutta nedåt mot Ljungskile igen, ungefär där löftena om glass och ett stopp efter mil av köande lockade.

Väl i Ljungskile finns det många andra val, men här får man nog dra ett streck av utrymmeskäl, oavsett om man skall tala om att köra upp mot Backamos excersished eller hålla sig till kusten upp över Ammenäs.

En liten bisats som jag inte orkar täcka in nu är att om man vill köra Göteborg-Karlstad, eller för den delen Göteborg-Trollhättan, så kan man ifrån Kungälv välja att köra på "fel" sida älven upp till Lilla Edet och vidare till Trollhättan via Hjärtum, istället för att köra den urtrista riksvägen eller numer europavägen 45. Finns rent av någon gammal klassisk lanthandel, ni vet en sådan där man handlar över disk, i bruk längs vägen på fel sida älven norr om Kungälv någonstans.

Stenungssund - Lysekil
Skall man göra något, skall man göra det ordentligt. Antingen kan man blåsa förbi allt intressant på nya E6:ans motorväg, och på 30 minuter vara i höjd med avfarten till Lysekil, eller så tar man den riktiga vägen över Tjörn och Orust. Från Stenungsund kan man välja att ta Tjörnbroarna, eller via Ödeshög köra till färjan över till Svanesund och därmed skippa Tjörn. Oavsett så är det sevärt. Tar man vägen över Tjörn skadar det inte att ta en omväg via Rönnäng-Klädesholmen-Skärhamn-Kyrkesund innan man fortsätter norrut. Om inte annat så ligger Nordiska Akvarellsmuséet i Skärhamn, där man också kan förundras över nybyggnationer på vindpinade berg, medan äldre hus desperat trycker ner sig i de dalgångar som finns som skydd mot de isande vintervindarna.

Eventuellt finns det på redden utanför Skärhamn eller Rönnäng en sevärdhet från finanskrisen. På 70-talet ankrade man upp osålda supertankers i Bohusläns fjordrar, men nu är det inte varvskris utan fordonskris. Så istället ligger det PCC:s eller PCTC:s och andra biltransporterande fartyg ute på redden, parkerade här med fulla laster av osålda bilar. Inte bara svenska bilar, utan andra också. Jag har dock inte kunnat få det här bekräftat, eventuellt var det inte just här de låg och guppade.

Väl ute på väg 160 och vidare norrut till Orust, så svänger man med fördel österut i Varekil mot Ellös. Här finns en fälla för den som vill uppleva alternativen till motorvägarna, nämligen väg 178 självt. Det är en nybyggd och rak väg som skär tvärs genom Orust och rakt till Ellös. Välj inte den. Sväng in i Varekil, där du också kan få se Sveriges Minsta Bankkontor (tror jag). Istället letar man sig fram på småvägarna. Tänk Mollösund (återvändsgränd) och Hälleviksstrand, och först därefter Ellös. Nu börjar man komma upp i stenhuggar-Bohuslän, även om spåren i bergen fortfarande bara är en försmak av vad som komma skall.

Från Ellös väljer man förstås att köra mot gamla vägen mot Henån, men svänger av till färjan över till Malö och Flatön. Väl där passerar man Handelsman Flinks, besjungen av Evert Taube ("Maj på Malö, vackra Maj"), där man lämpligen stannar. Kanske lite exploaterat idag, men ändå. Sedan är det färja tillbaka till fastlandet och gärna en avstickare till Fiskebäckskil. På vägen finns en marsipanbod i en gammal lada, där man kan köpa ... marsipan. Väl i Fiskebäckskil kan man gärna ta en promenad och klia sig i huvudet över taxeringsvärdena. Från kvarnen på toppen får man en vidunderlig utsikt över Gullmarn och Lysekil på andra sidan, och man kan förstås bada. Igen. Därefter vänder man på steken och kör tillbaka mot Uddevalla, men viker av åt vänster och färjan över till Lysekil.

Istället för 30 minuter från Stenungsund till motorvägens avfart mot Lysekil, har du nu slått ihjäl ett antal timmar, plus stoppen. I rättvisans namn tar det förstås åtminstone 30 minuter att köra från motorvägen till Lysekil också.

Lysekil - Fjällbacka
Tröttnar man på Lysekil, så är det dags att kasta sig in i det riktiga granit-Bohuslän (Sotenäs med omnejd) och krama kustbandet hela vägen upp till Hamburgsund. Man passerar Nordens Ark, en lite alternativ djurpark, där fokus är på djurens hägn och inte på hur lätt det är att se djuren. Man går runt parken på 1-2 timmar, och den är väl värd ett besök. En sorts anti-Kolmården på alla sätt. Fast Vattenfall har även sponsrat Nordens Ark med en av Sveriges största solcellsanläggningar på lantgårdens tak. Skall fundera på något kolkraftskämt här. Man svänger av väg 174 på vägen ut mot Smögen, och kör via Kungshamn istället, och först därefter ut till Smögen. Där käkar man förstås räkor på bryggan, och kliar sig återigen i huvudet över 2000-talets låga räntor när man tittar på fritidsbåtarna i hamnen.

Därefter kramar man kusten upp till Hunnebostrand-Bovallstrand-Hamburgsund-Fjällbacka. Antalet sevärdheter, såväl kulturminnen, historiska minnen och naturupplevelser är här för mycket för att skriva om, men sträckan Smögen-Fjällbacka kan man väl egentligen lägga hur mycket tid på som helst. Men det går bara att äta så mycket glass på en dag.

Övernattning och avrundning
Det skadar nog inte att övernatta på några platser om man skall ta hela sträckan från Falkenberg till Fjällbacka, så man faktiskt hinner stanna och titta på något också. Eller så cyklar man rubbet på några veckor.

Fast å andra sidan så tar det ju bara två timmar från Falkenberg till i höjd med Fjällbacka om man väljer att sitta på E6:an medan barnen tittar på en DVD-film och undgår att se eventuella sevärdheter ens på avstånd, ex Grimetons radiostation i höjd med Varberg.

Just nu är det för övrigt varmast i Sverige i just Bohuslän och värmen kommer hålla i sig. Tröttnar man på värmen så är det förstås väldigt svalt i just en AC-kyld bil. Modern tekniks mirakel?

Förr hade man ingen AC, och att då plåga sig genom köerna på slingriga europavägar var en varm pina, som i värsta fall fick mjölkpaket att explodera i värmen. Men idag har vi både AC och motorvägar.

Sväng nu av motorvägen, dra på AC:n eller veva ner rutan och varva ner. Det är ändå semester.

2009-06-28

Olof Palme-syndromet

Olof Palme var på många håll en hatad man fram till sin död, och om inte annat så talades det illa, rent av mycket illa om honom på många håll, även i media. Men när han tragiskt mördades så förvandlades han rätt omgående till ett helgon, älskad och hyllad av alla.

Jag säger ingenting om vad som är rätt och fel om Olof Palme här, men väljer att kalla ovanstående för Olof Palme-syndromet.

Efter att ha läst lite i media om Michael Jackson nu efter hans tidiga frånfälle vid 50 års ålder, så slås man av samma sak. Kritik mot Michael Jackson som person eller hans livsval saknas i princip helt. Han hyllas från alla håll. Säger ingenting om rätt eller fel här, men den kritik och de skandaler som funnits kring honom och hans person genom åren kan överslätas i kanske en enstaka mening i någon artikel här och där, även om undantag finns.

Så var fanns alla dessa som älskade Michael Jackson innan hans död? Inte i media åtminstone.

Tragiskt, eller kanske ironiskt nog, så kommer Jacko med sin för tidiga död att sälla sig till för tidigt avlidna ikoner som James Dean, Olof Palme, Elvis Presley, John F Kennedy eller Heath Ledger. Hade Michael Jackson istället dött som 85-årig gubbe på ett vårdhem för senildementa om 35 år, så hade han istället bara förärats en liten notis i en spalt på sidan 15.

Sex, drugs and rock 'n roll. It's better to burn out than to fade away. Och andra lämpliga klichéer.

Och naturligtvis kommer det finnas konspirationsteorier för all framtid kring MJ:s död. Jag gissar att han just nu sitter på månbasen på månens baksida och skålar med Elvis, John F Kennedy och Jimmy Hoffa.

För den som dock verkligen vill veta vad som hände med Elvis och John F Kennedy så rekommenderas filmen Bubba Ho-tep som finns att beskåda lagligt på Headweb. På tal om vårdhem för senildementa...

2009-06-26

Mer Seabased

I provinsialtidningen Göteborgs-Posten hittar man lite mer om Seabased.

Där framgår att den minilina man nu bygger skall ha en kapacitet om 5-8 verk om dagen, men när man får fler skarpa ordrar utöver referensverket som man nu bygger tillsammans med Fortum och Energimyndigheten så kommer man utöka till en fullskalig fabrik med en kapacitet om 40 verk om dagen. Då kommer man behöva ca 1000 anställda.

För en liten kommun som Lysekil, med 14 631 invånare, så kan man lätt inse hur betydelsefullt detta kan vara. Nu har man visserligen redan Europas modernaste raffinaderi i kommunen, Preemraff i Brofjorden, men ytterligare 1000 arbetstillfällen inom några år kommer sätta sina spår.

Ett möjligt speck för den riskvillige är att köpa bostäder och tomter i Lysekil och sälja dyrt framöver... Allt förutsatt att Seabased får ett genombrott internationellt.

Peak oil-fundamentalister?

Jag förstår inte riktigt vad Pekka Kentää på sponsorsjournalisttidningen VA menar med peak oil-fundamentalister?

Han yrar något om peak oil och att ett skakigt oljepris innebär att fundamentalisterna inte kan plocka fram sina argument om sinande oljekällor. Kan någon förklara vart han vill komma?

Så här efter peak oil kommer vi få se just ett skakigt oljepris i takt med att oljebristen och oljepriset krossar konjunkturuppgångarna.

De amerikanska skattade siffrorna om oljelagren föll mer än väntat i onsdags, men vad det har med peak oil att göra förstår jag faktiskt inte. Dels är oljelagerstatistikrapporterna just skattningar, som aldrig stämmer överens med förväntningarna. Kanske just därför att de är skattade, liksom förväntningarna är gissningar. En blind leder en döv. Bara det att EIA och API rapporterar två olika siffror bevisar att siffrorna bara är grovt ungefärliga.

Peak oil har inte med dagsutvecklingen för oljepriset att göra. Om det inte föreligger någon som helst brist på olja, så får Pekka gärna förklara hur det kommer sig att oljan kostar 70 USD under den djupaste globala recessionen i mannaminne, när oljan kostade under 20 USD mitt under IT-boomen för 10 år sedan, och 10 USD så sent som 1998? Han har nog svårt att se skogen för alla träden, Pekka.

70 USD är ett högt oljepris, men Pekka har glömt det, fast vi såg de priserna när konjunkturen var som hetast 2006-2007 och nu likväl ser de priserna mitt under en recession. Sedan är det förstås ett lågt oljepris jämfört med vad vi har om några år, och kanske hälsar vi på under 30 USD igen innan dess. Det hör peak oil till.

Titta på oljeproduktionen istället för på priset, Pekka. Fast det förstås, nu har man ju sparkat Gunnar Lindstedt från tidningen, så det är inte konstigt om det blir förvirrat.

Huvudnyheten på sponsorstidningen VA:s hemsida är dock inte vare sig Pekka eller Michael Jacksons död, utan en lista med prylar som VA-redaktionen inte klarar sig utan i sommar. Eller snarare som de inte klarar av att undvika skriva om, för då blir det inga sponsorspengar.

En spaning: Först igen

Dags för en kort självbelåten spaning. Ber om ursäkt för detta, men det är kul att vara först, ibland långt före.

Dagens Industri uppmärksammar nu att Koenigseggs miljöbil Quant verkar vara en bluff. Det skrev jag redan den 5:e mars.

Hos SvD hittar man en artikel om att solceller inte är lönsamma med svenska elpriser, trots 60% i bidrag från staten. Det skrev jag redan den 27:e maj.

SvD skriver också om de stora bristerna i de lagliga filmalternativen på nätet, och uppmärksammar speciellt att alla tjänster utom Headweb kräver Windows och Internet Explorer. Det skrev jag redan den 8:e december förra året.

Det är kul att skriva om något som sedan hamnar i gammelmedia månader senare.

Fast man kan ju undra när journalisterna skall hitta på något själva istället för att läsa bloggar.

Å andra sidan kommenterar vi bloggare gammelmedias nyheter friskt, men vi ger åtminstone länkreferenser. Quid pro quo.

Men kontentan är att ibland får ni läsa något här först. Och ibland månader innan ni kan läsa det i gammelmedia. För övrigt verkar gammelmedia dåliga på att uppmärksamma vilka som fick stöd från Energimyndigheten i gårdagens beslut. Men det kommer väl om några veckor även i gammelmedia.

Rättsrötan har blivit tydlig för allmänheten

Allt fler upptäcker nu att det råder rättsröta i de svenska domstolarna, som verkar vara en liten klubb där man håller varandra om ryggen, och dessutom umgås med målsägandebiträden, finansierat av målsägande. Sådant kallas dock inte jäv, enligt svenska domstolar. Fast det är klart, den domare som konstaterade att det inte var jäv hade själv arbetat tillsammans med målsägandebiträdena i den aktuella Pirate Bay-rättegången. Här är länk till bevismtrl kring detta. Domaren, Anders Eka, som beslutat att det inte var en fråga om jäv i Pirate Bay-rättegången, har själv suttit i samma forskningsavdelning som målsägarbiträdena Peter Danowsky och Monique Wadstedt! Notera också att forskningscentret där Anders Eka jobbat fått donationer från Bonnier AB (och även från TV4). Ingår något bolag ifrån Bonnier-koncernen i Pirate Bay-målet?

En jävare uttalar sig om en annan jävare. Klia min rygg, så kliar jag din.

Om det inte är jäv att tidigare ha fått betalt för att sitta i styrelsen för en förening som driver en linje, och föreningen finansierats av målsägande, samt att man där under trevliga och sponsrade former umgåtts med målsägarbiträdena, vad är då jäv? För att inte tala om att sitta och forska tillsammans med målsägarbiträdena?

Det finns dessutom obekräftade uppgifter om att domaren från Pirate Bay-rättegången även skall ha diskuterat sakfrågan Pirate Bay med upphovsrättsföreningen SFU (varning, länk till Pirate Bay, klicka inte om du är rädd för att det kan bli olagligt att besöka sajten). Men sådant är förstås inte jäv det heller, och det är som sagt obekräftat.

Lägger man till att det igår också framgick att tingsrätten i Solna anser att privatpoliser skall få göra olaga dataintrång så blir det ännu mer pinsamt för svenska domstolar och rättsväsendet. Dessutom så skickar man tydliga signaler att om en bredbandsoperatör ifrågasätter bevisning så får de betala pengar. 75 000:- i fallet ePhone. 75 000:- för att hävda sin rätt. Håll käften och bit ihop, vi är rättssystemet.

Och sedan tidigare vet vi att man tar bort 15 poliser från att utreda högarna vardagsbrott till att enbart syssla med att jaga fildelare.

Saken är den att allt fler nu tappar förtroendet för rättsväsendet. Men detta är antagligen inte något nytt. Det är bara det att de allra flesta svenskar är skötsamma och inte har kontakt med domstolarna. Men sedan Bodström följt av Reinfeldt bestämde sig för att börja förfölja halva svenska folket, som fildelar, så har nu folket upptäckt rättsrötan.

Denna rättsröta har tidigare bara drabbat kriminella och egna företagare.

Så frågan är vad folket gör nu. En variant är att helt enkelt strunta i rättssystemet. Det minst plågsamma sättet att göra detta är att sluta vittna i rättegångar. Blir man kallad som vittne kan man helt enkelt strunta i att dyka upp, alternativt dyka upp och förklara att man inte litar på det svenska rättsväsendet och därför inte tänker säga ett dugg i vittnesfrågan. Fast har man tidigare sagt något till polisen, så kommer det användas ändå. I Sverige gäller vad man sagt till polis eller åklagare, inte vad man säger i rätten. Det är en del av rötan. Blir det uppenbart för allmänheten, så kommer de sluta tala med polisen. Och det vore olyckligt. Ingen kommer ha sett något, ingen kommer se något.

Jag skriver egna företagare. Det finns nämligen en hel myndighet som är efter dessa, den kallas Ekobrottsmyndigheten. Om man som småföretagare råkar göra ett fel i bokföringen och får en revision, så säger Skatteverket ibland snällt att, visst, om du medger ditt fel så taxerar vi bara upp dig. Medger du, så skickar de sedan rutinmässigt vidare erkännandet till EBM, som åtalar dig för ekobrott, ex gjort ett felaktigt avdrag, och ordnar näringsförbud och fängelse för bokföringsbrott. Så var det med det företagarlivet. Om man alltså erkänner för Skatteverket för att slippa åtal för skattebrott. Och alla företagare har gjort något fel någon gång, någonstans. Genialisk och korrupt konstruktion. Och EBM får ett snyggt trackrecord, då de mest väcker åtal där den åtalade redan erkänt småfel skriftligt till Skatteverket.

Antagligen sitter det även hundratals, eller tusentals oskyldigt dömda i svenska fängelser, baserat på vad som nu framkommer för allmänheten vad gäller rättsrötan. Alltså sk "kriminella". Frågan är om någon har en chans till en rättvis rättegång i Sverige? Domaren kanske har dejtat åklagaren eller målsägandebiträde, eller hamnat i säng tillsammans på någon fest på någon organisation där jurister frotterar med varandra under trevliga former. Sådant skulle förstås inte vara jäv heller. Vem vet hur många oskyldiga dömda det finns där ute, tack vare jäv och korruption?

Piratpartiets Christian Engström är dock rätt snäll och säger att det bara råder rättsröta inom just upphovsrättsfrågor.

Men jag är tveksam. Det är antagligen bara ett symptom på djup förruttnelse. För samma linje går igenom när EBM mfl försöker jaga stora fiskar. Stora fiskar går fria, det är bara småfolk som åker dit.

Rättssystemet är alltså fascistiskt, korporativt, och stöder stora företag och stora skurkar. Titta på alla åtal om miljöbrott. Inte många som blir fällda där inte. Eller bankhärvor etc. När det gäller manipulation av aktiehandel, så har EBM bara satt åt småsparare som handlat med 10 000-tals kronor, men de manipulatörer som handlar med hundratals miljoner sätter man aldrig åt.

Jag har tidigare skrivit att Piratpartiet behöver utöka sin politik. Och här finns ytterligare en punkt som ligger nära partiets kärnvärden, och det är alltså en reformation av rättssystemet. Hela rättssystemet. Man kan börja med vattentäta skott mellan domare och nämndemän, respektive åklagare, försvarare och målsägarbiträden. Men det finns antagligen mycket mer att göra.

Piratpartiet kan också driva demokratikrav som inrättandet av en författningsdomstol, för att hindra grundlagsvidriga lagar etc. Utöka ert partiprogram, ni kommer in i Riksdagen om ni gör det!

Nu blir det väl inte någon organiserad bojkott av domstolarna, men när några miljoner fildelare i alla åldrar nu uppmärksammas på rättsrötan, så kommer det ge effekt. Det är inte några tusen som fått avsmak och sett korruptionen i rättssystemet. Det är nu miljontals. Om någon procent av dessa aktivt börjar misstro systemet, så kommer det ge effekter. Pandoras ask har öppnats.

Så passa er. Korruptionen är nu uppenbar för miljontals svenskar, och om ett år är det val.

Det är därför av största vikt att förtroendet återupprättas. Detta bör ske genom att man reformerar systemet. Och det är en uppgift för politikerna. Här har Piratpartiet en uppgift att fylla och en chans att rida på vågen. Ta den!

Man kan se en linje här. Övervakning via FRA, privatpoliser, korruption av rättsväsendet och försvaret skall omvandlas från värnpliktigt till ett yrkesförsvar med kontraktsanställda... Och försvaret skall nu också få verka inom landet i civila ärenden, ex "terrorism", vilket ju kan definieras väldigt brett.

I peak oil-kretsar talas det ibland om att den demokratiska parentesen de senaste 100-150 åren kanske bara var en parantes i historien som möjliggjordes av det överflöd som den i princip gratis slavarbetskraften oljan gav oss. Nu när vi passerat peak oil så har diskussionen gått att demokratin successivt kommer nedmonteras.

Men att det skulle gå så här fort hade nog ingen tänkt sig, utan mer en process som sträcker sig över decennier.

Jag vet inte längre. Jag börjar bli orolig. Det här är inte roligt. Jag är inte rädd än, men när tillräckligt många blir rädda så kommer det hända något med samhället. Rädsla kan få sitt utlopp åt två håll, antingen tystnar man, eller så exploderar man. Inget av de utfallen är bra, eller önskvärda.

All makt utgår dock från folket, även i en diktatur. Det är dock ett komplicerat resonemang, som jag får utveckla en annan gång.

2009-06-25

Full pott från Energimyndigheten

Så kom äntligen beskedet om vilka projekt som får dela på Energimyndighetens 875 MSEK i stöd för ny energiteknik som kan leda till exportindustri framöver.

Själv har jag delägande i två av de kandidater som nu får stöd, dels Seabased AB, och dels via andelsägande i Södra. Seabased och Fortum får nu ekonomiskt stöd att bygga en fullskalig vågkraftpark med 400 kraftverk utanför Kungshamn, och Södra får stöd för att göra en fullskaleanläggning av Lignoboost-tekniken.

Övriga tre som får stöden är Göteborg Energi för en biogassatsning, Chemrec för drivmedel från massaindustrins svartlutar och Volvo Personvagnar för framtagande av elbilar.

Se även TV-inslag från Västnytt.

Som grädde på moset får även mitt onoterade portföljbolag Vertical Wind tillsammans med Falkenberg Energi och E.On 10 MSEK i stöd för 45% av kostnaden av tre av de fyra vindkraftverk som skall byggas initialt i Falkenberg. Detta är utöver ovan nämnda 875 MSEK, men är också ett lite mindre projekt.

Onoterade gruppen Seabased, Vertical Wind och även holdingbolaget Energy Potential är mina enskilt största innehav, trots att de är onoterade.

Det är förstås trist att det skall behövas statligt stöd för satsningar på ny teknik, men det är åtminstone glädjande att staten satsar 875 MSEK på framtidens energi. Men jämför man med de tiotals miljarder man lägger på att bygga vägar vi kommer ha allt mindre nytta av i framtiden så är det som att spotta i motvind. Eller Vattenfalls 95 miljarder för att köpa kolkraftverk.

Tack för skattepengarna ändå. Nu bygger vi förhoppningsvis framtidens exportsucceer.

Seabased och Vertical Wind har genomfört nyemissioner under juni. Jag vet ännu inte utfallet av dessa, och om det fortfarande går att teckna, men med detta klartecken från Energimyndigheten får man en kvalitetsstämpel vad det gäller ytterligare ordrar, och dessutom fullskaliga produktionslinor på plats. Att en stat själva satsar på en inhemsk teknik ses ofta som ett kvitto på kvalitet, och kan öppna ännu fler dörrar för utländska ordrar.

Rent konkret blir det 40 nya arbetstillfällen i Lysekil för Seabased, och ett antal i Falkenberg för Vertical Wind. Bägge har en framtidssäker infrastruktur, med tillgång till sjötransporter, och för Falkenberg även järnväg.

Det finns (fanns?) även järnväg till Lysekil förr, Rocktåget brukade komma dit om sommaren, men om det spåret har rivits av Banverket än vet jag inte. I sin vishet har ju Banverket tagit beslut om att riva upp en massa mindre trafikerade järnvägar... Precis vad vi behöver antar jag så här efter peak oil. Och där man har kvar järnvägen lägger man ner många stationer. Undrar varför det inte är fler som tar tåget? Mer om det i morgon fredag.

Den bästa av två världar. Eller tre.

Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge meddelade idag att (pp) ansluter sig till den gröna gruppen i EU-parlamentet. Detta innebär att en röst på (pp) även i praktiken var en röst mot det vidriga Lissabonfördraget, och även är en röst som var positiv för miljön, utöver kärnfrågorna kring integritet och förenklad upphovsrätt.

Den gröna gruppen i EU har inte en höger- eller vänsterprofil, så detta säger ingenting om hur man ställer sig i riksdagsvalet. Där kan man fortfarande tänka sig att stödja varje regering som stöder (pp):s politik, om man blir invalda, oavsett om regeringen är höger eller vänster.

Nu kommer iaf (pp) att stödja miljöpartiernas politik i parlamentet, partier som stödjer Piratpartiets politik.

Samtidigt kommer beskedet att den uppenbarligen korrumperade Solna tingsrätt gick på brottslingarnas linje, och stödjer alltså datorintrång som utredningsmetod för privatpoliser från Antipiratbyrån.

Glöm alltså inte att om du har lagligt kopierade säkerhetskopior av dina köpta ljudböcker liggande på din dator, så kan Antipiratbyrån hacka sig in på din dator, och sedan stämma dig, beslagta alla dina datorer och frysa dina ekonomiska tillgångar. Utan bevis för att det var olagliga kopior. Skivbranschen gnuggar händerna och tänker nu sätta igång och hacka sig in hos oskyldiga.

Härnäst är det väl någon som lagligt rippat in sina CD-skivor till datorn som åker dit efter att någon upphovsrättsorganisation hackat sig in på datorn.

Piratpartiet tackar antagligen för domen, för inte lär det bli färre sympatisörer så länge rättsväsendet tycker att olaga dataintrång är helt OK för privatpoliser och att obefintliga bevis accepteras.

Man får väl hoppas att bredbandsoperatören ePhone överklagar den obefintliga bevisningen hela vägen upp till högsta domstolen. ePhone får också betala 75 000:- för att Antipiratbyrån gjort datorintrång hos en kund till ePhone.

Lite om gårdsstöd och miljöersättningar

Ni kanske inte har missat att jag kommenterat lite om att jag är ute och jobbar en del på gården nu. Jag fick en sur kommentar på förra inlägget, angående den låga timpenningen som EU-stöden innebär. Det var mest tänkt för att påtala att "EU-bidragen" i själva verket är ersättningar för arbete man blir ålagd att utföra som stödtagare. Dessutom går stöden in som inkomst i verksamheten, och skall beskattas. Det handlar alltså inte om bidrag, jmf barnbidrag eller bostadstillägg, utan är en intäkt i ett företag som ersättning för utförda tjänster och är villkorat.

Skall man förenkla så är stöden uppdelade i två kategorier, dels ett generellt gårdsstöd, och dels olika former av miljöersättningar. Gårdsstödet utgår för brukad areal, och enda kravet är just att den skall brukas. Plus att man därmed omfattas av EU:s tvärvillkor. För en väldigt liten naturbrukare som undertecknad innebär dessa inga större belastningar, utan är mest sunt förnuft, typ att man inte får hälla ut föroreningar på sin mark, följa lagar och regler etc.

Skall någon del av stöden kallas bidrag så är det just gårdsstöden, och dessa minskas dessutom successivt för att förhoppningsvis helt vara avskaffade inom tio år.

När det gäller miljöstöd, så utgår dessa t ex till betesmarker, slåtterängar, vallåkrar mm. Det finns även stöd för hållande av utrotningshotade lantraser, som inte är så lönsamma men kan vara värdefulla genetiskt, och en lång rad andra specialiserade stöd, ex fäbodar, skogsbete mm. Det finns också miljöstöd för åkermark, t ex underhåll av gamla stenmurar etc. Just betesmarker och vall står väl antagligen för största delen av miljöstöden. Här skiljer man på marker med allmänna värden och särskilda värden. För mark med allmänna värden kan ersättningen vara säg ca 1100:- SEK per hektar och år, och för särskilda värden 2500:- SEK per hektar och år. I extremfallet, med slåtterängar med särskilda värden, som skall slås för hand med lie eller handstyrd slåtterbalk, så kan ersättningen dra upp mot ca 10 000:- SEK per hektar och år. Men då är det rätt mycket jobb också.

Med miljöstöden följer regler för skötsel, och marker med särskilda värden har separat utformade skötselplaner för varje bit mark. Det här innebär alltså extra arbete, vilket miljöersättningarna skall ersätta. Tids nog kan arbetsbördan minska, men speciellt för nyrestaurerade marker kan det vara rätt mycket jobb.

Jag pratade om ca 100:- per timme ex moms i bruttointäkt för mark med allmänna värden. I rättvisans namn så innebär inte alltid särskilda värden högre arbetsinsats, och med samma antal timmar så kan man alltså landa på 250:- SEK per timme brutto, vilket får anses vara OK. Lite lägre än en hantverkare, men inte illa ändå.

Har man stora marker som kan brukas modernt, som mer liknar en golfbana eller en fotbollsplan, så kan det bli en väldigt bra timpenning. Då blåser man ut på betet med traktor och betesputs och fixar hela jobbet på kort tid. Men för att motivera kapitalkostnaden för utrustningen måste man ha mycket mark. Och enkel mark.

För egen del har vi gammal jordbruksmark, och även rätt lite jordbruksmark, mer att likna vid ett torp. Några hektar. Och den har aldrig brukats med traktor eller den gröna revolutionens gift- och kemikaliejordbruk, samt har ingen tillrinning från några giftjordbruk. I stort sett all mark har vi restaurerat själva de senaste åren, vilket innebär att de fortfarande medför relativt stora arbetsinsatser. Eftersom det handlar om ett gammalt kulturlandskap så är det mesta omöjligt att bruka med traktor - för små ytor, stenmurar, kuperat etc, och man får bruka det med riktigt småskaliga manuellare metoder. Samtidigt så innebär det här en artrikedom, både när det gäller djurliv, insekter och växtlighet. Och det mesta av marken är klassad som särskilda värden. En del mark utgör dessutom för små ytor för att alls söka stöd för, kravet för stöd är åtminstone 1000 kvadratmeter sammanhängade jordbruksmark. Vi har t ex en slåtteräng som ligger på ca 900 m2, och en annan på ca 200 m2, så de slår vi helt utan EU-stöd.

Timpenningen för skötselarbetet, utöver själva brukandet, ligger på ca 100-500:- SEK per timme, brutto. Den lägsta timpenningen blir på mark med allmänna värden, där vi i vårt fall förutom sedvanlig röjning av eventuella buskar som djuren inte tar även måste röja bort osmakliga växter som veketåg och örnbräken. Detta gynnar förhoppningsvis över tiden annat och därmed öka produktionen och minska arbetsinsatsen.

Den högsta ersättningen är på den mark som varit ordentligt restaurerad sedan tidigare, men saknar särskilda värden. Här handlar det om väldigt lite arbetsinsats, kanske två timmar om året per hektar, vilket ger ca 500:- SEK per timme, brutto. Tillkommer förstås brukandet, men det är inte miljöersättningarna som står för det, utan gårdsstödet. Sköter man sin mark med särskilda värden ordentligt kommer den över tiden kunna ge en extremt bra timpenning, men en del mark är förstås hopplös och kommer alltid innebära mycket jobb.

Nu kan man tycka att om man gnäller över låga ersättningar så skall man göra något annat. Ja, det är helt korrekt. Jag gnäller inte, jag informerar och försöker förklara att EU-stöden inte är bidrag, utan ersättning för arbete man åläggs utföra. Men liksom en kulturarbetare som försöker leva på sin musik, så handlar det om ett kall. Är det dåligt betalt, och man inte kan leva på det så får man hitta på något annat, eller ännu hellre utveckla verksamheten och hitta nya sätt att få in pengar; förädling, turism etc. Andra kanske borde sluta och låta någon annan ta över.

Samtidigt ser många jordbrukare jag pratat med förvaltningen av ganska olönsam mark som en samhällelig försäkring för framtiden, precis som hållandet av mindre lönsamma men sundare lantraser. För förr eller senare kommer vi behöva den där jordbruksmarken, antingen för att vi blir fler på jorden, eller för att några klimatförändringar, oavsett riktning, minskar produktiviteten i jordbruket, eller för att peak oil och den kommande oljebristen kommer kräva mer jordbruksmark. Eller någon annan anledning. Och lantraser har egenskaper som inte avlats bort med avkastning som ursäkt, och kan därför utgöra ett värdefullt genetiskt tillskott vid förändrade förhållanden.

Om inte annat får man trösta sig med att välskötta marker höjer värdet på marken om man en dag vill sälja av. På samma sätt som kulturarbetare som blöder för konsten, och inte gnäller över fildelning, antagligen får ett bättre marknadsvärde över tiden.

Risken är bara att de som tar över har en annan filosofi, och omintetgör åratal av arbete och förvandlar det hela till något som mest kan liknas vid en golfbana... Eller i fallet kultur kanske börjar sälja gamla låtar till reklamfilmer...

Slänga bra pengar efter dåliga

Tydligen byggs det nya vägar som aldrig förr i Sverige nu. Tyvärr får väl sägas.

Tids nog kommer vägarna att gapa tomma i takt med att bilkörandet minskar nu efter peak oil, och även pga den över tiden varaktiga nedåtgående ekonomiska tillväxten som brist på energi kommer medföra.

Kvar kommer asfaltsvägar vara, som tagit produktiv skogsmark och jordbruksmark i anspråk, mark vi kommer behöva allt mer i framtiden när oljan skall ersättas.

Det enda som kunde vara mer idiotiskt vore att bygga ut våra flygplatser.

Men istället för att satsa pengarna på en hållbar framtid, som också hade genererat jobb - miljarder som miljarder - så bygger man nu vägar. För den stressade moderna människan är målet allt, resan inget, och van att kunna bläddra mellan tjugo kanaler om något tråkar ut, så skall man bränna i hög fart genom ett opersonligt och trist landskap på raka vägar.

Mer om det i ett blogginlägg senare idag.

Nu skall jag ut och slå bort örnbräken och veketåg ur en betesäng utan särskilda värden, något som ger mig via EU:s miljöstöd ger mig en timpenning på drygt 100:- SEK per timme ex moms och före skatt och egenavgifter. Eller EU-bidrag som förståsigpåarna kallar arbete för 100:- i timtaxa (ca 50:- kvar efter skatter och egenavgifter, motsvarar en bruttomånadslön på ca 10 000:- vid heltidsarbete). Sedan blir det vändning av hösträngar.

39 700 miljonärer i Sverige 2008

Förra året fanns det 39 700 miljonärer i Sverige enligt Merril Lynch och Cap Gemini. Alltså riktiga miljonärer, dvs dollarmiljonärer.

Det är tydligen en minskning med 20%.

För att vara miljonär skall man kunna titulera sig miljonär i världens miljonärtätaste land, dvs USA. Att t ex ha en miljon SEK räknas liksom inte, det har nästan varenda person som köpte en bostad i storstadsområdena på 90-talet. Bostadsbubblan har fått priserna att stiga så nettotillgångarna kan handla om en miljon SEK, men ytterst sällan om en miljon USD. Fast det är klart, många har använt de stigande bostadspriserna till att ta större lån, och festa upp pengarna på dyra semestrar, platta TV-apparater och dyra bilar som snabbt halveras i värde eller andra statussymboler. En del har rent av tagit lån på huset och köpt aktier för under de glada åren fram till 2007. Ännu värre så har de tagit lån på huset och köpt aktier efter 2007, och är definitivt inte miljonärer längre.

Det kan vara värt att notera att enligt SCB fanns det ca 148 000 personer med 5 MSEK eller mer i nettotillgångar. Inte riktigt en miljon USD, och som sagt så var det 2007. Men förmögenheterna trappar av rätt fort. År 2007 hade ca 32 000 en nettoförmögenhet på 10 MSEK eller mer, vilket med en nedgång pga börsras under 2008 rätt bra motsvarar de 39 700 som enligt undersökningen ovan hade över 1 MUSD, dvs ca 8 MSEK.

20 svenskar hade enligt SCB över en miljard SEK i nettoförmögenhet 2007. 13 män och sju kvinnor. 58 personer hade över en halv miljard.

Ca 2 744 000 svenskar hade 2007 inga tillgångar alls eller en nettoskuld. Nettoskulder på över 5 MSEK var dock rätt ovanliga. Enligt SCB hade endast 934 personer större nettoskulder än 5 MSEK.

Under 2000-talet har antalet med en nettoförmögenhet på över 5 MSEK stigit kraftigt.

Jag skyller främst på bostadsbubblan, vilket syns på att IT-kraschen inte hade så stor påverkan, då den kompenserades av stigande bostadspriser. Väldigt många äger sin bostad, och speciellt i storstadsområdena och i de klassiska universitetsstäderna har bostadsbubblans priser därmed dragit upp nettoförmögenheten hos många människor.

Och framför allt så hade endast ca 27 000 svenskar över 5 MSEK i finansiella tillgångar år 2007. Skillnaden mot de ca 148 000 med en nettoförmögenhet på över 5 MSEK samma år är att då räknar man in värdet på bostaden och andra reala tillgångar, t ex skog eller hyresfastigheter, som ju inte räknas som finansiella tillgångar.

IT-kraschen hade desto större påverkan på antalet individer med över 5 MSEK i finansiella tillgångar, men det hade återhämtat sig med råge till börsen toppade 2007.

Vad som är intressant med att det fanns fler med över 5 MSEK i finansiella tillgångar 2007 än år 2000, trots minimala nominella skillnader på börserna, är att antagligen har en del konverterat sin bostad eller andra tillgångar till finansiella tillgångar. Hade man bara följt börsindex hade det inte varit någon större skillnad i antal år 2000 och 2007. Eller så rör det sig om personer med smart money, som generellt hänger på de starkaste trenderna istället för börsindex.

Några siffror för 2008 har inte SCB än, vilket hade varit mycket intressant att se. Det bör bli en dipp i bägge graferna.

2009-06-24

Nu vet jag iaf hur jag skall få fler besökare

Det gäller att ha slagkraftiga rubriker, då klickar alla och bloggen får fler läsare. Jag tror att det är rekord för en enskild länkhorad artikel. Fel sorts läsare för målgruppen kanske. Att jag som man antagligen oftast badar i just bara badbyxor är kanske ovidkommande...

Jag försöker iofs ofta ha rubriker som kan väcka någon uppmärksamhet, men helt klart är det mer sex & rock 'n roll som behövs. Någon som har tips på hur man kan sätta lämpliga rubriker? "Sex i politiken", om det är sex personer i en partiledardebatt?

Jag kommer köra vidare med lite semestertema imorgon, i mån av tid. Finns mycket att skriva om på den punkten.

Dubya

Dubya. Double you. W. Oftast använt som en referens till den amerikanska ex-presidenten George W Bush.

Men dubya kan man också passande nog titulera ekonomin. Många bedömare talar om en W-formad återhämtning, alltså först en liten uppgång i ekonomin eller på börsen (som ligger före ekonomin i stort), och sedan ner mot nya bottnar igen.

Nu sållar sig Nouriel Roubini också till dubya-skaran, och talar om att situationen i Europa är riktigt allvarlig. Sverige är tillsammans med Österrike, Tyskland och Italien på listan över länder vars bankväsenden tungt exponerat sig mot Östeuropa.

Sedan kan man förstås tillägga att vi har våra alldeles egna PIGS-länder inom EU, med stora ekonomiska problem, dvs Portugal, Irland, Grekland och Spanien.

Kanske dags för en nordisk förkortning för länder i Europa som inte räknas till kontinenten, förutom brittiska öarna? Finland, Island, Norge, Sverige. FINS? SNIF? Fast vad dessa länder har gemensamt förutom geografin och delvis överlappande kulturarv vet jag inte.

På Island står det väl inte så bra till. Sverige återstår att se. Norge drabbas av lägre oljepriser, och Finland liksom Sverige av nedgångar i skogsindustrin och även inom telekom. Från isländska bekanta har jag fått lite rapporter om läget där, och det är väl generellt inte helt muntert. Många som överbelånat sig, och visserligen skaffat det finaste av allt, men nu finns det inga köpare när tillgångarna behöver avyttras. Snif.

Vill man leta efter ett lite större dubya så har vi ett från börstoppen i mars 2000, med mitten av dubyat 2007, och sedan dess är det nedåt som gäller. Hela uppgången till 2007 kan betraktas som ett enda stort bear market rally, artificiellt drivet av statligt sänkta räntor och medföljande belånings- och konsumtionsorgasm.

60-talets bearmarket höll på i sexton år, och då har vi sju år kvar... Om man nu inte vill anse 2007 som början, även om det bara var nominellt man såg indexrekord på börsen, justerat för inflationen var börstoppen fortfarande år 2000. Även mätt i SEK toppade t ex de amerikanska börserna år 2000, justerat för dollarindex syns klart den första halvan av ett stort dubya.

Är det någon mer än jag som är trött på tjatet om gröna skott, green shoots? Skit är skit, oavsett vad man kallar det.

Jag badar alltid topless

Jag vill bara passa på att inflika att jag badar alltid topless, även i simhallar, och det är aldrig någon som sagt åt mig. Det är knappt att någon ens tittar på mig, så jag förstår inte vad det är att uppröra sig över. Nu blir det åtminstone fritt fram för toplessbad i Malmö, vilket säkert kommer locka många besökare till badhusen. Men inte för att de vill bada. Antagligen bör man kombinera detta med någon form av inträde, även för de som inte skall bada själva.

Själv trodde jag alltid att topless handlade om att få snyggare solbränna när man solar på stranden, alternativt att locka till sig singlar eller gubb- eller gummsjuka personer från andra könet. Men det var fel. Det är tydligen en genusfråga.

Eller så skall man installera enorma solarielampor i taken på simhallarna (simhallen?) i Malmö.

På SvD:s fråga om du kan tänka dig bada topless, så svarade åtminstone jag med ett rungande "Utan tvekan!"

/Cornuco-pia

PS Även Tokmoderaten har lite åsikter DS

Dags att damma av ett gammalt förslag igen

Nu börjar det diskuteras om den belastning som den hårt prövade svenska poliskåren kommer utsättas för under hösten, när Sverige återigen är ordförandeland i EU. Inte bara tappade man 15 personer till att ägna sig åt att jaga fildelning istället för att utreda våldtäkter, mord, misshandel, barnövergrepp och andra brott som ger låga skadestånd.

Dessutom skall nu den svenska poliskåren hela hösten jobba med att skydda EU-frälset och andra politiker från väljarna och folket. Medan man skyddar de stora EU-skurkarna, så blir det fritt fram för de små, allt från fyllebultar som kör bil eller andra vardagsbrott som drabbar normalt folk.

Polisledningen är förstås hoppfull och tror med gott självförtroende att det inte blir några problem. Från polisfacket och de som faktiskt skall vara på fältet låter det lite annorlunda.

Men mest absurt blir det om USA:s utrikesminister Hillary Clinton anländer. Då skall hela vägen från Arlanda in till Grand Hotel mitt i centrala Stockholm stängas av så hon får fri färdväg. Minst en polis i varje korsning. Kan någon stava till totalt trafikkaos.

I Göteborg fick man uppleva något liknande 2001, men där går Rv 40 från Landvetter raka vägen in i centrum. Visserligen stängdes vägen av varje gång något EU-frälse skulle åka där, men det drabbade oftast ganska lite trafik. Nu skall man dra ett förbudsband tvärs genom hela Stockholm. Grattis.

Nej, man borde läsa mitt helt seriösa alternativa förslag om var toppmöten och övriga EU-möten borde hållas. Det skulle räcka med att köra Hillary i en golfvagn några hundra meter från flygplatsen till konferensplatsen, och dessutom kräva minimalt med polisbevakning. Och inte en enda Stockholmare skulle få uppleva trafikkaos.

Här följer datumen då man bör ta ut semester om man bor på nedanstående platser:

6 - 9 juli Jönköping
15 - 17 juli Stockholm
23 - 24 juli Åre
24 - 25 juli Åre
4 - 5 september Stockholm
13 - 15 september Växjö
23 - 24 september Göteborg
28 - 29 september Göteborg
1 - 2 oktober Göteborg
14 - 16 oktober Umeå
18 - 20 november Malmö

Göteborg ser återigen ut att få ta största smällen.

Kol-mården

Det skall vara semester hemma i Sverige i år tydligen. Nio av tio svenskar kommer ta sin semester i Sverige rapporterar DN. Blir nog trångt på vägarna, och dags att fixa boende i god tid. Svag valuta kommer också innebära ännu fler utländska turister.

Man får inte glömma att bilsemester är betydligt mer miljövänligt än att flyga, och åtminstone för en del kan ske med förnyelsebara bränslen som biodiesel eller biogas. Ännu bättre är förstås tåget eller cykeln, men bilen är att föredra framför flyget.

Bland populära resmål för barnfamiljer hittar man förstås ALV och Kolmården. Eller som det borde skrivas, Kol-mården.

Det är nämligen så att en av Europas största kolkraftverksinnehavare och ett av de företag som satsar mest pengar på kolkraft i Europa råkar vara sponsor av Kol-mården, nämligen Vattenfall. Tack och lov sker det ganska diskret, ända tills man besöker delfinshowen.

Väl där får man innan showen startar genomlida en reklamfilm, där en fet katt från Vattenfall sitter och rabbar ut floskler om global uppvärmning, förnyelsebar energi, Vattenfall, klimathot, djurlivet hotas bla bla bla. Återigen tar jag här ingen diskussion om huruvida CO2- och klimatpaniken är korrekt, utan baserat på försiktighetsprincipen så bör vi likväl anta att larmen stämmer. Dessutom så är de flesta medel för minskade CO2-utsläpp samma åtgärder som behövs för att anpassa oss till livet nu efter peak oil.

Dit hör inte Vattenfalls publicitetsexperiment med att försöka lagra CO2-utsläpp från sina kolkraftverk i bergrunden. Detta är inte teknik som är testad i praktiken, och oavsett så kommer den inte börja tillämpas förrän tidigast 2020, och då endast successivt, förutsatt att tekniken fungerar. Tills dess spyr Vattenfalls kraftverk, både fossilgas- och kolkraftverk, ut enorma mängder fossil CO2 varje sekund, året runt.

Så svenska statens snack om CO2-reduktioner och hela snacket om att Vattenfall om 41 år, dvs år 2050, skall vara CO2-neutralt, baserar sig på något som inte är testat i praktiken. Fast det kommer inte finnas tillräckligt med kol och fossilgas år 2050 ändå, eftersom detta är ändliga energikällor. Till skillnad från de förnyelsebara som Vattenfall, trots den feta kattens fagra ord inför delfinshowen på Kol-mården, minskar sina investeringar i.

Sedan bör väl tilläggas att den sågning av klimatlarmen som sk "tunga ekonomer" stod för igår kanske inte bör tas helt på allvar. Ingenting som Lady Marian Radetzki säger behöver man nämligen fästa någon som helst uppmärksamhet vid. T ex så skall oljan bara kosta 10 USD (OK, egentligen 5 USD, när den kostade 10 USD 1998 så skulle den enligt honom halveras, men istället gick den till 148 USD, och ligger nu runt 70 USD mitt i den djupaste recession världen skådat i mannaminne). Radetzki vill också att svenskan skall avskaffas som språk, och engelska skall införas istället. Och framför allt så menar han att peak oil inte kan inträffa, eftersom den magiska ekonomin förhindrar detta, alternativt att olja är en förnyelsebar energikälla... Däremot kan det finnas andra man kan lyssna på, men inte Lady Marian.

För att återvända till Kol-mården, så kan jag höra framför mig hur djurparkens sponsorsäljare pratade med Vattenfall. -"Ni är ju det svenska företag som använder mest kol, så det vore väl passande att ni sponsrar oss här på Kol-mården."

Tyvärr berättade inte säljaren att självaste Markoolio tillämpar nya affärsmodeller och gått bortom att försöka sälja plastskivor, och varit medproducent till delfinshowen. Hade det bara rört sig om hans musik kunde man kanske ignorerat det hela, men istället blir man utsatt för en flera minuter lång och plågsam videosnutt med Markoolio, som släpper ut CO2 i ena änden och växthusgasen metan i andra, med lämpliga ljudeffekter. Symboliken och kopplingen till Vattenfall blir nästan för mycket. Innan videon visas så diskuterar en delfinskötare utklädd till pirat (Markoolio hade som sagt producerat showen, därav den uteblivna logiken, eller så har det något med fildelning att göra) med en inspelad Markoolio som säger att de gjort en video om produktionen av föreställningen. - "Vill ni se den!?" ropar den inspelade Markoolio retoriskt till publiken, som svarar med ett rungande -"Nej!!". Tyvärr lyssnade inte videon, utan man fick se det hela ändå.

Fast jag vet inte vad som var värst, Markoolio eller den feta katten från Vattenfall. En av dem jobbar iaf för pengarna. Ledtråd: Han kan inte sjunga. OK, den ledtråden hjälpte kanske inte?

Jag ser här en affärsmöjlighet för Kol-mården. De kan sälja en vuxenversion av delfinshowen. Lite högre pris, men ingen Markoolio. Inte ens barnen skrattade.

2009-06-23

Kraftigt fall i omsättning av kommersiella fastigheter

Realtid.se citerar TT, som rapporterar om ett kraftigt fall i omsättningen inom fastighetsbranschen. Antalet stora affärer på över 100 MSEK har fallit med 87% mot föregående år.

Hyrorna i Stockholm har också fallit med 10%, men man får ju räkna med en eftersläpning i takt med att kontrakt skall förhandlas om eller sägas upp.

Det återstår att se hur det fortsätter, och om fastighetsbolag kommer tvingas skriva ner sina tillgångar framöver.

Krisen är ingalunda över.

Visst, lite patetiskt att länka till Realtid som citerar TT, men jag håller på med slåtterängar i solvärmen idag, och har inte tid att skriva ngt utförligare just nu. Klicka på etiketten "fastigheter" nedan för en repetition av tidigare dunkelt sagda tankar. Nu skall jag ut igen.

Total sågning av Koenigsegg

Bloggaren Winning Trading totalsågar Koenigsegg så det står härliga till. Det kan vara värt att komma ihåg att bloggaren, Tobbe, har goda kontakter inom racingvärlden, och själv har tävlat inom racing, så man skall nog gärna läsa vad han har att säga om plastic padding-bilarna Koenigsegg.

Sista ordet är nog inte sagt. Kanske har Koenigsegg Group de fem miljarder SEK bakom sig som behövs för att få fem miljarder i skattepengar i lån för att driva Saab Automobile vidare några år. Men att passa in lite nya detaljer med plastic padding är kanske inte den kompetens som Saab Automobile behöver för att överleva, även om det sker med passion?

Hur bättrar jag på bloggens intäkter?

Förra veckans rätt meningslösa undersökning om betyg på bloggen gav ett typiskt Internetsvar, dvs de som gillar bloggen röstar, resten läser den inte. Man ser även en liten omärklig topp för de som verkligen inte gillar mig.

Enda relevansen är kanske att det visar vilka ni är som normalt svarar på undersökningarna.

Veckans fråga får bli grymt kommersiell. Hur kan jag förbättra på intäkterna för bloggen? Jag lägger ut några förslag, men kommentera gärna också i tråden om ni har några andra idéer.

Vad är acceptabla sätt att tjäna pengar på, och framför allt, vad skulle du betala för?

Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter när du svarar på undersökningen, så för mig är du anonym.

Ser fortsatt ut som det roliga är över

Igår föll börsen och speciellt oljepriset och oljerelaterade aktier kraftigt. Medan Stockholmsbörsen backade ca 3%, så föll den oljetunga Oslobörsen med 5.9% i spåren av Världsbankens försämrade prognos över världsekonomin.

NASDAQ gick back -3.3%, och även här ledde oljerelaterat nedgångarna.

Allt mer talar nu för att vårens omotiverade rally på världsbörserna faktiskt kan vara över, och det är slut på den lilla uppgången i mitten av ett möjligt W. Världens börser kan alltjämt fortfarande lätt halveras, och det från tidigare botten i vintras, åtminstone om man följer 1929-scenariot.

Återigen så löser man inte en finansiell och ekonomisk kris orsakad av låga räntor, lättvindig utlåning och massiv överkonsumtion, genom ännu lägre räntor, lättvindig utlåning och drömmar om massiv överkonsumtion. Innan ekonomin vänder långsiktigt måste vi avskulda oss ordentligt, och minska ner skulder och lån genom konkurser eller amorteringar.

Det här vet egentligen alla, men när det är muntert på börsen så låtsas ingen om detta. Samtidigt har det nu funnits gott om tid för smart money att gå ur, och låta småspararna som gått in den senaste månaden ta smällen.

Guldpriset i SEK per gram vecka 25 2009

Guldpriset gick starkt i veckan som varit, eller snarare så var det den svenska kronan som försvagades. Dippen förra veckan är åtminstone återhämtat, även om det rörde sig om en kort handelsvecka med endast fyra dagar.

Tittar man på den lite större grafen så ser det mer ut som att guldet planat ut för tillfället.

Möjligen kan man inbilla sig att det finns en stigande trend sedan i början av april, med högre och högre bottnar.

2009-06-22

TA-video på US Natural Gas ETF

Fick ett tips om en liten video med teknisk analys av den börshandlade fonden US Natural Gas (NYSE:UNG). Videon kan hittas här och är enkel och pedagogisk. Tyvärr får ni stå ut med lite reklam först.

Även den instämmer med tidigare teknisk analys om att det borde ske ett utbrott på uppsidan i UNG.

Tipstack till läsaren "megin".

2009-06-21

Kulturspår

Jag fick god respons på mina midsommarblommor, så jag tänkte passa på att dela med mig av lite mer blomsterprakt.

Som jag skrev tidigare så rensar vi inte bort ogräs, utan låter det mesta som tar sig växa fritt. Det betyder också att man hittar spår av mänskligt liv ibland landskapets växter.

Det finns gamla förvildade eller vildväxande äppelträd av allsköns sorter, som vi skall tukta till tids nog. Än så länge får de tusentals alldeles för små äpplena glädja vilda och tama djur framåt hösten. Och de duger förstås till att göra äppelvin av. Annars hittar man gamla bärbuskar både här och där, alternativt att fåglarna viltsått dem. Krusbär, nypon och vinbär. Fast platserna en del av de här buskarna dyker upp på skvallrar om tidigare avsiktliga odlingar. Nyponrosor är dessutom vackra blommor.

Eller så hittar man sådant här:

Detta är rabarber som gått i blom, och vittnar om att denna slåtterängen antagligen använts för mänsklig odling en gång i tiden. Andra fynd på ängsmarker är t ex mynta och gräslök, som bägge talar om annat bruk en gång i tiden. Fast just där vi hittat mynta och gräslök har vi själva börjat odla grönsaker, bär och frukter också. Matjordslagret är åtminstone en halv meter djupt kunde vi konstatera när vi planterade bärbuskar.

Jag har för tillfället glömt bort namnet på ovanstående blomma, men den är en av de vanligare större blommorna kring gården eller andra gårdar, och inte sällan längs vägar vid gamla torp eller övergivna kulturmarker. Inte sällan i närheten av fingerborgsblomma, den giftiga digitalis nedan även om den ovanstående verkar vilja ha lite bördigare mark.

Digitalis används faktiskt fortfarande inom läkemedelsindustrin, trots alla moderniteter vi hittat på. Utanför Bohuslän så hittar man den bara på gamla lite torrare gamla kulturmarker. Djuren verkar kunna lukta sig till att den är giftig, och rör den inte när den växer på betesmark.

Nedan hittar vi så brandlilja. Skall tydligen inte blomma förrän i juli, men här har ett halvdussin förvildade liljor redan börjat blomma. Är tydligen inte helt ovanlig som förvildat kulturspår.

Ber återigen om ursäkt för kvaliteten på bilderna. Mobiltelefonkamera.

Nåja, nu är det slut på midsommarens blomsterflum. I morgon öppnar marknaderna igen, och det är tillbaka till fundamenta som gäller.

2009-06-20

Inte kapitalismens fel att folk svälter

Vi kan nu läsa om att det aldrig förr funnits så många svältande i världen som just nu, och att detta delvis beror på finanskrisen och höga matpriser.

Genast rusar vänsterbloggare upp på barrikaderna och hävdar att det är kapitalismens fel att folk svälter.

Som vanligt är vänstern ute och cyklar. Dels är de historielösa, och glömmer att tiotals miljoner människor svalt ihjäl i Sovjetunionen, trots att det landet hade världens bästa åkermarker, och dels är de strutsar som stoppar huvudet i sanden och inte låtsas se att svält främst förekommer i diktaturer, och ofta i vänsterdiktaturer. I liberala stater med marknadsekonomi svälter väldigt få, t ex i västvärlden, men även i de liberalare länderna i Afrika och Asien.

Istället är det när man via socialistiska dekret, som i Zimbabwe, fördärvar en fungerande marknadsekonomi, som man går från att vara Afrikas bördigaste land och en stor matexportör till att vara fattigast och ett svältande land. Zimbabwe kunde en gång föda sig själva och sina grannländer, men så tog socialisten Mugabe och beslagtog all mark och genomförde en socialistisk jordreform och delade ut marken till sina vänsteranhängare. Resten är som man säger historia. Och svält, inte bara för Zimbabwe, utan även för många av grannarna. Vill man krossa matproduktionen i ett land skall man socialisera den. Inte för att vänsterbloggare förstår det, mat kommer ju från Konsum.

Samtidigt är vänsterbloggarna hycklare, eftersom det är just marknadsekonomin som gör att de själva har mat på bordet. Att det fortfarande produceras så mycket mat som det gör ett litet tag till beror på de höga priserna. Utan höga priser så hade det varit ännu större brist på mat. För vänsterfolk är det förstås svårt att förstå sådana mekanismer.

Oavsett så kommer det bara bli värre. Den fallande oljeproduktionen pga peak oil kommer leda till både högre matpriser och lägre matproduktion i takt med högre oljepris framöver. Matproduktionen kommer klämmas från två håll, mindre skördar i takt med att brist på olja eller dyr olja slår ut bönder, och lägre matproduktion i takt med att biobränsleproduktionen ökar.

Så vi får vänja oss vid rubriker om stigande antal svältande i världen, men kanske fortsatt sjunkande andel.

Jag utgår från att vänsterbloggarna som skyller på kapitalismen själva odlar all sin egen mat, istället för att köpa mat dyrt så att svältande fattiga i diktaturer i Asien och Afrika inte kan få mat.

Själv har jag idag åtminstone arbetat med att höja produktionen på betesmark, för att klämma ut några gram kött till, som vi därmed inte behöver sno från fattiga diktatur- och vänsterideologioffer.

En sak är säker, ju hårdare vänster ett land är, desto lägre matproduktion. Titta bara på Nordkoreas svältande befolkning.

Vidare så upplever vi inte en kris för kapitalismen, oavsett om vänsterfolk vill få det till det. Vi upplever en finansiell kris för det socialistiska keynesianska ekonomiska systemet. Krisen har orsakats av statliga regleringar, inklusive artificiellt sänkta räntor. Hade räntorna satts på marknaden, istället från keynesianska centralbanker hade krisen aldrig uppstått utan kvävts många år innan den ens uppstått. Vi hade därmed inte heller fått någon bostads- och lånebubbla, och även goa LO-medlemmar hade haft råd att köpa bostad i storstäderna. Men via statliga socialistiska regleringar och artificiellt låga räntor så har obalanser och med det klassskillnader uppstått.

Det går också att konstatera att klasskillnaderna är som lägst i liberala länder, och som störst i vänsterländer. I ett vänsterland är alla fattiga, utom eliten som i praktiken är oändligt rika. I ett liberalt land finns hela spektrumet, men inga oändligt rika.

Spelet bakom den svenska bankkrisen under hösten

"Banker fungerar egentligen som pyramidspel." är ett citat ur en utmärkt artikel från Affärsvärlden, som grävt runt lite och intervjuat ett flertal källor om hur nära det svenska banksystemet var en kollaps i höstas.

Kanske lite korthugget, och med lite thrillerupplägg, men det är ju intressant att se hur det för utomstående hemliga spelet gick till bakom kulisserna. I mycket målas Handelsbanken ut som en hjälte, som genom sina goda finanser höll övriga banker under armarna.

Vi får också läsa att riksbankschefen Ingves har ett dåligt humör och skall ha sagt saker som inte lämpar sig för tryck till Handelsbankens Per Boman, sedan Handelsbanken vägrat låna ut pengar till Den Danske Bank som uppförde sig oschysst. Men istället fick Ingves gå via den danska centralbanken som tog Den Danske Banks VD i örat och DDB rättade in sig i ledet

Oavsett, läs artikeln. Är väl ett exempel på artiklar vi inte kommer få läsa i Veckans Affärer efter att de nu slutat med grävande journalistik.

2009-06-19

Sju sorters blommor?

Idag är det förstås midsommarafton, så jag vill passa på att önska alla läsare trevlig midsommar!

Ibland undrar en del varför vi inte rensar ogräs hemmavid. Svaret är helt enkelt att det inte är möjligt att göra det på så stora ytor som vi har. Folk kan rynka på näsan om våren över alla maskrosor. I hagarna lyser de med sin frånvaro, och på slåtterängar hittar man dem inte heller eftersom de kvävs bort av gräset. Men på gårdsplan, uppfarter, väg- och åkerkanter hittar man dem. Jag gjorde ett grovt överslag och det handlar antagligen om över 100 000 maskrosor i maj enbart synliga från gårdscentrum.

Man får intala sig att det är vackert. Dessutom är det nödproviant inför extrema nödår - maskrosblad är ätliga även för människor. Att det är det första djuren sätter i sig i hagarna talar för att de är både smakliga och nyttiga. Åtminstone jämfört med gräs. Lite pliktskyldigt rensar vi dock bort dem ur odlingarna, i den takt man hinner.

Nu har maskrosorna blommat ut och istället kryllar det av färger, inte sällan från blommor som i en villaträdgård anses vara ogräs. Och här och var hittar man spår av mänskligt liv och förvildade kulturväxter. Vem behöver plantera växter och rensa ogräs när det blommar ändå?

Jag tänkte göra ett försök och fotografera lite blommor och lägga ut på bloggen, men det blev ett tjugotal sorter. Så jag begränsar mig till sju foton. Inte sju sorters blommor, eftersom några blommor delar bild. Ber om ursäkt för dålig mobilkvalitet på bilderna, och bristande kunskaper om växtriket. För mig finns det tre sorters växter - de som människor kan äta, de som djur kan äta, och de som är giftiga, t ex digitalis eller rhododendron.

Vill även passa på att tacka för de miljöersättningar som EU har betalat ut för betesmarker, mestadels med sk särskilda värden. Dessa marker kräver lite extra skötsel, men resultatet blir en blomster- och artprakt som man förstås sällan ser om man inte kliver över stängslen. Så det är era skattepengar som ligger bakom några av bilderna som följer. Exempel på indikatorarter, som det så fint kallas av länsstyrelsen, är ärenpris, stenmåra, blodrot och prästkragar, alla finns på bild nedan.


Ovan börjar vi med skogsstjärna. Passande inför midsommaraftons svenska fylleslag kanske? Eller är det tusensköna? Någon som vet?

Här var det något onämnbart ogräs (?). Fråga inte mig. Påminner lite om brännässlor...

En första EU-finansierad bild, alltså från betesmark, denna gång med särskilda värden. Det särskilda värdet på bilden är prästkragen, i övrigt hittar man lite mer banalt klöver och smörblomma. Fast smörblomman kanske är blodrot till länsstyrelsens glädje, kvaliteten på bilden gör att jag inte kan avgöra det så här i efterhand.

Här har vi varje EU-inspektör från länsstyrelsens blomporr. Också särskilda värden. I förgrunden den gula blomman blodrot, sedan har vi massvis med violer (styvmorsviol? På markerna finns även andra violer, vita, lila, gula, och alla möjliga nyanser, fast det kanske är samma blomma allt ihop?), klöver och längst bort kan man ana en vit matta av stenmåra.

Just stenmåra hittar vi lite tydligare på bilden ovan. Här börjar EU-inspektörer flaxa med armarna så de lättar från marken.

Riktigt dålig kvalitet på bilden ovan. Det är snus. Det är en pris. Den blå-lila blomman som kanske syns lite suddigt på bilden kallas ärenpris. En EU-inspektör blir även här toklycklig.

Lämnar vi betesmarkerna så hittar man ovan lite förgätmigej.

Nu när ni skall plocka sju sorters blommor till en krans, och sedan lägga under kudden för att drömma om kvinnan eller mannen som snarkar där bredvid, så rekommenderar jag att ni med livet som insats ger er in i någon beteshage, helst på lite dramatisk och till synes svårtskött mark. Inte någon platt och fyrkantig betesputsad pedantskött hästhage, utan riktigt naturbete. Lite svårt om man firar midsommar i stan kanske?

Om man nu vill ha sju sorters annorlunda blommor. Kunde som sagt lagt ut arton bilder istället.

Glad midsommar!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...