I mitten av 80-talet cirkulerade följande lilla julerim runt åtminstone på Volvos dåvarande datanät. Det gick att gå in i något stordatorsystem och skriva ett visst nyckelord och få fram den här texten. Textförfattaren är okänd, men om någon vet vem som först skrev ner dessa rader så vore jag tacksam. Tidigare än 1985 var det iaf.
Midvinternattens köld är hård.
Tio små nissar i djupsnö går.
Rävsax gömd under skynke vitt,
klipper tomte av på mitt.
Livet för honom tryter.
Snart i sitt eget blod han flyter.
Nio små nissar i midnattstimma,
traskar fram i månljustrimma.
Ugglan hoar från sitt näste,
istapp faller från sitt fäste.
Nisse spetsas utav tappen.
Tomte ligger död på trappen.
Ute på trappen står gröten och ångar,
åtta små nissars intresse den fångar.
Tre små nissar gröten sig nalkar,
stackars nisse på kanten halkar.
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.
Många springor stugan har,
där sju små nissar in sig tar.
Katt som bakom dörren ruva,
slukar nisse med hull och luva.
Resterna av tomtehand,
slickar Misse bort från tand.
Sex små nissar mot julbordet ilar.
Snabbt de uppför bordsben kilar.
När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar.
Faller ned likt ett lod.
Mattan färgas röd av tomteblod.
Tomtar fem i väldig iver,
springer runt, ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rakt på knivens egg.
Lille nisse, stackars saten,
rinner ut i sillsalaten.
Fyra små nissar festat på sill,
och nu de törsten sin släcka vill.
Mot glöggen de springer i samlad tropp,
och tar för sig i vars en kopp.
Ner ramlar nisse i glögghett hav,
likt skållad mandel hans skinn faller av.
Tre små nissar i granen sig svingar,
mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära våga.
Strax han står i ljusan låga.
Doftar snart likt vidbränd stek.
Ångrar då sin ystra lek.
Två små nissar omkring sig tittar.
Då de en smällkaramell hittar.
Nisse ner på den så hoppar,
men för detta den ej stoppar.
I tak, på golv, på gardin med frans,
finns nu nisses hjärnsubstans.
Husbonn stiger upp i natten,
för att kasta lite vatten.
Men under husbonns tunga toffla,
nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var.
Inte en jävla tomte finns kvar.
Kan om inte annat reciteras fritt ur minnet på lämplig festlighet, t ex julafton eller något av alla dessa julbord man skall genomlida.
7 kommentarer
Vilka enormt tråkiga tillställningar du måste ha bevistat om du anser att ett dylikt rim skulle göra sig bra vid ett sådant tillfälle.
God Jul
Vet inte det, den brukar frammana rejält med munterhet. Åtminstone i studentsammanhang i början av 90-talet. Fast idag kanske folk är träbockar som inte uppskattar sådant här.
På min arbetsplats har vi upphovsmannen till just denna vers. Vi fick även i år höra den på julmiddagen. Till stort jubel.
Är du säker på att upphovsmannen är just upphovsmannen, eller bara säger sig vara det? Hörde den 1985 för första gången, och har sedan dess dragit den ett antal ggr. Det gör mig dock inte till upphovsman.
Han hävdade det själv, den skulle ha skrivits medans han fortfarande var tonåring och det skulle kunna stämma, för han är minst 10 år äldre än mig.
Man kan även hitta det som referens på nätet. Christer Åkesson tillsammans med två till.
God Jul, Cornucopia!
Jag skyndar mig att skicka en hälsning innan denna lånade dator packar ihop för gott…;-)
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com