Wibblekonto – en lönemodell för självförsörjare

1.1K

Under den ekonomiska krisen som Bildtregimen fick i knät när de tog över efter socialdemokraterna 1991-1994, så gjorde dåvarande finansminister Anne Wibble (fp) ett klassiskt uttalande: “Alla svenskar borde ha en årslön på banken.”

Jag håller faktiskt med. Åtminstone när det gäller självförsörjare, dvs egna företagare, daytraders, investerare och andra som lever på eget kapital och inte har någon anställning.

En del företagare (många) har ojämna inkomster över året, och hur börserna och marknaderna går varierar också i allra högsta grad säsongsmässigt. Nu finns det förstås säsongsvisa egna företagare som kompletterar upp genom att gå på a-kassa under övriga delar av året, men det tycker åtminstone jag är oetiskt och dessutom förnedrande, och dessutom kan ses som ett missbruk av de (ganska) gemensamma trygghetssystemen.

En annan aspekt är att om man som daytrader eller investerare skall leva på månadens resultat så kan det medföra att man tar onödiga risker för att snabbt få ihop pengar nog för månadens lön.

Istället kan man ha ett Wibblekonto. Det rör sig egentligen om två konton. Ett ackumuleringskonto, och ett uttagskonto.

På ackumuleringskontot sätter man in vinster, utdelningar eller uttag från företaget (skatten åker förstås till Skattekontot och Skatteverket). Dessa pengar tar man sedan ut som lön under nästa år.

Uttagskontot är förra årets ackumuleringskonto. När man ackumulerat i tolv månader så dividerar man beloppet med tolv, och får då fram vad månadslönen blir det kommande året. På så sätt försvinner alla säsongseffekter, och man får även 12 månaders uthållighet när t ex marknaderna eller börsen sviker. Är man som jag tungt investerad i olja, så uppvisar oljepriset och med det även oljeaktierna ett typiskt säsongsmässigt beteende över helåret, vilket också kräver sin buffert.

De två kontona placeras lämpligen i två olika banker. När den ena banken går omkull får man ju vänta 3-6 månader innan insättningsgarantin gör att du får pengar utbetalade, och då kan man tillfälligt använda fel konto för att ta ut lön.

För egen del så innebär företagandet väldigt ojämna inkomster. Det mesta kommer i december och april-maj, vilket gör det absolut nödvändigt att ha en buffert. December innebär julgranar och större delen av EU:s miljöstöd och hela gårdsstödet kommer också i december. Leveransvirke från vinterarbetet nov-mars i skogen som rapporteras in i februari-mars blir inte sällan betalt förrän i april-maj, som också sammanfaller med den mest intensiva vedförsäljningen när kunderna upptäcker att veden är slut inför nästa säsong.

Och intäkter från bloggen varierar också, liksom högst sporadiska konsultuppdrag.

Det kanske är lite jobbigt att skrapa ihop, men skall man starta ett företag att försörja sig på så kan det vara lämpligt att fixa ihop åtminstone 12 månaders lön på banken först. Och många företag kan ta längre än 12 månader innan de blir lönsamma. För min del tog det tre år, men då hade jag anställning under tiden, vilket är ganska vanligt. Många småföretag börjar som bisysslor.

Samma sak gäller den som tror sig skrapat ihop pengar nog för att kunna leva på trading eller investeringar. Se till att ha ett Wibblekonto först, pengar som du inte spekulerar med. Finanskrisen har varit ett utmärkt exempel. Periodvis gick det rent åt helvete med depåerna, men lönen fortsatte att flyttas in på lönekontot varje månad ändå. Och det gavs utrymme för is i magen och rätt beslut.

När det gäller ackumuleringskontot så är det alltså inget problem med att välja ett konto med begränsade uttagsmöjligheter och lite högre ränta, ex Swedbanks Framtidskonto. Annars har jag själv goda erfarenheter av Ikanobankens sparkonto (redaktionell reklam).

Det går förstås att välja ett annat intervall än 12 månaders Wibblekonto. Jag har dock svårt att se att man bör ha mindre än tre månadslöner i buffert, annat än om man har ett företag med väldigt stabilt kassaflöde, även över sommaren.

Som trader eller investerare, glöm inte heller att högt ta ut 1/3 av vinsterna efter skatt som lön. Resten bör användas för att öka det egna kapitalet istället. Trots allt viker alltid marknaden igen förr eller senare, och när man lever på kapital utgör kapitalet den framtida pensionen och alla välfärdsförsäkringar. Man får ju varken SGI, pension eller underlag för a-kassa när man inte deklarerar inkomst av tjänst. För de som lever på lön från en arbetsgivare kan det ibland vara svårt att förstå att någon kan sitta med miljoner som han eller hon inte rör, utan själva tänker de “om jag hade XX miljoner, då skulle jag köpa …“.

Lever man på kapital fungerar inte verkligheten på det viset, om man nu inte har väldigt stora belopp. Istället handlar det om att förvalta detta kapital, medan en anställd lönearbetare får hoppas att AP-fonderna förvaltar deras pensioner bra och att arbetsgivaren förvaltar sitt företagskapital (intellektuellt, marknadsmässigt och humant) väl så man har anställning och inkomst även i framtiden.

Så uttag till Wibblekontots ackumuleringsdel bör bara ske med en bråkdel av vinsterna. Dessutom kan man prata om att högst 4% av det totala kapitalet skall tas ut varje år om man vill säkerställa uthållig försörjning.