I en debattartikel i Dagens Nyheter (OK, gör undantag mot min länkbojkott mot DN) presenterar Maud, Andreas och Anders nya förslag om höjda skatter på energi.
Allt för att hindra den globala uppvärmningen de närmsta 100 åren och göra Sverige fossiloberoende till år 2030. Fossiloberoende är politiskt definierat i Sverige som när transportsektorn till högst 50% kör på fossila bränslen, om nu någon trodde att de skall vara helt utfasade till 2030. Om vi dubblar trafiken till 2030, så minskar vi inte vår konsumtion av fossila bränseln, men per definition är vi ändå oberoende av dem. Nåja, logik och politik hänger inte ihop.
Mest uppseendeväckande är kanske ett påslag på dieselpriset om 40 öre jämnt fördelat på 2011 och 2013. Samtidigt skall man av någon anledning kompensera den värsta miljöboven, nämligen den vägbaserade tunga lastbilstrafiken med sänkta fordonsskatter. Hur nu kompensation skall kunna styra bort fossilförbrukningen? Personbilstrafik står för ca 25% av de fossila utsläppen, men är väl ett tacksamt offer. Trots allt är persontransporter inte så viktigt för ekonomin, och de svenskbaserade personbilsmärkena är ju helt utlandsägda, medan vi fortfarande har ägarandel i den svenska lastbilsproduktionen.
Däremot tänker man ta bort avdragsmöjligheten för jord- och skogsbruket, där man kunnat dra av bränsleskatterna om man som skogs- eller jordbrukare bränner över en viss förbrukning. Samtidigt är det just jord- och skogsbruket som skall stå för våra framtida bränslen, såväl som mat.
För de areala näringarna finns det ju iaf ett alternativ. Återgång till arbetshästar. Jag ser framför mig ett kommande miljardpaket riktat till avel av nordsvensk och fjording, för att återupprätta populationen av arbetshästar. På köpet så får vi tiofaldiga antalet anställda inom jord- och skogsbruk när traktorn skall bli skrot, vilket mer än väl löser problemet med arbetslösa fd personbilsmontörer. Och framför allt så peak oil-säkrar vi våra viktigaste näringar för det post-fossila samhället.
Gissningsvis slår detta extra hårt mot ekobönderna, som ju istället för att spruta gifter och konstgödsel på vår mat får köra lite mer med traktorn. Eller i framtiden hästen. För någon höjd skatt på gifter är det inte tal om. Visste ni förresten att icke-ekologisk potatis besprutas med gift 10-12x under odlingssäsongen? Finns det ett livsmedel ni skall köpa ekologiskt av, så är det potatis.
Så man får fundera på om regeringens knivhugg i ryggen på jord- och skogsbruket är av välvilja för att anpassa detta till peak oil, eller om det är ren illvilja som resultat av lobbying från lastbilsproducenterna? Avdragsmöjligheter för viss skogsindustri skall också försvinna, så det lutar mot det senare, dvs illvilja.
Låt oss inte prata om att det finns moderna alternativ till landsvägstransporter, nämligen järnvägar och kustnära fartygstransporter, såväl som transporter i Göta Älv – Vänern. Forskning och Framsteg har en artikel om hur man om och om igen misslyckats med att reformera den svenska trafiken bort från bilismen, senast 1994. Artikeln är dock låst för icke-prenumeranter, men det kostar mindre än 300:- om året för att prenumerera på en helt reklamfri tidning som Forskning & Framsteg, vilket är väl värt pengarna för den vetenskapligt eller allmänbildat intresserade.
Skall samhället anpassas till livet efter oljan, vars produktion kommer ha fallit mer än 50% till år 2030, så är det vägtransporterna man skall angripa. Inte jord- och skogsbruket.
Nu skall jag ut och konvertera miljöbensin (20:- litern) till stockar, med ett energiutbyte på kanske 200x investerad energi.
Tack för ordet.
17 kommentarer
Släpper inte nordsvensken och fjordingen ut för mycket växthusgaser?
Vanlig vanföreställning i media kring djurs växthusgasskapande. All biomassa ger ifrån sig växthusgaser när den förbränns eller förmultnar. Om det sker i naturen eller i magen på ett djur kvittar.
Vad djuruppfödning däremot kan orsaka för växthusgasutsläpp är att det kräver mer odlingsyta för att producera samma mängd människomat köttvägen, som via vegitabilier eller t ex mjölk. Traktorn behöver helt enkelt köra mer.
Men en nordsvensk som sommartid används på åker, och vintertid i skogen, och i pauserna betar eller äter det hö som den själv varit med och skördat släpper inte ut några växthusgaser alls, netto.
Liksom man kan räkna in minskad arbetstid för att cykla till jobbet och därmed inte behöva ha bil, så gäller det samma faktiskt för häst. En entrepenör kan i slutändan få samma månadslön med en skogshäst för 50 000, som med en skogsmaskin för 500 000, men med mindre risk (finansiering).
Dessutom kan man äta upp hästen när den blir gammal, vilket är svårt med skogsmaskinen. Och ställer man två hästar av olika kön bredvid varandra så blir det efter ett tag en tredje häst. Ställer man två skogsmaskiner bredvid varandra får man efter ett tag en skrothög.
Sedan är det ju så att när man i t ex Brasilien låter sockerrörsodlingen för etanolproduktionen knö bort köttproduktionen, och köttproducenterna därmed avverkar regnskog för att få betesmarker till djuren, då ökar man mängden CO2, fast både betesdjur och etanolproduktion i sig inte bidrar till ökade växthusutsläpp.
OM jag har förstått det rätt så räcker den mat man ger till hästen betydligt längre som etanol i en traktor, jobbmässigt. Alltså kommer man aldrig att använda hästar i jordbruket där en traktor kan göra jobba, i alla fall inte av ekonomiska skäl.
Gorm Lind, då har du förstått väldigt fel. Du får betydligt mer arbete av en hektar åker om du ger det som mat till en häst, än om du gör drivmedelsetanol av det hela.
För att förtydliga: Att plöja, harva, så och skörda en åker på en hektar drar mer bränsle (diesel) än vad man får ut av åker i form av etanol.
Däremot fungerar det utmärkt att göra biodiesel (rapsolja) ifrån en åker, då får man ut ett överskott som gör att man även kan göra annat.
Men hästen (=naturen) är alltid effektivare.
Och den tid hästen inte arbetar, tex vinter, nätter, när den skos, haltar, krånglar, växer upp och så vidare drar den fortfarande bränsle. Man kan inte enbart räkna arbetstiden.
för att förtydliga,
En hektar är under alla omständigheter otillräckligt för att föda en häst på.
Vad som gäller ekonomiskt för en hektar är inte samma för om du har 100 hektar. Ska vi ha ett jordbruk baserat på 1 hektarsprincipen blir det bara att spänna plogen efter frugan, inget annat kommer gå runt, om ens det.
Varför ska vi öka skatterna på bensin och diesel?
Kan vi inte bara fortsätta som tidigare och förstöra den svenska valutan?
Resultatet borde bli det samma, högre priser.
Gorm Linder > Även traktorn kostar när den står still – värdeminskning, kreditkostnad och alternativintäkt.
men den drar inte bränsle.. det är bränsleåtgång vi diskuterar.
Har på fullt allvar funderat i att sluta arbeta helt och sjukskriva mig pga ryggvärk med tusentals läkarebesök och försäkringskassesamtal när en enda höjning till på drivmedel för min del är den sista.Nu ska staten få betala för mig som jag har betalat staten i många år.
Frida
Gorm, generellt under optimala förhållanden skall man kunna försörja en djurenhet på en hektar per år. En djurenhet är något av en häst, en ko, en gris eller sju får. Det fördelar sig på halv hektar bete och en halv hektar åker.
För en arbetshäst, så stiger det här, och då behöver man en hektar vallåker och en hektar bete. Och det inkluderar att “motorn” står på tomgång och slukar bränsle i onödan 16 timmar per dygn, plus 1-2 dagar i veckan (helg).
Traktorer och skogsmaskiner kan jag för övrigt upplysa dig om går sönder. Hela tiden. Det är inga motorvägar man kör på om vi säger så. Jag tror jag reparerar skogsmaskinen minst en gång i veckan. Prova gärna att plöja en åker med en traktor så kanske du får lite respekt för vilket slitage det blir.
Och en traktor är rätt många kilo stål, liksom reservdelarna, och det är rätt mycket energi hällt ner i tillverkandet av det där stålet.
Ett hästbaserat jordbruk kan på en person heltid kanske bruka 15-20 hektar åker sommartid, och lika mycket skog vintertid. Med ett rejält överskott. Det är så det fungerade fram till tiden för den “gröna revolutionen” (=konstgödsel, insekts- och ogräsgifter, traktor etc) efter andra världskriget.
Med häst var det möjligt att producera ett överskott nog för att inte bara försörja ett helt hushåll med mat, utan också producera ett överskott nog för att försörja majoriteten av befolkningen, som inte jobbade inom jordbruket.
Hästen slutade egentligen inte användas i skogen förrän på 60- och 70-talet.
Man bör inte blanda ihop energiinsatser, produktivitet per arbetad manstimme och lönsamhet. Det finns intressanta samband, men ökad produktivitet innebär inte ökad lönsamhet, iaf inte om man tittar på avkastning på satsat kapital.
För att få ökad produktivitet måste man öka energiinsatsen per producerad slutenhet, dvs det blir mindre och mindre effektivt att höja produktiviteten.
Bäst energiproduktivitet i förhållande till lönsamhet får man faktiskt vid hästbruk, eller för den delen manuellt.
Vad som hänt är att den gröna revolutionen trots sin enorma produktivitetsvinst gjort det så olönsamt att driva jordbruk att det endast sker om man får bidrag. Men det är en samhällelig vinst, eftersom den ökade produktiviteten friställt arbetskraft som kan jobba inom förädling istället för primärproduktion, och på så sätt dra in mer pengar och tillväxt till samhället.
De som tjänar på den gröna revolutionen är inte primärproducenterna (=bönderna), utan de som säljer gifterna, konstgödslet och maskinerna. Bönderna tjänar endast ngt pga bidrag, speciellt om du skall titta på avkastning på satsat kapital.
Allt det här är för komplext för en kommentar och förtjänar en bloggpost.
Iaf, kastar man bort maskinerna, skaffar sig en häst, så får man samma månadslön fast man brukar färre hektar. Överskottsmarken kan man sälja. Det finns idag människor som lever ett liv med modern standard på bara 10-20 hektar brukad mark. Men det förutsätter att de skippar alla produktivitetsvinster man får med större och dyrare maskiner, och nöjer sig med en enkel maskinpark, t ex bara gör löshö och skippar ensilage och även balpressar. 10-20 hektar kan man klara med småskaliga metoder, sedan finns det ett olönsamt området i intervallet 20-50 hektar, med ständigt stigande övre gräns.
Vem kan sia om framtiden? En av de förnämsta siarna enligt min mening är journalisten Gunnar Lindgren. Hans förra bok är en av de bästa jag läst om Peak Oil och nyligen kom han ut med Svart Jord där han går vidare och diskuterar våra möjligheter att försörja oss med mat när oljan så sakteliga sinar. Det blir att ta fram hästen. Gunnar tror att det kommer att behövas många fler händer i det svenska jordbruket inom en inte alltför avlägsen framtid. Han talar om uppåt en miljon människor.
10-12 gångers besprutning för potatis är högt räknat. Det förekommer, men det är bara de som sprutar potatisen flest gånger som kör så många gånger. De som har tidig skörd kör inte sällan 6 gånger. Ska man göra någon slags snitt så är nog 8-10 gånger mer realistiskt. Varje hektar kostar omkring 300 kronor att bespruta beroende på vad för medel man kör med. Så det är rätt mycket pengar som läggs på dessa svampdödande gifter. Ca 60.000-80.000 SEK för en “normalbonde” med 30 hektar päror. Sen är självklart ekologiskt bäst. Förresten; du som har bilden klar för dig när det gäller framtiden – återgång till djur från maskiner etc. Samt självförsörjning. Har du läst någonting om thailändske kungen Bhumibols koncept “Sufficiency Economy” som han ältat sedan länge, länge. Det är ett sätt han manar på sin befolkning att anpassa sig efter för att inte vara beroende av alltför många. Tror jag att du skulle gilla. Har också buddhistiska inslag, men du är väl ateist kanske.
Ha det fint och fortsätt i den andan du är inne på nu! Din blogg har i många avseenden blivit ett rent substitut till tidningsläsning. Det mesta och det bästa om det som är intressant. Grymt!
Vänlig hälsning,
Mr. Anonymous
I min värld heter det ett hektar, och inte en hektar.
Också skogsägare
Också skogsägare,
i min ordbok står det att bägge är OK. Antar att det finns regionala skillnader.
En Google sökning ger 11800 träffar på “en hektar”, och 4860 träffar på “ett hektar”, dvs bägge är vanligt förekommande, men “en hektar” verkar vara vanligare.