2009-02-19

EU-stöd for dummies

I veckan har det första SAM-utskicket börjat trilla ner i Sveriges jordbrukares brevlådor. SAM är huvudblanketten man använder för att söka gårdsstöd och ersättningar för miljöarbete, sk miljöersättningar.

När man söker EU-stöd, och speciellt när man ingår sk åtaganden för miljöersättningar, så skriver man på att följa regler som ändras varje år under de fem år som åtagandet gäller. Man vet alltså inte vad man skriver på, men om man bryter mot framtida ändringar så kan man retoraktivt få betala tillbaka i teorin mer än man har fått i ersättning.

Men det är lite finare detaljer jag återkommer till någon annan gång.

Nu skall vi fokusera på EU-stöd for dummies. I år skickar man nämligen med ett helt papper på lättläst svenska, LL. Vet inte varför. Som bonde måste man ju vara en fenomenal juridisk och företagsekonomisk administratör. Kanske menar Jordbruksverket att det är många dyslektiker, gamla, förståndshandikappade eller invandrare som är bönder.

Här följer ett utdrag från detta papper. Läs och njut:

I år är det många förändringar för dig som söker stöd
EU har klagat på Sveriges regler för betesmark.
Det har gjort att vi måste ändra reglerna för betesmark igen.
Reglerna skall passa alla.
Det tar därför tid att skriva bra regler.
Reglerna är inte helt klara ännu.
EU tycker också att Sveriges register över jordbruksmarken inte är tillräckligt bra.
När jordbruksmarken inventeras mäter Jordbruksverket hur mycket jordbruksmark du kan söka stöd för.


Alla hänger med? Lite bakgrund.

Förra året fick inte en italiensk EU-revisor de mutor som han förväntar sig få när han blev satt att granska Sveriges EU-stöd. Han konstaterade därmed att det fanns något som kallades träd på svensk betesmark. Om det är fler än tio träd på ett hektar kallas det i Italien för skog, och EU-revisorn gick vilse i den skogen. En svensk skog kan lätt innehålla 2000 - 3000 träd per hektar, men tydligen inte italiensk.

Så förra året ändrades reglerna för betesmark till att det maximalt fick finnas 50 träd per hektar, undantaget bärande träd. Vi lämnar definitionen av bärande träd därhän idag. Pliktskyldiga jordbrukare som är införstådda i att man skrivit på att följa regler som ändras varje år gick ut och sågade ner svenskt kulturarv så att de hade maximalt 50 träd per hektar.

Men det var fortfarande inte någon som mutade den italienske revisorn, så i år ändras reglerna igen, och dessutom skall, och det här är riktigt kul, Jordbruksverket inventera all betesmark. För det hyr Jordbruksverket in Skogsstyrelsen, som i sin tur hyr in Poolia. Att Skogsstyrelsen får uppdraget beror på deras kompetens i fältmätningar, och att Skogsstyrelsen hyr in Poolia beror på att Skogsstyrelsens kompetens på fältmätningar, alla sjutton personerna, inte räcker till. Enter Poolia.

Det är kanske pga Poolia som man tagit fram det där pappret på lättläst svenska.

Under tiden sägs den italienske EU-revisorn gått vilse på en betesmark där det fanns 51 träd, och ingen har sett till honom sen dess. Men bollen är i rullning, och snart kommer Poolia-personal i bilar med klisterlappar som det står Jordbruksverket på att åka runt med precisionsutrustning för GPS och gå längs kanten på varje tveksam beteshage i hela Sverige, för att så exakt som möjligt kartera dessa.

Men det sker oftast inte innan den 2:a april, då ansökan om EU-stöd måste vara inne hos länsstyrelsen, som tar hand om ansökningarna åt Jordbruksverket.

Reglerna för hur många träd det får finnas på betesmark är inte heller klara, som det står i EU-bidrag for dummies ovan. Det ryktas att om det rör sig om betesmark med sk särskilda värden (massa små blommor som djuren äter upp, stenmurar etc) så kan man få ha 100 träd per hektar för miljöstödet, men bara 60 om man skall ha gårdsstöd. Men om marken bara har allmänna värden (gräs, veketåg etc), så får det fortfarande bara vara 50 träd. Har jag hört. Om de inte är bärande. Fast jag skall inte tråka ut publiken med att definera bärande. Jo förresten. Träd som har bär, t ex rönn eller oxel, eller träd som står solitärt och med en vid och utsträckt krona, ex gamla ekar. Träd som är under 10cm i brösthöjdsdiameter skall eventuellt också undantas, och om det står flera träd av samma art inom samma kvadratmeter så skall de räknas som ett träd. Kanske.

Alla hänger med nu?

Man skall alltså innan den 2:a april ansöka om ersättningar, som man inte vet hur stor arealen är på. Och om den sökta arealen är 10% fel eller mer, utifrån ännu okända inventeringar och definitioner, så får man avdrag på dubbla felet. 15% fel ger ett avdrag på 30%, 60% fel ger ett avdrag på 120% osv.

Välkommen till en underbar värld av byråkrati. Ser ni någon kostymklädd italienare gå runt bland koskit i en beteshage och räkna träd, så vet ni iaf att det är en revisor från EU. Snälla, stick till honom någon tusenlapp i så fall, så det här går över.
Kommentarer kräver registrering, t ex hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör. Det är snabbt och enkelt att registrera sig hos Verisigns OpenID-tjänst eller MyOpenId, som kan rekommenderas, alternativt använd Facebook via tredjepartstjänsten Facebook-OpenId. Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, inklusive hets mot folkgrupp, hets mot kön, uppmaning till brott, eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam, inklusive politisk reklam, t ex länkar till politiska partier eller kopierad text från partier, kommer raderas. Det samma gäller sk folkhemsfundamentalistisk vokabulär och feministisk hetsretorik. En del inlägg identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats, vilket kan ta flera timmar. Vid fler än 200 kommentarer syns inte alla kommentarer direkt utan man måste klicka på Visa fler. För ouppmärksamma kan det se ut som att kommentarer raderas eller censureras, men de finns kvar under Visa fler. Frånvaron av radering innebär inte ett stöd för kommentaren från bloggens sida, bara att den inte verkar bryta mot lagar, reglerna eller är en sanitär olägenhet. För att kunna kommentera behöver du ha tredjeparts cookies aktiverade i din webläsare.
Nedanstående kommentarer kommer från bloggläsare och är inte en del av det redaktionella innehållet.

16 kommentarer:

  1. Humor!
    Inget öveträffar verkligheten.
    Tack Cornu!

    /Kalle

    SvaraRadera
  2. Mera humor:

    http://turderland.addespropaganda.com/material/tornado/einsteinstvillingparadox.html

    /Kalle

    SvaraRadera
  3. Haha, underbart! Mera! :-)

    SvaraRadera
  4. Något av det roligaste jag läst - dvs om det inte vore sant, vilket jag mycket väl kan föreställa mig att det är. Då blir det faktiskt tragiskt istället...

    SvaraRadera
  5. Visst är det tragiskt. Strax innan Sverige gick med i EU var jag på besök hos en kompis på Irland vars familj driver lantbruk och de höll just på att fylla i sina stödblanketter. Jag insåg då att det borde komma att finnas en bransch för konsulter som hjälper lantbrukare att fylla i sina EU-blanketter och optimera för att få mesta möjliga stöd. Absurt!

    Glöm inte heller att det också finns något som heter skogsbete. Visserligen får man inte lika mycket för det, men om du sätter elstängsel runt hela din skogsmark och t.ex. släpper några får eller kvigor där så kan du få pengar för det! Visserligen inte särskilt mycket per hektar, men ändå.

    Nu är jag inte helt uppdaterad på senaste EU-reglerna, eftersom det är en släkting som sköter om den biten på den mark där jag är delägare. Men min erfarenhet när jag var inblandad för några år sedan var att det faktiskt gick ganska lätt att prata med EU-inspektören och rita om lite gränser för olika markområden och vips så hade man mer EU-stöd. Men det kräver lite kreativitet att rita upp en karta över sin mark så att man optimerar EU-stödet.

    SvaraRadera
  6. Just att den där revisorn skulle vara italienare är förstås raljant, liksom att han skulle gått vilse.

    I övrigt så finns det faktiskt konsulter som gärna tar hand om dina EU-ansökningar, men då får man nog h lite mer mark än undertecknad.

    SvaraRadera
  7. Flute > Man skall inte ha kvigor gående i skogen om man vill ha virke som går att sälja. Korna är för tunga så de fläker de grunda rötterna från tall och gran så att man får kärnröta i träden.

    Får, går däremot utmärkt.

    /Rourk

    SvaraRadera
  8. Även om man kan ha skogsbete bäst man vill, så kan man bara få EU-stöd för det om det är gammalt hävdat skogsbete. Även om all skog betades förr i tiden, så har det mesta ersatts av monokulturella granplantager, och inget av den betade skogen finns kvar.

    Finns dock betad skog här och var som av denna anledning är nyckelbiotoper. De kan man få bidrag för, å andra sidan får man istället inte avverka träden i nyckelbiotopen...

    SvaraRadera
  9. Fantastiska EU!

    Har faktiskt råkat ut för att bli krävd på återbetalning. På fjärde åtet dristade sig en arrendator att begära ersättning för samma ängsväg som vi hade... Då rök hela bidraget, både det som utbetalats och det som skulle betalas ut. Jo -det betalades ut, men man blev direkt återbetalningsskyldig!

    Du underbara nya värld...

    SvaraRadera
  10. Vad gäller skogsbete så har vi på vår skog får. Visste faktiskt inte att nötkreatur kan skada så mycket. Fast grannen har kvigor i sin skog och den ser inte skadad ut. Fast det är inte plantageskog - kanske sån drabbas värre?

    Vad gäller vår skog så har den stora naturvärden. Rourk - visserligen får man inte som du säger kalhugga ett skogsbete, men man får hugga träd. Kanske inte lika mycket virkesinkomster (och man kan inte köra stora skördare), men för småskaligt skogsbruk blir det ändå en bra avvägning mellan fin natur, viss virkesinkomst, skogsbetesbidrag och betesdjur.

    Sen sade jag i och för sig ett fel om får... de går knappast att stänga in med bara elstängsel.

    SvaraRadera
  11. Flute > Skadorna syns inte utanpå. Det är när du hugger av trädet och ser kärnan som du kan avgöra om just det trädet fått sina rötter fläkta av kor. Då är kärnan brun och mjuk och i princip oanvändbar till annat än dålig brännved.

    /Rourk

    SvaraRadera
  12. Rourk, Flute, det hänger också ihop med typen av skog. Granar har grunda rötter som sprider ut sig på ytan, vilket också till viss del gäller för tall och ek. Men många lövträd skickar sina rötter på djupet istället. Har man djup jordmån, och inte nära till berg, och lövskog, så kan man väl ha skogsbete.

    Sedan finns risken att djuren ger sig på barken på träden, iaf på tall.

    SvaraRadera
  13. Det där om att det var raljant att inspektörn skulle vara italienare var mer träffsäkert är du tror.
    I min bransch dvs läkemedel torskade högsta hönset på den italienska läkemedelsmyndigheten
    (hans fru jobbade oxå där)för en 15-20 år sedan.
    Det visade sig att makarna Poggiolini, som de hette, hade i bostaden i form av cash, guld, juveler och negotiable bonds:

    Håll i dig nu: 1/2 miljard SEK!
    För 15 år sedan!

    Du kan tro att det var tufft att göra afärer med läkemedel i Italien.

    Mvh

    Hellbound

    SvaraRadera
  14. Det där om att det var raljant att inspektörn skulle vara italienare var mer träffsäkert är du tror.
    I min bransch dvs läkemedel torskade högsta hönset på den italienska läkemedelsmyndigheten
    (hans fru jobbade oxå där)för en 15-20 år sedan.
    Det visade sig att makarna Poggiolini, som de hette, hade i bostaden i form av cash, guld, juveler och negotiable bonds:

    Håll i dig nu: 1/2 miljard SEK!
    För 15 år sedan!

    Du kan tro att det var tufft att göra afärer med läkemedel i Italien.

    Mvh

    Hellbound

    SvaraRadera
  15. Hellbound,

    jag har alltid undrat över hur mutor bokförs i aktiebolag.

    I en enskild firma kan man ju göra ett eget uttag, och bita i det sura äpplet att det inte blir avdragsgillt. Men för ett stort läkemedelsbolag, hur trollar man bort dem i bokföringen? Falska fakturor för marknadsföring från något offshore-bolag, eller vad?

    SvaraRadera
  16. Cornucopia, ungefär så, ja

    God helg

    Hellbound

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...