Hur mycket kommer ditt hushåll spendera i julhandeln per person?

Nu när snacket går om att medelsvensson spenderar 5170:- SEK per person i julhandeln, dvs över 20 000:- för en fyrbarnsfamilj, så är det väl dags att fråga vad ni, kära läsare, spenderar i julhandeln. Er egen definition av julhandel förstås. T ex måste man ju ändå äta mat, så mat under julhelgen kanske inte borde räknas in, men det gör man som man vill.

Svara i undersökningen här ute i kanten.

Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter, utan mot mig är du helt anonym.

Resultatet av förra veckans undersökning är att 35% av de som svarat tror att euron varar för evigt och inget land någonsin kommer lämna eurosamarbetet. Annars var Italien med 26% följt av Irland på 13% de vanligaste gissningarna på vilket land som lämnar först. Kanske dags att påminna om forna tiders europeiska valutaunioner.

Intervju med Taleb och Mandelbrot

Bloggen Samuelssons rapport har letat reda på en aktuell intervju med Nassim Nicholas Taleb, författaren till The Black Swan och Fooled by Randomness, samt gamle professor Mandelbrot, en av kaosteorins fädrer.

Styr gärna webläsaren över till Samuelssons rapport och titta på intervjun.

I intervjun verkar både Taleb och Mandelbrot något stressade över finanskrisen, Taleb säger sig ha svårt att sova och menar att detta är mycket, mycket värre än vad de flesta kan tänka sig. Mandelbrot är väl med ålderns rätt kanske lite lugnare.

När ett komplext system som världens finanssystem havererar så går det inte att förutsäga de yttersta konsekvenserna, den som säger sig kunna göra det fantiserar antagligen. System som normalt uppför sig som de skall kan vid stora förändringar hamna i obalans och gå över i ett helt annat och tidigare oförutsett tillstånd. Det går väl närmast att likna vid ekologins stabilitetsdomäner, och hur systemet vid tillräcklig stor störning kan byta stabilitetsdomän till något helt annat som dessutom är väldigt svårt att komma ur.

Den som vill ha mer bakgrund bakom kaosteorierna och komplexa oförutsägbara system, så är James Gleicks Chaos en gammal klassiker, förvisso med några år på nacken nu.

Kontanter och god ekonomi

Det var bättre förr.

Förr hade man en bankbok, där det klart och tydligt hela tiden stod saldot på kontot. För att ta ut pengar var man tvungen att gå till en bank, och få uttaget infört i bankboken. Den blev en kontohistora, som man fick se varje gång man ville sätta in eller ta ut något på kontot.

Och när man hela tiden handlade med kontanter fick man också en känsla för hur mycket man konsumerade och vad saker kostade. En shoppingdag på stan, där man skulle köpa nya byxor till barnen, en ficklampa och en ny skruvmejsel, visade sig inte kosta 2346:-, för man hade med sig de kontanter man behövde för att göra inköpen och kunde se om de nöttes ner av impulsköp och småsaker.

Och barnen.

Barnen fick från barnsben se hur mycket saker kostade, ett par byxor kostade en femtilapp, ett kasse mat en hundralappar osv. Och så fortsatte det när de själva började handla. Genom kontanthanterandet fick barnen hela tiden en känsla för att och vad saker kostar. En, två, tre, fyra stora sedlar och en liten. Man behöver inte kunna räkna för att förstå att fyra stora sedlar var mer än en liten, behövde inte förstå skillnaden på hundra och tusen, det märktes att något var dyrt när det var många, många sedlar som bytte hand.

Idag handlar mamma och pappa med kort. Mamma och pappa plockar på sig en massa saker och räcker fram ett plastkort. Så var det klart. Vad kostade köpet? Var det dyrt? Var det billigt? Hur mycket pengar har mamma och pappa i sina plånböcker? Sju plastkort?

Det är inte konstigt att folk och speciellt ungdomar får allt sämre koll på sin ekonomi, nu när allt mer skall ske med plastkort. Nu vädjar handeln så här i juletider att man skall handla med kort, för att minska rånrisken för butiks- och säkerhetspersonal.

Men det är ju inte så att man undrar om det inte kan handla om en blind förhoppning om att folk skall glömma bort hur mycket de handlar för, så julhandeln kan slå rekord. Igen. Flute-tankar sammanfattar läget inför julen bra på sin blog.

Kort är förstås praktiskt. Men som förälder kanske man skall tänka på barnen. Det kanske är på sin plats att berätta vad allt kostar för barnen när man betalar med kort. Det är förstås inte lika bra som att få känslan av hur många hundralappar som nöts ner av inköp, men det är kanske bättre än inget?

Annars kanske man kan gå omkring med ett måttband ihoprullat i fickan. En mm är en krona, och så kan man visa hur mycket ett inköp kostade genom att rulla ut måttbandet.

Guldpriset och guldbolag

Dags för en uppdatering av guldpriset.

Vi fick i måndags se en ATH i guld i SEK per gram, baserat på Riksbankens växelkurs för dagen och eftermiddagens Londonfix, på hela 219:60 SEK. Därefter har guldet rekylerat något och legat ganska stabilt runt 208:- SEK per gram.


Som vanligt är det lämpligt att klicka på grafen för att se detaljerna.

Det är inte orimligt att guldet etablerar en horisontell trendkanal här, frågan är bara hur den kanalen ligger. 200-210, eller 210-220. Samtidigt har guldet varit nästan spökligt stabilt under veckan runt 208:- SEK per gram, vad det nu kan innebära.

Financial Sense har denna vecka en guldspecial. Igen.

Allt du ville veta om guld och silver, men varit för rädd för att fråga om.

Förutom paneldiskussioner så har vi intervjuer med ledande företrädare för Silver Standard, Minefinders, Silver Wheaton, Golden Star, Silvercorp, Yamana, First Majestic, Mag Silver, Tyhee, Vista Gold och Canplats.

Som vanligt kan man på SEC Info få reda på Puplava Financial Services egna innehav kvartalsvis här, och finner då att samtliga ovanstående har de själva investerat i.

Uppköpet av Tanganyika Oil går vidare som planerat

Enligt Nyhetsbyrån Direkt löper kinesiska Sinopecs uppköp av Tanganyika Oil (OMX:TYKS,TSXV:TYK) vidare som planerat. Kinesisk övergångspersonal är på plats vid bolagets oljefält i Syrien.

Avstämningsdag för budet på bolaget är den 5:e december, vilket innebär att måndag är sista dagen för att köpa aktier och acceptera budet, om jag uppfattat det rätt. Aktien handlas på drygt 180:- SEK just nu, och budet är på 31:50 CAD, vilket just nu motsvarar 205:- SEK per aktie.

Alla ansvarar förstås för sina egna beslut, men med dagens besked om att kineserna kör på för fullt med övertagandet så är budet säkrare än någonsin, och kan alltså ge ca 13% i vinst på en månad med pengarna utbetalda i slutet av december.

Aktien handlas förstås med en rejäl rabatt mot budet, mycket pga dagens oroliga aktiemarknad. Och det finns ju lysande köplägen i andra oljebolag där ute, t ex Lundinsfärens Pearl E&P (OMX:PXX,TSX:PXX) så många säljer förstås med rabatt i förtid.

Samtidigt känns det inte som att aktiemarknaden kommer göra en snabb återhämtning inför årsskiftet, så frågan är om 13% i hyfsat säker vinst är bättre. I december drabbas som bekant börsen av skatteplanering. Förluster skall realiseras för att kvitta mot vinster under året, och många fonder säljer gärna aktier som gått extra dåligt för att slippa visa upp dem som innehav i årsrapporten. Så det kanske inte är bråttom in i andra oljebolag.

Lundinsfären har under hösten sålt både Tanganyika Oil och Lundin Mining, och man har i intervjun med Direkt sagt att man tittar på fler affärer för att konsolidera innehaven. Rimligtvis kan man här röra sig om bland annat Pearl E&P. Pearl stiger mot börsen och mer än sina svenska kollegor idag, med drygt 7.5% i skrivande stund.

Det är inte över än och credit default swaps (CDS)

Vi har antagligen inte sett botten på börsen än. Det dröjer nästan två månader innan vi får se företagens bokslut för 2008, och med det hur fjärde kvartalet blev. Det lär inte bli munter läsning från många företag.

Naturligtvis skall börsen ligga lite före, men frågan är hur nästa rapportperiod kommer bemötas av marknaden.

En intressant vinkling på finanskrisen och speciellt credit default swaps (CDS:er) fick vi i förra helgens Financial Sense-intervju med Daniel R. Amerman. Enkelt och pedagogiskt förklarades vad CDS:er är, och vad deras relevans är för bland annat kraven på räddningspaket.

En CDS är en låneförsäkring. Företag A vill låna pengar av företag B, till t ex 10% i ränta. B är lite tveksam att A kan betala, och vänder sig till Wall Street för att ordna en CDS, där t ex AiG försäkrar skulden, mot 2% i ränta. AiG riskerar alltså inga pengar, men plockar ut 2% på lånet, det mesta i ren vinst. Men man förutsatte att konjunkturen skulle fortsätta obehindrat, trots att det aldrig skett tidigare. Av dessa 2% satte man inte av några pengar för riskhantering, utan tog det hela som vinst. Dessa enorma vinster har i sin tur berättigat personalen till miljardbelopp i bonus.

Men så föll hela korthuset.

Nu har t ex bolag som General Motors lån på hundratals miljarder, som Wall Street-bolagen har försäkrat via CDS:er. Om GM går omkull så kommer försäkringsbolagen att tvingas hosta upp hundratals miljarder de inte har, eller gå omkull.

Ur det perspektivet skall man se räddningsaktioner av t ex GM, Ford eller Chrysler som ännu en räddning av Wall Street. För räddar man inte GM, så får vi en ny radda med banker och försäkringsbolag som måste räddas.

Och går någon av de som ställt ut CDS:er omkull så faller någon i andra ändan som lånat ut miljarder.

CDS:er har inte varit reglerade, och det har därför inte funnits några krav på avsättningar från försäkringsbolagen likt vad man behöver göra för vanliga försäkringar.

I takt med att allt fler bolag kommer få problem i följderna av recessionen, kommer Wall Street därför behöva räddas igen och igen, oavsett om det är stöd till bankerna, försäkringsbolagen, eller skuldsatta företag.

Man skall nog inte förvänta sig att detta är över snart.

Skall vi tala om bilkrasch?

Skall vi i framtiden tala om den stora bilkraschen 2008, ungefär som IT-kraschen 2001?

IT-bubblan sprack 2000, och kraschen kulminerade 2001. Bilbubblan sprack väl 2006-2007, och kanske kulminerar nu 2008?

Vi kanske kan se att vi haft en bilbubbla, baserat på billiga krediter? Speciellt i USA, där det inte sällan förekommer att man har fler bilar än man har familjemedlemmar.

Trots allt är inte en ny bil någon nödvändighet så länge den gamla inte är ett vrak, funktionen transportera föraren från A till B är samma även med en ny bil. Inte så konstigt att nybilsförsäljningen faller vid dåliga tider eller under en kredit- och finanskris. Problemen för bilindustrin fanns dock redan innan finanskrisen ens började 2007. Det har bara sats till sin spets av krisen.

Oavsett så verkar General Motors nu ha inspirerats av IT-kraschen, och skall sänka lönerna med 10% för alla anställda i Europa. Det är förstås en logisk åtgärd, men det är en åtgärd under galgen. Erfarenheten från IT-bubblan är att de flesta som accepterade forcerade lönesänkningar ändå blev av med jobbet efter en period.

Det blir intressant att höra vad facket har att säga, för sänka lönerna för att behålla jobben är ju inte något som fackföreningar kan tänka sig i Sverige. Inte ens under galgen. Detta blir intressant.

Enligt uppgifter vill GM nu göra sig av med några av sina bilmärken, bland annat Saab Automobile. Detaljer kommer antagligen när GM skall presentera ett åtgärdsförslag för kongressen i början av december. Läget är akut, pengarna räcker inte året ut för GM. Eventuellt bara någon vecka till.

Rimligtvis räddar amerikanska staten GM. Too big to go bust borde vara applicerbart här. Och med det så öppnas dammluckorna, och alla kommer kräva räddning. Eller vänta, det gör man redan.

Läs gärna Veckans Affärers intervju med Fredrik Reinfeldt. Han påtalar den gamla sanningen att statliga stöd inte hjälper när det saknas efterfrågan på produkten, och att vi nu börjar se isolerande tendenser till interventionsnationalism. Problemet med nationellt öronmärkta stödpaket är att de drabbade företagen är multinationella.

Skall då svenska staten ge stöd åt de Sverigebaserade dotterbolagen? Det finns ett statligt bolag, som finns till för de som inte kan få plats på arbetsmarkaden redan. Det heter Samhall, och har redan 22 000 anställda. Samhall har vinstkrav på sig, något som inte verkar vara möjligt att ställa på svensk bilindustri. Vet inte om önskan att designa V8-motorer är att anse som ett funktionshinder?

Fast någonstans i ledningen hos bolagen kanske man kan se ett visst mått av funktionshinder? Vet inte om Samhall kanske kan lägga bud på Volvo PV eller Saab Automobile? Fler anställda har man iaf. Bud vore nog mer lämpligt än en fusion Volvo PV - Samhall. Fast först ut är väl Saab.

Tiden knapp för General Motors enligt analytiker

Enligt en amerikansk bilanalytiker kommer GM tvingas ställa in betalningarna och söka Chapter-11, konkursskydd, om någon vecka. Detta om inte amerikanska staten skjuter till pengar.

Antingen har han fog för det han skriver, eller så är det ett PR-inlägg i försöken att få statligt stöd.

Vad som är verkligt intressant är däremot att han menar att om GM söker konkursskydd så kommer all biltillverkning i USA att kollapsa, även utländska tillverkare som Toyota, då hela väven av leverantörer, underleverantörer och distributörer är sammanlänkade i en salig röra. Infrastrukturen för industrin är som ett korthus och tar man bort ett av korten längst ner rasar allt.

Stämmer detta så är det rimligen så att det även drabbar övrig industriell tillverkning som finns i USA, då det delvis är samma infrastruktur som används för övriga kvarvarande industrier.

Det kanske kan liknas vid en Lehman-krasch, som skulle få effekter inte bara i USA utan världen över.

Men detta låter ju lite för illa för att inte amerikanska staten skall gripa in. Vad som sagts är att man gärna ger pengar, men det måste finnas en plan och det skall inte bara ges blint.

Grattis Lars Ohly

Det irakiska parlamentet godkände just en USA-Irakpakt som innebär att USA:s trupper stannar i landet i minst tre år till.

Undrar om Lars Ohly fortfarande gör vågen över att Obama skulle innebära slutet på kriget i Irak. Obama skall ju dessutom trappa upp konflikten i Afghanistan.

Å andra sidan har ju inte Ohly koll på något, så vem är överraskad?

Ibland lider man inte riktigt lika mycket av att äga PA Resources

Att äga PA Resources (OMX:PAR,OSE:PAR) är ju som bekant att lida. Ibland lider man inte riktigt lika mycket, som t ex idag.

PA Resources hittade idag olja i prospektet Didon North. Det rör sig om en oljepelare på 14 meter med goda reservoaregenskaper. Det kan sättas i relation till att borrningen av produktionsbrunnen Didon-7 gav en höjd på oljan på 30 meter, och en produktion om ca 12500 fat per dag, även där med goda reservoaregenskaper.

Man kan dra en del slutsatser kring detta. Väldigt förenklat så kan man se det som att man nu ökat mängden olja i Didon med 50%, och också kan öka produktionen med 6000 fat per dag tids nog. Detta är dock grovt förenklat.

Vad som däremot är säkert är att det blir relativt billigt att sätta Didon North i produktion, eftersom man kan använda den befintliga plattformen i Didon. Fast först måste man förstås borra produktionsbrunnar.

PA Resources problem fortsätter att vara refinansieringen av lån, och den kurspress den kommande konvertibelemissionen innebär. Med oljefynden har man inga problem.

Igår rekommenderade Dawid Myslinksi från RedEye att man skulle blanka PA Resources. Inte ett så bra tips visade det sig. Han satte en stoploss för blankningen på 12:10, och mycket riktigt blev det något som liknar en short-squeeze i bolaget idag. Aktien stiger i skrivande stund med 24.52% och toppar vinnarlistan på Stockholmsbörsen idag, vilket kan ses lite lustigt med tanke på blankningsreken igår.

Enligt Nyhetsbyrån SIX är fyndet i linje med förväntningarna från bolaget, och bör motsvara reserver på mellan 5 och 20 miljoner fat olja. Produktion kan påbörjas i slutet av 2009 om alla tidsplaner håller.

Enligt SIX säger VD:n för bolaget att det inte är några problem med refinansieringen, och understryker vad jag skrivit tidigare, dvs att konvertibelemissionen inte är istället för refinansieringen utan skall uppfattas som en offensiv satsning.

Ord och inga visor.

Export av oljeberoende

Det talas ofta om hur västvärlden har minskat sitt oljeberoende, och slås på bröstet på hur bra vi är i Sverige med en oljekonsumtion som planat ut sedan minskningarna efter 70-talets oljekris.

Men det är en chimär. Vad vi har gjort är nämligen att vi har exporterat vårt oljeberoende till att istället importera varor som tidigare tillverkades i Sverige. T ex billiga plastprylar från Kina. Kinas oljekonsumtion är västvärldens, för det är till oss de säljer det de producerar.

En ny rapport från Naturvårdsverket, som räknar in CO2-utsläpp från tillverkningen och transporterna av importvaror utomlands höjer svenskens CO2-utsläpp från 8 ton till 10 ton, eller med hela 25%.

Nu handlar rapporten förstås om CO2 och klimtförändringar, och inte om peak oil, men för den påläste så belyser detta att peak oil inte bara handlar om att byta till en snålare bil. Det handlar också om konsumtion.

Allting vi köper eller äter idag har orsakat oljeförbrukning någonstans från åker till bord eller från gruva till hylla i affären. Datorn du läser detta med har orsakat oljeförbrukning motsvarande 10x sin egen vikt, från gruva till ditt skrivbord. En dator på fem kilo har alltså förbrukat 50kg olja för att sitta där framför dig.

Inte ens den där hemslöjdade smörkniven har producerats utan olja, för olja behövdes för tillverkningen av verktyg och redskap, och sannolikt fälldes trädet mha en motorsåg och har transporterats ut ur skogen med hjälp av olja. Plus att du knappast cyklade hem till hemslöjdaren på en cykel som inte tillverkats mha olja och hämtade smörkniven, utan den har antagligen också åkt bil.

Bara för att tydliggöra: Alla råvaror kräver olja någonstans från gruva till produkt, från skog till produkt eller från åker till produkt. Och en hel del produkter är gjorda av olja, dvs plast.

Genom att sedan åtminstone 70-talet i ökande grad exporterat vår tillverkningsindustri till Kina eller övriga Asien, så har vi också exporterat vår oljekonsumtion. Denna importerar vi idag via importerade produkter. Men det leder i själva verket till högre oljekonsumtion pga transporter och en ibland omodern industri i utvecklingsländerna, samt genom levnadsstandardhöjningar i utvecklingsländerna.

Fast vi kan slå oss för bröstet och peka på att vår inhemska konsumtion av olja har minskat, vilket den gjort i de flesta OECD-länder. Men globalt ökar oljekonsumtionen fortfarande, trots finanskrisen.

Skall vi anpassa oss till det allt mer akuta peak oil eller till klimatförändringarna de kommande 100 åren, så krävs det ändrade livs- och konsumtionsmönster, inte bara att man häller något annat i en snålare bil.

Balanserat om kravmaskinen

VA:s Pontus Schlutz skriver idag balanserat om företagens och deras avlönades krav på stödmiljarder till olika företag. Även hos Affärsvärlden finns det kommentarer.

Någorlunda balanserat skriver även Bo Ekman från Tällberg Foundation i Ny Teknik, även om han förstås är för bidrag till den tydligen så unika bilbranschen. Ekman pratar åtminstone om att industrin måste förändras, så eventuella bidrag kan inte vara generella. Man kanske kan se krisen som en möjlighet till förändring.

Men vem vet, LAS gör ju att de äldsta och mest konservativa stofilerna på utvecklingsavdelningarna får sitta kvar medan yngre och mer visionära förmågor får gå. Kvar blir de som drömmer om V8:or, och kommer ta chansen att designa nya sådana så fort de får möjlighet.

Visste ni förresten att Göteborgs Universitets handelshögskolas rektor Rolf Wolff, som nyligen krävde stöd till Volvo, har tagit (tar?) konsultuppdrag från Volvo? Och sitter i styrelsen för Volvo Financial Services? Även konsultat åt Västra Götalands-regionen. Se gärna hans CV.

Tyvärr presenterade han sig inte som "konsult åt Volvo" eller "styrelseledamot i VFS" när han skrev sitt debattinlägg i Dagens Industri. Det kanske hade sett ut som en partsinlaga då?

Bidragstagare hotar fly landet

Tre bidragstagare hotar idag att fly Sverige, eller byta jobb till något som inte kräver statsbidrag. Detta om de inte kan få agera privatpoliser med större rättigheter än vad den statliga polisen har.

Det handlar om tre filmskapare bakom filmatiseringen av Jon Ajvide Lindqvists bok "Låt den rätte komma in". För filminspelningen fick de 7 MSEK i bidrag från det statsfinansierade Svenska Filminstitutet respektive 3.5 MSEK Filmpool Nord. Bidragen gör för övrigt att en av filmskaparna kan plocka ut 60 000:- SEK i månadslön och sammanlagd inkomst på 2.5 MSEK förra året. Stackare, han har ju knappt råd med en Ferrari, tack vare fildelningen antar jag? I övrigt så vill de väl även att man skall kroppssvisitera svenskar på stan, det är ju enda sättet att hindra folk från att kopiera ner deras film på USB-minne, något som filmskaparna ser som ett problem i sitt öppna brev.

Misstänker att deras eventuella filmskapande kommer fildelas lika mycket oavsett var de bor. Det är ju som bekant de bästsäljande filmerna, musiken och böckerna som fildelas mest.

Men flytta gärna, så kanske någon annan kan få de där bidragen. Vi har gott om bidragstagare i Sverige. En liten minoritet av dessa får bidrag för att bedriva sin hobby.

Hej då.

Kan man få bidrag för att spela golf också? Kan man hota med att flytta utomlands om man inte får det?

SEB blankade Swedbank, spred dynga?

Kommer ni ihåg att jag spekulerade att SEB låg bakom skitpratet om Swedbank? Min teori var att det var för att förskjuta mediafokus bort från SEB:s egna problem?

Nu var det inte förklaringen. Istället visar det sig nu att en av SEB:s hedgefonder blankade Swedbank. Så om nu SEB låg bakom hetsen mot Swedbank, så var det inte för att sopa de egna problemen under mattan, utan helt enkelt att försöka få en av SEB:s usla fonder att visa vinst. Eller så kan det åtminstone se ut så.

SEB är notoriskt dåliga fondförvaltare. Listan kan göras lång. SEB brukar ha den goda smaken att avsluta sina usla fonder, antagligen för att de skall kunna skryta med att alla deras fonder är så himla bra i någon rapport. Ett klassiskt exempel var SEB:s råvarufond, som man lade ner strax innan råvaruracet tog fart på allvar. Innan dess hade man lyckats med konststycket att gå back ca 5% samtidigt som jämförelseindex steg 20%. Det är bara SEB:s förvaltare som klarar av sådant. De är inte släkt med apor, för en pilkastande apa hade lyckats bättre än SEB.

En gång runt IT-bubblans topp blev jag uppringd av Enskilda som "väldigt gärna ville ha mig som kund". De hade väl läst någon deklaration. Jag skrattade och lade på luren.

Det skall vara en billig plastpryl från Kina i år

Enligt en undersökning från Nordea kommer inte julhandeln att slå alla rekord i år. Svensken förväntas köpa för 8% mindre per person i år. Eller bara 5 170:- per person. 20 000:- för en fyrpersonsfamilj. Ojdå, inte mer? Jag vill inte tänka mig hur det ser ut under en julgran där man handlat för 20 000:-, med tanke på hur fullt det blir med bara några tusen.

I år skall det vara en billig plastpryl från Kina. När folk snålar och drar ner konsumtionen med ofantliga 8%, då får man hålla sig till Made in China. Undantaget möjligen maten, och antagligen även julgranen om man nu kan få tag på en sådan.

Fast rapporter visar nu på att julgranarna blir ännu dyrare i år. Guld för Sveriges julgransleverantörer kan man tänka sig. Det tar ca 9-10 års tillväxt att få en julgran skördeklar, men redan med de senaste årens höga priser borde det planterats som aldrig förr. Rimligtvis kommer det en kollaps i julgranspriset om kanske 5-6 år.

I Stockholm är man vid det här laget tydligen beredd att betala upp till 500:- SEK för en kungsgran. Finanskrisen lyser tydligen med sin frånvaro.

Ho, ho, ho.

Allvarligt alltså. Kan en familj lägga över 20 000:- SEK på julmat och julklappar och 500:- på en gran, så är vi inte speciellt illa ute, finanskris eller ej. Jag hade mer förväntat mig en minskning med 80%, istället för 8%, ner till lite mer rimliga 4-5000:- SEK för en familj. Hur hinner man ens handla julklappar för 20 000:-?

Kravmaskinen varvar upp

Nu sällar sig Skanska till kraven på att staten skall rädda något, någon eller några. Speciellt Skanska, som tydligen har svårt att låna pengar. Eller så har kunderna svårt att låna pengar. Och så vill man ha satsningar inom byggsektorn och t ex upprustning av miljonprogrammet.

När det är goda tider så ropar företagen på sänkta skatter, men sedan förväntar de sig tydligen att de skall få skatteåterbäring från staten när det är dåliga tider.

Skanska kanske kan börja med att få uthyrt alla de lokaler de byggt eller äger, innan de skriver på mer satsningar inom byggsektorn? Och kanske sälja eller hyra ut de bostäder de redan bygger?

Företag lär sig generellt aldrig, de gasar för fullt rakt igenom toppen på en högkonjunktur och sedan ropar de på hjälp när de upptäckte att "superkonjunkturen" (heja Sandviks VD) precis som alla andra högkonjunkturer tog slut.

Så skall staten hjälpa alla företag med allmosor? Jag tycker det. Gör det genom att sänka skatterna för företagen, nu när det är dåliga tider. Sedan får de se till att konkurrera och verka på marknaden med produkter som det finns en efterfrågan på. Saknar företaget efterfrågade produkter eller tjänster så skall de inte heller producera dessa, t ex inte bygga kontor och lokaler som ingen vill hyra, Skanska. Eller stora bränsleslukande V8-missfoster, Volvo PV. Det bör inte utgå några branschspecifika stöd för att hålla olönsamma branscher under armarna.

Och när det sedan blir goda tider igen, någon gång nästa decennium kanske, så kan man höja företagens skatter igen. Fast då är väl kraven där igen på sänkta skatter.

Nej, att lägga i ladorna i goda tider genom att reducera skuldsättning och bygga upp kassa borde vara allas ansvar, inte bara statens. Det man på så vis lägger undan i goda tider kan man sedan använda under dåliga tider för att investera, utvecklas och förbereda sig inför nästa uppgång i konjunkturen.

Tredubbling av Riksbankens balansräkning på några veckor

Alltid utmärkta Flute tankar har en utförlig artikel om Riksbankens balansräkning.

Besök, läs, och gråt.

På några veckor har Riksbankens utlåning gått från 200 miljarder SEK till 600 miljarder SEK.

Det blir rysligt intressant att se de nya siffrorna för penningmängden för oktober. Ovanstående pengatryckande bör ha viss påverkan, återstår bara att se om kontraktionen av penningmängden från annat håll har varit större.

Om någon undrar så fanns inte dessa nya 400 miljarder SEK innan oktober, utan Riksbanken har skapat dem digitalt genom att låna ut pengarna till bankerna.

Riksbanken tycker dock i sin stabilitetsrapport att bankerna skall se över sin kapitalsituation, vad det nu innebär. Undrar om Riksbanken räknar sig själv dit?

Pengar luktar inte. Men kol gör det.

Kina skriker efter energi till sin expanderande ekonomin. Svenska Dagbladet meddelar att svenska fonder har placerat 2 miljarder SEK i kinesisk kolkraft, men tydligen bara 500 MSEK i förnyelsebar energi i Kina.

Men svenskar sätter åtminstone pengar i förnyelsebar energi. Kolkraftverken hade byggts eller funnits ändå, skillnaden är nu att sveska fonder och sparare kan tjäna pengar på detta, och kan om de finner bra investeringar använda dessa pengarna till att investera i förnyelsebar energi.

Hade inte svenskar investerat i kolkraften hade någon annan gjort det. Kina är inte som Sverige mättat på energiproduktion, så investeringar i kolkraft hade skett ändå. Någon annan kunde återinvesterat vinsterna från kolkraften i vapenindustri. Det är inte vad man investerar i som är avgörande, utan vad man gör med vinsten.

Eller är någon så naiv att de tror att om svenskar inte investerat i kinesisk kolkraft så hade Kina stängt ner sina kolkraftverk och fått ännu mer rullande black-outs, och en lamslagen industri som inte längre kunnat tillverka billiga plastprylar till svenska barns julklappar?

Nej, är det något man kan göra för att stoppa kinesisk kolkraft så är det att inte köpa något som det står Made in China på. Lycka till med det. Hoppas barnen gillar böcker och inte behöver kläder.

Än slank han hit, än slank han dit, än slank han ner i diket.

Bush lilla kråka, skulle ut och rädda ekonomin
Ingen hade han som körde
Bush lilla kråka, skulle ut och rädda ekonomin
Ingen hade han som körde

Än slank han hit
Än slank han dit
Än slank han ner i diket

Kråkan är förstås Hank Paulsen, eller möjligen Ben Bernanke. Eller rent av bägge.

Det börjar bli övertydligt att Henke och Ben inte vet vad de sysslar med. Att marknaden steg kraftigt i fredags på beskedet att Obama utsett sin finansministär beror väl på att marknaden drog en lättnadens suck över att bli av med Henke. Förhoppningsvis kan även Ben ersättas framöver.

De 700 miljarder som Hank Paulsen tiggde till sig från kongressen för att köpa toxic debt, har istället använts till att köpa banker, men inte alla banker. Bara de som Paulsen gillar. Varje gång Paulsen har en presskonferens så byter han fot och ändrar sig. Däremot har han startat någon form av mäkleri för att stödja uppköp av de banker han vill bli av med.

Nu skall Ben Bernanke stimulera konsumtionen (dvs importen av plast från Kina) med 200 miljarder USD. Ungefär 1 600 000 000 000 SEK. Förlåt 1 582 000 000 000 SEK, dollarn föll visst lite där. Och 600 miljarder USD skall användas till det som Henkes 700 miljarder skulle användas till, dvs köpa toxic debt, usla bolånepapper som ingen vill ha.

Nu börjar åtminstone marknaden få grepp om varifrån dessa 700 + 800 miljarder USD skall komma ifrån. Ingenstans. Dvs tryckas upp av Ben Bernankes Federal Reserve. Så dollarkursen faller som sig bör. Men börsen stiger.

Tryckande av pengar ger inflation, och även om det just nu finns deflationstendenser så kommer de inte hålla i sig när man velar på detta viset, samt låter de digitala tryckpressarna gå för fullt.

Samtidigt trollar regeringarna i EU fram några hundra miljarder på egen hand via olika stimulanspaket. Man försöker bota cancer genom att pressa patienten full med Alvedon.

Vi får se hur länge euforin varar. Så länge Henke och Ben byter fot hela tiden och inga klara och uthålliga besked ges så vet marknadens aktörer varken bu eller bä och står bara och tittar på. Även döda katter kan studsa.

Kravmaskinen på högvarv

Kravmaskinen går för fullt, nu kräver Lars Calmfors från Finanspolitiska rådet att skatten skall sänkas för låginkomsttagare tillsammans med momsen. Samtidigt ser han höjda bidrag som effektivast, extra barnbidrag, extra studiebidrag, extra pensioner.

Men vad skall extra utdelningar leda till? Sverige lever fortfarande inte på inhemsk konsumtion, utan på export. Mer pengar i plånboken betyder bara mer import av plastsaker från Kina, inklusive kläder. Det stimulerar kinesisk ekonomi, inte svensk.

Skattesänkningar är förstås välkomna, men de som behöver skattesänkningar är de svenska företagen. Det ger jobb, inte mer pengar till lön- och bidragstagarna för inköp av Kina-plast.

Så sänk arbetsgivaravgifterna, sänk företagsskatten. Då kanske man kan rädda lite jobb och stimulera ekonomin.

Komedi USA

De digitala sedelpressarna alltså.

Blivande president Barack Obama talar om ett nytt krispaket på 700 miljarder USD, eller 5 600 000 000 000 SEK. Man skall också bortse från budgetbalans i två år.

Det är roligt, med tanke på att USA redan visar ett budgetunderskott som kommer landa på över 500 miljarder USD för 2008, och en statsskuld på snart 10 000 miljarder USD. Ovanpå detta har man kriget mot terrorismen och återuppbyggnaden av New Orleans, som bägge är off budget och liksom inte räknas.

Fast Obamas nya krispaket kan förstås köras off budget det också. Egentligen kan man flytta alla amerikanska utgifter off budget, så får man överskott i statsfinanserna. Fast skulden ökar förstås ändå.

Man har väl nu börjat använda de 700 miljarder USD som Hank Paulsens räddningspaket innebär, till att köpa upp obligationer till mark-to-hank. Fast även förstås rädda Citigroup för 20 miljarder USD.

Så vad tror ni? En statsbudget för USA som går back uppåt 1 200 000 000 000 USD (eller 38 000 USD i sekunden) för 2009? Oräknat off-budget-poster på minst 240 000 000 000 USD till. I övrigt så räcker det väl att upprepa siffrorna från tidigare inlägg.

Om nu inte resten av världen så gärna vill finansiera detta, så är får Federal Reserve göra det genom de digitala sedelpressarna och köpa upp amerikanska statsobligationer för finansieringen av ovanstående, vilket i sin tur sänker räntor etc.

Detta leder till inflation och hyperinflation. Och tydligen också till knarkarrally på världens börser, inklusive Stockholmsbörsen.

Alltid hysteriske Max Keiser har ett förslag på hur man skall lösa problemet. Han säger i princip ordagrannt att Hank Paulsons huvud bör studsa ner för trapporna till amerikanska kongressen, och att amerikanska staten helt enkelt ägnar sig åt falskmynteri. Hank & Co kallas finansiella terrorister. Mer på YouTube, varning för känsliga tittare:



SHB:s förre VD menar något liknande, men nöjer sig med att säga att George W Bush borde hängas, ingen halshuggning här tydligen.

Se där, kommunister på Handels i Göteborg!

De va 'la gött, dâ. På DI Debatt menar rektor Rolf Wolff från Handelshögskolan i provinsen Göteborg att svenska staten skall köpa Volvo PV och Saab. Göteborg är ju som bekant ett vänsterfäste, så till den grad att det tydligen sitter kommunister även på Handels där.

Varför kan inte staten äga ett bilbolag när de kan äga energibolag eller banker frågar sig Wolff?

Han bemödar sig förstås inte att svara på den frågan. Skall man fortsätta hans retorik, så kan man ställa sig frågan varför inte staten skall äga alla företag. Rent av, varför skall inte staten äga allting?

Statliga Bilverket 2010 kanske? Skyddad verkstad för folk vars kompetens är att dra åt muttrar, eller designa alldeles för bränsleslukande och starka motorer som ingen vill ha.

Nej, staten skall inte äga något alls egentligen, men av gammal vana råkar man äga bla Vattenfall som Wolff jämför med. Han kanske instället borde jämföra med SAS, ett bolag som staten definitivt inte skall äga. Flygbranschen är liksom bilbranschen en döende bransch, och eventuellt statligt hållande under armarna gör bara plågan längre och kostar skattebetalarna pengar.

Möjligen kan man säga att staten skall äga och investera i sådan infrastruktur som det av demografiska skäl inte vore lönsamt att bygga ut kommersiellt. Samtidigt kan man konstatera att nästan hela Sverige på kommersiell grund har fått bredband och 3G-telefoni. Kvarstår vägar, delar av elnätet och järnvägar, gammal infrastruktur som en gång finansierades av staten och kvarstår i statens ägo, men lika gärna kunde säljas ut. Jämför t ex med Telia, ett bolag som såldes ut av (s)ocialdemokraterna.

Wolff pratar vidare om 600 000 nöjda kunder. Han har tydligen inte pratat med Volvos kunder. Möjligen någon PR-avdelning, för alla de där 600 000 Volvo-ägarna är inte nöjda, det är helt säkert.

Skall staten offra pengar på något så är det på att bygga framtidens industrier, inte hålla döende branscher under armarna. Något har man kanske lärt sig av 70-talets varvskris ändå?

Men det är ju en frisk fläkt att det finns kommunister ända långt in i ledningen på Handels i Göteborg. Inte för att rektor Wolff har rätt, men det är ju lite roligt iaf. Men visst, vi behöver branscher som kan sysselsätta de som bara kan dra åt muttrar, dvs breda lager av de (s)ocialdemokratiska väljarna. Alla kan eller vill ju inte bli ingenjörer.

Nej, Wolffs utspel visar väl med all tydlighet att de som fått oss in i denna finanskris, dvs ekonomer, inte kan få oss ur den.

Det visar också vad som händer om staten äger något. I detta fall en Handelshögskola. Inte de ljusaste lamporna i rummet som blir rektor där inte.

Handels tillhör Göteborg Universitet, vilket även Sahlgrenska Universitetssjukhuset gör. I efterspelet av skottlossningen i samband med Göteborgskravallerna visade det sig att det finns överläkare på Sahlgrenska som tycker det är helt OK, rent av stöder, att deras barn kastar gatusten mot en fallen polis utan hjälm under en vänstermanifestation. Inte bara Handels där kommunisterna har avancerat högt alltså.

Sveriges Radio, som väl är ett av Sveriges största kommunistfästen (hysteriskt men sant) hänger förstås på nyheten.

Nytt ATH för guldet: 215:- SEK per gram

När väl guldet lämnade intervallet 180:- till 190:- SEK per gram så gick det fort uppåt förra veckan. Baserat på eftermiddagsfixen i London så var guldet uppe på 205:- SEK per gram i fredags, men senare under fredagen gick guldet upp på ATH 214:- SEK per gram.


Just nu noterar guldet ett nytt ATH på över 215:- SEK per gram, i skrivande stund 215:69 SEK per gram, detta trots en fallande dollar.

Det går att spekulera om anledningen till den kraftiga uppgången. Det har pratats länge om att det skulle komma en short squeeze mot slutet av året, att de som tagit negativa positioner i guldet skulle tvingas avsluta dessa inför terminslösen, eller trolla fram fysiskt guld för utställda säljkontrakt.

En annan anledning kanske var den nya börsbotten vi fick se i torsdags-fredags, där vi liksom vid tidigare botten fick se guldpriset sticka iväg eller kronan falla när aktörer tog bort pengar från Sverige.

Och någonstans måste de 20 miljarder USD som amerikanska staten trycker upp för att t ex rädda Citigroup ta vägen. Det är förstås bara ännu en i raden av bailouts, men någon effekt på t ex guldet borde dessa ha i förlängningen.

Även Obamas påstådda enorma krispaket innebär upplåning av nytryckta pengar för amerikanska staten, och kommer öka penningmängd och därmed inflation och högre guldpris. För en sak är säker, det går inte att finansiera några räddningspaket, utan det är den digitala sedelpressen som gäller. Fast det är klart, räddningspaketen läggs väl off-budget, så räkenskaperna ser bra ut.

Oavsett så är guldet på ATH i svenska kronor, samtidigt som börsen varit nere på nivåer som inte setts sedan 1997. Alltså lägre än efter IT-kraschen och 9/11-attackerna. Åtminstone amerikanska indexet S&P 500.

Det är också värt att notera att Tavex betalar mer än spotpris för investeringsguldmynt som Krügerrand eller Maple Leaf. Det råder alltså en sådan brist på finare investeringsguld att man idag kan sälja den väldigt anspråkslösa Krügerranden till Tavex för 224:- SEK per gram finguld jämfört med spot på 215:-. Krügerrand är inte ens 24 karat, och är väldigt tråkig att se på.

Den betydligt vackrare australiensiska Nugget betalas i 225:- SEK per gram finguld. 10:- per gram över spot.

Historielösheten råder

Nu ansluter sig Dagens Nyheter till den linje som Svenska Dagbladet har drivit tidigare, dvs att man gör undersökningar och pekar på att stödet för euron ökat tillsammans med kronfallet.

Tydligen förstår inte svenska folket att en fritt flytande och nu fallande krona är det bästa för Sverige, och att vi just nu faktiskt får behålla en del jobb pga kronans försvagning. Istället oroar man väl sig över att konsumtionsutrymmet av billiga importerade prylar av plast från Kina skall minska, eller att Thailandsresan blir för dyr när personalen nu kommer få 55 SEK i om dagen istället för 40 SEK om dagen, eller något sådant.

Men här är en ledtråd. Med en fast växelkurs hade ännu fler blivit av med jobbet och ni hade kunnat köpa ännu färre plastprylar från Kina. Annars tror ju vår kära Riksbank och vår väldige Borg att inflationen skall gå ner. Hur det nu går ihop med att importvaror blir dyrare? Fast det kanske inte pratar om KPI, utan om verklig inflation, dvs penningmängden?

Inte ens valutaunioner varar för evigt, eller är något unikt. Euron är inte den första europeiska valutaunionen. Kanske vet folk detta, men antagligen är de historielösa. En snabb titt hos Wikipedia ger en lång lista över fallerade valutaunioner. Exempelvis den latinska valutaunionen 1865-1927, med medlemmarna Frankrike, Belgien, Itaien, Schweiz, Grekland, Spanien, Rumänien, Bulgarien, Österrike-Ungern, Serbien mfl. Känns det igen?

Eller kanske den Skandinaviska Myntunionen mellan Danmark, Norge och Sverige 1875-1914, även om den inte formellt har upplösts ännu, bara slutat följas.

Fast en del tror väl att euron existerar för evigt. Rent av 34% av ni kära läsare tror det än så länge, eftersom de inte anser att något land kommer vara först med att lämna valutaunionen, dvs ingen lämnar någonsin. Å andra sidan tror lika många att Italien överger euron först.

Det är bara Sverige som är med i saker som man inte tjänar på, och som blint följer alla EU-direktiv. Övriga länder är med för den egna profitens, maktens och ekonomins skull. När man tjänar på det kommer man lämna valutaunionen.

Det enda man kan vara säker på här i världen är att inget varar för evigt och att det alltid kommer förändring. Så även med valutaunioner. Eller EU för den delen.

Undrar förresten om någon kommer lämna in en polisanmälan för högförräderi eller högmålsbrott mot de riksdagsledamöter som röstade för Lissabonfördraget? Jag ser inte riktigt skillnaden mellan att rösta för Lissabonfördraget och att t ex rösta för att en ockuperande makt skall få bestämma över Sverige?

Gällar bara att hitta vilken lagparagraf som är applicerbar och lämna in polisanmälan och låta åklagare testa det hela. Lite tips till media om det hela också så det blir lite rubriker och folk uppmärksammar vad som hänt, ex löpsedel för någon kvälltidning: Riksdagsman anmäld för högförräderi, eller kanske lite roligare Fredrik Federley anmäld för högförräderi?

Nåja, EU- och eurovurmarna talar väl om att EU är ett fredsprojekt etc. Kul, Sverige har inte varit i krig på 200 år, och större delen av den tiden var vi inte med i EU. Så vad vi tjänar på det vet jag inte riktigt. Vad tror ni förresten händer första gången Tyskland blir överkörda av Frankrike i EU-parlamentet och tvingas införa någon lagstiftning som de inte vill ha? Avskaffandet av vetorätten är knappast en väg mot ökad fred.

Vilket land överger euron först?

Skulle ni, kära läsare, mot förmodan vara representativa för svenska folket skulle resultatet i riksdagsvalet bli enligt följande:



Den nya riksdagen skulle alltså bestå av moderater, folkpartister, centerpartister, socialdemokrater, miljöpartister, sverigedemorater och piratpartister.

En borgerlig allians av (m) + (fp) + (c) skulle inte få egen majoritet utan behöva söka stöd hos (mp), (s), (pp) eller (sd). En möjlig utväg är alltså att skrota allt vad FRA och IPRED heter och få stöd av (pp), men i övrigt kunna föra vilken politik de vill. Jämför man med förra veckan undersökning, så har moderaterna gått framåt, centern tappat (antagligen på förräderiet mot valprogrammet via bla FRA- och IPRED-lagen). Övriga partier är i stort sett oförändrade, dvs (v), (mp) och (s), medan det är (pp) och (sd) som stulit röster.

Intressant.

Veckans fråga blir vilket land som först går ur EMU som ett resultat av rådande finanskris? Rösta här ute till höger.

Som vanligt kan jag inte se vem du är, eller var du sitter när du svarar.

Litteraturlista

Så här inför jul kanske det kan vara bra med något billigt och bildande nöje, nämligen böcker. Nedan har jag satt samman en liten litteraturlista som åtminstone intresserar mig.

Olja, peak oil och energi

Det finns många bra böcker om olja och peak oil, men många upprepar bara samma sak eller är inaktuella. Nedan listar jag några som fortfarande är relevanta eller unika på något vis.

Olja: Jakten på det svarta guldet när världens oljekällor sinar, Gunnar Lindstedt. Något så ovanligt som en svensk bok om ämnet. Föredömligt kort och filosofisk.

Twilight in the Desert: The Coming Saudi Oil Shock and the World Economy, Matthew Simmons. Investmentbankiren Matthew Simmons detaljerade genomgång av de saudiska oljefältens historia och framtid, och den enda obereonde studien gjord av de saudiska oljefälten, baserat på hundratals tekniska rapporter från amerikanska Society of Petroleum Engineers. Dessa rapporter är enda källan till hur det egentligen står till med den saudiska oljan, och här får vi den enda helhetsbilden hittills.

The Prize: The Epic Quest for Oil, Money & Power, Daniel Yergin. Lobby- och PR-organisationen CERA:s Daniel Yergin skriver här utförligt och intressant om oljeerans historia. Boken har några år på nacken, men täcker åtminstone fram till 90-talet. Sedan dess har CERA blivit kända för att förneka peak oil utan att kunna hänvisa till något, men boken är läsvärd ändå.

Svart Jord, Gunnar Lindstedt. Lindstedt tittar här på sambandet mellan de fossila bränslena och vår livsmedelsproduktion. Se även nästa bok.

Eating Fossil Fuels: Oil, Food and the Coming Crisis in Agriculture, Dale Allen Pfeiffer. För varje kalori mat vi stoppar i oss vid middagsbordet har det förbrukats 11 kalorier fossila bränslen, från jordbehandling till sådd, besprutning, skörd, förädling och transporter. Vi äter idag fossila bränslen, inte mat.

The Last Oil Shock: A Survival Guide to the Imminent Extinction of Petroleum Man, David Strahan. Någorlunda nyutkommen bok om peak oil av britten David Strahan.

Why Your World Is About to Get a Whole Lot Smaller, Jeff Rubin.

Ekonomi, investeringar och ekonomisk historia

Fooled by Randomness: The Hidden Role of Chance in Life and in the Markets, Nassim Nicholas Taleb. En investerare behöver framför allt ha tur, men människan har en tendens till att försöka se mönster där inga mönster finns utan allt är att likställa med slump. Kausalitet kallas sådana konstruktioner, och de är oftast felaktiga.

The Black Swan - The impact of the highly improbable, Nicholas Taleb. En svart svan är något ingen kan tänka sig, men som sker ändå. T ex en global kreditkollaps, 9/11-attackerna, peak oil etc. Förr eller senare inträffar alltid en svart svan, och då kommer alla säga "naturligtvis, det förstod vi väl". Baserat på detta kan man förstås alltid och enbart vara investerad i en sk "strut" (en derivatposition där man tjänar pengar om marknaden rör sig kraftigt, oavsett riktning), och bara vänta på den svarta svanen. Förr eller senare kommer den flaxandes, och den är mycket vanligare än vad marknaden vill tro och prissättas efter.

Financial Armageddon: Protect Your Future from Economic Collapse, Michael J. Panzer. Oavsett vad Taleb skriver om svarta svanar ovan, så finns det faktiskt de som förutspått den rådande finansiella kollapsen. Här är en sådan bok. En av många bör man tillägga.

Crash Proof 2.0: How to Profit from the Coming Economic Collapse, Peter D. Schiff. Här har vi en till.

Hot Commodities: How Anyone Can Invest Profitably in the World's Best Market, Jim Rodgers. Råvargurun Rodgers bibel om investeringar i råvaror.

Against the Gods: The Remarkable Story of Risk, Peter L. Bernstein. Historien om risk, sannolikhetslära och statistik och hur bla försäkrings- och derivatbranschen växt fram genom århundrandena. Underhållande och fascinerande. Med tanke på aktuell finanskris, så kanske det finns en lärdom i titeln. Vi kanske har haft lite hybris och trott att vi kan besegra gudarna genom lite smart riskhantering, när faran i själva verket är oss själva.

This Time is Different - Eight Centuries of Financial Folly, Kenneth Rogoff, Carmen Reinhardt. En kraftfull studie i att vi aldrig lär oss något av historien, utan upprepar samma misstag om och om igen. Den här gången är det minsann annorlunda, nu skall allting bara gå upp och vi kommer få evig ekonomisk lycka igen. Rogoff och medförfattaren Carmen Reinhardt går igenom ett 60-tal kriser de senaste 800 åren.

Humanekologi, miljö och historia

Humanekologi är en tvärvetenskaplig disciplin som täcker in människans samspel med sin omgivning, miljö och historia. Man väljer här en viss infallsvinkel människans utveckling, nämligen som en del av ett ekosystem, vilket alltså också innebär att människan påverkar sin omgivning, miljön och varandra.

Undergång : Civilisationernas uppgång eller fall, Jared Diamond. Engelsk version Collapse: How societies choose to fail or survive. Diamond tittar här på miljömässiga orsaker till civilisationers och samhällens undergång. Extra intressant är kapitlen om Grönlandsnordbornas undergång som ett resultat av klimatförändringarna och miljöförstöring.

Vete, vapen och virus : en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13000 åren, Jared Diamond. Engelsk version Guns, Germs, and Steel: The Fates of Human Societies. Pulitzervinnande snabb genomgång av människans utveckling givet naturgivna förutsättningar. Diamond krossar här argumenten för att det är skillnad i ras eller genetik som gjort att Europa seglade upp som världserövrare, utan att det hela handlar om något så grundläggande som geografi.

Europe and the People Without History, Eric R. Wolf. Tar en wallersteinsk synvinkel på världsystemet från 1500-talet och framåt, men visar också att världen utanför Europa ingalunda bestod av folk utan historia och att Europa egentligen inte var unikt.

Human Ecology: Basic Concepts for Sustainable Development, Gerald G. Marten. Går igenom de grundläggande koncepten inom humanekologi.

The Collapse of Complex Societies, Joseph Tainter. Till skillnad från Diamond tittar Tainter på hur brist på energi för expansion samt minskande avkastning på utveckling leder till samhällelig kollaps. Ligger delvis till grund för många resonemang om peak oil och samhällelig kollaps. Samhällelig kollaps innebär enligt Tainter minskad komplexitet i samhället och är inte nödvändigtvis något dåligt, eller ens en märkbar process.

Svart Jord, Gunnar Lindstedt. Lindstedt tittar här på sambandet mellan de fossila bränslena och vår livsmedelsproduktion. Se även nästa bok.

Eating Fossil Fuels: Oil, Food and the Coming Crisis in Agriculture, Dale Allen Pfeiffer. För varje kalori mat vi stoppar i oss vid middagsbordet har det förbrukats 11 kalorier fossila bränslen, från jordbehandling till sådd, besprutning, skörd, förädling och transporter. Vi äter idag fossila bränslen, inte mat.

Tillväxt till döds, Stellan Tengroth. En reflekterande bok om orimligheten i evig tillväxt i en ändlig värld.

Populärvetenskap och övrigt

The Code Book: Science of Secrecy from Ancient Egypt to Quantum Cryptography, Simon Singh. Allt du ville veta om kryptering, men varit för rädd för att fråga. Ger en bra grund för förståelse om vad kryptografi kan göra och vad det inte kan göra. Mycket underhållande och lärorik läsning.

Genome: The Autobiography of a Species in 23 Chapters, Matt Ridley. En fascinerande genomgång och snabbkurs i genetik, genteknik och vad som är möjligt eller omöjligt med genteknik. Samt många fascinerande och underhållande inblickar i de mänskliga generna. Den som investerar i bio- eller genteknik bör ha läst boken för att få förståelse för genetikens grunder.

Tänk om du kunde hälsa på dig själv i framtiden...

... där du ligger i din egen avföring övergiven av alla och misshandlad av personalen på vårdhemmet, som dessutom stjäl dina fickpengar. I 20 år, innan du till slut tillåts dö. Och din feta pension tas av kommunen som betalning för vårdhemmet.

Undrar varför vi inte får se reklam från pensionbolagen som visar ovanstående fullt realistiska pension? Istället så är allt grönt och skönt, friskt och hälsosamt, och det är lägenheter på Rivieran, det är egen häst och lyxigt nyrenoverat kök.

Hur blir det nu med pensionerna? Nu skall 40-talisterna plocka ut sina pensionspengar, både de privata och från de statliga AP-fonderna. Nu när börsen kraschat. Det kommer ge ett rejält nedtryck på marknaderna i åtminstone ett decennium till, tills åtminstone de privata pengarna förbrukats.

Drömmen om pensionen är just en dröm. I verkligheten slutar inte livet grönt och skönt, för annat än ett fåtal. För de flesta slutar man som vårdpaket, under pina och plåga. Vem är då lycklig över att de jobbat halvt ihjäl sig för att få ihop ett pensionssparande som skulle ge ålderdomen från reklamen? Var sjätte svensk man dör dessutom innan pensionen, och var elfte kvinna också.

Den bästa reklamen kommer från Stadsmissionen tror jag, och kör på temat "Tänk om du kunde hälsa på dig själv i framtiden". Den lille gossen står utanför cykelaffären, och frågar ägaren "Är det min affär?". Ägaren skakar på huvudet och pekar på den alkoholiserade uteliggaren intill, som alltså är gossen i framtiden.

För alla slutar det inte lyckligt.

Det är juletider, och det börjar bli kallt. Det finns alltid någon som har det värre än vad du har. Du har åtminstone tillgång till en dator tydligen. Tänk på våra hemlösa och utslagna. Stadsmissionen i Stockholm har plusgirokonto 90 03 51-8. Stadsmissionen i Göteborg har 90 02 09-8. Stadsmissionen i Malmö har bankgiro 900-3252. Det går också att betala direkt via nätet och din Internetbank.

Gör det.

Rädsla och girighet

Finansmarknaderna drivs av två faktorer, rädsla och girighet. Och girigheten är egentligen rädslan för att gå miste om tillfällen att tjäna pengar. Så i botten handlar marknaden om rädsla.

Just nu är alla livrädda för att olika bolag skall gå i konkurs, bankerna skall gå omkull, att de skall bli av med jobb, förmögenhet, hus och hem.

Det finns ingen rationalitet, och rädslan bara tilltar.

Men vi har sett det här förr.

När alla är giriga, är det då man skall köpa? Nej, då skall man sälja. Och när verkligen alla är livrädda, det är då nya förmögenheter byggs och man skall köpa. Man skall vara motvalls, man skall vara en contrarian investor.

Samtidigt är det inte bråttom, jämför man med 1929 och sätter 2007 som starten på kraschen, så har vi några år till innan börsen bottnar, och över två decennier innan börsen återhämtat sig. Och vi har i så fall fortfarande en bra bit kvar ner.

Så vad sägs om en botten år 2011, och börsen fallit 85% från 2007?. Och att börsen återhämtar sig nominellt (ej justerat för inflationen) till år 2033?

Bästa sättet för att undvika rädsla är att vara obelånad, även på bostaden.

Är du rädd?

Spara på försäkringar?

När tiderna blir kärva så gäller det att vända på varenda krona. Extra svårt kan det vara att spara in på sådant som man måste ha, exempelvis försäkringar. Måste och måste, det vore iaf dumt att inte ha försäkring för liv, lem, hus och hem.

Och bilförsäkring måste man ha om man har bil, åtminstone trafikförsäkring.

Med Internet har vi fått många möjligheter att enkelt se över försäkringarna. Insplanet är en sådan tjänst, där man kan jämföra försäkringar mellan bolag. Just när det gäller bilförsäkringar är det ofta svårt att jämföra mellan bolag, då de kräver en lång rad uppgifter och bilens registreringsnummer.

Efter att själv ha prövat Insplanet, så har jag nu bytt bilförsäkring till i Sverige lite okända norska Gjensidige, en besparing på ca 25% på försäkringen jämfört med bilmärkets egna försäkringsbolag. Gjensidige verkar generellt sett ha billigast bilförsäkringar.

Gjensidige erbjuder rent av klimatneutrala miljöbilsförsäkringar.

Beroende på vad man har för bil, hur mycket man kör och var man bor så kan det röra sig om många tusenlappar per år.

Gamla botten riskerar att ryka

De gamla bottnarna riskerar nu att ryka, och börsraset tilltar i så fall igen. Amerikanska S&P 500 har knäckt den gamla botten, Dow Jones är nära. Europeiska index som OMX S30, DAX eller FTSE har fortfarande några procent kvar innan tidigare botten knäcks, liksom japanska Nikkei och Hang Seng i Hong Kong. Fortsätter Europabörserna ner i samma takt som Asien, så får vi nog se bottnen ryka idag.

Börserna faller kraftigt i Asien, liksom de amerikanska börserna föll igår. Stockholm var som bekant inte munter heller.

Den 30:e oktober skrev jag att jag inte skulle bli överraskad om vi har en ny botten om 2-3 veckor. Det har nu gått tre veckor minus en dag. Så vi får se om det håller, nära är det iaf. S&P har redan passerat gamla botten.

Guldet har gått ur sin kräftgång i intervallet 180-190:- SEK, och kostar nu 193:60 SEK per gram, upp ca 4:- från igår, vilket indikerar något, mestadels fortsatt flykt från SEK till USD, dvs bland annat försäljningar av svenska tillgångar på börsen.

Det hela hänger på om vi får ett lättnadsrally inför helgen, eller om det blir skräck och panik som gäller.

Damned if you do, damned if you don't

Kommer ni ihåg krisen på 90-talet? Och det saftiga budgetunderskott som borgarna fick dras med i spåren av socialdemokraternas misskötsel av ekonomin fram till regeringsskiftet? Eller hur det nu var.

Socialdemokraterna har alltid dragit upp den oansvariga budgetpolitik som borgarna förde 1991-2004, men nu när de visar återhållsamhet och budgetöverskott så kritiserar förstås socialdemokraterna och Östros dem ändå.

En budget i balans och med överskott är grunden för att kunna återhämta svensk ekonomi. Motsatsen leder nämligen till skattehöjningar, skattehöjningar som saktar ner ekonomin ännu mer. Och vad begär socialdemokraterna? Att den borgerliga alliansregeringen skall ge pengar i stimulanspaket till utlandsägda företag som Saab Automobile eller Volvo PV? Pengar som kan åka rakt upp i de utländska moderbolagens blödande kassor? PV såldes för övrigt till utlandet under ett socialdemokratiskt styre, om nu någon vill beskylla borgarna för det också.

EU gör också att vi inte kan dela ut pengar hur som helst ens till svenskägda Volvo AB och förvänta oss att de kommer Sverige till del. Skall vi investera i infrastruktur, så kan det bli polacker som kommer hit och plockar pengarna. Beredskapsjobb ala 1930-talet är ett minne blott, iom EU-inträdet så kan vi inte skapa fiktiva jobb på det viset.

Svenska staten har åtminstone lagt i ladorna under de goda åren, vilket man inte kan säga om överbelånade svenska konsumenter och bostadsägare. Det tål att upprepas: Under högkonjunktur skall man spara och amortera ner sina skulder, så man kan klara en lågkonjunktur eller recession bättre. Om man är privatperson. Staten skall alltid spara.

Den som är satt i skuld är inte fri sade en överviktig socialdemokrat en gång. Kanske något för Östros att ta till sig?

Och USA oroar sig över Iran?

USA oroar sig förstås över ett Iran med framtida kärnvapen, och vad ett sådant land kan göra med oljetrafiken genom Hormuz-sundet. Eller så oroar sig media över det. Eller har oroat sig. Men med tanke på dagens oljepriser så finns det tydligen ingen risk med Iran längre. Dessutom var den risken överdriven.

På 80-talet försökte Iran blockera Hormuz-sundet, men en eskort- och minröjningsaktion från den amerikanska flottan höll ändå igång flödet av olja. Det gick så långt att USA och Iran utkämpade ett regelrätt sjöslag 1988, det enda i modern tid, givetvis med förutsägbart resultat. Resultatet lär inte bli annorlunda idag.

Men de senaste dagarna har det visat sig att det inte är Iran som USA skall oroa sig över om de vill skydda oljetrafiken. Istället behöver man oroa sig över det kollapsade landet Somalia. Anarkin Somalia. Landets motsvarighet till filmstjärnor, piraterna, har visat sig ha kapacitet att rent av kapa supertankers. Trots internationell närvaro i området. När väl en supertanker är kapad finns det inte så mycket någon extern part kan göra, om man inte vill riskera en ekonomisk och miljömässig katastrof, utan man får helt enkelt låta den vara.

2 miljoner fat olja, eller 2.3% av världens dagsbehov har blivit kapat med Sirius Star. Lasten var på väg till USA, och motsvarar nästan 10% av ett dagsbehov för USA. Oljepriset har inte reagerat nämnvärt på detta dock, även om det använts som dagens ursäkt när oljepriset steg lite.

Men dessa 2 miljoner fat olja är mer än vad Iran någonsin lyckades stoppa, inte ens med hela sin flotta på 80-talet. Lärdomen är kanske att det är assymetrisk krigföring som är framtidens melodi till sjöss. Man kan bekämpa krigsfartyg, men små, snabba motor- eller fiskebåtar kan man inte göra något åt. Samma taktik används av terrorister eller frihetskämpar (beroende på vilken sida man står på) i Nigeria för att anfalla oljeplattformar.

Nu ligger supertankern i hamn i Somalia. Gisslan behandlas tydligen relativt väl, för att göra det lättare att få ut lösensummor. Återstår att se vad man tänker göra med själva tankern och lasten. Enbart lasten är värd över 100 miljoner USD, men är ganska värdelös utan raffinering, något som Somalia inte har kapacitet till.

Tills man lägger om rutterna får vi nog vänja oss vid allt fler kapningar, om inte det internationella samfundet kan sätta ner foten på ett effektivt sätt.

Förhandla med ett land som inte existerar är iaf inte möjligt. Fast förhandla med pirater är tydligen möjligt.

Economistas förespråkar fri nedladdning

Ekonomiakademikerna på bloggen Economistas verkar ansluta sig till att fri nedladdning av t ex musik på nätet inte vore samhällsekonomiskt skadligt.

Därmed ansluter de sig i någon form till vad jag skrivit om digital allemansrätt, dvs möjlighet till visst fritt nyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk, samtidigt som rätten att tjäna pengar på verken fortfarande ligger på upphovsrättshavaren.

Fortfarande kvarstår fakta: Långt ifrån alla företagare kan leva på sitt företagande, och musiker och andra kreatörer skall inte vara undantagna genom speciallagstiftning som ger dem större rättigheter än polis och myndigheter.

Tänk om alla som älskade att spela golf per automatik hade rätten att kunna försörja sig på att spela golf? Så fungerar inte världen eller företagande.

I övrigt är det kul att Beatrice Ask kallar IPRED-motståndarna för "små, högljudda grupper". 40 000 i en Facebook-grupp (och då är inte alla med på Facebook eller vill inte ansluta sig den vägen), är inte mycket mindre än de 57 000 som är medlemmar i (m)oderaterna. Ett parti där för övrigt det också finns motstånd bland medlemmarna. Men det främsta regeringspartiet är väl en liten högljudd grupp?

Den lilla högljudda gruppen (c)enterpartiet vill ändra IPRED-förslaget. Förvisso skall upphovsrättsinnehavare fortfarande få större befogenheter än myndigheter och polis, men det är ju åtminstone något.

Guldpriset

En dag sent med en uppdatering av guldprisets utveckling i SEK per gram. Här är den iaf:


Som vanligt kan man klicka på grafen för att zooma in lite.

Guldet har studsat mot 190:- SEK per gram, men i skrivande stund kostar faktiskt guldet 190:76 SEK per gram. Vi får se om det blir något varaktigt trendbrott. Annars ser det fortfarande ut som att guldet ligger i kanalen 180 - 190 SEK per gram, fast vi fått se ett visst upptryck under veckan som gått.

Skulle guldet ta ett kliv uppåt så kan man fråga sig vad det innebär eller vad det signalerar.

Priset baserar sig på eftermiddagsfixen i London, samt på den valutakurs som Riksbanken rapporterar för det aktuella datumet.

Redan de gamla grekerna...

Historien upprepar sig inte, den rimmar. Men ibland kan man ju bara undra. Det kanske inte riktigt var redan de gamla grekerna, utan romarna, men läs gärna detta: "A wonderful description of a credit crunch, complete with property slump and government bail-out.", och medföljande injektion av massvis med nytryckt statligt kapital för att återställa ordningen.

Then Tiberius came to the rescue. He distributed a hundred million sesterces among specially established banks, for interest-free three year state loans, against security of double the value in landed property. Credit was thus restored; and gradually private lenders, too, reappeared. However, land transactions failed to adhere to the provisions of the senatorial decree. As usual, the beginning was strict, the sequel slack.

En del saker ändrar sig inte, och vi lever inte en unik tid även om varje generation är dömda att tro att de på något sätt är unika.

Vad som hände med Romarriket är som sagt historia. En infallsvinkel är som vanligt Joseph Tainters The Collapse of Complex Societies.

Tipstack till Rourk.

Mer om PA Resources

Med anledning av gårdagens besked om konvertibelemission i PA Resources (OSE:PAR,OMX:PAR), så har jag pratat lite med bolagets CFO, Bo Askvik. Detta är mina personliga tolkningar av vad som sades.

Konvertibelemissionen är utöver bankrefinansiering av de lån som löper ut i januari. Man ser inga problem med att ordna bankrefinansieringen, men genom att även ta in pengar från aktieägarna så ges det en frihet och flexibilitet i tiden vad gäller bland annat försäljningen av tillgångar och även refinansieringen.

Man gör emissionen för att ta ett helthetsgrepp på kapitalstrukturen i bolaget.

Försäljningen av tillgångar avser främst Block I i Ekvatorial-Guinea. Man har intressenter och för diskussioner eller förhandlar, men vill naturligtvis inte göra en affär för snabbt eller under någon form av press, utan bästa möjliga affär. Som ett led i totalöversynen av kapitalstrukturen, så kan det även vara aktuellt med utfarmning av delar av andra licenser.

Askvik underströk att konvertibelemissionen skall uppfattas offensivt, och inte som någon reaktion under galgen. Den har varit planerad en tid. Flexibiliteten vad gäller refinansieringen avser alltså att man inte skall kunna pressas till en dålig refinansiering, utan kunna få bästa möjliga lösning. Genom att ta in pengar från aktieägarna får man denna möjlighet.

Vad gäller de lån som skall refinansieras, så om refinansieringen i teorin skulle misslyckas så är Block I samt tillgångarna i Kongo-Brazzaville pantsatta mot dessa lån. Det värsta som kan hända bolaget är alltså att man blir av med Block I och tillgångar i Kongo. Någon risk konkurs eller förlust av producerande tillgångar i Tunisien eller Nordsjön finns alltså inte, iaf inte enligt bolagets CFO.

PA Resources CFO påtalade att det sista här ovan är en helt teoretisk diskussion, och att någon risk för detta inte föreligger.

Avsikten är fortfarande att som bolagets VD tidigare sagt minska investeringstakten under 2009, och sammantaget så kommer man förbättra på sin kapitalstruktur.

Min personliga slutsats är alltså fortfarande att man skall se emissionsbeskedet som en positiv och offensiv satsning. I övrigt får jag väl hänvisa till gårdagens inlägg.

Som vanligt ansvarar alla för sina egna investeringar, och ovanstående är bara min personliga tolkning.

Att äga PA Resources är fortfarande att lida!

Med anledning av dagens offentliggörande av en konvertibelemission i oljebolaget PA Resources (OSE:PAR,OMX:PAR), så är det väl dags för en kommentar.

Först kan ni ju läsa den allmänna avbönen, dvs att ni själva ansvarar för era egna investeringsbeslut och att det jag skriver här är mina egna personliga funderingar. Detta står i marginalen, men för tydlighetens skull så återger jag det nedan:

Notera att alla är ansvariga för sina egna placeringar, investeringar och ekonomi. Texter på denna blog är enbart till för information och är personliga funderingar, och skall inte ses som en uppmuntran att göra specifika placeringar. Skribenter på Cornucopia? är på inget sätt ansvariga för dina investeringsbeslut. Lita inte på det som skrivs här, utan kontrollera själva samt konsultera er oberoende och kvalificerade finansiella rådgivare innan ni tar investeringsbeslut.

PA Resources är väl mitt äldsta innehav vid det här laget. Jag har tillämpat mina principer för vinsthemtagning i aktien, vilket varit mycket lyckat.

Aktien har naturligtvis slaktats tillsammans med hela sektorn nu under finanskrisen. Det problem som är mest aktuellt är att man behöver refinansiera lån i januari, lån på 200 MUSD. Med tanke på kreditfrossan och finanskrisen, samt oljeprisets kollaps så finns det förstås en viss oro för att detta inte skall vara möjligt. I kvartalsrapporten framgick det att en sydafrikansk bank är utsedd att ta hand om omfinansieringen, och att denna skall löpa enligt plan. Samtidigt har PA Resources finansierat sig förr när oljan låg runt 50 USD, t ex vid förvärven av Didon och Zarat/Elyssa våren 2005.

Idag gick PA Resources ut med beskedet att man kommer göra en konvertibelemission 1:2 med företräde för befintliga aktieägare, till nominellt 16:- SEK. 11% ränta kommer betalas på konvertiblerna. Detaljer finns i bolagets pressmeddelande.

Det framgår tydligt i pressmeddelandet att refinansieringen via bank fortsätter som planerat, samt att man avser att sälja vissa tillgångar. De tillgångarna har tidigare handlat om fälten i Ekvatorial Guinea, men med dagens lite lösare skrivning så kanske man kan tolka in att det finns andra tillgångar man kan tänka sig sälja. Rimligtvis om intresse har visats.

Konvertibelemissionen sägs göras för att ytterligare stärka kapitalbasen, dvs inte som alternativ till refinansieringen av befintliga lån. Det känns lite som att det finns något man vill använda pengarna från eventuell EKG-försäljning samt konvertiblerna till. PA Resources har överraskat med bra affärer och uppköp förr.

Man har garantier för halva emissionsbeloppet från befintliga (större) aktieägare och externa investerare.

Tittar man på bolagets ägarstruktur per den 30:e september 2008, så står större aktiägare med mer än 2 miljoner aktier bara för 38% av bolaget. Och av dessa så ligger några procent hos Avanza respektive Nordnet Pension, dvs privatpersoner som har aktien via pensions- eller kapitalförsäkring. Och de har inte blivit tillfrågade. Så av de dryga 550 MSEK som är garanterade, så är minst över 100 MSEK från externa investerare.

11% i ränta bör vara rätt normalt för ett bolag som PA Resources. Att man fått in externa investerare visar på att det finns intresse för emissionen.

Är man aktieägare idag så bör man förstås teckna. Man äger inte PA Resources om man inte tror på högre oljepris och på bolagets planerade expansion i bland annat Kongo-Brazzaville. Tror man inte på detta, så har man redan sålt.

Tror man på bolaget så tecknar man förstås, och hjälper på så sätt bolaget att förverkliga sina planer. Samtidigt så bör vi nog förvänta oss att aktien faller imorgon tisdag.

En konvertibel för 16:- SEK kommer betala 11% i ränta varje år, samtidigt som man får vara med på en uppgång i aktien. Säg att aktien går kräftgång i två år innan den återtar gamla höjder, då får man likväl 22% i ränta medan man väntar. Man skall dock inte förvänta sig att 16:- är någon marknadsbotten för konvertibeln, utan under dess marknadsnotering kan den förstås noteras lägre, om investerare vill ha högre ränta än 11%. Går PA Resources mot förmodan i konkurs förlorar man rimligtvis lika mycket på konvertibeln som på aktien, dvs det mesta, men som sagt: Tror man inte på bolaget så äger man förstås vare sig aktien eller konvertibeln.

Medan andra bolag pratar om nyemission och att stärka sin kapitalbas eller genomföra nyemissioner, så visar PA Resources handlingskraft och faktiskt gör det. Inte bara snackar. Jag tolkar det som att man är aggressiv och har planer för pengarna, och inte att man gör detta under galgen. Och att man sticker ut hakan på detta vis visar att man har självförtroende.

Peak oil bör inträffa innan konvertibeln löper ut 2014, och med det lär oljepriset och även aktien ta fart. Min personliga åsikt är att 11% i ränta är bra betalt för att sitta och vänta. Dessutom känns det ju bra som aktieägare att få räntepengarna, istället för att någon extern finansiär skall ta dem.

Sedan återstår att se om PA Resources har någon vit kanin i hatten som kommer fram innan konvertibelemissionen är klar. Något skall pengarna användas till.

Men jag har haft fel förr. Att äga PA Resources är fortfarande att lida, även om man tidvis mest fått lida i kön till telefonbanken, då aktien betalat sig i en uppgång på upp till nästan 8000% om man timat perfekt.

Vems borg är det? Det är Anders Borg.

Någon som minns gamla Gunde Svan-skämt? Exempelvis "Vems van är det? Det är Gundes van."

Står man och pekar på finansdepartementet så är det ju upplagt för ett Anders Borg-skämt. "Vems borg är det? Det är Anders borg".

Det samlade intellektet hos finansdepartementet har nu åtminstone kommit fram till att Sverige antagligen kommer drabbas av recession under 2009, och att arbetslösheten kan stiga till 9% år 2010. Blir ett intressant valår 2010, då den globala finanskrisen skall skyllas på den borgerliga alliansen.

2009 skall vi i bästa fall få se en tillväxt på 0.1%, i värsta fall -1.2% har man räknat ut på finansborgen. Det är ju lätt att vara skeptisk, tidigare var beskedet en tillväxt på 1.3% för 2009. Så varför skulle man ha rätt den här gången?

Men under 2010 skall tillväxten minsann ta fart igen har man räknat ut. Mellan 1.4% och 2% i tillväxt. Och obefintlig inflation. Det där med en prognos om minimalt med inflation (obs, ingen deflation här inte) passar ju som handen i handsken med en expansionistisk penningpolitik och massiva kapitalinjektioner i finansmarkander, samt sänkta räntor. Vi får väl se hur det blir med den där inflationen.

I Anders borg har håller man åtminstone fortfarande fast vid sunda statsfinanser i balans, och förstår att om man inte har en budget med överskott, så kommer man tvingas höja skatten när arbetslösheten drar iväg, och därmed skapa ännu mer arbetslöshet. Från de röd-gröna axelmakterna kommer man säkert höra krav på oaktsam budgetpolitik, särskilt från leninisten Lars Ohly vars mål är så dåliga statsfinanser som möjligt.

Nu är frågan om detta är en forecast eller en backcast. Har man satt upp hur man vill att det skall se ut år 2010, och sedan ägnat sig åt backcasting vad gäller räntor och inflation för att få tillväxt 2010, eller är det en seriös forecast som kommit fram till samtliga faktorer? Önsketänkande eller objektivitet?

Oavsett så förutser normalt börsen konjunktursvängningarna i förväg, så skall konjunkturen repa sig 2010, så borde börsen bottna under 2009. Frågan är bara hur låg den bottnen kommer vara?

Olja är tjockare än vallöften

Undrar vad alla Obama-hyllare säger nu. Minns ni inte hur alla samstämmigt hyllade blivande president Barack Obama som det bästa sedan uppfinnandet av konstgödsel? Lars Ohly gjorde stora korset och dubbelkullerbyttor i sin glädje att USA nu går ut ur Irak.

Det blir inte riktigt så. Inte direkt oväntat. Det enda Obama sagt är att trupperna skall tas hem när och i den takt som befäl på plats finner lämpligt.

Nu har Iraks ministerråd godkänt att USA skall behålla trupper i landet i minst tre år till och bevaka oljeinfrastrukturen. Svenska Dagbladet håller sig till den cornucopianska filosofin att så fort olja nämns så måste man understryka att det finns massvis med olja. Man kallar därför Iraks oljekällor för välfyllda.

En mer påläst åsikt och inte bara floskler har professor Kjell Aleklett på sin blog.

Man måste förstås fråga sig varför USA är så intresserad av Iraks olja om det inte föreligger några problem med världens oljeproduktion idag eller i framtiden? Irak står för ca 10% av världens kvarvarande olja, om deras egna uppgifter stämmer, och det finns fortfarande möjlighet att öka produktionen, något som kommer behövas när världen nu möter peak oil.

Bagdad-regeringen upprepar för övrigt att de inte accepterar kurdernas separata oljelagar, vilket får konsekvenser för bland annat norska DNO International, som sitter på en relativt stor fyndighet i den kurdiska delen av Irak. Sista ordet är fortfarande inte sagt, utan trätan om dessa separatavtal har nu hållit på i några år.

Samtidigt som Irak nu vill ha kvar de amerikanska trupperna fortsätter dock Obama att tala om att trupperna skall hem. Han säger bara inte när.

Imperiets fall?

Michael Moore med filmteam har släppt det projekt de höll på med tidigare och ägnar sig nu för fullt med att dokumentera finanskrisen. Det hela skall skildras som ett imperies fall. Blir förstås rysligt intressant med en fullkomligt icke-objektiv skildring av finanskrisen, inklusive att man hyr in skådisar som ger låtsasintervjuer för den lilla mänskliga synvinkeln.

Bland marknadsnoteringarna kan man notera att SEK faller mot USD, och dollarn kostar i skrivande stund 8:00 SEK. Guldet kostar lite drygt 190:- SEK per gram.

Japan har officiellt gått in i recession med en tillväxt på -0.1%, och Nikkei-börsen faller lite drygt 1% under måndagen. Ganska lugnt alltså, vilket kan båda gott.

Annars är det en nästan helt ointressant morgon idag, inget nytt och dramatiskt än. Veckans Affärer hade lite funderingar förra veckan om hur det kommer sig att alla de fel som fanns hos Carnegie enligt FI får fortsätta finnas nu när staten och Riksgälden är ägare. Det är en riktigt bra fråga. Det statliga övertagandet fortsätter att lukta ganska illa.

VA berättar också att det kan vara slut med fyndköp från de statliga investeringsfonderna, sovereign wealth funds, i bland annat Mellanöstern. Även i Asien kan man tänka sig något sådant, bland annat med tanke på den massiva infrastruktursatsning som Kina klubbade förra veckan.

Fy fan för väljarna, nu gör de sina åsikter hörda

Stackars Fredrik Federley (c), som nu drabbas av att hans arbetsgivare, väljarna, hör av sig och säger vad de tycker.

Du är inte inröstad för att följa en partipiska, utan för att representera det svenska folket.

Klipp dig, eller skaffa ett nytt jobb om det inte passar. Det finns alltid plats för nickedockor någonstans.

Det är intressant att Rikdagens IT-avdelning har tagit till metoder där väljarnas åsikter är att likställa med spam.

Illustrerar åtminstone att man bör skicka ett personligt formulerat mail till politikerna, och inte bara kopiera någon annans.

Om det vore val idag, vilket parti skulle du rösta på då?

Det är kanske inte så överraskande att det finns en borgerlig majoritet bland läsarna, utifrån vad de säger sig ha röstat på i senaste riksdagsvalet.


En kraftig övervikt moderater.

Justerar man utifrån de som fick mandat och kom in i Riksdagen, så blir resultatet (kd) 10%, (m) 42%, (fp) 10%, (c) 11%. En alliansmajoritet på 73%, mot de röd-gröna axelmakternas 27%. Inte mycket kvar för en egen moderat majoritet.

Det är ju glädjande att så många som 13% av läsarna, och 16% utifrån mandat i Riksdagen, röstar efter sitt samvete och röstar på (mp).

Nu är det dags för en väsentliga frågan. Hur hade du röstat om det vore riksdagsval idag? Som vanligt är du anonym för mig, och jag kan inte heller se var du sitter utifrån hur du röstar.

Den sk boendekarriären och inflationsmässiga priser

Mäklarförbundet försöker i Dagens Industri uppmana folk att köpa bostad nu när priserna har fallit några procent och i några månader, och kasta sig in i den sk boendekarriären.

Det vore nog på sin plats för mäklarförbundet att påminna om att förra vändan så toppade priserna för småhus 1991, bottnade 1993, och sedan låg priserna ganska stilla fram till 1996. Det tog alltså två år för priserna på småhus att bottna, inte två månader.

Man skall också notera att med bostadskraschen 1991-1993 så återfördes bostadspriserna och amorteringstiden till att följa inflationskurvan , och med det amorteringstiden för lånen.

Om inflationen fortsätter ligga på 4% och småhuspriserna falla med 10% om året, så kommer priserna vara återställda år 2012. Det är om fyra år, inte om två månader. Se graf nedan.


Med bostadspriser som följer inflationskurvan så ligger priserna på en nivå som innebär att man utan problem kan amortera av skulden på 20-30 år. Sedan kommer priskurvan periodvis ligga under inflationskurvan, som under 1992-1998, och periodvis ligga över, som 1999 och framåt. Det ena innebär köpläge, det andra innebär en bubbla.

Tror man på ovanstående scenario med 10% prisfall om året, och 4% inflation så skall priserna på villor ner med ca 40% till 2012.

Nu kan man föra upp argumentet att det har blivit så dyrt att bygga, och priserna kan därför inte falla. Men det är fel. Det har blivit dyrt att bygga därför att standardkraven har höjts under bostadsbubblan. Det skall vara helkaklade badrum, golvvärme, infälld belysning, granit på fönsterbrädorna, solida träkök och andra fördyrande tillval. Det är fullt möjligt att bygga nya hus som följer inflationskurvan prismässigt, speciellt i lågkonjunktur. Det lär inte bli dyrare att bygga med nuvarande tvärstopp på byggmarknaden.

Och det är inte direkt ont om projekt i storstadsregionerna. I Stockholm duggar enorma reklamskyltar tätt om framtidens boende, eller "Här vill jag bo" med natursköna bilder på glada människor som rullar i gröngräset, men inte några bilder på bostäderna.

Det är knappast någon brådska med boendekarriären, en term som är en förledande försäljningsterm från Mäklarförbundet. Man skall skaffa sig en bostad för att man behöver, inte för att göra karriär. Som kurvan ovan visar så har ökar bostadspriserna normalt inte mer än inflationen, eller för den delen i samma takt som din lön. Bostadskarriär kan man bara ha under bubbelperioderna, och bara om man då säljer bostaden till någon annan som får sitta med Svarte Petter.

I scenariot för småhusen ovan skall priserna tillbaka till den nominella nivå som gällde 2001.

Tittar vi på priserna för bostadsrätter så ser det ut enligt nedan.


Som man ser så är det inte i Stockholm som priserna stigit mest, utan i Malmö. Använder man samma scenario för Stockholms bostadsrätter som för landets villor, så skall priserna även här ner ca 40% till 2012. Men i extremfallet Malmö skall priserna ner 70%.

Nu låg förstås priserna på en lägre nivå i resten av riket år 2000, än vad de gjorde i Stockholm. I Malmö kostade en bostadsrätt i medel 272 000:- SEK år 2000, medan den i Stockholm kostade 975 000:-. Så kanske behöver vi i resten av landet inte se en komplett återgång till inflationskurvan?

Idag är det förstås inte roligt att vara 80-talist och därmed inte ha en möjlighet att köpa sig en bostad för ett överkomligt pris, ett pris som går att betala tillbaka på 20-30 år. En av många anledningar till att det är väldigt synd om 80-talisterna. Mer om det i ett annat inlägg.

Det är nog bättre att satsa på yrkeskarriären de närmsta åren, än att satsa på boendekarriären, oavsett hur mycket mäklarna vill tjäna i provision just nu.