2008-10-31

Möjlig framtida kund för Seabased

Portföljbolaget Seabased kanske kan ha ännu en möjlig framtida kund i Nynäshamns kommun, enligt en artikel i Ny Teknik.

Även om Seabaseds generatorer hittills bara körts på västkusten, så har de visat sig fungera även i ganska lugna förhållanden, då de "surfar" på vågorna, en effekt man ursprungligen inte medräknade.

Seabased har också ett projekt på Orkney-öarna, där man skall köra lite större generatorer i kraftigare sjö, förutom de generatorer som Fortum, Göteborg Energi och Vattenfall beställt.

Priset på risk

Anders Borg går ut och fäktar med armarna och kräver att bankerna skall sänka bolåneräntorna. Tydligen vill alltså moderaterna (det nya arbetarpartiet) intervenera ännu mer i marknaden och diktera hur bankerna skall prissätta risk, vilket är vad bolåneräntorna är.

Just ett för lågt pris på risk, dvs för låga räntor, är en av anledningarna till finanskrisen. Det är därför korrekt agerat av bankerna att sätta priset på risk högre, dvs inte följa med reporäntan ner. Åtminstone inte till en början.

Det handlar inte om bankchefernas bonus, utan om att överge den tidigare bubbelekonomin med felaktig prissättning. Att som Borg gör prata om bankchefernas miljonbonusar är ren populism. Antagligen är det ett rent politiskt utspel, för Borg är kunnig nog att förstå att bankerna behöver en högre spread mellan in- och utlåning för att hantera riskerna med bostadslånen i en fallande marknad. Istället vill man rida på vågen av försämrade siffror för (s)ocialdemokraterna och locka lite mer folk med populistiska uttalanden.

Finns det utrymme för lägre bostadsräntor, så sker det genom konkurrens mellan bankerna. Statsägda SBAB får väl gå ut och konkurrera?

Naturligtvis är det bra att kontakta till sin bank och kräva lägre ränta, men gör det då inte med hänvisning till några chefsbonusar, utan till att just du utgör låg risk, har låga lån och inte riskerar blir en kreditförlust för banken. Om det nu är så.

Själv skall jag ringa min bank och kräva högre ränta på mina konton, vilket de kan finansiera genom att ta ut högre ränta av de som lånat för mycket pengar utan en tanke på att under sin livstid amortera av skulden.

Tillägg: Handelsbanken kontrar med att de endast tjänar 53 öre per utlånad hundralapp, och säger sig vara oförstående till Borgs utspel.

Sinopec offentliggör budet på Tanganyika Oil

Kinesiska Sinopec har nu lämnat sitt offentliga uppköpserbjudande på Tanganyika Oil (TSXV:TYK,OMX:TYKS). Budet ligger som tidigare på 31:50 CAD och anmälningsperioden är nu specificerad till senast den 5:e december.

Därmed bekräftas att Sinopec står kvar vid sitt bud.

31:50 CAD är ca 200:- SEK. TYKS handlades senast i 159:50 SEK, en rejäl rabatt för upplevd risk. En upplevd risk som borde minska väsentligt med dagens offentliggörande. 25% uppsida på en dryg månad är inte illa i dagens börsklimat.

Samtidigt finns det så många köpvärda oljeaktier därute, att den lite mer riskbenägne säljer sina TYKS med rabatt och köper något annat av rädsla för att missa rean. Men det kan komma nya dippar i oljeaktierna innan den 5:e december.

Under morgonen har Tokyobörsen fallit med ca 5%, kanske är det dags för nedställ, rekyl och vinsthemtagning efter veckans börsuppgångar? Även Hong Kong faller. Det riskerar att sätta tonen för de europeiska börserna under dagen. Återstår att se hur TYKS står sig i detta.

Tillägg 09:07

Tanganyika Oil stiger kraftigt i öppningen, plus 16%, till 185:- SEK. Rabatten har därmed minskat väsentligt på dagens klargörande om att budet står fast. Som sig bör.

Tillbaka till 90-talet

Minns ni fastighetskrisen och lågkonjunkturen i början av 90-talet?

Då stod det gallerior och köpcenter färdigbyggda som blixtar i ett åskväder. Gallerior som gapade tomma på kunder. Många överlevde väl i någon form, även om en del lades ner och byggdes om. Om de överlevde med samma ägare eller via utförsäljningar av konkursbon låter jag vara osagt.

Nu är vi där igen. Veckans Affärer granskar de nya galleriorna som står redo att ta emot kunder när krediter och ekonomi stryps. Det är väl alltid så att i en högkonjunktur så finns det alltid de som satsade för sent, eller av olika anledningar blev försenade och missade tåget.

Och de närmsta fem åren finns det ytterligare 900 000 m2 projekterat, en utbyggnad med 30% mot idag. Låt mig gissa att en del av dessa projekt skjuts på framtiden eller stannar vid ritbordet? Nu skall världshistoriens största konsumtionsorgasm betalas, och den betalas inte med ytterligare kreditbaserad konsumtionshysteri. Skulderna skall betalas.

Nu återstår väl en artikel om överetableringen av kontorsyta, samma fenomen som i början av 90-talet även här. Någon måste vara sist, tyvärr.

Äpplen och päron

Man kan tycka att 10 år efter IT-bubblan så borde journalistkåren lärt sig någon IT och Internet. Lärt sig skilja på äpplen och päron. Men utvecklingen går väl för fort för dem, så för en journalist är både äpplen och päron inget annat än frukt, och alltså samma.

Nu utmålar DN den nya tjänsten Spotify som något sorts hot mot Apples iTunes Store. Men Spotify är strömmande media, alltså att närmast likna vid radio. Likheterna är att det handlar om Internet och ettor och nollor, men annars är det lika stor skillnad som mellan en CD-skiva och en radiostation.

Apple säljer musikfiler, som man kan ta med sig och spela utan att ha tillgång till Internet, oavsett om det är på en iPod, iPhone eller bärbar dator. Man kan bränna ner musiken på en CD och spela i bilen. Och har man en gång betalt för dem så behöver man inte betala för dem igen. Det går även att köpa musikfilerna utan DRM här i Europa, dvs utan några begränsningar i användandet.

Spotify strömmar musik i realtid till musikspelaren hos användaren som är Internetansluten. Skillnaden mot radio är att användaren förstås kan styra över musiken.

Skall man jämföra med iTunes Store, så säljer väl Spotify även TV-avsnitt och säljer och hyr ut film? Inte?

Skillnaden är milsvid, även om bägge är ettor och nollor, och det finns säkert kundunderlag även för Spotify. Men Spotifys PR-byrå gör fel när de försöker utmåla tjänsten som en konkurrent till iTunes Store. Eller missuppfattade journalisten? Antagligen inte, rimligtvis använder man Apples varumärke i artikeln för att väcka uppmärksamhet.

2008-10-30

Efter fest kommer baksmälla

Börsen steg kraftigt för tredje dagen på raken. Alla bekymmer verkar som bortblåsta.

Men efter fest kommer alltid baksmälla, speciellt om man tokfestat och inte tagit det lugnt och ansvarsfullt.

Jag vill fortsätta hävda att vi kommer besöka botten igen, eventuellt en ny, djupare botten. Börsen bottnar inte med tokrallyn, börsen bottnar när det är lugn och ro. Det skulle inte överraska mig om vi har ny bottnar om 2-3 veckor igen.

Visst är det kul när det går bra, men vad har egentligen ändrats? Finanskrisen är inte över, utan vi har bara sett slutet på början.

Oljepriset (amerikanska WTI) har tillfälligt varit uppe över 70 USD igen, men fallit tillbaka under kvällen svensk tid. Det visar åtminstone på att det finns uppsida i oljan, på relativt lugna nyhetsdagar.

Aktieindexobligationer källa för bankers finansiering

Aktieindexobligationer (AIO) har de senaste åren varit en populär sparform, som också sagts vara säker. Finanskrisen har dock satt fingret på motpartsrisken hos dessa papper. Det finns trots allt upp till tre motparter som kan gå omkull.

Först består AIO:n av en obligation, som med avkastning över löptiden kommer ge pengarna tillbaka för spararen. Resten av pengarna sätts i något form av hävstångsderivat som skall ge avkastningen om index stiger.

Obligationen, hävstångsderivatet och AIO:n kan alla tre ges ut av tre olika banker. Tre motpartsrisker.

Med regeringens nyligen genomklubbade räddningsplan för finansmarknaderna så är strukturerade produkter undantagna. Dit räknas AIO:er.

I en artikel om detta från Dagens Industri finns en intressant formulering från Swedbanks chef för aktieindexobligationer. Jag citerar DI nedan:

"I ett mejl till finansdepartementet skriver han att aktieindexobligationer, med en genomsnittlig upplåningstid på tre år, är en allt viktigare källa till medelfristig finansiering för svenska banker."

Ord och inga visor. Inget snack om kunderna här inte. AIO:er har varit en källa för finansiering av de svenska bankerna. Den underliggande obligationen har banken helt enkelt sålt till kunden för att få in pengar.

AIO:er är lysande. För banken. Först tar de oftast ett ohyggligt högt courtage. Sedan får de billig finansiering, där de själva kan sätta räntan. Och i en del fall betalar man också överpriser för att få ytterligare hävstång. Eventuellt är banken också market maker för hävstångsderivatet och tjänar bra med pengar där också. Plus courtaget vid försäljning. Och under löptiden sker handeln i obligationen helt i bankens egen regi, som kan sätta kurser som det passar.

Inte undra på att Swedbank är upprörda över att AIO:er nu hotas av stabilitetsplanen. Hur skall de nu få billig finansiering?

Avslutningsvis så menar Swedbank att det är synd att stänga ner AIO:er till förmån för fonder.

Ja, där får man ju bara 0.5-1.5% i förvaltningsavgifter varje år. AIO:er är alltså lönsammare. För banken.

Fonderna brukar ju annars vara duktiga på att köpa bankens egna obligationer och ta ut procent i förvaltningsavgift för besväret. Det är svårt att hitta obligationsfonder som faktiskt bara köper statspapper.

Mer SvD-kampanj för euron

Svenska Dagbladet ger sig inte utan fortsätter kampanja för euron, denna gång genom att upplysa om att man kan spela bort pengar på att gissa när en ny folkomröstning skall ske.

SvD fortsätter alltså att visa bristande respekt för demokratin.

Det visar sig också genom att de inte har några artiklar som kritiskt granskar Lissabon-fördraget. Sådant måste sopas under mattan, annars kanske folk skulle bli upprörda.

Ryssland, Iran och Qatar bildar gaskartell - G3

Världens största fossilgasproducent, Ryssland, har tillsammans med Iran och Qatar annonserat att de bildar en kartell för fossilgas, eventuellt kallad G3. De tre länderna kontrollerar 60% av världens fossilgasreserver.

För EU och Europa innebär detta i förlängningen höjda priser på energi, speciellt el. EU är långt ifrån självförsörjande på fossilgas, vilket bland annat framkommer i denna artikeln på The Oil Drum. Artikeln handlar visserligen om hur akut situationen är i Storbritannien, men det finns också talande grafer för Europa i stort.

Ta en titt på graferna i den artikeln, och fundera sedan på vad en kartellbildning inom fossilgas får för konsekvenser.

Uppdatering Kanada-truster

Som väntat så sänkte Canadian Oil Sands Trust (TSX:COS.UN) sin kvartalsutdelning pga oljeprisets utveckling. Sänkningen var från 1:25 CAD till 0:75 CAD. Det betyder att COS utdelning är lite mer normala 9.93% i helårstakt, baserat på kommande utdelning. Marknaden hade alltså korrekt förutsett denna förändring. Samtidigt var kvartalsresultatet 1:25 CAD per andel, finansiellt står COS fortfarande mycket starkt. Mer om detta i kvartalsrapporten.

Nu återstår att se om fler truster sänker sina utdelningar pga oljeprisets fall. Fossilgastunga truster har generellt inte höjt sina utdelningar under året, och borde därmed knappast behöva sänka. COS har dock höjt utdelningarna i takt med oljepriset, så en sänkning var väntad.

Relaterat så har Avanza problem med sin kanadensiska depåbank. Enligt Avanza så har depåbanken dragit 30% i skatt istället för 15% på utdelningarna, och tills detta åtgärdats så har inte utdelningarna bokats på kunddepåerna, åtminstone inte i kapitalförsäkringarna. Är du kund hos Avanza är det nog passande att ligga på Avanza om detta.

Är man negativ så kan man misstänka någon form av counteparty-risk här, och att det hela beror på att depåbanken har problem pga finanskrisen. Men Avanza har ingen anledning att fara med osanning. Tyvärr finns inget besked om när utdelningarna kommer.

Har Nordnet samma problem, eller är har de en annan kanadensisk depåbank?

2008-10-29

Vart går USA nu?

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve halverade idag reporäntan från 2% till 1%. Räntan är nu nere på nivåer man inte sett sedan 2003. Föga överraskande så har kronan nu stärkts mot dollarn. Och det rejält. Förstärkningen började redan innan beskedet om räntesänkningen, och man kan anta att marknaden förutsåg denna.

De låga räntorna under 2000-talet har medfört en aldrig tidigare nivå av kreditbaserad överkonsumtion och överbelåning, vilket i förlängningen har lett till den rådande finanskrisen.

Det finns nu två håll som USA kan gå mot. En upprepad kreditbaserad konsumtionsorgasm, eller mot stagnation av den form som Japan har drabbats av, där inga räntesänkningar hjälper. Dilemmat är ju det att när räntan är i princip noll, så kan man inte heller stimulera ekonomin med om man inte väljer att göra det genom nytryckta digitala pengar. Den vägen leder dock bara till hyperinflation, och inte en realt förbättrad ekonomi även om siffrorna ser bra ut.

Mera kreditbaserad lånekonsumtion kommer bara leda till en ännu värre finanskris än den vi redan sett.

För mig är det ett mirakel att någon kan tänkas sig att köpa amerikanska statspapper. Under 1930-talets depression var USA världsledande, de var de som lånade ut pengar till resten av världen, de var de som tillverkade och exporterade produkter, de hade sparande, positivt handelsbalans och var världens största producent av olja och de flesta andra råvaror. Idag är USA den största låntagaren istället för utlånaren, har en gigantisk statsskuld, skuldsatt befolkning, tillverkar nästan ingenting för export och är världens största importör av olja.

Hur man skall resa sig ur detta övergår mitt förstånd. Att man har rest sig förr är inte ett argument, alla imperier faller till slut. Omständigheterna idag är sämre än någonsin tidigare.

Mer om världshandelns sammanbrott

Som jag skrivit tidigare har systemet för kreditbrev i världshandel kollapsat. Det har fått till följd att det blir allt svårare att få finansieringsgarantier för frakter av varor. Affärsvärlden rapporterar att Baltic Dry Index, priset på bulkfrakter, nu har fallit med 90% på kort tid.

Detta beror helt enkelt på att handelshusen inte kan få till finansieringsgarantier, kreditbrev, för frakter. Inte på reellt minskad efterfrågan.

Man kan läsa mer här eller här.

Ett resultat av detta är att råvarupriserna är i fritt fall. Inte pga brist på efterfrågan, utan därför att man helt enkelt inte kan skeppa råvarorna till kunden eftersom sjöfrakten håller på att bryta samman helt.

Det återstår fortfarande att se när detta slår igenom för gemene man genom brist på allt fler varor, allt från nya produkter till reservdelar. Förhoppningsvis är lagren stora nog för att krisen skall gå över och ordningen återställas, men detta kan bli ett allvarligt problem. Vi får se om det blir någon julhandel alls i år.

Snart dags för IEA:s chockrapport om oljan

IEA, International Energy Agency, är OECD-ländernas energivakthund, och skapades som en reaktion på 70-talets oljekriser. Organistationens uppgift är bla att ropa vargen kommer, samt koordinera medlemsländernas oljereserver, inklusive Sveriges.

Under sin livstid har IEA aldrig ropat på vargen förrän förra sommaren, då man släppte sin mid-term energy outlook där man varnade för utbudsbrist 2010-2012, även beaktat då framtida recession i världsekonomin. Denna rapport har dock generellt sopats under mattan i OECD-ländernas gammelmedia, inklusive Sverige.

IEA har dock alltid använt en top-down approach till sin oljeanalys och uteslutande tittat på konsumtionen. Man har levt efter parollen if you book them, they will come. Det har förutsatts att oljeproduktionen alltid kan svara upp mot den stigande globala efterfrågan, och det är just på efterfrågesidan som man har fokuserat sina analyser.

Men sedan starten på året har det börjat bli annat ljud i skällan. IEA har upprepade gånger sagt att man skall titta på utbudssidan, då man ser allt fler tecken på att peak oil-debatten är relevant. Signalerna från IEA har varit att det inte ser muntert ut på utbudssidan, och att man skall släppa en rapport kring detta mot slutet av året.

Nu har det börjat cirkulera nyheter om vad som står i utkastet från rapporten. IEA förväntar sig att den globala oljeproduktionen faller med hela 9.1% om året framöver, om inga nya stora investeringar görs. Risken för detta är överhängande om oljepriset fortsätter ligga på de lägre nivåer vi ser idag. Men vad som är väsentligast är att IEA ser att oljeproduktionen kommer falla 6.4% om året globalt, oavsett vilka investeringar man gör. Peak oil är alltså här enligt världens mest framstående internationella och industriobereonde energiorganisation.

Se artikel från Financial Times. Och nu även översatt eller refererad i Dagens Industri.

Alla i hela världen kommer därmed behöva minska sin konsumtion av olja, och alla de produkter som har olja som en del av tillverkningsprocessen, dvs allt, framöver. Med 6% om året. Varje år. Oavsett pris på oljan. Inte bara vid recession, utan ständigt och jämnt.

Som vanligt blir det i de fattiga länderna man får minska först och mest. Här är en illustrativ karta över var man upplever energibrist i världen just nu. Innan världsproduktionen börjat falla med 6% om året. Det är än så länge en karta över den fattigaste delen av världen, med några undantag. T ex råder det brist på diesel i oljerika Alberta i Kanada. I övrigt har vi i västvärlden mest märkt av problemen med oljan genom konkurserna i allt fler flygbolag.

Nu kommer väl medlemsländerna i OECD att ignorera den egna rapporten, för konsekvenserna av den vill man inte höra talas om. Vakthunden står och skäller och morrar för fullt, men husse sitter och tittar på platt-TV och dokusåpor med volymen uppskruvad maximalt.

För första gången på 30 år kommer IEA nu ropa att vargen kommer, och den är på riktigt. Men vem kommer lyssna?

VA håller med

Botten är inte nådd skriver Veckans Affärer. De följer alltså den linje jag skrivit om att börsen inte bottnar med kraftiga uppgångar. Ett litet citat från Veckans Affärer:

Istället vittnar de om en slagighet som är ett symptom på den oro och osäkerhet som fortfarande råder både på finansmarknaderna och i den reala ekonomin.

Socialt arbitrage

Är någon överraskad över att personal i de asiatiska semesterparadisen har usla löner? Att semestra på billiga sk paradis handlar om att utnyttja ett socialt arbitrage, skillnaden i social standard mellan vi och dem. Att utnyttja de sociala och ekonomiska skillnaderna är själva vitsen med långväga semestrar.

Koh Samut i Thailand är tydligen lönerna bitvis rent av olagliga även med thailändska mått, även om de knappast hade varit höga annars heller. Barnarbete och hundratimmarsveckor förekommer även på svenska hotell. I Phuket har man på svenska hotell hittat anställda som bara får 30:- SEK om dagen i lön för arbete 12-14 timmar om dagen, istället för lagstadgade 36:- för åtta timmar. Skandal, tänk att de inte kan få en rättvis lön på 36:- om dagen! (Ironi, om någon missade det)

Nu kommer ingen Thailandsresenär fästa någon som helst uppmärksamhet vid DN:s artikel, utan kommer använda alla slags undanflykter för att motivera varför de reser till Thailand. Varför man flyger över halva jordklotet för att utnyttja folks låga löner. Det går alltid att hitta på en ursäkt, oavsett om det handlar om socialt arbitrage eller om CO2-utsläpp.

Något som Thailandsresenärerna inte kommer kunna ducka är däremot peak oil. Flyget kommer drabbas hårdast och först, och det har redan börjat. Och med det kommer billiga charterresor till Thailand vara ett minne blott. En påminnelse om detta fick vi idag när Sterling Airways lämnade in en konkursansökan. Oljepriset och finanskrisen sägs vara orsaken. Isländskt ägande kanske inte direkt hjälpte.

Hundratalet flygbolag har gått omkull världen över de senaste åren, över 30 bara i år. Finanskrisen satte tyvärr stopp för den statliga försäljningen av det svarta hålet SAS, men vi får hoppas att staten kommer ur sitt ägande innan vi eldar upp ännu mer pengar i en bransch utan framtid.

Jag har ett proaktivt förslag på hur man skall undvika flygbolagsdöden framöver. Alla flygbolag dubblar rutinmäsigt priset på hemresan, så slipper de gå i konkurs. Skall man ändå fixa nya biljetter för hemresan så kan man väl lika gärna betala för det från början, enkelt och bekvämt.

För övrigt så har varken Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter några intressanta infallsvinklar på förstanyheten på deras respektive hemsidor. Bägge har rubriken "Sterling i konkurs". Det samma gäller även Affärsvärlden och Veckans Affärer, men de har åtminstone inte samma bild som DN och SvD. Att sätta något spin på detta som är intressant är tydligen inte möjligt.

SvD fortsätter Euro-kampanjen

Svenska Dagbladet fortsätter sin kampanj för euron. Någon annan förklaring till varför man drar upp frågan finns inte. Det är bristande respekt för folkviljan, demokratin och den folkomröstning vi faktiskt haft att försöka få upp frågan på bordet igen.

Varför tar inte SvD också och tar upp frågan om vi inte borde ha en ny folkomröstning om EU-medlemskap? Eller är det bara de agendor som tidningen stöder, eller får betalt för att stödja, som tas upp? Vilken PR-byrå ligger bakom det här, eller är det SvD som driver det själva?

Åtminstone har de svenska EU-parlamentarikerna respekt för demokratin och vill inte ha en ny folkomröstning. Men SvD tar också upp infallsvinkeln att vi måste göra som Danmark, för att ytterligare driva in att Sverige och svenskarna måste vara viljelösa och följa andra. Än så länge är det åtminstone inte omröstning på gång i Danmark.

Man spelar också kortet att euro-området hanterar finanskrisen på ett trovärdigt sätt. Men det är ju det de inte gör. Tydligen har de drabbats av finanskris trots euron, så all hantering av krisen faller på argumentet att euron inte skyddar ett dugg. Sverige hanterar den på ett trovärdigt sätt, och Sverige har mindre problem än många euro-länder. Sverige har inte behövt göra någon intervention för att rädda något större finansinstitut, vilket euro-Tyskland behövt göra.

Euro-områdets hantering av finanskrisen är lika trovärdigt som USA:s. Man injicerar 1000-tals miljarder, samt socialiserar banker. Euro-landet Tyskland har känt sig nödgad att ha ett räddningspaket om ca 4500 miljarder SEK, ungefär lika stort som det amerikanska räddningspaketet.

Och ledarskapet inom EU för hur finanskrisen skall hanteras kommer från Storbritanniens Gordon Brown. Inte från ett euro-land, vilket ytterligare illustrerar att det inte är valutanunionen som är orsaken till räddningsaktionerna.

Hur man nu kan påstå att sänkta räntor och injicerade miljarder är en lösning på ett problem orsakat av lössläppt kreditgivning och överbelåning?

Nu försöker Svenska Dagbladet skrämma folk in i euro-fängelset, utan att passera gå. Får se om de fortsätter veckan ut.

På tal om SvD, så påstås det att jag blivit citerad i pappervarianten av tidningen, om någon vet vad, var och i vilket sammanhang får de gärna kommentera detta.

2008-10-28

Även döda katter kan studsa

Rally i New York tydligen. Börserna tjurrusar med 10% mot slutet.

Men börsen bottnar inte med en spik. Kärt barn har många namn. Bulltrap. Dead cat bounce. Knarkarrally.

Stora rörelser på börsen är inte ett hälsotecken, oavsett om det sker uppåt eller nedåt. Nedgången är inte över tror jag.

Euro - nej tack

Euromonstret reser sitt fula huvud igen med stora rubriker hos Svenska Dagbladet.

Sifo har på uppdrag av SvD gjort en ny undersökning om svenskarnas attityd till euron, vilket väl rimligtvis är ett led i nya försök att trumma genom skiten. Motivet skulle vara att finanskrisen och den försvagade kronan ändrat folks uppfattning och att det därmed kan vara läge att försök göra den irreparabla skada euron skulle ge.

Sveriges statsfinanser är goda, och tillsammans med den fallande kronan så kommer Sveriges exportindustri att stärkas. Sverige kan inte leva på någon inhemsk marknad, eller på konsumtionen av varor tillverkade i Kina, utan det är export som gäller. Nu blir det mer export och mindre eller dyrare import av plastprylar från Kina. Dit räknas även kläder, som ju oftast är gjorda av plast, t ex polyester, nylon eller fleece.

Hade vi haft euron som valuta hade enda sättet att stärka vår konkurrenskraft varit att sänka lönerna.

Vi har haft ett antal år av kreditbaserad överkonsumtion av saker vi inte behöver. Att införa euron med förhoppningen att vi skall slippa ta ansvar och kunna fortsätta överkonsumera onödiga prylar är inte bara naivt, utan korkat. Om det är något vi har lärt oss de senaste åren så är det hur dålig euron varit för de flesta medlemsländer och dessa medlemsländers befolkning.

Nåja, alla valutaunioner upphör till slut. Utom kanske den Skandinaviska Myntunionen (1873-1914), som fortfarande inte formellt upplösts, bara i praktiken. Ni minns väl den? Eller den Latinska Valutaunionen (1865 - 1927), mellan Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Spanien och Belgien, en union som både Storbrittanien och USA övervägde att gå med i?

Sparbankerna och Swedbank

De lokala och regionala sparbankerna kommer deltaga i nyemissionen i Swedbank, men inte teckna fullt ut. Istället kommer Folksam teckna en de av sparbankernas andelar, plus låna ut pengar till sparbankerna för delar av nyemissionen.

Sparbankerna kommer fortfarande vara största ägaren av Swedbank.

I en debattartikel idag från forskaren Ronny Svensson förs argumentet fram att sparbankerna borde göra tvärt om, och göra sig av med ägandet i Swedbank en gång för alla. Man borde inte teckna, och man borde istället sälja sina aktier.

Argumentet är att sparbankerna är lokalt eller regionalt förankrade med mycket hög trovärdighet hos kunderna, och en mycket hög solvensgrad, fem gånger högre än Swedbank. Tecknandet av aktierna skall minska denna trovärdighet, och på så sätt göra att sparbankerna drabbas av finanskrisen.

Det är ju en intressant tankegång, men rent affärsmässigt vore det väl olämpligt att sälja av ägandet i Swedbank just nu. Bättre att vänta några år till saker lugnat ner sig, och sedan söka en köpare till Swedbank.

De lokala sparbankerna minner om en svunnen tid, då bankerna fanns nära sina kunder, kontoren var små och faktiskt personliga. Personalen har koll på kunderna, och det är långt ifrån alltid man kräver legitimation, då många kunder är kända. Och det är alltid trevligt att hitta ett litet bankkontor med 5-10 anställda mitt ute i en by någonstans.

2008-10-27

Sedvanlig lönekrasch för Swedbanks Internettjänst

Swedbanks Internettjänst var tydligen nere i förmiddags. Det är den 27:e oktober idag. De som inte fick sin lön i fredags fick den idag, och tydligen så valde folk att utföra månadens bankärenden under måndag förmiddag.

Det är inte första gången Swedbanks Internettjänster går ner kring lön, antagligen inte sista gången heller. Det är inte något att hetsa upp sig över. Tjänsten fungerade utmärkt på eftermiddagen.

Media försöker antyda någon koppling mellan finanskrisen, morgonens besked om nyemission i Swedbank och förmiddagens systemkrasch. Antagligen finns det inte någon sådan koppling, IT-system dyker hela tiden. Och inte sällan vid hög belastning.

Storm i ett vattenglas. Hade det inte varit finanskris och nyemission i Swedbank hade väl driftsavbrottet inte fått någon uppmärksamhet. Att ens försöka göra någon koppling mellan finanskris och systemhaveri hos Swedbanks Internettjänst visar på hur dålig förståelse journalisterna har för IT-system. Det kommer komma nya tillfällen som systemet går ner, tillfällen då man inte annonserar en nyemission. Det är helt säkert.

Huruvida Swedbank går i konkurs eller ej har inte med vad för rubriker gammelmedia sätter att göra.

Gissa årets julklapp!

Det är kanske inte så överraskande att årets julhandel i USA spås bli den sämsta på 15 år.

Så vad skall bli årets julklapp hemma i Sverige i år? Något som går i finanskrisens, börskraschens eller uppsägningarnas tecken?

Jag gissar på en sparbössa, eller möjligtvis ett par varma tofflor så man kan skruva ner temperaturen lite därhemma och spara några kronor på marginalen. Eller en varmvattenflaska till sängen? Kanske en chokladask, äta något måste man ändå göra. Att det skulle bli någon pengaslukande pryl som en Blu-Rayspelare tror jag åtminstone inte.

Vad tror ni? Skriv gärna ditt förslag som kommentar!

Bud på norska Revus

Det har lagts ett bud på det norska oljebolaget Revus (OSE:REVUS) om 110 NOK per aktie, mot fredagens 44:90 NOK. Som högst har Revus handlats på drygt 90 NOK, så detta budet innebär även en premie ovanpå ATH, och inte bara 145% över aktuell börskurs.

Aktien stiger 122%, så det finns fortfarande lite förhållandevis säkra gratispengar att göra om man orkar vänta ut budet, precis som i Tanganyika Oil (TSXV:TYK,OMX:TYKS). Eller så tar man pengarna i näven idag via börsen och köper något annat hopplöst undervärderat oljebolag.

Detta visar att det finns underliggande värden i oljebolagen fortfarande, trots börskraschen. Och att det fortfarande finns aktörer med gott om pengar eller kreditutrymme för uppköp av mindre oljebolag. Extra betydelsefullt är att budet är högre än all time high för aktien.

Nu kommer väl de svenska oljebolagen att fortsätta krascha med börsen ändå, men man tycker att uppköpsbud likt ovanstående borde ge visst stöd åt sektorn. Drömma går ju.

Alltid lönsammast i längden?

Aktier är alltid lönsamt i längden har bankerna trummat in i oss de senaste decennierna.

Japanska Nikkei visade upp 26-årslägsta i natt, alltså nivåer som gällde under tidigt 80-tal, och i Moskva är börsen nu på 11-årslägsta. De amerikanska börserna är tillbaka på 2003 års nivåer, liksom de svenska. Faller börserna förbi 2002 års botten, så kommer vi strax hoppa tillbaka till nivåer vi såg 1996-97, så det är inte så långt kvar för liknande årtal även i Sverige eller USA.

Blodbad sätter Affärsvärlden som rubrik om Asien-utvecklingen.

Det är nog viktigt att bankerna är tydliga med vad man menar med lönsammast i längden. I Japan är denna längd mer än 26 år. I Moskva över 11 år. En Japansk bank som sade något sådant till en kund 1982 och sedan lade till klyschan sitt still i båten, menar alltså att man skall sitta stilla väldigt länge...

Börskraschen fortsätter, räddningsaktionerna hjälpte inte, och var botten kan finnas är osäkert. Börsen bottnar sannolikt inte med ett V, utan det blir en utplaning, mer L-format, så vänta er nödvändigtvis inga snabba återhämtningar.

Återigen så kan man påminna sig om 1929-års perspektiv. Då tog det 26 år för börsen att repa sig. Började raset 2007, så har vi repat oss till 2033. Vill man vara positiv och säga att raset började i mars 2000, vilket stämmer om man justerar för inflationen, så ligger vi på plus igen redan år 2026!

Inte nödvändigtvis billigare att ha rörligt elpris

Av någon anledning verkar experter blanda ihop räntor och elpris. Rörlig ränta är billigare än fast ränta, men rörligt elpris är inte nödvändigtvis billigare än fast elpris, fast experter brukar rekommendera detta.

Experter rekommenderar rörligt elpris som billigare, men det stämmer inte anser jag. Trenden för elpriset har varit upp ända sedan avregleringen på 90-talet. Man har därför alltid tjänat på att binda elpriset på så långa intervall som möjligt.

Generellt är elpriset också billigast i maj, och det är därför då man bör binda, inte någon annan tid på året. Binder man när priset är högt, t ex på vintern, så kommer man alltid behöva binda om på vintern och det är förstås inte en bra idé.

Jag tillämpar bindning sommartid och binder på så långa interval som möjligt, 3-5 år. Det innebär att trots tillfälligt fallande elpriser så betalar vi hälften mot nuvarande pris. Finns ingen chans att rörligt elpris hade varit billigare. Sedan vi band elpriset har det rörliga elpriset varit billigare enstaka månader, men i övrigt alltid varit dyrare. Har man otur så kan det förstås finnas optimalare utfall, men generellt har priset inte varit högt i maj månad. Det är kanske inte en perfekt affär att binda i maj, men den är knappast dålig.

Enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrås månadsstatistik för elpriset så har priset i maj månad varit lägre än årsmedlet 2001-2008, utom för 2005, då maj månad hade 1.2 öre högre elpris än årssnittet. Maj är förstås långt ifrån perfekt alla år, men skall man binda så känns det som maj månad är det bästa valet generellt.

Det rörliga priset är också generellt sett högre på hösten eller vintern, när man också som hushåll gör av med mest el, om det så är för mer belysning. Möjligtvis kan det vara en bra affär att ha rörligt elpris om man har en förbrukning som är exakt likadan året om. Detta är ytterligare en bedräglig skillnad mot ränta. Även om rörligt elpris under stora delar av året skulle varit billigare än bundet, så tas detta ut av att det mesta av förbrukningen ligger när elpriset är högt. Åtminstone om man använder el eller värmepumpar för uppvärmningen.

När det gäller bundna eller rörliga räntor, så är bunden ränta dyrare än rörlig om man väljer mellan dessa. För elpriserna är det tvärt om. Bundet elpris är lägre än rörligt, även i det korta perspektivet. Tittar man t ex på Fortums elpriser så kostar 3-årigt bundet elpris 66:90 SEK per 100 kWh, medan rörligt kostar 79:35 SEK per 100 kWh. Skillnaden kan periodvis vara ännu större.

En annan aspekt på bundet eller rörligt elpris är att visst kanske man kan spara pengar på rörligt elpris vissa år, men när elpriset sticker iväg så åker man på oväntade kostnader. I tider som dessa då hushållsekonomin kan vara pressad av höga räntor, arbetslöshet och utraderat sparkapital så är det knappast välkommet att få se sina elräkningar stiga. Att få mer pengar över periodvis är inget hot mot privatekonomin, men att få marginalerna utraderade av vädrets påverkan på elpriset kan vara ett hot.

Konsumenternas elrådgivningsbyrå rekommenderar ingetdera, utan rekommenderar att man sänker sin förbrukning. Det är bara att hålla med. Det bästa är att sluta värma med el. På en given plats finns det en fjärrvärmeleverantör, ett tjugotal pelletsleverantörer, ett femtiotal elbolag och hundratals skogsägare som kan sälja ved. Var tror ni konkurrensen är bäst, och priserna lägst? En ledtråd: Inte fjärrvärme. Fjärrvärme är samhällsekonomiskt lönsamt, men är någon fortfarande så naiv att de tror att det är lönsamt för en privathushåll att låsa in sig i ett lokalt monopol som fjärrvärme? Allting går att sälja med mördande reklam.

I slutändan handlar det om hur mycket man förbrukar. Kostar elen 200:-, 500:-, 1000:- eller 3000:- i månaden? Det mesta av det man betalar som kund är ändå skatt, som man inte kan påverka, och därmed är det förbrukningen som är avgörande.

Makrotrender som peak oil kommer inte leda till lägre elpriser över tiden, tvärt om. Detta eftersom det blir ökad konkurrens om energikällor som fossilgas, biobränsle och kol, som delvis kan användas för att hantera fallande oljeproduktion. Det är ytterligare ett skäl till att låsa på så långa bindningstider som möjligt. I maj månad.

Det kanske är så att rörligt elpris kan vara billigare, men inte jämfört med bundet elpris om man binder när priset är lågt i maj.

Alla ansvarar som vanligt för sina egna beslut.

Kommer Sparbanksstiftelserna till räddning?

Swedbank beslutade i helgen om en nyemission som skall presenteras under morgonen. Det handlar om 12 miljarder SEK för att stärka bankens finanser. Detta trots att Swedbank gjorde ett hyfsat resultat i förra veckans kvartalsrapport, speciellt i jämförelse med t ex SEB.

Största ägaren är Sparbankstiftelserna, de oberoende sparbankerna ute i landet. De räddade Sparbanken ur finanskrisen i början av 90-talet, frågan är om man är beredd att göra det samma denna gång. Rimligtvis står man som storägare bakom den föreslagna nyemissionen. Sparbanksstiftelserna agerar främst regionalt och lokalt, och ger sig inte ut på några internationella och kostsamma äventyr. Man får väl anta att dessa fortfarande därför har en god ekonomi.

12 miljarder SEK är inte mycket pengar, men det kanske är mycket idag. Det återstår att se om nyemissionen är garanterad av storägare som Sparbanksstiftelserna och det egna fondbolaget Robur. Robur skall dock inte hjälpa sin ägare, de skall se till fondspararnas bästa. Ligger det i fondspararnas intresse att investera mer pengar i Swedbank idag?

Senast igår skällde Avanzas bulldog Claes Hemberg ut Swedbanks VD för att ha snackat om nyemission förra veckan. Det var alltså inte bara snack, och därmed knappast oansvarigt. Fast någon ursäkt från Hemberg kommer det väl inte?

Än så länge rör det sig nyheten om nyemissionen om mediauppgifter hos SVT och TT, så vi får vänta och se om det kommer ett pressmeddelande snart.

2008-10-26

Hur investerad är du i aktier?

Senaste veckans undersökning är nu stängd. Frågan var hur belånade besökarna var i sitt boende. Siffrorna tycker jag var glädjande och överraskade mig positivt.


Hela 18% bor i skuldfritt egenägt boende. 26% hyr. 24% har lägre bostadslån än en miljon. Endast 3% sitter med större bostadslån än tre miljoner SEK, och räknar man med de som har lån över två miljoner SEK, så blir det ändå bara 10%.

Nu är detta kanske inte representativt för Sveriges befolkning i stort, utan visar bara hur de av bloggens besökare som behagat svara är exponerade. Men jag tycker det är oerhört positivt ändå.

Veckans undersökning fråga är hur exponerad du är i aktier kontra likvider just nu. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter, och du är alltså helt anonym för mig.

Vill man se resultaten av tidigare undersökningar, klicka på nyckelordet undersökning nedan, för att få upp alla relaterade artiklar.

Alla affärer är inte dåliga affärer

Hos nätmäklarna Avanza, Nordnet, E*Trade och av någon anledning även Skandiabanken, så har man under oktober sett antalet affärer öka till i snitt 70 000 affärer om dagen. Att jämföra med ca 40 000 per dag i september.

Avanzas påläggskalv Claes Hemberg är som vanligt ute och gör lite reklam i media genom att skylla på analytiker och media som skrämmer småspararna.

Lite lustigt, med tanke på att det är just antalet affärer om Avanza tjänar pengar på, inte att spararna sitter still i båten.

Överlag skall man inte lyssna på något som Hemberg säger, för han brukar vara en ännu större kontraindikator än de experter han beskyller för att skrämma sparare i Svenska Dagbladets artikel. Dåliga råd är något som Hemberg är bra på, t ex när man skulle sälja allt oljerelaterat 2006. Han har också varit duktig på att gå ut och skryta med hur många av deras belånade kunder man tvångsförsäljer, och gärna i vilka aktier kunderna är belånade så övriga markanden vet var de kan tvinga fram tvångsförsäljningar. Hur kunderna agerar skall Hemberg hålla tyst om.

Hursom så är inte alla affärer dåliga affärer. För varje säljare finns en köpare, och i många aktier har i själva verket Avanzas och Nordnets kunder varit de som legat på köpsidan. Claes Hemberg underskattar nog sina kunders begåvning.

Vad gäller att sälja aktier idag, så kan det vara bra ur skattesynpunkt för att minimera reavinstskatt och sedan flytta pengarna till kapitalförsäkringar och slippa framtida reavinstskatter. Hemberg kan inte bara förutsätta att alla som agerar agerar fel, eller har han så låga tankar om kunderna?

Sedan kan man fråga sig hur många av Avanzas kunder som tänkt ha sina pengar om de fem, tio eller 20 år som Hemberg pratar om. Snarare hittar man nog många som drömt om snabba vinster bland kundstocken.

Här ger Hemberg återigen ett av sina råd, "då kommer det inte vara lika jobbigt". Vad vet han om det? Efter 1929 tog det 26 år för börsen att återhämta sig, hur kan han förutsätta att det går snabbare nu? Raset började 2007, med 1929 års utveckling har man fått tillbaka pengarna 2033. Är det vad Avanzas kunder hade tänkt sig?

All reklam är bra reklam är nog vad artikeln handlar om. Den är som vanligt ett led i Hembergs utläggningar om vad kunderna gör. Åtminstone så pratar han inte om att kunderna är överbelånade längre. Man har väl tvångsförsålt klar nu.

Hemberg angriper vidare Swedbanks VD för att ha pratat nyemission och skrämt byxorna av marknaden, och anser att sådant snack under en finanskris borde kosta honom jobbet.

Städa framför egen dörr först, Hemberg. Att tiga om kundernas agerande är en start.

Noterar att SvD illustrerar artikeln med någon som sitter framför en skärm, utrustad med en MacMini. Smakfullt. Förutom Hembergs obligatoriska hängslen. Som inte är ett dugg folkliga, eller vad nu PR-folket tänkt att de skall skicka för signaler.

Ekoterrorism i Kanda - attacker mot pipelines

Det kanadensiska bolaget EnCana har under loppet av två veckor fått en gaspipeline sprängd två gånger. Eventuellt klassas attackerna som ekoterrorism, även om ingen tagit på sig dåden. En annan teori är att det rör sig om någon sur markägare.

Återstår att se om det här är en begynnade trend eller isolerade händelser. Eskalerar attackerna så kan det förstås bli mycket allvarligt, främst för USA, som är beroende av import från Kanada. Samtidigt är det helt omöjigt att övervaka 1000-tals mil av pipelines, det är om möjligt ännu svårare att göra detta i glesbefolkade och vidsträckta Kanada i jämförelse med Irak.

Attackerna har inte fått någon uppmärksamhet i svensk media.

2008-10-25

Kondratiev-cykler

Man kan ta det här med olika cykler med en nypa salt. Frågan är om sådant handlar om människans inbyggda behov av att se mönster och ordning där sådana inte finns, inklusive i ekonomin och de finansiella marknaderna. En intressant bok kring detta är t ex Fooled by Randomness av Nassim Nicholas Taleb.

Men om vi för ett ögonblick bortser från detta möjliga självbedrägeri, så finns det något som kallas Kondratiev-cykler, uppkallat efter en rysk ekonom. Det var tjecken Joseph Schumpeter som populariserade begreppet och döpte det till minnet av Kondratiev, som sägs ha upptäckt fenomenet först.

En Kondratiev-cykel, eller Kondtratiev-våg, har en längd på ca 45-60 år. Den delas in i en expanderande boom-fas, som kallas Kondtratiev-A, och följs sedan av en kontrakterande B-fas, Kondratiev-B.

Man kan likna skeendet vid de fyra årstiderna.

Vi börjar med våren i början av A-fasen. Tillräckligt mycket ny teknologi och vetenskapliga framsteg har gjorts för att till slut samverka till en boom i ekonomin, och de gamla felaktigheterna har rensats bort ur systemet. Denna boom går över i sommaren där den kulminerar. Därefter går vi över i B-fasen, med en höst som kännetecknas av recession och avslutar till slut med vintern i form av depression. Och sedan upprepar sig cykeln, då man under hösten och vintern byggt upp grunden för en ny vår. Under höst och vinter kan man alltså få se många nya teknologiska framsteg, men dessa slår inte igenom i ekonomin förrän ekonomin renats genom depression.

Varje av dessa årstider har alltså en längd på 10-15 år.

Det finns också ett samband mellan fasövergången A-B och B-A och stora krig, som ser ut att inträffa med ungefär 25 - 35 års mellanrum. T ex Första världskriget (1914), Andra världskriget (1939), Vietnamkriget (1966) och nu Kriget mot terrorismen (2001), som bland annat förts fram av Immanuel Wallerstein som jag nämnt tidigare.

En viss debatt föreligger kring när de olika cyklerna infaller, men de flesta är överens om något liknande följande graf lånad från Wikimedia Commons, där det också framkommer vilken eller vilka teknologier som till slut orsakat A-fasens start.



Den cykel vi befinner oss i nu började i slutet av 70-talet eller tidigt 80-tal och har drivits av de förändringar, effektiviseringar och förbättringar som IT-tekniken och modern telekom gett oss, dvs kiselbaserade datorer. A-fasen, vars start sammanfaller med introduktionen av persondatorn kulminerade 1999-2000. Sommaren var på 90-talet med Internets publika genombrott, och gick därefter över i B-fasens höst. En höst vi sett fram tills nu, även om den delvis dolts av manipulation av officiell statistik och omdefinering av begrepp som t ex inflation. För mer om den manipulationen se t ex John Williams Shadow Government Statistics. Skulle man mätt 2000-talets ekonomi på samma sätt som 70- eller 80-talets, så hade den inte sett speciellt munter ut.

Ur ett Kontratiev-perspektiv så är det därmed inte underligt att den konstgjorda andning vi haft sedan sekelskiftets IT-krasch lett till nuvarande finanskris och börskrasch, som också signalerar starten på Kondratiev-vintern.

Tror man alltså på sådana här cykler, så har vi nu 10-15 år av akut ekonomisk kontraktion och depression framför oss. Kapital kan utraderas både genom deflation och inflation, där deflationen minskar mängden kapital nominellt eller inflationen minskar mängden kapital genom urvattning av dess nominella värde.

Framåt 2025-30 kommer nya teknologiska landvinningar och effektiviseringar av det ekonomiska systemet leda oss in i en ny A-fas och en vår för den globala ekonomin. Någonstans runt 2025 kan man också hävda att ett nytt storkrig skall inträffa om man tror på den skolan.

Detta betyder också att alla de fantastiska landvinningar vi just nu gör inom både nano-, gen- och miljöteknik inte ger något positivt genomslag i den globala ekonomin förrän 2025 eller senare.

Vad bankerna lärt oss, att aktier alltid är lönsammast i längden, gäller inte under B-fasen. Under B-fasen går det inte att tjäna pengar på papper, och försöken att fortsätta 80- och 90-talets pappersbaserade spekulationsekonomi har också mycket riktigt lett till just en finansiell krasch. Tror man på detta så är det ingen idé att försöka tjäna pengar på pengar.

Vill man tjäna pengar så är det genom arbete, sparande och investeringar. Genom att bygga företag baserade på riktigt arbete i den riktiga ekonomin, inte i pappersekonomin. Eller för den delen genom klassiskt ägande av hyreshus eller skog.

Ur detta perspektivet är det inte lönt att förvänta sig någon reell återhämtning på börsen eller finansmarknaderna i det korta perspektivet på 10-15 år. Överlag passar detta också in på den tidsaspekt man hade för återhämtningen efter 1929, som tog 25-26 år, och krävde de teknologiska landvinningarna som Andra världskriget gav för att dra igång ekonomin.

Och botten ligger några år framåt i tiden fortfarande.

Ur detta teoretiska resonemang så kanske man kan dra slutatsen att den akuta fasen av peak oil inträffar 2010-2025, varefter vi lyckats göra de tekniska landvinningar och genombrott inom hållbar energiförsörjning och hållbar energikonsumtion som gör att ekonomin återigen kan börja blomstra.

Teknik kan finnas redan idag, men det kan dröja 15 år innan den når kritisk massa för att påverka ekonomin. T ex tar det 17-20 år att byta ut fordonsparken, oavsett vad för fantastisk teknologi det finns på bilsalongerna eller på ritbordet. Något som teknikoptimister ofta missar, oavsett om det är miljöteknik eller nanoteknik. Internet fanns sedan slutet på 70-talet, men det var först på 90-talet man nådde kritisk massa.

Internet är inte längre något som kan driva ekonomin eller orsaka tillväxt, utan är numer en förutsättning för ekonomin. På samma sätt är IT och telekom inte något som driver ekonomin utan en grundbult. Vilket företag klarar sig utan datorer idag? Dessa tidigare A-fasinbringare är idag lika självklara som bilismen, järnvägar, elektrifiering, petrokemi, stål och liknande.

Hittar man vad som är nästa A-fasinbringare redan idag, så kommer man bli mycket rik om 15-30 år när vi går in i en ny A-fas. Att det rör sig om miljöteknik och nanoteknik är kanske en lätt gissning just nu. Men det gäller då också att ha rätt tidshorisont, inte ett år, inte två år, inte fem år, utan 15-30 år. Och vad som händer tills dess vet man inte. Köpte man stöveltillverkaren och bildäckstillverkaren Nokia på 80-talet blev man rätt rik om man hade tålamod.

Å andra sidan kanske vi som sagt bara söker mönster där inga finns, och de senaste 25 årens fantastiska börsutveckling upprepar sig för evigt.

Vi lever i intressanta tider. Det kanske är dags att sluta investera i och för drömmar, och istället investera för nödvändigheter och överlevnad eller övervintring?

2008-10-24

Botten höll inte, börskraschen fortsätter

Enligt teorin att om en räddningsaktion inte leder till en varaktig botten så skall börsen ner mer, så skall börsen ner mer nu. Mycket mer.

4 500 miljarder SEK från Tyskland, 4 900 miljarder SEK från USA, 1 500 miljarder SEK från Sverige, inget hjälper. USA:s Federal Reserve har dubblat sin utlåning det senaste året genom pengainjektioner till finansmarknadens aktörer och lån till amerikanska staten, motsvarande ca 7 000 miljarder SEK.

Inget hjälper.

Stockholmsbörsen rasar och knäckte den två veckor gamla bottnen idag.

Brittiska FTSE har gjort det samma idag.

Tyska DAX gjorde också det samma.

Hang Seng knäckte botten i onsdags.

Japan kraschade med 10% i natt och i morse.

Återstår bara att se hur USA-börserna utvecklas under eftermiddagen och kvällen. Knäcker även de tidigare botten så är väl allt hopp ute. Vi kan bara hoppas eller drömma om en vändning under galgen och att USA-börserna står emot. Men det är tveksamt.

Ser ut som mitt hopp om att vi fick en botten för två veckor sedan får överges. Nu är det i så fall mörker som gäller.

Börskraschen fortsätter, även om t ex Veckans Affärer inte vill kalla den senaste månadens utveckling för börskrasch än. Vill man vara negativ så sätter man kraschen i perspektiv mot kraschen som inleddes 1929, så kan börsen fortsätta ner ca 50% från dagens nivå, och det kan dröja till efter 2030 innan vi har återhämtat oss.

Det finns förstås massvis med köpvärda bolag där ute, eftersom marknaden är helt irrationell, men även dessa bolag kan förstås bli ännu billigare. Och handla aldrig med belåning. Kom ihåg: The market can stay irrational longer than you can stay solvent.

Kommer oljepriset snitta på 89 USD under 2009?

Experter och mediakommentatorer pratar om att oljepriset skall ner pga världsekonomins nedgång framöver. Det kanske vore bra att ta en titt på hur oljepriset utvecklats under de senaste recessionerna?

Oljepriset skall enligt EIA:s prognos i deras Short-term Energy Outlook 2008-10-07 snitta på ca 112 USD under 2008. Den prognosen lades dock innan den senaste veckans ytterligare press på oljepriset.

Säg helt ovetenskapligt att oljepriset för 2008 snittar på 105 USD.

Tittar vi på utvecklingen för årsmedelpriset för oljan, så ser vi att medlet gick ner 13% inför recessionens eller lågkonjunkturens start 1991, och 15% på recessionen eller lågkonjunkturen efter IT-bubblan och 11:e septemberdåden.

1990-1991 var oljepriset tillfälligt upptryckt pga Kuwaitkriget, vilket kanske kan jämföras med den spik oljan visade fram till i somras. Ändå föll bara oljepriset 13% på årsbasis efter Kuwaitkriget, och trots den konjunkturförsvagning vi fick se med start 1991. Oljepriset fortsatte vidare ner fram till 1994, men man får inte glömma att 90-talet var en tid av överflöd för oljan. Produktionskapaciteten översteg vida konsumtionsbehovet.

Idag har vi inte den lyxen. Konsumtionen förväntas ligga på 87 miljoner fat, produktionen av alla oljevätskor, dvs inklusive kondensat, tungolja och natural gas liquids (NGL) bara ca 85 miljoner fat. Just NGL står för en allt större del av oljeproduktionen sedan den konventionella oljan peakade 2005. NGL är något man ser i slutet av ett oljefälts livstid, och är något som tappar snabbt i produktion.

Men låt oss anta att den globala lågkonjunkturen eller recessionen ger samma proportionella resultat som efter IT-bubblan och 11:e septemberdåden.

Då kommer årsmedelpriset för olja att falla med 15% år 2009. Det tar ner årsmedel från 2008 års grova skattning på 105 USD till 89.3 USD nästa år. Det är fortfarande 23% högre än under 2007. Får vi samma prisspann för 2009 som för 2007 betyder det att oljan som lägst kostar 61 USD under 2009, och som högst 123 USD.

Detta är ändå ett konservativt estimat. Peak oil och glappet mellan produktion och konsumtionsbehov kommer pressa upp oljepriset. Jag blir inte förvånad om vi får se oljepris en bra bit över 120 USD som högsta notering under 2009, även om årsmedel mycket väl kan hamna under 100 USD, men fortfarande högre än för 2007.

EIA själva tror på ett årsmedel på 112 USD för 2009, alltså utplanande oljepris istället för fallande, men vi får se om det ändras i deras nästa prognos.

Nu upprepar sig förstås inte historien, och 2009 blir inte exakt som 2007, och nedgången blir inte heller som 2001, men det jag beskriver här är en rimlig och realistisk utveckling, till skillnad från den som beskrivs av de som nu skriker om 50, 30, 10 USD för oljan.

Tror man på scenariot i denna artikel, eller något liknande, så är och förblir många oljebolag extremt köpvärda. Som vanligt ansvarar alla för sina egna investeringsbeslut.

Alla referenser till oljepriset avser West Texas Intermediate (WTI).

Guldet stabilt, eller på väg ner?

Guldet har under tiden sedan Lehman- och AiG-krascherna etablerat sig ganska stabilt öveer 185 SEK per gram. När finanskrisen och börskraschen var som värst hade vi guldet över 200 SEK per gram under några dagar.



Inom sk teknisk analys finns det ett begrepp som kallas huvud-skuldra. Vad tror eventuella TA-frälsta om ovanstående graf för guldpriset i SEK per gram?

Är guldet fortfarande stabilt uppe över 180 SEK per gram, eller skall vi nu ner till nivåer vi hade innan finanskrisen blev akut?

I USD har guldet fallit, när alla verkar rusa till amerikanska statspapper. Kanske dags att guldet faller även i SEK? Guldet har stått starkt i SEK tack vare den fallande kronan, men i dagens underliga värld så stärktes kronan igår trots att Riksbanken sänkte räntan. Kronan borde fallit ytterligare på den räntesänkningen, speciellt som fler sänkningar utlovas.

2008-10-23

En spik till i kistan för småskalig vindkraft

Skatteverket har kommit med klargöranden om vad som gäller för egenproducerad el via småskalig vindkraft.

Man slipper även fortsättningsvis elskatt på egenproducerad vindkraft, men bara om man inte säljer någon el. Eventuell överskottsproduktion skall alltså dumpas gratis på elnätet, om man säljer överskottet får man skatta även för den egna förbrukningen. Gissningsvis inte bara elskatt, utan antagligen också som eget uttag ur verksamheten.

Detta gör att gårdskraftverk i storleksordningen mellan kanske 5 kW och 30 kW blir olönsamma. Helt mellan tummen och pekfingret, och beroende på hur mycket el man förbrukar på den egna gården. Det blir viktigare att se till att man inte överdimensionerar det egna kraftverket, för vill man sälja överskottet så åker man på skatt även för den egna förbrukningen.

Säg att man förbrukar 20 000 kWh på gården, och har ett verk på 10 kW. Det snittar 3kW i produktion, och ger därmed 26000 kWh. Även i den mest ideala av världar betyder detta att man får ge bort 6000 kWh, för annars får man betala skatt på 20 000 kWh. Skatten är som bekant större än elpriset för såld el, och det blir därmed inte lönsamt. Förutom avgifter till nätägaren för att få sälja el. Dessutom kommer man i praktiken få dumpa ännu mer, eftersom den egna förbrukningen inte följer vindens nycker.

Mer realistiskt blir då att av de där 26000 kWh man producerat så kommer man få ge bort kanske hälften, dvs 13 000 kWh.

Resultatet blir att man istället skall skaffar sig ett mindre kraftverk, säg 5kW, producerar mindre el, men det blir lönsammare pga lägre investeringar och man lyckas förbruka all elen själv.

Så kontraproduktiv kan beskattningen av småskalig vindkraft alltså vara. Individer skall inte producera egen el, småskalighet skall motverkas!

Linjärekonomi är kul

Linjärekonomi är kul. Något som man brukar använda sig åt vid företagsprognoser, prisprognoser eller konjunkturprognoser. Ekonomijournalister är duktiga på linjärekonomi, liksom politiker.

Här följer ett tydligt exempel på linjärekonomi. Realräntans utveckling, aktuell med dagens räntesänkning från Riksbanken och det tydligen helt bortblåsta inflationshotet.



Jag får en del kritik för att peka på realräntan, och den går att förklara bort med alla möjliga faktorer, men den linjära utvecklingen ovan talar sitt tydliga språk. Förklara gärna varför vi har negativ realränta just nu, och trenden i realräntan är linjärt negativ. Vad är så speciellt just precis nu, något vi inte upplevt under den period grafen täcker?

Realräntan -0.65%

Riksbanken sänkte räntan igen, denna gång med 0.5%.

Realräntan, skillnaden mellan reporäntan och inflationen, är nu -0.65%. Se graf nedan.


Vad hände med inflationsmålet? Var det så lätt att överge. Som tydligt framgår i grafen så har vi inte haft så här låg realränta förut, rejält negativ. Hur kan man lösa en finanskris orsakad av billiga krediter och lånebaserad överkonsumtion genom att ha en negativ realränta?

Det här lär inte stärka kronkursen. Dessutom planerar man nu ytterligare räntesänkningar framöver.

Svagt av Riksbanken. Vad skall man göra när räntevapnet till slut är uttjänat? Det är inte kraftfullt och aggressivt agerat, så som SEB:s talesman säger. Möjligen gör detta att SEB kan ordna lite bättre vinster framöver, mot den rapporterade halveringen tidigare idag.

Börsen går svagt, kring noll, trots positiva rapporter från bankerna, undantaget SEB, och trots räntesänkningen. Man tolkar väl räntesänkningen som att det står illa till med svensk ekonomi, och att man nu överger inflationsmålet.

Men än så länge håller tidigare botten.

Historiskt oljepris

Som en komplettering till förra artikeln lägger jag här in en graf över årsmedel för WTI-oljan, 1986-2007, samt med EIA:s Short Term Energy Outlook från 2008-10-07 för oljepriset 2008 och 2009.



Nu skall man förstås ta EIA:s prognos för 2008 och 2009 med en nypa salt, och prognosen är dessutom två veckor gammal. Men detta illustrerar ändå hur det står till med prisraset för oljan.

WTI kostar just nu drygt 67 USD, några dollar lägre än medlet för 2007, och det under den höstperiod då vi normalt ser lägre oljepris. Även med fortsatt oljepris nere i intervallet 50-70 USD kommer oljepriset att snitta högre för 2008 än för 2007.

Årsmedel gör att man också jämnar ut de extrema rörelser vi kan få pga enskilda nyheter eller spekulation, och bättre ser vad den faktiskta utvecklingen av förhållandet mellan produktion och konsumtion ger för resultat för oljepriset.

Bilden är ganska tydlig. Utbudet hänger inte med efterfrågan, och priset stiger. Detta även om man inte tittar på prognosen för 2008 och 2009.

Skaffa lite perspektiv, inte panik.

Oljepriset

När oljan stiger så brukar man hitta alla möjliga syndabockar Det kan vara kriget i Irak, gerilla i Nigeria, elaka Irans kärnenergiprogram, OPEC eller för den delen spekulanter. Och när oljan stiger så skrivs det i media bara upp, upp, upp.

Oljan (WTI) har nu fallit från en topp på 148 USD i somras ner till under 70 USD. Just nu handlas WTI för drygt 67 USD. Det ser ut att vara mer än en halvering, ett ras på 55%. Man får komma ihåg att oljan handlas i dollar, en dollar som gått mycket starkt på sistone. Justerar man för t ex US Dollar Index, ett handelsbalansjusterat index, så har oljan fallit ca 47%. Även det är mycket, men det har hänt förr, 1986 och 1991.

Spekulation är ett dubbeleggat svärd. Lika gärna som spekulanter kan höja priset på olja så kan de sänka det. Jag är övertygad om att så är fallet. Tittar man t ex på senaste commitment of traders, dvs hur olika kategorier av spekulanter är exponerade, så ser man att antalet långa positioner ökat och andelen korta positioner minskat. Lång (long) position betyder att man tror på stigande pris, och kort (short) att man tror på fallande pris.

Denna rapport är dock från den 14:e oktober, så det blir väldigt intressant att se vad senaste commitment of traders kommer säga.

Spekulation är en sida, men i det långa loppet får man titta på utbud och efterfrågan. Tvärt emot vad som sägs i media, så har inte efterfrågan minskat, konsumtionen förväntas öka trots finanskrisen. IEA, International Energy Agency, som har bäst koll på konsumtionssidan förväntar sig fortfarande en konsumtionsökning på 0.5%, trots finanskrisen. Det är en ökning, även om den ökningen är mindre än vad man tidigare väntade sig.

Sådan är verkligheten.

Den andra sidan av myntet är att det fallande oljepriset på inget sätt skjuter upp peak oil, eller på verkar geologiska realiteter. Istället leder ett fallande oljepris till avbrutna eller uppskjutna investeringar i oljeproduktion, och därmed tidigarelagd peak oil och lägre maxproduktion globalt.

Samtidigt skall man komma ihåg att nuvarande oljepris såg vi sommaren 2007 senast. Medan börserna letat sig tillbaka till nivåer från 2003, så har oljan bara gått tillbaka ett drygt år. De priserna som vi hade då ansågs vara orimligt höga i media, men nu är de tydligen väldigt låga. Snittpriset för oljan 2007 var 73 USD, och bedöms bli 112 USD för 2008. Oljepriset den senaste vekcan är alltså bara knappt under förra årets snittpris.

På The Oil Drum finns det ännu en bra artikel om varför oljepriset har fallit så kraftigt. Läs den. Det finns inte en enskild anledning till prisraset, utan det är en serie av samverkande händelser pga finanskrisen, t ex kreditproblem hos mellanhänderna. I realiteten har inte mycket ändrat sig kring konsumtionen, se IEA ovan. Oljepriset är också normalt svagt under hösten, innan det hämtar sig under vinterns uppvärmningssäsong.

Det skadar inte att ta ett steg tillbaka och titta på helheten istället för att tro att oljan är billig och skall fortsätta ner, ner, ner.

Ömsom vin, ömsom vatten

Handelsbanken visar förbättrat resultat, och säger sig kunna trolla fram 250 miljarder SEK inom 48 timmar om det krisar sig. Det kan sättas i relation till den statliga svenska stabilitetsplanen på 1 500 miljarder SEK för samtliga svenska banker. Som jag skrivit tidigare återstår att se om Handelsbanken ansluter sig till stabilitetsplanen, eller via en samfälligheternas tragedi väljer att stå utanför men åtnjuta effekterna av den stabilitet som övrigas uppoffringar innebär.

SEB visar däremot försämrat resultat med en halvering av vinsten, trots att den akuta finanskrisen bara omfattar de sista veckorna av kvartalsrapporten. Utöver tidigare annonserade utsparkning av IT-konsulter från SEB och anställningsstopp, så har det funnits fler tecken på att SEB inte mått helt bra. Nu får 500 anställda gå från SEB. Det var inte bara fondspararna som satt pengar i SEB:s jättetrygga Penningmarknadsfond som förlorade pengar på Lehman-obligationer. SEB var inte sämre än att de även köpt Lehman-papper i egen bok.

Swedbank kommer dock in över förväntan, även om resultatet är ner något mot för ett år sedan. Med tanke på att räntan stigit så är det i sig inte konstigt att resultatet försämrats på ett år. Så mycket för hetsen mot Swedbank under finanskrisen. Som jag spekulerat om så var det i själva verket SEB som låg sämst till.

Även Nordea visar resultat över förväntan. Man sänker dock sin prognos.

Samtidigt får man komma ihåg att de svenska bankerna fortfarande visar positiva resultat, och att de inte har några allvarliga finansiella problem än. Man har bara drabbats av svallvågor från finanskrisen än så länge. Svenska banker befinner sig inte i kris.

Förhoppningsvis ger bankernas överlag positiva rapporter stöd till den svenska börsen, och vi följer inte med nedgångarna i Asien.

Kommer botten hålla?

Fram till igår hade förra veckans samordnade räddnings- och stabilitetsaktion från Euro-, G8- och EU-länderna orsakat en botten på börsen. Nu återstår att se om den bara var tillfällig.

Teorin är att om en räddningsaktion inte leder till en varaktig botten, så skall börsen ner rejält och fler räddningsaktionen kommer krävas. Alternativt får markanden läka ut sig själv och osunda bolag får gå i konkurs.

S&P 500, Dow Jones, FTSE, DAX, NASDAQ och Nikkei hade alla fram till och med igår hållit tidigare botten, vilket pekade på att marknaden faktiskt lugnat ner sig något och att räddningsaktionerna ser ut att hjälpa, åtminstone psykologiskt. Igår gick dock Hang Seng-index i Hong Kong genom tidigare botten. Även om det gick ner på Wall Street igår, så fick vi inte se finanskrislägsta igår.

Nu i natt har japanska Nikkei-index också rasat tillsammans med Asien-börserna och brutit tidigare botten.

Därför återstår att se om europeiska och amerikanska index följer efter under dagen, och börskraschen fortsätter efter nästan två veckors uppehåll. Kanske riskerar vi imorgon dessutom en ny Black Friday, när många vill gå ur sina börspositioner inför helgen.

Denna gång riskerar politikerna återigen stå handfallna, eftersom man antagligen är liknöjda efter tidigare stabilitetsaktion och inte förväntar sig en fortsatt krasch. Alternativt så anser man sig gjort det man kan för bankväsendet, och att det nu bara är börsen som rasar, och den tänker man inte stödja?

Om man nu inte tittar på tidigare bottnar efter räddningsplaner, så räcker det att titta på hur orolig börsen är så inser man att vi inte har en botten än. Morgonens stora nedgångar i Asien talar mot att börskraschen är över.

Jag skulle kunna gå så långt som att påstå att denna torsdagen är avgörande. Kan europeiska och amerikanska börser stå emot att Asien-börserna letat upp nya bottnar, eller fortsätter börskraschen?

2008-10-22

Konsten att göra allting rätt

Apple kan konsten att göra allting rätt, allt sedan Steve Jobs åter tog kontrollen över bolaget i slutet av 90-talet. När Jobs var ute ur bilden gjorde man allting fel.

Apple är först och bäst på allt de gör. Alla nya funktioner i Microsoft Windows Vista är i princip kopior på det Apple OSX gjorde 2-3 år tidigare, fast Apple gjorde och gör det bättre.

Dessutom får Apple av någon anledning närmast religösa kunder, inklusive undertecknad som kör företag, hushåll och underhållning helt via Apple-produkter. Finns inte ens en separat DVD-spelare, utan det hanteras via FrontRow och Apples utmärkta mediacenter MacMini. Undantaget är skrivare, som Apple ännu inte tillverkar själv, men vem vet det kanske kommer? iPrinter? Skulle det ske så blir det väl en lika revolutionerande skrivare som iPhone är revolutionerande telefon.

Nu har Apple blivit världens näst största mobiltelefontillverkare mätt till försäljningsintäkter, och alltså passerat krisdrabbade Sony Ericsson. Endast Nokia är större. Detta uppnår Apple med en enda telefonmodell, dvs iPhone 3G, som är helt rätt, till skillnad från t ex SonyEricssons brokiga produktprogram som tillsammans inte når samma försäljning som Apples enda produkt. Dessutom har man lyckats få igenom en affärsmodell där man även får del av trafikintäkterna.

iTunes Store är världsledande på digital underhållning, och i USA kan man köpa TV-serier per avsnitt för en billig penning, 1-2 dollar beroende på om man vill ha HD-upplösning eller ej. Avsnitt man sedan kan se igen och igen när det passar, fritt från reklam. Man kan också köpa hela säsongen för en TV-serie för en billigare penning.

Det går också att köpa film från iTunes Store, eller för den delen hyra filmer över nätet för några få dollar. Hyrfilmer man sedan kan se när man vill inom ett dygn på vilken dator man vill eller på sin iPod eller iPhone. Ingen löjlig streaming-lösning som SF Anytime, och iTunes fungerar inte bara på Windows utan förstås även på Mac. Något man inte kan säga om SF Anytime.

Filmförsäljning, filmuthyrning och TV-serier finns förstås inte i svenska iTunes Store eftersom de svenska filmdistributörerna och TV-bolagen inte vill ha en modern affärsmodell. Underligt nog är det alltså i advokat-USA som det går att få fram utmärkta och moderna affärsmodeller.

Naturligtvis finns det de som gnäller på Apple. Avundsjuka?

Svenska folket är inte dumma

Inflationsförväntningarna stiger. Svenska folket förväntar sig enligt senaste undersökningen stigande inflation. Inflation skapas genom att mer pengar jagar samma tillgångar, varor och tjänster. Genom de enorma kapitalinjektionerna som görs och gjorts världen över i samband med finanskrisen så skapas inflation. Pengamängden ökar snabbare än produktionen av varor och tjänster, dvs BNP, och då får vi inflation.

Nu kanske de flesta inte medvetet tänker på detta, men svenskarna som grupp har åtminstone en medvetenhet om stigande inflation.

Enligt Skops undersökning har de som förväntar sig ökad inflation stigit med 3.6%, baserat på intervjuer med 1100 svenskar.

Som vanligt får vi dock inte reda på något om konfidensgrad eller konfidensintervall och andra väsentligheter, så det går inte att säga om förändringen är relevant på något sätt.

Den röd-gröna axeln invaderar Göteborg

På tåget Stockholm - Göteborg satt imorse Mona Sahlin (s) och Maria Wetterstrand (mp). En expeditionsstyrka på väg ut till provinsen Göteborg. På tåget skulle de dricka kaffe och sova, enligt svar till P1 Morgon. Antagligen inte i den ordningen. Under tiden myser alliansen i Träslövsläge utanför Varberg, inhysta på vandrarhemmet Eja-Märtas gård. Budget anpassad efter finanskris får man förmoda. Mer stimulerande skattesänkningar utlovas vid valvinst.

Från oppositionen, speciellt (s), har det riktats kritik mot alliansen att de är splittrade eftersom de är så många partier. Men internt är åtminstone socialdemokraterna väldigt splittrade, minst lika splittrade som de olika partierna i alliansen. Det finns falanger av både ja och nej till det mesta, inklusive EU, euro, kärnkraft och skatter. Om inte annat så kände stackars Per Nuder sig förnedrad av Göran Persson när det begav sig, och Nuder avslöjar i sin nya bok också att Anna Lindh var heligt fly förbannad på Pagrotskys euro-motstånd.

Om den blåa alliansen kallas allians, så borde väl den röd-gröna vällingen på vänsterkanten kallas för en axelmakt? Den röd-gröna axeln, istället för den röd gröna oröran?

Väl i Göteborg skall axelns expeditionsstyrka besöka Volvo (PV får man förmoda) och prata med den lokala fackklubben och få deras åsikter om uppsägningarna. Låt mig gissa vad deras åsikter är: "Fel, fel, fel, fel, fel, fel. Fel".

Jag kan höra diskussionen:

- "Fel, fel, fel, fel, fel, fel, fel" säger fackombudsmannen.
- "Ja, det är fel, Volvo borde behållit alla anställda och visat ännu större förluster och på sikt gått i konkurs istället. Allting är alliansens fel, speciellt den globala finanskrisen och att ingen vill köpa era bilar" svarar Mona Sahlin, utan ett uns av ironi.
- "Men ni har ju bara tillverkat bränsleslukande stora bilar som ingen vill ha, och dessutom är bilismen ond, och det är ju bara positivt att det kommer tillverkas färre bilar, som inte bara skadar miljön och bidrar till den globala uppvärmningen, utan också tär på ändliga resurser från gruva till fabrik" kontrar Maria Wetterstrand, "Ni kan väl tillverka cyklar istället? Fast inte vindkraftverk, för de förfular miljön. Inte vattenkraftverk heller, de kvarvarande älvarna skall vi inte bygga ut. För att inte tala om vågkraft, det kan ju störa fisken. Dessutom skall vi lägga ner kärnkraftverken, så ni hade ändå inte fått någon el till era fabriker. Kan ni inte starta småföretag istället, hantverk eller kanske odla lite lokala grönsaker?" Här är det dock inte säkert att det inte förekommer ironi. Wetterstrand är ju 70-talist och tillhör den ironiska generationen.

Jag anar att ett framtida teoretiskt regeringssamarbete inom den röd-gröna axeln blir väldigt intressant. Splittringen mellan (s) och (mp) är minst lika stor som mellan allianspartierna. Medan (s) prioriterar tillväxt och att det skall finnas hederliga knegarjobb där människor är lika utbytbara som de muttrar de skruvar fast, så vill (mp) ha nolltillväxt och ett hållbart samhälle. Kan man ens enas ifrågan om klimatpolitiken, så blir det än mer intressant att se om de kan enas om något kring det betydligt akutare problemet med peak oil.

I P1 Morgon mumlade miljöpartiets taleskvinna i studion något om att ingen i finansbranschen uppmärksammat att om miljöpartiets politik hade förts (globalt får man förmoda), så hade det inte blivit någon finanskris. Antar att resonemanget är att finanskrisen beror på överkonsumtion, och därmed inte hade skett om (mp) fått råda. Exakt vad hon sade gick inte att höra, dels för att hon hade röd-grön gröt i munnen, och dels för att tiden tog slut. Synd, det hade varit intressant.

Efter besöket på Volvo så drar axeln vidare till stadshuset för att frottera sig med sina likar i kommunledningen, i denna axelstyrda kommun som drabbats av massiva uppsägningar på sistone.

2008-10-21

Finansiell samfäligheternas tragedi?

Vad kom först, hönan eller ägget?

Vad orsakar en finanskris, inkompetenta beslutsfattare och bankanställda, eller via höga bonusprogram rekryterade och motiverade expert, de duktigaste av de duktiga? Eller rent av en fartblind och girig allmänhet?

Som en del i regeringen stabilitetsplan för finansmarknaderna som presenterades igår, så ingår en begränsning av löneökningar och bonusar inom de banker som nyttjar stabilitetsplanen. Även aktieutdelningar skall begränsas, men normala aktieutdelningar skall vara tillåtna, vad det nu innebär.

Bankerna hävdar att bonusprogram varit en grundförutsättning för att kunna rekrytera eller behålla kompetent personal. Men trots detta har man hamnat i en finanskris.

Kan det rent av vara så att den girighet som bonusprogram orsakar, har lett till kortsiktig profithunger med en hets att skapa snabba övervinster och maximal bonus? Det kanske rent av blir så att vi kan slippa upprepningar av finanskrisen om man istället tänker långsiktigt och inte på sin bonus? För argumentet att det handlar om att rekrytera eller behålla kompetent personal har fallit för länge sedan, annars hade vi inte haft någon kris, vare sig här eller utomlands.

Själva bankcheferna har plockat ut över 100 MSEK i bonus enligt Veckans Affärer. Det är bra betalt för att försatt sina banker i kris.

Det spekuleras friskt om att Handelsbanken inte tänker hoppa på stabilitetsplanen, för att deras finanser skall vara så fantastiskt goda. Svenska Dagbladet talar om hybris. Att inte ansluta sig till planen för att kunna fortsätta med bonusprogram är en form av finansiell variant av samfälligheternas tragedi. Stabilitetsplanen stabiliserar finansmarknaden om tillräckligt många banker ansluter sig, så varför skall Handelsbanken ansluta sig när deras anställda kan profitera på den stabilitet som övrigas uppoffringar innebär?

Risken blir kanske att Handelsbanken nu kommer kunna rekrytera sk kompetens personal från de övriga. Därmed kanske gamla solida och trygga Handelbanken kommer drabbas av de problem de inte anse sig ha?

En anekdot från Handelsbanken. Jag vet inte om den fortfarande är aktuell. Som en riktigt gammaldags affärsbank så har man ju rent av bilder på gamla lokala bankchefer på väggen i det väl insuttna representations- och mötesrummet, läderstolar och allt. Samtidigt är Handelsbanken en jämnlik bank. Som på ett gammaldags företag så är både städpersonalen och personalen i den egna lucnhrestaurangen anställda av banken, och inte utlagda på entrepenad. Det har betytt att även städerskorna och kökspersonalen har omfattats av bankens bonusprogram. Man kan gissa att de haft rätt låg personalomsättning i köket, och det kanske är därför maten känts lite gammalmodig, t ex oxjärpar eller kassler.

Komplettering om Kanada-truster

Med anledning av helgens stora inlägg om Kanada-truster, så kanske det är bra med en liten uppdatering.

Under gårdagen steg många av de truster jag skrev om rätt rejält tillsammans med energisektorn och oljepriset. Andelskursen i Canadian Oil Sands (TSX:COS.UN) steg 18.5%. Det betyder att den trustens utdelning nu är nere på 16%. Även Harvest Energy steg och ger nu därför knappt 28% i utdelning. Under en normal marknad har vi inte sådana här rörelser, men detta visar på att trusterna varit nedpressade.

Bloggaren Independent Forester nämner i ett inlägg att det också finns ett antal truster inom den kanadensiska skogsindustrin. Som exempel kan man titta på Acadian Timber Income Trust, som delar ut ca 9.5%. Naturligtvis kräver skogsindustrin sin egen analys, precis som energisektorn, men detta illustrerar iaf att det finns många olika sektorer man kan plocka Kanada-truster ur.

Läsvärda tips från ett proffs

VD:n för Investment AB Spiltan, Per H Börjesson, har i dagarna släppt en bok med den attraktiva men långa titeln Så här kan alla svenskar bli miljonärer.

Av beskrivningen verkar den vara full av egentligen rätt självklara tips, råd och förslag, men det är alltid bra att läsa sådana från någon som vet vad de talar om.

Det går även i Sverige att spara sig till miljoner, om man är tålmodig, sätter av en bra slant varje månad och är långsiktig i aktier. Mycket handlar det om disciplin, och att inte följa t ex bankers och mäklares råd. Man får aldrig glömma att varken banken eller mäklaren är din vän, utan de är bara ute efter att maximera sin egen profit på din bekostnad, om det så är via fonders hutlösa förvaltningsavgifter.

Disciplin ligger också i att man kan behöva avstå från saker som det samhälleliga grupptrycket sätter på en, som stor bostad, ny bil, platt TV, dyra kläder osv. Istället satsar man på att bygga upp en liten förmögenhet.

För nyutexaminerade universtitets- och högskolestudenter som just kommit in i arbetslivet och ännu inte dragit på sig några stora kostnader, så går det t ex att fortsätta leva med studentens budget, och sätta undan resten av lönen i sparande. En nybakad civilingenjör kan spara kanske 10 000:- SEK i månaden.

Nu är inte Börjesson så ambitiös, utan pratar om att man skall sätta av 10% av inkomsterna. Gör man detta konsekvent, dvs även speciellt nu under tider av hårt pressad börs, finns det goda möjligheter att tjäna stora pengar. Tittar man på börsnedgångarnas någorlunda cykliska beteende, så kommer det nästan alltid inom en 10-årsperiod en rejäl sättning på börsen. Visserligen drar det ner befintliga innehav, men det är månadssparandet under de pressade perioderna som kan grunda miljoner när uppgången sedan kommer.

Det är alltid bra att få fler infallsvinklar, och Så här kan alla svenskar bli miljonärer låter som ännu en vinkel. Inte underligt att den ligger etta hos Adlibris. För 99:- SEK kan man nog få betydligt sämre rådgivning.

Börjesson är även lite aktiv i samhällsdebatten, styr man sin webläsare till Spiltans hemsida hittar man en del av hans debattartiklar, t ex Lita inte på din rådgivare.

Det gäller både hans bok och denna blog. Skaffa dig alltid en egen uppfattning.

2008-10-20

Inget mörker i offshorebranschen

Varslen har regnat ner över Göteborgsregionen de senaste veckorna, mestadels från bil- och fordonsbranschen, dvs Volvo AB och Volvo PV. Och det är inte bara i Göteborg det varslas folk. Jag har även täckt in Sony Ericsson tidigare.

Men det är inte mörkt överallt. SKF visar fint resultat och har ännu inte varslat någon vad jag vet.

En annan bransch som fortfarande går som tåget är offshorebranschen, alltså tjänste- och entrepenadsektorn kring oljeutvinning. Man kunde ju tro att halveringen av oljepriset de senaste månaderna skulle leda till en avsvalning. Dagens 74 USD för amerikanska light sweet crude (WTI - West Texas Intermediate, eller Cushing Spot - kärt barn har många namn) mot 148 USD i somras är en halvering och borde sätta käppar i hjulet för en del planerade investeringar. Samtidigt ligger nu oljan någon dollar högre än för ganska exakt ett år sedan, och investeringsbeslut som togs då är ungefär lika lönsamma idag, rent av ännu lönsammare då räntorna har sänkts på många håll.

Igår söndag hade GVA Consultants en platsannons där de skrev att de bromsade lite och bara ville anställa 50st nya ingenjörer och en ny säljare. Här var det gratis redaktionell reklam igen alltså. Det går bra att skicka blommor.

GVA Consultants är ett världsledande design- och konsultföretag, som bland annat designar (=ritar, dimensionerar etc) oljeplattformar och oljeriggar. På meritlistan hittar man bland annat världens största oljeplattform, Thunder Horse och andra stora oljeplattformar som Atlantis. Bägge dessa är för övrigt placerade i Mexikanska Gulfens djuphavsoljefält, vilket är en av få framtida tillväxtmöjligheter för den globala oljeproduktionen, om än blygsamt. Thunder Horse höll på att kapsejsa pga orkanen Dennis, men det berodde tydligen på mänskliga faktorn. Vad som räddade plattformen sägs faktiskt vara GVA:s konstruktion som hindrade den från att totalhaverera.

För oljenoviser så är en oljerigg en flyttbar plattform eller farkost som används för att borra prospekterings- eller produktionsbrunnar, medan en oljeplattform är en stationär plattform som används för att pumpa upp från produktionsbrunnar. Naturligtvis är även oljeplattformar flyttbara, då de ofta konstrueras i exempelvis Korea och bogseras eller lyfts till sin slutdestination, men de är konstruerade för att spendera sitt liv på en plats, vilket inte en oljerigg är.

GVA har tagit sitt namn från Götaverken Arendal, och är den sista kvarlevan av den göteborgska varvsepoken.

Återstår att se vad det blir för kvarlevor av Volvo PV och den västsvenska personbilsepoken?

Oavsett om du nu råkar vara en super-ingenjör som är intresserad av att jobba på GVA, så ta och besök deras webplats och bli imponerad av vad de gör och vad de gjort inom denna för Sverige rätt anonyma bransch. Var lite stolta över att vara svensk, och ett svenskt världsledande bolag.

166 000 SEK per svensk i stabilitetsplan för bankerna

Den svenska regeringen presenterade idag en räddnings- och stabilitetsplan för de svenska bankerna och finanssystemet.

Det betydligt större Tyskland presenterade i förra veckan sin plan, som skulle kosta ca 4 500 miljarder SEK. Lilla Sverige, som till skillnad mot Tyskland inte varit direkt krisdrabbat och behövt rädda några banker akut föreslår en stabilitetsplan på 1 500 miljarder SEK. En tredjedel av Tysklands plan, ett Tyskland med nästan tio gånger så stor befolkning. USA:s räddningspaket är tänkt att kosta ca 5 000 miljarder SEK. För en befolkning som är ca 30 gånger så stor.

Den svenska stabilitetsplanen motsvarar ca 166 000 SEK per svensk. Tysklands räddningsplan är ungefär 56 000 SEK per tysk. Och den amerikanska räddningsplanen är ungefär 16 000 SEK per amerikansk medborgare. Inte för att den stannar på den nivån, men ändå.

Ingen som upprörs över detta tydligen.

Nu kommer stabilitetsplanen förstås inte kosta 166 000 SEK per svensk, utan det handlar om att köpa tillgångar från bankerna i form av bostadslåneobligationer. Man trycker helt enkelt upp 166 000 SEK per svensk och köper tillgångar för dessa för att stödja den finansiella marknaden och bankernas stabilitet.

Man kan se det som att en svensk familj på fyra personer via staten kommer äga bostadslån för över 660 000:-. Delar av grannens hus kanske?

Gissa om denna pengainjektion kommer späda på inflationen?

Vad som faktiskt kommer kosta skattepengar och inte bara betalas via inflation är den stabilitetsfond som skall byggas upp med ungefär 10 miljarder SEK om året, tills den når 150 miljarder om femton år. Drygt 1000 SEK per person och år. Denna fond skall finansieras genom avgifter på bankerna, dvs bankerna kommer ta ut pengarna genom höjda avgifter, sänkta inlåningsräntor och höjda utlåningsräntor. Naturligtvis för man vidare dessa 1000 SEK per person och år till slutkund.

Snacka om bailout. Så mycket för tron på att marknadskrafterna löser alla problem. Ingen socialdemokrat kan skämmas över en sådan plan. Denna rekordstora statliga intervention bör värma månget vänsterhjärta.

För att få vara med och sälja tillgångar till staten måste bankerna begränsa anställdas löner och bonusar, liksom utdelningar till aktieägarna. Återigen borde varje vänsterhjärta dunka hårt av stolthet för statlig lönebildning, där staten pekar med hela handen.

Det skall bli mycket intressant att se vilka banker, om några, som tackar nej till planen, dvs anser sig ha tillräckligt goda finanser för att klara sig ändå. Som jag uppfattar det så finns det enligt Affärsvärlden en möjlighet för staten att tvångsinlösa aktier i banker som inte vill vara med på planen. Expropriation av banker alltså. Snacka om att moderaterna är det nya arbetarpartiet. Det här är vänster. Väldigt vänster.

Förhoppningsvis är detta en proaktiv stabilitetsplan, för så illa kan det väl inte vara för de svenska bankerna än? Krisen är inte över än förstås. Siffran 1 500 miljarder SEK baserar sig på hur stor utlåning bankerna har med en löptid under fem år, och avspeglar därmed inte någon faktisk kris, utan bara hur stor en kris kunde ha blivit i teorin. Krisen är dock inte över menar åtminstone Mats Odell. Vi skall alltså inte vänta oss några snabba effekter. Däremot menar Sverker Martin-Lööf, styrelseordförande för SSAB och ledamot i Handelsbanken att det lugnar ner sig framöver. Man får hoppas att han har rätt.

Det går inte riktigt att klaga på en regering som agerar proaktivt för en gångs skull, utom möjligen ideologiskt eller moraliskt. Politiskt kommer vänsteranhängare kunna klubba till med att marknaden bara tillåts ha rätt när det är positivt. Återstår att se hur man skall kunna försvara en fri marknad och fria marknadskrafter när man känner sig nödgad att göra på detta viset.

Lugnar inte den svenska börsen ner sig nu, så är det nog tyvärr kört.

Framöver kommer ekonomin gå sämre, även utan finanskris. Veckans Affärers makrobloggare Pekka Kentää har lite funderingar kring detta, och jag kan inte göra annat än hålla med.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...