Inflationsförväntningarna stiger. Svenska folket förväntar sig enligt senaste undersökningen stigande inflation. Inflation skapas genom att mer pengar jagar samma tillgångar, varor och tjänster. Genom de enorma kapitalinjektionerna som görs och gjorts världen över i samband med finanskrisen så skapas inflation. Pengamängden ökar snabbare än produktionen av varor och tjänster, dvs BNP, och då får vi inflation.
Nu kanske de flesta inte medvetet tänker på detta, men svenskarna som grupp har åtminstone en medvetenhet om stigande inflation.
Enligt Skops undersökning har de som förväntar sig ökad inflation stigit med 3.6%, baserat på intervjuer med 1100 svenskar.
Som vanligt får vi dock inte reda på något om konfidensgrad eller konfidensintervall och andra väsentligheter, så det går inte att säga om förändringen är relevant på något sätt.
1 kommentar
Inflation skapas inte per automatik genom att den monetära basen ökas. Läs IS-LM modellen.
Enkel beskrivning föler…
Då KPI beskriver hushållens konsumtion innebär det att en förändrad konsumtion ger en direkt effekt på KPI-inflationen. En minskning av den aggregerade efterfrågan leder till att priserna sjunker samtidigt som färre producenter vill producera till detta lägre pris. Dett minskar i sin tur efterfrågan. Företagen får därmed ev. minska antalet anställda för att dra ner på sina kostnader vilket innebär att arbetslösheten ökar. Den minskade efterfrågan på arbetskraft kan komma tvinga fram sänkta löner vilket i sin tur ger än mindre efterfrågan. Vi hamnar i en lågkonjunktur som kan övergå till en recession som kan innebära deflation om det blir riktigt allvarligt. KPI-inflationen pressas nedåt av de sjunkande priserna som har sitt ursprung i minskad efterfrågan och sjunkande löner, dock med viss eftersläpning.
Om många människor dessutom blir arbetslösa samtidigt som bankerna skor sig på en kraftig ökad räntespread så innebär detta än mindre konsumtionsutrymme och än mer sjunkande tillgångspriser (ex. fastigheter)
Studera WS-PS modellen som behandlar det aggregerade utbudet av ekonomi i ett land.
De så populärt kallade “nyskapade digitala pengarna” tillförs bankerna, men studier från tidigare kriser i i-länder visar att dessa pengar i stor utsträcknin ofta stannar i bankernas “reserver” och att bankernas minskade benägenhet till risk tenderar att öka i riktigt svåra perioder av recession. Pengarna kommer alltså varken företag (investeringar) eller konsumenter (konsumtion) tillgodo.
Priset på riskvilligt kapital blir högt, och är inflationshämmande.
Bankerna ökar helt enkelt sin soliditet för stundande sämre tider.
Att trycka nya pengar för att erhålla jämvikt i LM-kurvan (efterfrågan på likviditet ska vara lika med utbudet av pengar) genererar inte inflation.
Jag råder dig att att inte låta dina egna inre övertygelser färga av sig på den rena objektiviteten.
Tilläggas bör att min kommentar inte är en beskrivning av hur ett framtida scenario i Sverige ser ut.
Vi kan se en ökad inflation men det beror i så fall just nu på en svag inhemsk valuta, alternativt kraftig stigande ojepriser inom kort, alternativt en väldig värlsdsomfattande misstroendeförklaring mot dollarn.
Det mest troliga är just nu ändå att vi får se en sjunkande inflation de närmsta åren.
Mvh Mishainv