2014-10-23

Socialistiska axelmaktens budget: Öppen tråd

Vi lämnar väl en öppen tråd för den socialistiska axelmaktens budget som dras inför riksdagen med start nu klockan 13:00.

Håll till godo och håll er i skinnet.

62 procent röstade inte på regeringen #62procent

Idag blir det budgetspektakel i Stockholm. Det är dags att påminna om att 62% av svenskarna inte röstade på axelmaktregimens regering, dvs (s) och (mp).

Lämplig grafik bifogas nedan.
62% röstade inte (s) eller (mp)

Är Lundin Petroleum attraktivt än?

De senaste veckornas börsutveckling har lett till fortsatt nedgång för det svenska oljebolaget Lundin Petroleum (OMX:LUPE), som ter sig allt attraktivare för varje månad som går. Samtidigt har bolaget hittat ett dygns olja nyligen och sitter via Johan Sverdrup-fältet på oljetillgångar som kommer vara bland de sista producerande i både Norge och Europa utanför fd Sovjetunionen. Frågan blir bara om man ska fånga en fallande kniv, och när LUPE-aktien blir köpvärd?

Norges oljeproduktion 1971 och framåt.
Nationell peak oil uppnåddes 2001 och produktionen
faller sedan dess  i snitt 5% om året. Ändå kommer man
vara ett av världens sista länder att fortfarande
nettoexportera olja efter år 2030, där Johan Sverdrup-
fältet kommer stå för en betydande andel. Data
för 2014 och framåt är extrapolerat med 5%
fallande produktion per år.
Nog kliar det i fingrarna. Johan Sverdrup-fältet kommer producera olja långt efter år 2030, då det förväntas stå för upp till 80-90% av Norges samlade oljeproduktion. Förvisso på mycket lägre nivåer än landets oljeproduktion idag, men detta är en fantastisk resurs och kassako när vi passerat peak oil.

Det nya oljefyndet i Alta-fältet uppskattas till 85 - 300 miljoner fat olja, brutto (pressmeddelande). Nettot blir högst 20-50% av detta, men är man snäll har man hittat kanske ett helt dygnsbehov av olja globalt. Fyndet saknar global betydelse, men är mycket viktigt för ett bolag som Lundin Petroleum och ligger dessutom i politiskt trygga Norge.

Aktiekursen i Lundin Petroleum är pressad, men man köper inte aktien för utvecklingen den kommande tiden, utan för åren 2020+, efter peak oil passerats och skifferoljebubblans skönlitterära drömmar spruckit.

Bidragande till kurspressen är förstås det fallande oljepriset, men ser man på aktien för sin utvinning efter år 2020 och speciellt efter 2030 och kollapsen av exportoljan, så innebär detta bara ett köptillfälle.
Veckochart Lundin Petroleum

Kortsiktigt är det en annan historia, men det finns derivat hos NGM, som gör att aktien är handlingsbar i Investerar-SM. Med en mycket stark nedtrend och negativa hävstångsprodukter är aktien absolut en kandidat för tävlingsdeltagare.

Fast någonstans borde det finnas en botten. Kanske har de senaste dagarnas stopp i nedgången börjat bilda en botten, eller är det bara en del av tjurfällan på börsen?
Dagschart Lundin Petroleum

Den som vill fynda långsiktigt hoppas på fortsatt prispress på oljan, både driven av den skönlitterära berättelsen och fantasierna om USA:s skifferolja och på att världskonjunkturen helt klappar ihop. Kan man åter handla Lundin Petroleum till nivåer från innan Johan Sverdrup så vore det ett fantastiskt fynd.

Det är för övrigt en bok på gång om Lundinsfären, skriven av journalisten Leo Lagercrantz. Har nyss läst mina egna citat från den intervju författaren gjorde med mig angående turerna kring föregångaren Lundin Oil i Sudan i början av årtusendet.

Detta inlägg är sponsrat av Investerar-SM.

2014-10-22

Kilometerskatt är stöld från landets 67% privata vägar

Majoriteten av Sveriges bilvägar är privata, enskilda vägar, varav större delen inte ens får några statsbidrag. Kilometerskatt på tunga vägtransporter är alltså en stöld från privata vägar, som inte får del av dessa skatteintäkter.

Den socialistiska axelmakten har mage att kalla kilometerskatten för vägslitageavgift, men majoriteten av de svenska vägarna är inte statliga. Endast 23% av Sveriges vägar är statliga. 10% är kommunala och 67% är privata enskilda vägar, varav 49 procentenheter är skogsbilvägar helt utan statligt bidrag1..

Speciellt på dessa 210 000 kilometer (21 000 mil enligt Skogsforsk) skogsbilvägar går det i princip endast tung trafik. Detta är vägar finansierade av skogsägarna själva, men varje kilometer en timmerbil eller tunga transportfordon för skogsmaskiner kör på dessa privata vägar ska nu belastas med statlig skatt, som ska satsas på annat håll. Vägslitageavgift blir en direkt förolämpning mot ägarna av dessa vägar, då de inte får se ett öre av vägslitageavgiften, utan tvärt om kommer få betala den genom höjda transportkostnader och höjda framköringsavgifter. Något alternativ, där staten drar 210 000 kilometer järnväg ut i våra skogar erbjuds inte heller som kompensation.

På samma sätt kommer inte 41 600 km kommunala vägar få någon del av pengarna, och inte heller de 74 500 km enskilda vägar som får kommunalt eller staligt stöd för mindre delar av sin finansiering.
Bilvägar i Sverige

I praktiken handlar kilometerskatten om en skatt2. på brukande av privat egendom där ägarna av egendomen på inget sätt kompenseras eller erbjuds alternativ. Detta är platser där det inte finns någon statlig infrastruktur alls, än mindre järnväg.

Vän av ordning börjar kanske prata om hur många fordonskilometer som körs på dessa vägar. Vägverket för naturligtvis inte någon statistik över brukandet av privata vägar, men antalet fordonskilometer per kommunal vägsträcka är den samma som för statlig vägsträcka. Väldigt lite talar för att brukandet av privata vägar är mindre, speciellt för tung trafik då vägnätets 49% skogsbilvägar i princip enbart har tung trafik.

Denna statliga vägslitageavgift ska inte heller gå tillbaka som slitagebidrag till vare sig kommunala, statliga eller privata vägar, utan ska tydligen användas till upprustning av järnvägen. Likt för Snyggbonde i gårdagens blogginlägg, som sannolikt betalar för en hel del privata vägar likt de flesta av oss som bor på landet, kommer inte 210 000 kilometer skogsbilvägar eller 74 500 kilometer enskilda vägar att ersättas av någon järnväg. Trafikerad järnväg har vi nämligen bara 14 082 kilometer av.

Vägnätet är i uselt skick. En majoritet av Sveriges vägar är fortfarande grusvägar, nämligen den allra största delen av det privata vägnätet. Tack och lov drivs dessa privata vägar just privat, som sig bör av brukarna själva, så statens klåfingriga fingrar kan hållas borta i möjligaste mån.

Verkligheten är alltså att majoriteten av de svenska vägarna sköts, finansieras och drivs av civilsamhället och Trafikverkets roll med endast 23% av vägnätet är i själva verket överdriven.

1. Många vägföreningar får vissa statliga bidrag och ibland även kommunalt bidrag, vilket kan motiveras med att brukarna av dessa vägar betalar skatt som alla andra, men får inte statlig och kommunal service. T ex måste privata vägägare själva betala för snöskottningen, trots att de betalar kommunalskatt, medan de som bor på kommunal väg får gratis snöskottning. Bidragen är oftast små i förhållande till en vägförenings budget, som mest är medlemsavgifter. För att en privat väg ska få bidrag måste den dock bland annat vara över en kilometer lång, vilket leder till ett mörkertal för kortare vägar, helt utan bidrag. Dessa kortare vägar är inte med i statistiken ovan alls. Tänker vi oss att 100 000 av alla lantligt belägna byggnader har i snitt 400 m privat väg utan bidrag blir det ytterligare 40 000 kilometer privat väg, eller lika mycket som de kommunala vägarna tillsammans.
2. I den mån ägandet av en privat väg leder till vinster för ägaren, så skattas dessa vinster redan i näringsverksamheten eller berört företag. Det finns ingen anledning att lägga en punktskatt som kilometerskatten på brukandet av investeringar i infrastruktur som dessa privata näringsidkare gör.

Ny bankskatt - bankkunderna ska betala ytterligare 4 miljarder om året

Den socialistiska axelmaktregimen har beslutat sig för att införa en ny bankskatt (Talentum/Affärsvärlden), som ska få bankernas kunder att på olika sätt betala fyra miljarder kronor mer om året.

När man lägger punktskatter på bransch, så för branschen alltid vidare kostnaden till sina kunder. Speciellt gäller detta när det inte finns något alternativ, som i fallet bankerna. Den höjda stabiliseringsavgiften kommer naturligtvis föras vidare till slutkunderna.

Det blir en kombination av höjda avgifter, höjda förvaltningsavgifter, höjda låneräntor och sänkta räntor på bankkonton som kommer finansiera dessa fyra miljarder. Bankerna är trots allt affärsdrivande företag och kommer inte ta dessa fyra miljarder från sina vinster.

Företagskunder kan dock föra vidare sina ökade kostnader till sina kunder, och i slutändan landar samtliga fyra miljarder kronor på de svenska hushållen, utan att dessa märker vad som hänt1.. Genialiskt!

1. Drabbas exempelvis affärer och restauranger av höjda transaktionsavgifter på kortbetalningar, så höjer man priserna på sina produkter för att kompensera, och slutkund märker inte av att det hela beror på en statlig skattehöjning.

Visma: Optimism bland småföretagen

Medan hushållens syn på ekonomin är nattsvart är småföretagens syn mer positiv än normalt rapporterar företaget Visma i sin affärsbarometer för hösten 2014. Endast 10.8% av små- och medelstora företag tror på minskad försäljning, medan 48.8% tror på ökat försäljning.

Vismas affärsbarometer försäljning
Hösten är generellt dystrare för de berörda företagen, och optimismen lägre än under våren. Det samma gäller även denna höst, men optimismen har ändå stigit hösten 2014 jämfört med hösten 2013.

Vismas Advantages VD Henrik Salwén:
"Den positiva trenden de senaste två åren är viktig eftersom de mindre företagen svarar för omkring hälften av näringslivets omsättning. Stabil framtidstro gör att företagen kan utvecklas, vilket ökar både intäkter och sysselsättning."
Vismas affärsbarometer inköp
Även på inköpssidan är man fortsatt optimistiska, och mer optimistiska i år än hösten förra året.

Nu kan det finnas en fördröjning i datat, men detta går helt emot Skandias siffror om att hushållen är mer negativa än under den akuta finanskrisen 2008 - 2009. En förklaring kan ligga i att vi pratar om små- och medelstora företag, som är lättrörliga och kanske bättre på att anpassa sig än storföretagen. Eller så har man ännu inte upptäckt de negativa hushållen...

Kom ihåg att jämföra höst med höst och vår med vår i graferna ovan, för att justera för säsongseffekten. Slutsatsen utifrån detta data är iaf entydigt.

Det lär bli intressant att se hur Konjunkturinstitutets barometerindikator kommer in i slutet av månaden, då den både omfattar hela näringslivet, såväl som hushållen. 

Västsveriges politruker ignorerar folkomröstningen i Göteborg - trängselskatten blir kvar

Trots att en majoritet av de röstande i Göteborg röstade mot den sk trängselskatten, så struntar politikerna i denna rådgivande folkomröstning. Trängselskatten blir alltså kvar. (Bonnier/DN/TT)

SR: Håller ebolaepidemin på att minska?

Nu har Public Service/SR plockat upp bollen kring de minskande siffrorna nya ebolautbrott.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...